MotMobbningMöte i maj

En kväll i maj bjöd vi (skola, förälder, fritidsgård) in till ett öppet tvåtimmars dialogmöte om hur vi kan arbeta mot kränkningar och mobbning. Inte för att behovet är akut, utan just för att vi behöver prata innan det kan bli det. Initiativet kom upp i föräldrasamrådet och det bjöds in till ett planeringsmöte i april. Vi bestämde att bjuda in till ett möte i vår, för att sedan utvärdera och sedan fortsätta ytterligare klokare i höst – arbetet mot kränkningar och mobbning är ett arbete som aldrig någonsin kommer att ta slut. Vi förberedde mötet genom olika enkäter på skolans blogg och i undervisningen. Syftet med mötet sattes till:

Ökad gemensam förståelse för begrepp, mekanismer och perspektiv.

Det förväntade resultatet var ”att 90% anser att mötet var värt tiden”.

Efter mötet fick deltagarna lämna en ”exit ticket” med svaret Ja/Nej samt en kommentar.
Målet 90% nåddes med råge! Nedan finns de oredigerade och ocensurerade kommentarerna från deltagarnas exit tickets.
Mötets keynote hittar ni här. Ordmolnet var insamlat via ett öppet inlägg på bloggen och av ord från samtliga som anmält sig till mötet.
Enkäterna om vilka som påverkar var insamlade på skolan (103 elever åk 1-6) samt på bloggen (43 svarande). De följer förstås ingen som helst vetenskaplig metodik, men kontrasten mellan dem kan i alla fall vara ett underlag för en nog så intressant dialog.
Det blev ingen gemensam padlet, men vi hade en fruktbar gemensam diskussion. Diskussionen kretsade mycket kring mångas upplevelse av skolans positiva kultur och hur vi kan bygga vidare på den tillsammans – med såväl förhållningssätt som konkreta åtgärder.
Vi skapade även en gemensam Trello med konkreta idéer att ta vidare:
Deltagande föräldrars kommentar, inlämnade via anonym post-it på slutet:
  • Öppet samtalsklimat.
  • Fortsätt som ni gör.
  • Bra att ha målet att skapa gemensam förståelse och hitta förhållningssätt.
  • önskar mer fokus på konkreta åtgärder
  • dela upp årskursvis
  • Bra diskussioner och lärorikt
  • Många kloka tankar
  • Alltid bra att samtala, diskutera o reflektera!
  • Känns positivt!
  • Bra med diskussion.
  • Mycket viktiga frågor som behöver följas upp.
  • Resultat: alla vill ha högt i tak!
  • Viktigt att göra detta ofta/flera gånger.
  • Det var bra.
  • Fortsatt kommunikation.
  • Viktigt fortsätta med samtal, arbete tillsammans.
  • Lyxigt med socialpedagog på skolan.
  • Intressant om ni samlar eleverna tillsammans med föräldrarna och talar om detta.
  • För mycket högröstade samma människor som körde sitt egorace, mer fakta och mindre diskussion.

Tack alla som var med och på olika sätt bidrog! Vi lär som sagt återkomma till frågan på många olika sätt. Tillsammans kommer vi längre.

Det krävs en by för att fostra ett barn.


Ansvar för gynnsamma förhållningssätt

En människas

Förhållningssätt

påverkar dess

Beteende

vilket i sin tur påverkar dess

Resultat

Det är faktiskt varken svårare eller enklare än så. Som tur är kan ogynnsamma förhållningssätt förändras och utvecklas mot mer gynnsamma förhållningssätt. Inte minst hos barn om de får hjälp av signifikanta vuxna.

It takes av village to raise a child.

/Afrikanskt ordspråk

Här nedan en bild eller modell som vi gärna lyfter på utvecklingssamtal i detta syfte. Eleverna får ofta själva göra en skattning var de befinner sig, som underlag för dialog för hur vi uppfattar nuvarande läge och varthän vi bör sträva. Efter den dialogen blir det lättare att prata om vad som faktiskt krävs för att komma dit.

Ibland behöver vi arbeta oss in i nya sätt att tänka, ibland behöver vi tänka oss in i nya sätt att arbeta.

