Elevrådet rullar vidare

På glömstaskolan har vi elevrådsmöten varannan vecka. Det är skolans förstelärare i demokrati som leder arbetet, även om eleverna förstås är de som håller i det hela. Nedan en text från två elevrådsrepresentanter, saxat från Elevrådsbloggen – följ den gärna!


På vårt första elevrådsmöte fick vi med oss en uppgift som vi skulle göra med hela årskursen, uppgiften handlade om hur vi skulle följa skolans regel i studierna.

Vi började med att prata om hur vi skulle leda hemvistrådet. Det vi gjorde var att dela upp klassen i två grupper och en av oss tog ena gruppen och vi andra tog den andra gruppen. Vi började med att förklara vad elevrådet tog emot för slags frågor.

Den ena gruppen startade med att berätta hur uppgiften skulle gå till, efter det fick våra årskurskompisar en stund på sig att tänka ut minst två förslag på hur man kan göra för att följa skolans regel i studierna.

Det kom många väldigt bra förslag och sen satt vi i elevrådet och skrev ner de tio bästa förslagen som vi sen tog med oss till elevrådsmötet.

Här är några av förslagen klassen kom fram till:

  • ta ansvar för att välja rätt plats
  • våga be om hjälp
  • anpassa sig till lärare och elever
  • gärna hjälpa varandra men inte ge svaren

// Emma och Mustafa Elevrådsrepresentanter G11

 


Lärmiljö på vetenskaplig grund?

Suzanne de Laval introducerar dagens gå-tur för elever

Skolor har byggts, byggs och kommer att byggas.

Vad kan vi lära av de erfarenheter som redan är gjorda av huvudmän runt om i Sverige? Hur används skollokaler och byggnader som finns i dag? Vilka forskningsresultat inom t.ex. arkitektur, didaktik och pedagogik kring skolbyggnaden och lärmiljöns betydelse för lärandet finns, och vad saknas? 

Dessa och andra frågor kommer att bearbetas i projektet Ifous fokuserar bygga skola.

Projektet är tänkt dels som en förstudie inför fortsatta studier inom ett område där mycket lite forskning finns, och dels som en praktisk tillämpning av en metod som sedan kan användas i kommunernas kommande planerings- och utvärderingsarbete.

I projektet kommer vi att studera Glömstaskolan.Vi kommer att göra rundvandringar med skolpersonal och skolelever då vi noterar hur skolan används och vad deltagarna tycker om skolmiljön. Detta kommer att göras v 40, 2-5 oktober 2018.

Studien genomförs i samverkan med kommunen och Ifous som är ett fristående forskningsinstitut som verkar för att skapa nytta för svensk skola och förskola. Ifous gör det genom att samordna praktiknära forskning och konkret utvecklingsarbete där lärare och skolledare tar aktiv del i kunskapsbyggandet. Forskare från Högskolan i Gävle medverkar i projektet samt experter från SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Projektledare är Suzanne de Laval, Arkitekturanalys sthlm AB.

All medverkan i studien är frivillig, både för personal och elever.

I enlighet med personuppgiftslagen, och GDPR kommer ingen personlig information att lagras i detta projekt. Materialet anonymiseras.

De utsagor deltagarna gör kommer att dokumenteras. Deltagarnas anteckningar under rundvandringen sparas under projektet och anonymiseras. Deltagarnas diskussion och kommentarer spelas in på en ljudspelare och används endast som forskarens anteckningar.

Om barnens målsmän godkänner det vill vi gärna dokumentera utvärderingstillfället med fotografier av deltagarna under rundvandringen och diskussionen. Det går bra att delta även om ni inte tillåter fotografering. Då respekterar vi detta.

Hör gärna av dig med frågor eller funderingar!

Med vänliga hälsningar

Suzanne de Laval

Har du frågor – kontakta gärna:
Anette Jahnke, anette.jahnke@ifous.se, 0730-695695
Karin Hermansson, karin.hermansson@ifous.se, 0760-334810
Suzanne de Laval, suzanne.delaval@arkitekturanalys.se, 0709-708131

 


Hur blir nya huset och skolgården?

