Vi har val och demokrati – ansvar, rättigheter, skyldigheter…

Nedanstående tre elevtexter (G10, åk8) är deras avslutande arbeten i samhällskunskap och svenska kring valet och demokrati. Håll till godo – det finns klokhet och hopp hos våra elever, framtidens medborgare!


Det fria valet ger oss många skyldigheter – Det fria valet ger oss ansvaret att att välja rätt val
Det sociala nätverket

Inledning
I Sverige har vi otroligt mycket frihet och väldigt många rättigheter som gör att vi kan uttrycka oss så som vi vill, dessutom göra lite så som vi vill i många sammanhang. Men detta medför också en del skyldigheter som påverkar om man gör rätt eller fel. Det är viktigt att ta ställning och tänka efter om det alltid är lika nödvändigt att uttrycka vissa åsikter. Man måste ansvara för sina egna handlingar. För att det lönar sig inte att folk utnyttjar sin yttrande och tryckfrihet på ett negativt sätt så som många väljer att göra i dagens samhälle, utan att ens vara medveten om det för att det blivit en sån ordinär sak.
Varje individ har ett ansvar för sina handlingar och hur man både uttrycker sig via tal och skrift. Man ansvarar för alla de val man beslutas om varje dag. Vi gör massor av små och större val under vardagen som vi tar för givet. Eftersom vi har så pass mycket frihet i Sverige så ansvarar vi också för våra skyldigheter.

1:a argumentet
Detta har en stor betydelse på nätet då man har rättigheten att surfa inne på olika hemsidor och posta sina åsikter som når omvärlden. I Sverige har vi rättigheten att både posta våra politiska åsikter men också söka upp information på olika hemsidor på nätet medans andra delar av världen förbjuder det och straffen kan bli väldigt hårda. Denna rättighet gör mina skyldigheter som individ i samhället är att jag måste ansvara för vad jag postar och sprider vidare på nätet för ett välfungerande samhälle. Men det krävs också att man inte förbrukar det fria valet genom att surfa inne på förbjudna hemsidor och posta sådant som är lämpligt men dessutom lagligt. Att posta sådant som diskriminerar en eller flera personer är förbjudet enligt tryckfrihetsförordningen men också yttrandefrihets grundlagen om man postar olika filmklipp. Varje individ ansvarar för inse vad som är nödvändigt att posta/uttrycka. Om man har en negativ åsikt så är det inte alltid lika viktigt att den framförs, speciellt inte om den enbart är till för att såra någon/några. Och andra sidan får man uttrycka åsikter som handlar om andra människor så länge det inte på något sätt är diskriminerande. Men det kan lätt ske missförstånd utifrån att man får yttra sig så som man vill. Men däremot finns det också sätt att ändra om sin åsikt så att den låter mer vänlig och inte lika diskriminerande. Å andra sidan så tänker inte heller alla människor på samma sätt och vill med mening sprida elaka saker på nätet.
Därför är det oerhört betydelsefullt att den nya generationen får en tydlig bild om vad etik och moral innebär så att man vet hur man ska behandla sina medmänniskor. För om barnen får lära sig detta i tidig ålder så är chansen större att kränkning minskar i framtiden.

Fakta som stöd
En 15 årig flicka vid namnet Fanndis blev gång på gång trakasserad samt hotad på både internet och i skolan av flera olika personer. Hon blev kränkt i form nedvärderande ord och dessutom gjordes en låt om henne som spred sig på youtube och fick många visningar. Oavsett hur hon bar åt för att få stopp på det genom att prata med vuxna så blev det ingen skillnad. Tillslut anmälde Fanndis tjejerna som låg bakom trakasserierna. Två personer åtalades, vars en annan som bara var 13 vid tillfället och var alltså inte straffmyndig.
Det blev rättegång och en 15 åriga flicka dömdes för olaga hot, ofredande, förtal och även vård inom socialtjänsten. En 18 årig pojke dömdes till olaga hot, förtal dessutom ungdomstjänst. Båda dömdes till att betala skadestånd till Fanndis på sammanlagt 47 000. Trots att det är så självklart att en sådan sak absolut inte är acceptabel så åklagade den 15 åriga tjej men domen ändrades inte.
Källan är tagen från UR.play (UR skola) ur en serie vid namn ”Justitia” som handlar autentiska rättsfall då man får följa med ändå från brott, rättegång och dom. Avsnitten innehåller också olika intervjuer. Serien är till för att informera folk om olika händelser/brott. Källan kommer från 2011 men UR är är i full aktivitet 2018 och publicerar massor av olika program av olika slag för olika åldrar. På hemsidan förklarar UR att de att deras syfte är att de ska kunna nå alla olika åldrar och intressera folk. Det finns massor av olika typers program och man får möjligheten att fördjupa sig inom vissa ämnen på grund av det finns så pass mycket att välja mellan. Dessutom finns det mycket saker kring just en ämne som gör att det är lätt att få mycket information och lära sig nya saker. UR och Sveriges radio är public service vilket innebär att de jobbar för att nå alla sorters människor med fakta och intressen men utan att tjäna massor av pengar på det. UR ägs även av förvaltningsstiftelsen som ser till att granska informationen och undersöker det som publiceras så att det är både lämpligt men också passar alla individer. På så sätt kan jag säkerhetsställa att källan jag valt är väldigt trovärdig eftersom allt noggrant blir granskas innan publicering. Men jag vet också att min källa är trovärdig för att det finns bevis för att innehållet stämmer.
https://urskola.se/Produkter/167101-Justitia-Internettrakasserier