Härligt nog har varje vaken stund har lärandepotential! Det handlar inte främst om att göra rätt eller fel, utan att göra  vad man kan för att utveckla gynnsamma förhållningssätt som är hållbara över tid. #hållbartihop

 


Alla dessa möten? Fokus på kärnuppdrag?

Vi har ett något tveeggat förhållande till möten. Vissa av dem är en förutsättning för verksamheten, andra är det inte. Vi tänker satsa mer på de förstnämnda och hålla Fokus på kärnuppdraget!

Riksdagen definition av undervisning och utbildning i skollagen:

Utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål.

Undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. /SFS 2010:800

Mötet mellan elev, lärare och innehåll är och ska vara skolans kärna, utifrån att det såväl vetenskap som beprövad erfarenhet visar att det är en synnerligen effektiv målstyrd process för kunskapstillväxt, utveckling och lärande av såväl kunskaper som värden.  Här är goda samtal och fungerande undervisningsrelation en essentiell del. Precis som en planerad och strukturerad undervisning där lärare  – ensamma och tillsammans  – tar sig tid och kraft till uppföljning (inkl formativ återkoppling till elev), utvärdering, utveckling.

Tiden och kraften är begränsad.

På Glömstaskolan har vi valt att gå in i försök med läraravtalet 40 + 5. Dvs 40 h reglerad tid per vecka, där alla lärare är på plats i princip 07.45-16.15 (lite längre onsdagar, lite kortare fredagar) och i övrigt har 5 timmars förtroendearbetstid per vecka som de utifrån sin professionella bedömning förlägger i tid och rum samt fyller med innehåll. Självklart har lärare ferietjänst och är på plats när eleverna är det, fritidspedagoger och socialpedagoger har vanlig semestertjänst. Timplanen är ett minimum och vi har valt att något längre skoldagar för att möjliggöra fler möten i undervisning. Då socialpedagogerna tar hand om ex närvaro och möten som handlar mer om rastkonflikter frigörs tid för lärare att  istället undervisa samma elever något mer – i team. Fokus på kärnuppdraget!

Skolledningen lägger normalt bara ut två möten:

  • APT varje fredag kl 14.20-15.20. Förutom sedvanliga punkter för arbetsplatsträff (arbetsmiljö, personal, facklig info, verksamhetsfrågor) så är det ett möte för att gemensamt summera veckans lärdomar och lägga gemensam grund för kommande.
  • Utvecklingsmöte i princip två onsdagar av tre kl 15.30-17.00.

I övrigt äger de professionella lärarna, fritidspedagogerna och socialpedagogerna tiden, till det arbete som behövs för att fullgöra uppdraget utifrån skollag och läroplan. En halv dag med praktisk-estetisk undervisning för varje årskurs medger tid för planering och möten i årskursteamet. En annan halvdag med idrott möjliggör möten i andra konstellationer. Allas gemensamma arbetstid ger ännu flera möjligheter.

Vi tror på många olika berikande möten mellan professionella! Med fokus på kärnuppdraget.

Utvecklingssamtal anser vi utifrån Skolverkets allmänna råd ska vara ett möte mellan legitimerad lärare, elev och vårdnadshavare. Detta erbjuds en gång per termin och självklart på dagtid, precis som barn erbjuds läkar- och tandläkartider. Dock med möjlighet till medverkan via FaceTime/Skype/Hangout om vårdnadshavare så önskar. Utvecklingssamtalet är ett viktigt möte för gemensam planering framåt, mer än en resultatredovisning. Det är självklart elevlett. Vi har inte trad mentorskap, utan lärarteamet avgör för varje samtal vilken lärare som ska vara med i vilka samtal, utifrån en professionell bedömning.

Traditionella föräldramöten har vi när vi känner att syfte och förväntat resultat står i paritet till kostnad i tid och kraft. Så här långt har vi haft ett möte innan upprop, plus ett informationsmöte för kommande förskoleklass.

Hur länge kan en grupp lärare egentligen diskutera ett luciatåg?

Hur mycket kostar det skattebetalarna? Eleverna? Kärnuppdraget?

På några möten har vi haft en mötesräknare som tickar fram skattekronorna utifrån hur många som är där och vad de kostar per timme. En viktig tankeställare:

Vilka möten behöver vi verkligen mötas alla tillsammans och vilka kan och ska tas i andra forum?