Bygget är igång, just nu är det grävarbeten och byggbodar – så småningom kommer sprängningar och grundarbeten. Sedan kommer färdiga stommar och allt ska göras klart invändning. Sedan uppmöblering (liknande den vi har – med de lärdomar vi tar med oss om vikten av variation och minskat stillasittande). Sist men inte minst fylls allt av liv när barnen släpps in! Ht 2020 ska det stå klart, vilket vi även tror blir fallet (stora byggnaden klar några dagar innan deadline, händer annars sällan i skolbyggarsverige, som just nu investerar 400 miljarder i nya skolhus).

Under tiden är det viktigt att vi låter bygget få ha sin gång, utan att störa mer än nödvändigt. Bygget är en farlig arbetsplats och ingen lekplats!


EXPO besöker G10/Åk8

Varje skoldag är fylld av spännande kunskaper att upptäcka. Oftast i möte mellan personer som redan finns på skolan. Ibland åker vi på studiebesök och ibland får vi besök utifrån.

Torsdagen 20 september hade G10 besök från EXPO. Vi läser om demokrati, yttrandefrihet och tryckfrihet och snart även om världskrigen. I det beslöt vi oss att bjuda in organisationen EXPO att föreläsa för oss.

“Denna föreläsning var väldigt intressant och lärorik och jag tror att den är viktig att fler elever på skolor får höra för att EXPO ska kunna sprida deras budskap. På det sättet som informationen var upplagd gjorde också att det var lätt att hänga med eftersom det inte var rörigt.” /Elev G10

“Jag har lärt mig om Expo och vad de gör för att minska rasism, bland annat gör de det genom att sprida kunskap. Jag har också lärt mig en del historia bakom rasismen, dess konsekvenser och varför det är så viktigt att liknande inte upprepas. “ /Elev G10

I anslutning till föreläsningen fick eleverna som alltid anteckna. Anteckningarna används dels för att behålla fokus på föreläsningen men även för att ha som stöd vid vidare studier.

En sak som jag aldrig ens lagt märke till tidigare var de rasistiska och olämpliga uttrycken som Walt Disney hade med i filmen som visas varje Julafton. Vilket gjorde mig chockad och arg för varför hade man med dessa bilder från början. Jag fick lära mig att under 1950 talet forskade man kring olika folkgruppers beteenden utifrån ”ras”. Jag lärde mig också att i uppslagsböcker förr så beskrevs bland annat samer som smutsiga och lata.” /Elev G10

Föreläsaren tryckte på vikten av att förstå det ansvar som yttrande- och tryckfriheten ger oss.

“Han menar att vi behöver inte utnyttja våran yttrande och tryckfrihet på ett negativt sätt genom att uttrycka saker som är onödigt. Bara för att man får uttrycka sig fritt i tal och skrift så behöver man inte låta det gå över gränsen. Om man tex är ute och surfar på Instagram där någon lagt upp en bild där personen kan ha på sig en tröja som man själv kanske inte tycker är så fin. I detta sammanhang så kan man ställa sig själv frågan:
Är det nödvändigt att jag kommenterar det till personen eller håller tanken inom sig. För det är inte nödvändigt att sprida den negativa tanken eftersom det är ens egen åsikt som bara kan sprida negativitet om den uttalas. Men om det däremot handlar om något som tex diskriminerar en viss folkgrupp så kan det vara bra att utrycka sina åsikter. Annars är det bäst att hålla det inom sig och inte skapa onödiga konflikter.” /Elev G10

Efter föreläsningen så fick alla elever ge feedback till föreläsaren.

“Jag tycker att föreläsningen var oerhört bra. Han tog upp alla viktiga delar, han beskrev jättebra och förklarade, argumenterade bra om rasismen. Han glömde rasten i några minuter fast det gör ändå inget. Föreläsningen var inte för lång och inte för kort.” /Elev G10

och

Skulle gärna vilja ha en till föreläsning.” /Elev G10

En bra förmiddag full av nya kunskaper.