2:a argumentet
Det är förbjudet att kränka folk via nätet genom tex chattrum, folk tar för givet att bara för att man inte står fysisk och kränker en person så är det inte lika fel. Men dessutom säger folk grövre saker genom internet för då vågar man mer. Det blir helt enkelt en simpel utväg att diskriminera folk eftersom allt sker bakom en skärm och inte öga mot öga. Man får säga nästan vad man vill men det är både viktigt och användbart att ha tryckfrihetsförordningen i baktanke för att inte diskriminera någon annan och för att själv lära sig vad som är rätt och fel, inse att det finns konsekvenser. För att vi ska få ett bra samhälle i Sverige måste detta upphöra och det krävs att varje individ inte uttrycker alla sina onödiga och negativa åsikter.
Att posta bilder eller att ens bara ta bild på någon utan personens samtycke är faktiskt förbjudet men om man dessutom sprider vidare bilderna kan man få straff som kan innebära bla böter. Problemet är att detta är något som föregår bland både vuxna och barn dagligen men alla är inte lika insatta att en sådan sak som att ta bild på en annan person utan personens tillstånd är olagligt. Även om man känner den som blir fotad eller inte. Om man
blir fotad utan att man ej vill det har man all rätt att säga ifrån och blir det ingen skillnad kan den som blivit fotad anmäla för att bilderna ej tas bort. Om någon däremot sprider vidare bilderna viralt så kan den skyldige tvingas betala skadestånd ifall det hunnit gå så pass långt.
Det är förbjudet att sprida falska rykten om andra människor på nätet. Att sprida rykten om andra enbart för att vara taskig och hänga ut någon är otillåtligt enligt lag och det kan också innebära straff av olika slag beroende hur länge det pågått och vad som spridits. Om förövaren är under 15 så är man inte straffmyndig än men om det är grova saker som skett som till och med har lett till indirekt mord då tvingas vårdnadshavaren betala skadestånd till den som drabbats. Är personen över 15 kan det även få betala eller få någon typ av ungdomstjänst. Men allt detta beror också på hur grovt brottet är.
Varje enskild människa ansvarar för att inte förbrukar våra rättigheter negativt utan tänka på att vi har skyldigheten att stå till svars för vad som kommer ut ur våran mun. Är det alltid lika nödvändigt att påpeka någons tex klädsel, musikval, utseende etc. Vi har rättigheten att uttrycka våra åsikter vilket kan vara viktigt i situationer då man anser att någon har fel och kanske diskriminerar en hel grupp med människor via internet. Då kan det vara bra att säga till att det är fel eller dela med av sin egen åsikt så länge det ej diskriminerar någon annan. Men det är inte alltid behövligt att dela med sig av sin åsikt speciellt inte när man förvärrar en situation eller lägger sig i konflikter som inte tillhör en själv. Det är viktigt att ta ställning och tänka:
kommer det få varken mig eller människorna det berör att må bra om jag sprider vidare min åsikt.