Vilka möten behöver vara synkrona och vilka kan med fördel göras asynkrona, med hjälp av tidsenlig digital teknik?

Ja, vi provar nya vägar tillsammans. För en del känns det ovant i början. Men vi är övertygade om att rätt möten i förlängningen verkligen kommer att komma eleverna till godo.

Fullt fokus på kärnuppdraget!


Central konferens i svenska på Glömstaskolan

Idag hade vi central konferens i svenska på Glömstaskolan. Cirka 140 svensklärare från hela kommunen deltog i fyra olika workshops:

  • Åk F-3 : Lustfylld läs- och skrivundervisning
  • Åk. 4-6 : Språkutvecklande arbetssätt med Minecraft
  • Åk. 7-9 : Hur väcker vi läslusten? Projekt Ison.
  • SVA/Nyanlända : Digital inspiration

Vi tacka alla som varit med och deltagit samt arrangerat för en inspirerande eftermiddag. På återseende.

 


Samverkan i en ny tid

När hem och skola verkar tillsammans kommer vi längre.

Vi har samma mål: att det ska gå bra för varje barn.

Vi har dock olika uppdrag och ansvar i detta.

Vi lever i en föränderlig värld där det som var relevant kunskap i går inte nödvändigtvis är det i dag.

För tio år sedan hade telefoner knappar och användes mest till att ringa med. För tjugo år sedan var TV-apparaterna tjocka och nästan alla bilar drog mer än 1 liter bensin per mil. För trettio år sedan löste man in checkar efter att ha stått i kö på postkontor. För sjuttio år sedan hade få kylskåp hemma. För hundra år sedan hade endast män rösträtt…

Att samhället förändras leder till en skola i behov av utveckling. Vi har ett uppdrag i att prova nya vägar i syfte att nå det som styrdokument stadgar – vilket vi gör allvar av. Det betyder att elever får en del som kanske inte ges överallt annars. Men det sker på bekostnad av annat som kanske ”brukar göras” – vilket är ett tämligen klent argument för att något ska prioriteras över något annat. Skolans interna arbete och organisation kvalitetsgranskas av förvaltning och Skolinspektion. Glömstaskolan är ingen vinstdrivande friskola utan har förstås hela Huddinge kommun i ryggen, när vi strävar efter att utveckla den skola varje barn förtjänar. Det kan ni lita på.

Skolans ansvar regleras framförallt genom skollag, läroplan, Skolverkets allmänna råd samt Huddinges pedagogiska plattform. Framförallt handlar det om ”målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden” (Skollagen SFS 2010:800). Skolans interna organisation tar vi ansvar för.

Tiden och kraften är begränsad.

Vi väljer att rikta vårt fokus mot det som vi anser gynnar elevers kunskapstillväxt mest. Vi informerar inte om allt, utan om sådant vi anser att man som vårdnadshavare faktiskt behöver veta – på så sätt minskar vi informationsstress hos såväl sändare som mottagare och kan fokusera mer resurser till mötet elev-lärare-innehåll.

Vi har ett ansvar för såväl helhet som individ, där vi valt att organisera oss i team runt årskurser. Fördelarna med det överväger nackdelarna, även om det stundtals kan kännas ovant.

Likvärdigheten är ett stort problem i svensk skola idag. Det är ofta större skillnad mellan klassrum än mellan skolor.

Dessa skillnader tänker vi minska på, vilket långsiktigt är gynnsamt och hållbart för var och en. Över tid händer det att team omfördelas, för kortare och mer akuta situationer liksom mer långsiktigt. Detta är inget vi självklart kommunicerar, då vi tänker att trygghet långsiktigt byggs stadigare och bättre bortom ”min klass och min fröken”.

Information från skolan ges när vi gör en professionell bedömning att den verkligen behövs:

  • på skolans blogg: sådant som kommer att hända (hela skolan, fler årskurser eller fritids)
  • på årskursens blogg: sådant som kommer att hända (för enbart den årskursen)
  • på instagram (skolan respektive årskurs): bilder från verksamhet o lärande
  • via e-post eller telefon: vi hör av oss när vi känner oro gällande enskild elev (kunskaper eller kring det sociala)

Till hösten kommer hela Huddinge implementera Unikum som plattform för IUP, kunskapsrapportering mm. Vi arbetar för att bli tydligare och mer transparenta i de pedagogiska planeringarna, men har nu i uppbyggnadsskedet prioriterat det faktiska mötet lärare-elev-innehåll. En del årskurser och ämnen har också kommit igång ordentligt med Showbie, andra är så smått på gång. Be ditt barn visa, om du inte fått föräldraåtkomst än!