/Karin Boberg och eleverna i G10 (åk 8)

 

 


Här är rasten en lektion i lek

”Det är rast på Glömstaskolans skolgård i Huddinge. Musik strömmar ur en högtalare som rullats ut. Några elever köar för att göra volter på en studsmatta. En tjej pucklar på en boxningsboll med stora boxningshandskar. Några andra susar ner för en slingrig backe på skateboards och ett gäng har hämtat sina cyklar från cykel­ställen och kör omkring på skolgården.

– Vi är väldigt tillåtande och har sällan förbud här, säger Gustav Sundh.

Läs resten av artikeln här i SvD Junior


Arbeta med demokrati – nu även förstelärare

Sverige har precis avslutat en av våra mest omfattande och återkommande demokratiska inslag – valet till riksdagen. I tidningar, tv-program, sociala medier, skolor och andra arbetsplatser har det pratats om valet.

I dagsläget vet vi inte hur Sverige kommer att styras de närmaste fyra åren men det svenska folket har fått säga sitt.

Huddinge kommun har en internationell strategi som anger den övergripande inriktningen för kommunens internationella arbete. I skolans värld så är demokrati och internationalisering något som vi ständigt jobbar med. Inte alltid helt synligt och uppenbart för våra elever men det demokratiska arbetet är alltid närvarande. I anslutning till valtider så är det ofta det rent praktiska och lagliga aspekterna av demokratin som avhandlas men i det dagliga arbetet lägger vi grunden för ett hållbart samhälle. I det fortlöpande arbetet kommer arbetet med exempelvis diskrimineringsgrunderna, yttrande- och tryckfrihet och arbetet med de normer synliga som osynliga som påverkar vår vardag.

På Glömstaskolan är elevrådet en självklar del av skolans fortlöpande arbete som värnar om vår demokrati. Elevrådet arbetar exempelvis med skolan enda regel Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra ute i varje årskurs.

I undervisningen kommer demokratiarbetet in på flera plan. Dels i elevernas möjlighet att vara delaktiga i att forma sin undervisning, det här kan vara i enkla beslut som att själv få besluta vilken övning de ska göra först, till mer avancerade beslut som att lägga upp hela arbetsområden med både innehålls- och redovisningsval.

För att ytterligare stärka skolans arbete kring demokrati har Glömstaskolan nu även utsett en förstelärare i demokrati som dels kommer fortsätta utveckla skolans elevråd för att ytterligare stärka skolans gemensamma grund med regeln som utgångspunkt.  Rollen kommer även att arbeta med att binda samman Glömstaskolan med världen runtomkring och då i synnerhet det europeiska samarbete som Sverige har med övriga EU-länder.

Skolans uppdrag är att göra våra elever redo för framtiden och ett samhälle i förändring. På Glömstaskolan bidrar vi varje dag i mycket men är alltid angelägna om att försöka göra lite mer, att arbeta ändå mer aktivt med demokrati är ytterligare ett steg på vägen.

/Karin Boberg, leg lär och förstelärare i demokrati


Mot Mobbning – från elevperspektiv

En av våra grannskolor gjorde för några år sedan en viktig antimobbningsfilm inom projektet Skapande skola. Väl värd att se och begrunda:

Onsdag 26/9-18 träffas vi så för att tillsammans resonera om hur vi kan bygga en kultur där mobbning inte längre har någon plats, där vi kan tala med varandra om det som är viktigt. Nedan lite redan gjorda erfarenheter, på vår gemensamma resa framåt:

 

 


SåHärGörVi – nu blev det tydligt?

Uppropet 2018 fick de nya eleverna i förskoleklass börja innan alla andra och som en liten kort mjukstart äta lunch själva i matsalen (ofta en stor omställning jämfört med förskolan). Alla förväntansfulla och ganska pirriga samlades på fritidsgården. Först tittade vi på film där en elev i förra årets förskoleklass berättar om sin upplevelse av skolan, sedan tog personalen upp barnen till hemvisten för upprop och introduktion och lämnade föräldrar med rektor och skolsköterska, vilka gjorde en tydlig presentation av hur vi tänker och gör – som du kan se (i sammandrag) nedan.