Fakta som stöd
I Göteborg under slutatet av 2012 skedde något som kallas för Instagramupploppet då två 15-16 åriga flickor ska ha misstänks ha spridit falska rykten om ett antal personer som var tipsades av flera andra människor. Förövarna som startade upploppet vars föräldrar fick betala stora summor i skadestånd till alla de människor som blivit uthängda på socialamedien Instagram. Flickorna startade ett Instagramkonto där människor ska ha tipsat om olika personer som sedan hängdes ut med bild och text. Det sades grova ord som kränkte människor men dessutom hade tjejerna omkring 8000 följare som läste allt som publicerades.
Denna källan finns på flera olika nyhets hemsidor men jag valde att ta fakta från SVT nyheters hemsida just denna artikel publicerades 25 juni 2013. Men den uppdateras varje dag om nyheter inrikes men också en del utrikes. Nyheterna som finns tillgängliga på hemsidan går sänds vardagligen på tv också, SVT 1. Eftersom SVT information granskas noggrant av både svenska befolkningen och jurister så kan man vara helt säker på att de som publiceras är relevant. Dessutom är syftet med dessa nyheter till för att informera Sveriges befolkning och inte för att SVT ska få betalt.
Båda källorna jag använt mig av är granskade enligt public service och därför vet jag att sannolikheten till att det som nämns är fakta (trovärdigt) är väldigt stor. Jag valde att
använda källor som jag vet sedan innan är trovärdiga och andra hemsidor som jag märkte va osäkra valde jag bort.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/instagram-goteborg

Motargument
Jag tror att internet börjar bli en plats där det är lättare att uttrycka sina åsikter starkare eftersom man inte för en konversation fysiskt med människor. Man kan ta tillfället i akt och säga sådant som man inte hade vågat säga när man står framför en person, sådant som man i ”vanliga fall” inte hade haft varken modet att säga eller stå för. Det är inte bara lätt att sprida hat mot människor genom nätet utan också hota folk. Förutom att det är extremt lätt att posta kränkande material och läsa igenom sidor som enbart finns för att förolämpa andra. Så är det lika okomplicerat att vara anonym på internet, man kan alltså posta vad man vill utan att folk kan få en tydlig bild om vem det är som ligger bakom allt. Man kan göra det mesta anonymt, spridarykten, sprida förödmjukande saker i bild form, vara inne på förbjudna hemsidor, kontakta folk genom att både ringa och mejla (tex) anonymt. På så sätt är det väldigt lätt att sprida hot och folk tar för givet att eftersom allt det olagliga sker via nätet så blir det inga konsekvenser, vilket ej stämmer. Vissa människor vet till och med inte om att sprida hat mot människor på nätet som diskriminerar är olagligt. En sådan sak som diskriminera någon på sociala medier genom att skriva kränkande ord är olagligt och om man blir anmäld kan man bli straffad om man är över 15. Något som många både vuxna och ungdomar gör utan att tänka på det är att ta bild på antingen någon de känner eller inte uta deras samtycke vilket faktiskt är förbjudet oavsett om bilden läggs ut på sociala medier eller bara bevaras på tex mobilen.

Fakta som stöd
Under de senaste åren har ett speciellt yrke som har med internet att göra blivit allt mer vanligare, så kallad influencer. Det innebär att man jobbar med oftast sociala medier, skriver bloggar osv. Det vanligaste brukar vara att man får följa med i en internet profils liv det kan vara i video format eller i skrift. Eftersom dessa personer är offentliga på internet så är det lätt att kunna kontakta dem. Därför får influencers onödigt mycket hat varje dag skickat till sig på olika sätt. Det kan vara allt från diskriminering, nedvärderande ord eller till och med dödshot från människor som kontaktat dem via internet. Men det är alltså inte bara vuxna och ungdomar som sprider denna negativitet. Som sagt så är det väldigt lätt att ta sig in på tusentals olika sidor på nätet och skriva vad som helst till andra människor. Därför är tråkigt nog väldigt många av dessa som skriver har till influencers barn som går i mellanstadiet och uppåt.

Bemötande av motargument
För att vi ska kunna få ett välfungerande samhälle där varje individ respekterar sina medmänniskor så krävs det att denna fråga blir löst. Varje enskild människa måste börja se allvaret i detta och hur samhället blir om detta bara eskalerar. Det krävs ansvar och att var och en inte bara utför utan också känner till sina skyldigheter. Vilket borde vara en självklar
sak som man lär sig redan när man är ett litet barn, etik och moral hur vi behandlar andra. Jag tycker att samma sak som att det är skolplikt i Sverige så är det lika viktigt att man får lära sig om etik och moral samt vad som är förbjudet och inte på internet. Även om det pratas en del om i vissa skolor så borde det framföras mer tydligt om vad som gäller på varenda skola.
Det krävs också engagemang från elever för att stoppa kränkning på nätet och inte bara lärare som det vanligtvis brukar vara i skolan när man ibland tar upp ämnet. Lyckas man lösa problemet kommer vi få ett tryggt och välfungerande samhälle. För att så många som möjligt ska slippa utstå kränkning på nätet så behöver det bli en förändring.
För att det ska fortsätta kunna vara så lätt att få tag på andra på nätet och surfa på flera olika hemsidor så krävs det att man inte utnyttjar plattformen för enbart hat och kränkning. För om kränkning på nätet eskalerar i Sverige så kommer inte demokratin vara komplett och den fria viljan kommer inte att kunna vara lika självklar. Möjligheten till att kunna vara inne på olika hemsidor kommer kanske att försvinna eller till och med förbjudas som det faktiskt är i vissa delar av världen. Varje människa måste både känna till vilka skyldigheter som vi har när det gäller att vara inne på nätet och ansvara för att se till att följa reglerna. Om situationen däremot förvärras i framtiden så kan följden bli att internet i Sverige blir begränsat. Det kan också bli svårigheter kan kunna kontakta andra människor på nätet. Tillslut kommer inte den fria viljan att finnas och en demokrati utan fri vilja är inte fullkomlig. Bara ordet demokrati betyder ju folkstyre. Om Sveriges befolkning inte har någon fri vilja så kan det i värsta fall bli en diktatur i framtiden. Det är inte rättvist för den delen av befolkningen som kämpat för en förändring i samhället.