Du som är vårdnadshavare och undrar vad som händer på dagarna: var gärna med och delta! Hör av dig till respektive socialpedagog för att samordna ditt besök, så det passar i verksamheten.

Vill föräldrar mötas för att lära känna varandra får man förstås mycket gärna låna skolans lokaler för det. Från skolans sida arrangerar vi dock inga klassiska föräldramöten om vi inte känner oss säkra på att det förväntade resultatet står i proportion till insats*.

Föräldrars ansvar stadgas bland annat i Föräldrabalken och handlar om god omvårdnad, uppfostran, trygghet, mat på bordet och säng att sova i, att komma till skolan och hämtas i tid mm. Hur föräldrar väljer att organisera sin vardag och tillvaro är upp till föräldrar, så länge det verkar fungera.

Vi lär oss ständigt på vägen. Vi längtar sällan tillbaks till 1900-talet. Var gärna med på vår gemensamma resa – men vänligen ha tilltro och förståelse för att vi gör välgrundade prioriteringar och beslut kring resursutnyttjande i uppdrag och organisation. Tillsammans har vi en möjlighet att skapa en fantastisk skola – mer än bara några fantastiska klasser.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen
främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till
aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer
och medborgare. /Skollagen SFS 2010:800

*ett föräldramöte per årskurs skulle sammantaget ta ca två veckors arbetstid i anspråk.


Kahoot & Digitalwhiteboard kan bidra till lärande

Varför? Varför inte?

är och ska vara ständiga grundfrågor i vårt arbete. Kahoot har en tydlig begriplighet och ett tävlingsmoment som lockar mången elev. Räcker det som argument? Nej, det måste tillföra mer till lärandet än annan alternativ användning av tiden (såväl den gemensamma synkrona tiden, som tiden för lärares planering). Men det kan det också göra!

Sista dagen innan jullovet tränade vi bland annat samarbete och kollaboration över hela skolan. De fyra hemvisterna hade hand om en fjärdedel av alla elever i blandade grupper fram till lunch. En hel del julpyssel, men också en spelifierad Tomtejakt. För de som var med 4-6 var en av tre stationer en gemensam kahoot med blandade frågor om julen. Kahooten hade vi hittat bland alla de miljoner färdiga som användare fritt delar med sig av utifrån en medveten tanke om att #sharingiscaring.

IMG_4207Först delades eleverna in i mindre grupper, var och en under ledning en elev från 4-6 som hade sin iPad redo. Ramarna för övningen tydliggjordes; samarbete i fokus, men också lärande av stoff och sammanhang. Första uppgift: ”Kom överens om ett namn på ert team. Säkerställ att alla är delaktiga” – detta följdes sedan upp löpande. Så gick kahooten igång med sina frågor. Varje fråga har upp till fyra svarsalternativ, vilka presenteras på den gemensamma skärmen. Eleverna väljer ett av dem på sin digitala utrustning (onlineverktyg, så det är plattformsoberoende). Poäng ges utifrån att man svarar rätt och snabbt. Efter varje fråga meddelas rätt svar samt vilka poäng respektive team har.

Efter varje fråga en kort gemensam reflektion eller mikrolektion med syfte att öka förståelse och kunskapstillväxten.

När kahooten var genomgången kommer det moment som jag ser gör stor skillnad:

OK, nu gör vi om kahooten en gång till och ser om vi lärt oss något!

Ställ in så att ordningen på alternativen i kahooten slumpas fram (annars kan det vara så att någon ha lärt sig kahootordning och inte innehållet i sig). Man kan även låta den mata fram automatiskt, så att man som lärare kan ägna än mer fokus åt grupprocesser (eller åt annat, vi hade ex en rullande kahoot när vi hade betygssamtal med en elev i taget strax utanför klassrum).