Det som sägs i presentationen gäller ofta rent allmänt för vårdnadshavare som valt Glömstaskolan för sina barn, inte enbart förskoleklass.

”Rättigheter och skyldigheter

Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. ”/Läroplan Lgr11, kap1


Huddinges byggnadspris 2018?

Efter en gedigen process har Glömstaskolan nominerats till Huddinges byggnadspris 2018.

Juryns motivering

Den djupa byggnadskroppen får genom ljusgården ett behagligt dagsljus långt in i byggnaden. Den korridorslösa planlösningen ger en trygghet och överblickbarhet. Byggnaden ger ett glatt intryck med ljusa fasader och varierad fönstersättning. Skolgården är spännande och nivåskillnader har tagits tillvara för lek och rörelse. Gården ger möjlighet att delta men även att dra sig undan. Den stimulerar både till aktivitet och lärande. Glömstaskolan visar på en modern skolmiljö som anpassat sig till en nytänkande pedagogik och forskning kring barns behov.

Nominerad till Huddinges byggnadspris 2018. Glömstaskolan


Digitala verktyg och kommunikationsmöjligheter

Första skolveckan fick vi en hel del nya elever, några på uppropet andra insläntrande under veckan. Vi vet att det sannolikt kommer fortsätta så under läsåret (kommunal skola med skolpliktsbevakning i ett expansivt område), men har en flexibel organisation som även stödjer det – men lägger också en hel del ansvar på vårdnadshavare att själva ta ansvar för att söka information och ”läsa ikapp”. Vi har en tydlig kommunikationsstrategi som vårdnadshavare har att förhålla sig till. Vi informerar i de kanaler och med det innehåll vi sagt, önskar man andra kanaler eller annat innehåll kan och bör man förstås framföra det – men vi har enligt skollagen pedagogiskt och organisatoriskt tolkningsföreträde.

Tre av de nya eleverna har ursprung i Mongoliet. De har varit i Sverige olika lång tid (några veckor, några år), föräldrarna talar inte svenska än och inte heller engelska. Någon lärare som talar mongoliska har vi inte heller (när det tidigare kom en nyanländ flicka från Thailand hade jag sådan tur att lärarkandidaten råkade tala just den dialekt flickan hade). MEN i en digital värld är det ett mycket mindre problem än det skulle ha varit med traditionellt veckobrev på papper.

våra bloggar och vår SåHärGörVi – som ju alla idag kommer åt då vi än så länge inte träffat på någon som inte haft minst en smart mobiltelefon i hushållet – finns nämligen en smidig funktion för att helt enkelt byta språk. Det finns hundra olika att välja på! Översättningen sker via Google Translate och är grammatiskt inte felfri, men skillnaden i möjligheter till förståelse är fundamental om man ännu inte lärt sig någon svenska. Det tog oss inte mer än en timme att få till detta på samtliga bloggar, tillägget är dessutom kostnadsfritt.

Om man läser inlägget på en iPad kan man dessutom lätt få det uppläst. För tio år sedan var detta ett hjälpmedel för de med svårast dyslexi, nu är det i var mans hand. Vi har fått en förhandsvisning av nästa iOS och vet att ännu fler hjälpmedel är på gång, till stöd för var och en utifrån våra olika funktionsvariationer. Ett konkret exempel är om du packar upp en iPad och sätter igång den utan att trycka på skärmen, så kommer den efter en stund höra efter om det kan vara så att du är blind och behöver hjälp att sätta upp inställningar med hjälp av din röst.

Föräldrainformationen i förskoleklass har vi även filmat, så att de som av olika anledningar missade den kan ta till sig i efterhand (om man förstår svenska, den automatiska översättningen på youtube får ännu sägas vara i sin linda). Utvecklingssamtal erbjuder vi även via Skype/Facetime/Hangout – så kan även vårdnadshavare på tjänsteresa långt bort ges chans att delta, om man så vill. Det mänskliga mötet är förstås ofta viktigt, men samtidigt får det bästa inte bli det godas fiende. Vår tid, kraft och våra resurser är begränsade och behöver användas så effektivt som möjligt.

Det finns möjligheter – låt oss utforska dem vidare!