Slutsats
Varje individ måste engagera sig i att det ska bli förändring. Alla har skyldigheter och det krävs ansvar för att det ska kunna gå till väga. Man behöver ansvara för sina egna handlingar och se till att man själv inte väljer fel val i olika situationer. För att samhället ska fortsätta framåt mot en positiv framtid behöver alla förbruka sin tryck och yttrandefrihet väl.
Således kommer samhället att bli en tryggare plats och nätmobbningen kommer förhoppningsvis att minska en hel del. Det vill nog majoriteten därför krävs det alla börja inse vad som är problemet och hur man kan gå tillväga för att lösa det.
/Mimmi


Yttrandefriheten kräver ansvar!

Yttrandefriheten är den lag som ser till att Sveriges befolkning får säga vad de vill när de vill, men detta betyder inte att vi behöver säga precis allt vi tycker och tänker då dina uttalanden kan såra någon annan. Med denna lag kommer alltså skyldigheten se till att andra skadas på grund av det du säger och du kan känna av den i din vardag när du till exempel samtalar med en människa som inte delar samma åsikt som dig. Denna lag har dock utnyttjats till det sämre och idag använder folk yttrandefriheten som ett sätt att trycka ner andra och låta brottet gå ostraffat.

Utan ansvaret hos dig och dina medmänniskor skulle yttrandefriheten till mestadels strida våra diskrimineringsgrunder. Ett exempel på när yttrandefriheten utnyttjas är sättet som Nordiska motståndsrörelsen beskriver sina nazistiska åsikter utan att egentligen begå ett hatbrott, som när de marscherar på offentliga platser och driver sina olika kanaler.

Även om yttrandefrihetsgrundlagen innebär att vi får uttrycka oss som vi vill så står det faktiskt att vi inte får förtala eller kränka en annan människa på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Många som inte håller med om min syn på ansvarsfrågan skulle nog säga ”i ett land med yttrandefrihet fått man tåla att bli motsagd” men att bli motsagd och kränkt är inte samma sak.

Utan ansvaret hos Sveriges befolkning när det gäller yttrandefriheten hade saker som mobbning, diskriminering, rasism och antisemitism ökat och gått ostraffat. Jag säger detta då många elever i min skola använder sig av kränkande termer och försvarar sig med yttrandefriheten.

Min slutsats är alltså att vad det än handlar om kommer yttrandefriheten kräva ansvaret, för ett enkelt ord kan såra en annan människa rejält.
samhället skulle ta en ny form då majoriteten av alla människor hade saker som hade sårat andra och vissa hade blivit mer utsatta. Vi hade alltså låtit folk i vår omgivning bli mobbade och psykiskt misshandlade, med detta hade antalet av människor som mår dåligt ökat enormt. I det långa loppet hade detta alltså lett till att ännu mer människor skadar sig själva och till och med beslutar sig för att avsluta sitt liv.

Länkar:
https://expo.se/fakta/wiki/nordiska-motstånds%C2%ADrörelsen​(9/10-18)
jag skulle se denna artikel som pålitlig då den är skriven/uppdaterad 10/7-18 av stiftelsen expo vars mål och vision är att skapa ett samhälle utan att yttrandefriheten ska utnyttjas negativt, de sprider sina tankar och åsikter genom bland annat föreläsningar, tidningar och deras hemsida.
http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/grundlagarna/​(11/10-18, 11:25) jag ser denna sida som pålitlig då de som ligger bakom den är även de som ligger bakom Sveriges alla lagar, alltså riksdagen. Sidan granskades senast 29/8-18.
För att jämföra dessa sidor med varandra skulle jag säga att båda är väldigt relevanta fast på olika sätt. Riksdagen är ju de som ligger bakom lagen jag beskriver och självklart är de en av de mest pålitliga sidorna som beskriver detta men o andra sidan beskriver expo denna lag med en vardaglig synvinkel som sätter exempel på hur man kan beskriva det.