Att få syn på att man kan och att man kan lära är ofta nog så viktigt. Här kan kahoot, med rätt ledning och inramning, ofta tillföra ett och annat. Jag har även efter tips i det vidgade kollegiet använt onlineverktyget whiteboard.fi i anslutning till detta (inte julkahoot, men motsvarade om abrahamitiska religioner). Jag som lärare skapar ett onlineklassrum, dit eleverna ansluter sig med sina iPads. Jag skriver sedan en fråga på min ”whiteboard” som de ser och svarar på i sin iPad (eller annat digitalt verktyg, även detta är plattformsoberoende). Jag som lärare ser i realtid deras svar och vi kan ha en dialog där alla är delaktiga utan att man nödvändigtvis behöver göra sin röst hörd för alla i rummet. Jag kan se och säkerställa att alla är med på tåget.

Man kan exempelvis börja med frågan ”Hur många rätt på kahooten tror du att du kommer att ha?” (läs gärna upp alla frågor så svaret kan vara bättre grundat).  Sedan genomförs kahooten och eleverna får efteråt direkt återvända till sin ”whiteboard” och skriva en kort reflektion hur det faktiskt gick – hur deras resultat stod sig i förhållande till den egna förväntan och varför. Sedan frågan om hur det skulle gå om vi gjorde om kahooten en gång till… Jag vågar påstå att detta blev nog så lärorikt – på flera sätt.

Repetition och träning är all kunskaps moder.


Russinplockande Undanbedes

Ska vi ge människor det de säger sig vilja ha, eller göra det som faktiskt behövs för att skapa en skola för varje elev?

Glömstaskolan är vi, med stöd i aktuell forskning och gjorda erfarenheter, övertygade om att en viktig framgångsfaktor för oss i skolan är att:

Vi håller i, vi håller ut, vi håller om.

Att gå nya vägar utmanar. Världen är stadd i evig förändring och utveckling men också samtidigt i viss stabilitet. Vi vet alla vad skola kan vara, utifrån egna erfarenheter och olika mer eller mindre väl underbyggda idealbilder. Människor som tvingas lämna sin komfortzon i trygga hörnet reagerar på olika sätt, inte sällan omedvetet utifrån omedvetna grundantaganden. Ofta omfamnar man det nya – åtminstone verbalt – men man vill också ha det kända och invanda. Ett konkret exempel:

Jätteroligt och bra att ni har ett löpande och öppet verksamhetsflöde på Instagram, men jag vill också ha ett traditionellt veckobrev!

Instagram har en fördel i att det är direkt samtidigt som det är tidseffektivt för lärare. Men om vi också ska göra som vi brukar görs ingen tidsvinst. I stället för mer blir det då mindre lärartid som kan läggas på att vara med elever. Här har vi valt väg och är tydliga med det.

Det står visserligen i Så Här Gör Vi och på bloggen där all info finns att barnen är ute på rast och idrott i alla väder, men nu föll det ju blötsnö och mitt barn blev ledsen över att bli blöt och kall.

Att ”genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med god anpassning till olika förhålla
den” (saxat ur Läroplanen, idrott o hälsa) lär vi bäst genom att göra det i alla olika sorters väder. Att någon gång bli blöt och att utifrån denna erfarenhet kunna dra lärdomar är långt mindre farligt än att inte få chansen att lära sig ett gynnsamt förhållningssätt. Även här är vi tydliga med hur vi gör och tänker – och varför.

Vad bra att ni har teamlärarskap, det verkar ha väldigt många fördelar. Men jag tycker mitt barn ska ha en liten grupp med en fast lärare. Jag vill också välja bort kamrater till gruppen som jag inte tycker passar just mitt barn.

Om en lärare rycks från teamet så faller snabbt möjligheterna att dra nytta av att man
är ett team
runt eleverna och hela verksamheten blir så mycket mera sårbar. Det blir varken hackat eller malet då resurserna som ges inte räcker till båda varianter (om man inte vill höja skatten i stora steg).

Trygghet är ett kärnvärde, men i en ny miljö vågar vi påstå att den kan skapas på sätt som kanske inte annars låter sig göras. Det handlar om en helhet, där allt hänger ihop. Vi i professionen tar ansvar för gruppindelning över tid som fungerar för varje barn, där såväl likheter som olikheter kompletterar och berikar varandra. Vi anpassar organisation och undervisning utifrån skollag, läroplan och Skolverkets allmänna råd utifrån tanken om att professionellt möta enskilda behov i en skola för var och en mer än efter enskilda önskemål och tyckanden.

Det går inte att plocka russinen ur kakan.IMG_3384

Man kan inte ha både få fördelarna av teamlärarskap, flexibel undervisningsmiljö mm och samtidigt ha ”sin klass, sitt klassrum”. Alltså måste man välja väg. Vi har gjort medvetna val och är övertygade om att vi därigenom kan skapa hållbar trygghet, trivsel, kunskapstillväxt. Vi skapar oss den helhet som behövs:

  • fysiskt
  • psykosocialt
  • organisatoriskt

På nya Glömstaskolan provar vi en del nya grepp redan från start då det inte finns så mycket som sitter i väggarna, men drar också självklart nytta av sådant som tidigare visat sig fungera. Vi följer upp och utvärderar för att se vad som faktiskt fungerar och vad som inte gör det – långsiktigt. Vi ser att vi inom vår idé kommer att ha stora möjligheter anpassa undervisningen enligt skollagens intentioner och krav.

Vi har en fungerande digital infrastruktur. Det är en prioritering av ändliga resurser, komna från föräldrars och andras skattemedel. Vi kommer även att ha en del andra läromedel, men knappast lika mycket böcker som en skola som inte satsat på och saknar de digitala läro/hjälpmedlen. Varje läromedel måste nyttjas medvetet, utifrån professionella pedagogiska överväganden, det är ingen principiell skillnad här på penna, bok, iPad, dator.

IMG_2701Vi försöker vara tydliga vilken typ av organisation och lärmiljö vi erbjuder. Vår ”kaka” kan inte sägas vara dold utan ligger öppen o transparent för allmän beskådan. Har man läst på hemsidan, Så Här Gör vi, Glömstaresan, bloggarna mm så ser man hur vi tänker och vad vi försöker oss på att gestalta, mer än går på ett löst rykte eller en tidningsrubrik. Gillar man det man ser kan man gott välja oss. Gillar man det inte gör man klokt i att välja någon av övriga 30 skolor som erbjuds i Huddinge, istället för att sedan bli besviken över att man inte bara kunde plocka russin ur kakan utan fick ta hela kakan på köpet.

Lärare, fritidspedagoger, socialpedagoger, administratörer och all personal måste även de ta hela kakan och Gilla Läget. Här är vi tydliga i vår rekrytering, liksom även senare när man inser vad en del av våra vägval innebär för en själv i praktik och kanske funderar på att vända om in i trygga hörnet igen. Den ansvarskultur vi försöker bygga är ibland obekväm för oss som människor, men vi ser ingen annan väg framåt. Vi vet att obekvämt kan ofta vara bra, för strax utanför bekvämlighetszonen sker ofta den största utvecklingen.

Och om nu den mer traditionella skolan verkligen fungerade i att leverera kunskapsresultat, trygghet och gynnsamma förhållningssätt så skulle vi väl alla välja den, eller hur?

Att bygga skola på vetenskaplig grund betyder inte att göra som man alltid gjort, utan att systematiskt inhämta och utforska tillvaron. Det gör vi och tänker fortsätta göra. Tillsammans. För en helhet som fungerar för varje unge.

IMG_3459


Lärmiljö i tiden anno 2016

”Om man tänker som man alltid har tänkt,
kommer man att göra som man alltid har gjort
och då kommer det att bli som det alltid har varit.”

  • IMG_3812Tisdagen 25/10 arrangerade vi ett mycket givande möte på skolan för erfarenhets- och kunskapsutbyte. Peter Lippman, forskare från Umeå Universitet och Högskolan i Gävle, arkitekter och byggfolk samt ett större antal lärare och rektorer från hela Storstockholm bjöds in till en givande eftermiddag, pedagogisk pub och nätverksbygge.
  • Fredagen 28/10 hade vi åter Peter Lippman på plats, diskuterandes bland annat reträttplatser, förflyttningar och flow. Han hjälpte även till att göra en del praktiskt i några hemvister och kommer åter i mars.
  • På Sveriges största skolmässa Skolforum hade Magnus Blixt sju olika pass med tema lärmiljö.
  • Huddinge Visar hade Camilla Lewandowski, Ann Hultman-Jakobsson och Magnus Blixt en workshop om vår lärmiljö på Glömstaskolan. Den presenteras i princip nedan:

För oss började allt i princip med att rektor Peter Bragner kom med frågan ”Ska vi starta skola tillsammans?”. Om vi fick chansen att börja från början, vad skulle vi tänka på då? Vad skulle vi framförallt välja för utgångspunkter? Utifrån de erfarenheter vi gjort på andra skolor, i utbildning och i litteraturen.

HuddingeVisar2016.002Om du fick chansen att starta en skola, vilka skulle vara dina viktigaste utgångspunkter, bland allt det viktiga?

Siffrorna är lite om vad Glömstaskolan startade med förra hösten och hur det ser ut nu. 1 gemensam vision är det viktigaste.

 

HuddingeVisar2016.003För oss är wifi lika självklart som värme och vatten. Inget att yvas över, utan självklar infrastruktur. De som arbetar på Gatukontoret behöver knappast dela dator för sitt arbete och det gör inte vi heller. Däremot måste användandet av digitala verktyg alltid alltid starta i pedagogiken och ett medvetet val – aldrig vara för att det går eller bara-för-att.

HuddingeVisar2016.004

När det gäller den fysiska lärmiljön ska den planeras utifrån de två huvudfrågorna:

  • Varför?
  • Varför inte?

Ytorna behöver vara definierade och meningserbjudanden tydliga, både lärare och elever behöver översikt och det måste finnas trygga zoner samtidigt som vi kan och bör utmana en och annan norm: det är inte alls självklart att en egen bänk i längden skapar större trygghet än närvarande vuxna och möjligheter till olika. Ett högt bord kan vara just det, men också ett tak på en koja, eller en bra utsiktspunkt. Stolarna som visade sig vara lite för höga till borden fungerade väldigt bra som solitärer.

HuddingeVisar2016.005

Är man inte beredd att arbeta med den psykosociala miljön ska man nog låta bli att vara i skolan. Trygghet och trivsel är nödvändiga – men ej tillräckliga – förutsättningar för lärande och kunskap. Vi påstår dock bestämt att de kan skapas på andra sätt än man traditionellt ofta tänkt och gjort. Det handlar dock även nu om tydligt lärarledarskap. Vi odlar också en tydlig ansvarskultur, med såväl skyldigheter som rättigheter – där vi kastar offerkoftan till förmån för möjlighetsmanteln. Detta gäller såväl liten som stor kollega!

HuddingeVisar2016.006Organisationen behöver också stödja den lärmiljö som är fysisk och psykosocial. Det handlar om att var och en måste köpa målbilden, teamorganisationen, årskursupplägget och schemastrukturen med utökad timplan. Vi gör försök med en pedagogisk ledningsgrupp, socialpedagog i varje arbetslag och effektivare mötesformer. Ibland gör det ont när knoppar brister, men att backa tillbaks i kända hörnet när det blir jobbigt är ingen option.

Till syvende och sist handlar allt om att bygga en fungerande kultur. Organisatorisk, psykosocial, fysisk och digital. Kultur är något vi odlar och vi gör det gemensamt.

HuddingeVisar2016.007Vi är på en resa tillsammans. En resa där vi tänker oss att skapa en skola för varje unge. Det innebär att vi provar nya saker, och lär oss av såväl framgång som misstag. För att prova nytt måste vi också överge en del av det som tidigare gjorts ”för att man brukar göra så”. Här stöter vi stundtals på patrull hos såväl elever, föräldrar, omgivningen som hos oss själva. Det finns så många för-givet-taganden om hur man gör skola, samtidigt som vi ju vet att det man brukar göra faktiskt inte fungerar så där himla bra (Pisa, ungas välmående mfl indikatorer)

Många önskar se förändring.

Få önskar förändras.

Vi tänker dock:

Hålla i, hålla ut, hålla om.

Vi delar gjorda erfarenheter, utifrån #sharingiscaring. Välkommen fortsätta följa vår resa!

God skolmiljö enligt Anna Törnquist

Från Anna Törnquist, seminariet 25/10-16

 


Stöd i bågskytte och skola?

En god väns dotter hade önskat prova på bågskytte och fick det som julklapp. Jag och barnen fick förmånen att få följa med, vilket ledde till att jag köpte en egen båge för avkoppling och enkel och tydlig träning av fokus. Med bågen följde ett häfte där det även fanns en uppmaning som jag tänker fler föräldrar och lärare borde läsa, långt bortom bågskyttets ram:

IMG_3553”Om man vill att skytten ska lyckas är det ett gott råd att ligga lågt med prestationsdiskussionerna. Även om man vill väl kan den dolda önskan, lyckan eller stoltheten få en rejäl knäck om det plötsligt börjar gå dåligt. Vi har i flera olika studier sett att omgivningens krav kan ställa till det…

Grunden för att lyckas är att stödja ungdomarna på så sätt att man ser till att de har roligt i föreningen på träningar och tävlingar. Ditt största jobb som förälder är att uppmuntra och ge support…

Många gånger har det hänt att den som haft det litet jobbigt i början istället blivit den som fortsatt och lyckats bra i bågskyttesporten. Den som har haft lättare för sig i början har haft svårare att ta motstånd i ett senare skede. Man lär ju av både framgång och motgång. Tänk noga igenom hur du som förälder eller närstående kan ge bästa stöd för dina ungdomar!

/Svenska bågskytteförbundet, ”Välkommen till Bågskyttesporten”

I USA finns det t o m en organisation NASP för just bågskytte i skolan, som uppmuntrar tåga/ihärdighet/engagemang/grit och tydligen samtidigt sett goda akademiska resultat hos mången elev. För det handlar ju en hel del om att kunna ta och arbeta sig igenom en och annan motgång på vägen, vilket också medvetet kan tränas upp – precis som fokus.

Nu stundar höstlov, eller läslov som det IMG_2922tydligen ska kallas. Vi räknar förstås med att många elever fortsätter läsa även under lovet, för maximal utveckling vidare. Själv tänkte jag äntligen läsa klart Per Kornhalls läsvärda bok Förstelärare och Sara Bruuns rykande färska Klassrummet möter världen. Kanske blir det även en och annan pil satt i måltavlan…

Gör det gott!


Utvecklingssamtal via Skype?

Såhär borde fler skolor arbeta, så smidigt att jag direkt får all information och också kan vara med på utvecklingssamtal utan att behöva ägna en halv dag åt att resa.

/God man till nyanländ elev

För det är klart – sannolikheten att ett veckobrev i pappersform hade hittat från elevens väska i Huddinge till den Gode mannen i Uppsala får sägas vara tämligen liten. Nu hade god man koll på att simtest genomförts och simskola var planerad, tillsammans med. Allt står på skolans resp årskursens blogg. Vad vi gör i skolvardag kan man följa via Instagram.

Jag har sedan flera år erbjudit utvecklingssamtal via Skype/FaceTime/Hangout. Skolan jag var på då hade många föräldrar som var ute och reste mycket i världen och jag tänkte det skulle ge dem alla en möjlighet att ändå vara med, om de ville. Det är klart att ett samtal i 3D, där hela kroppsspråket kan utläsas och handslag utväxlas i allmänhet är ännu bättre. Men:

Det bästa får inte bli det godas fiende.

Och för egen del har jag tänkt att det inte alltid varit värt tiden och kraften att ta ledigt en halv dag från jobbet, åka tvärs genom stan för att höra min dotter berätta om det hon ändå berättar om hemma och i veckologg. Den professionella lärarens bekräftelse om att vi fortfarande ligger på spår är viktig, men inget som egentligen kräver ett synkront möte. Kanske skulle de istället kunna lägga mer tid på de möten som faktiskt spelar ännu större roll för individer med större behov? Vilket i sin tur också skulle kunna gynna mina barns utveckling ytterligare. Tiden och kraften är ju båda begränsade resurser.

Denna gång nappade hursomhelst några föräldrar på att ha utvecklingssamtal via någon digital plattform. Det fungerade fint! En gång provade vi att projicera föräldern på skärmen och ha presentation på iPad, en gång gjorde vi tvärtom. Båda fungerade, men nästa gång kommer jag ha presentationen på väggen och oss (elev och lärare) sittande framför den (tittandes på presentation i iPad och på vårdnadshavare på dator. Bra ljud är också viktigt.

Det kräver förstås en fungerande infrastruktur (det var bra att ha en mobil redo när dator bestämde sig för att strejka), men det bör väl skolan hursomhelst ha år 2016?