/Honia

 Kunskap om historien är viktigt för framtiden!

I livet har man val men det är alltid ens egna ansvar att göra rätt val.
Det är viktig att man redan som barn tar del av kunskaper om historien. Myter och propagandistiska påståenden kan avfärdas med hjälp av historiska kunskaper. Likaså förbättras vår möjlighet att förstå aktuella förhållanden och missförhållanden, om vi har kunskaper om det förflutna.

Rasism är när man delar in människor efter utseende, bakgrund, namn och liknande. Det är lätt att tro att rasism tillhör det förflutna om du aldrig har upplevt eller utsatts för det. Vi vet alla att rasismen har del i många av de värsta händelserna och berättelserna i den mänskliga historien, som slavhandel, förtryck, förföljelser, krig och folkmord.Exempel på rasistiska händelser i historien: slaveriet i Amerika, historien om kurderna och förintelsen.

I Sverige möter många människor rasistiska strukturer och handlingar varje dag. Sådana strukturer är ofta osynliga handlingar och processer som gynnar de som tillhör majoriteten och utgör hinder för minoriteter.

Här kommer ett exempel från den verkligheten: ● Diskrimineringen på arbetsmarknaden:
Sannolikheten att en arbetsgivare hör av sig till en person med ett namn från Mellanöstern är 50 procent lägre än för en person med ett namn som uppfattas som typiskt svenskt, även om personerna har exakt samma erfarenhet och kompetens.

Förintelsen är ett skrämmande exempel på vad som kan hända om vi inte håller debatten om demokrati och människors lika värde vid liv. Förintelsen ägde rum i skuggan av andra världskriget. Över hälften av de judar som dog under Förintelsen gasades ihjäl. Minst en femtedel sköts till döds av den så kallade Einsatzgruppen. Övriga offer dog av svält, köld, utmattning, sjukdomar och våldsaktioner i ghetton och koncentrationsläger samt under dödsmarscher. Sex miljoner judar utplånades under Förintelsen.

Samhället har förändrats oerhört mycket de senaste 50 åren. Barn och ungdomar nuförtiden behöver inte ta del av kunskaper om historien lika mycket, för vi lever i ett nytt samhälle. Fastnar vi i bilden av rasismen som ett “historiskt monster” som släppts lös av maktgiriga människor fyllda av hat och ondska, får vi svårt att se den rasism som finns i samhället idag. Vad kan kunskap om människors liv och livsvillkor och om hur samhället sett ut och förändrats under olika tider säga oss idag?

Ja, samhället har förändrats men vi har valt att ta denna vägen i samhället för att vi vet redan utav historien vad som blir bäst för oss. Historia är viktigt eftersom det vidgar våra vyer och får oss att inse att det finns så många olika sätt att tänka, tro och leva. Människor i historien är samtidigt så lika och så olika oss. Alla dessa variationer väcker fantasin till liv
och inger mig hopp även när det ser mörkt ut i världen. Det som tycks omöjligt i dag kan kanske bli verklighet i morgon.

Slutligen har jag kommit fram till att vi denna generation behöver ta del av historiens kunskaper, så det inte upprepar sig.
Vi alla har rätten till yttrandefrihet och tryckfrihet, men varje individ har ett ansvar att inte diskriminera någon.

Det vill säga att vi har rättigheter, skyldigheter och ett ansvar i detta samhälle.

Källa 1: …om detta må ni berätta…
Författarna till boken är Stephane Bruchfeld och Paul A. Levine. Boken var en del i projektet, har sedan 1998 distribueras kostnadsfritt i över en och en halv miljon exemplar. 1 juni 2003 invigdes boken, jag måste också tillägga att det är den sjätte omarbetade och utökade upplagan. Denna bok är skriven Främst för barn och ungdomar men också vuxna såklart, ska veta vad förintelsen egentligen innebär och vad som hände under förintelsen från olika perspektiv.
Källa 2:
https://www.sormlandsmuseum.se/besoka-och-gora/stora-historiepriset/varfor-ar-historia-vikt igt/
Det står inte vem som skrivit det men det är texter från pristagarna. Inget datum heller men bredvid varje pristagare står det vilket år det vann priset.
Denna artikel är skriven för att besvara på frågan ”varför är historia viktig?
Svaren på sidan ser rimliga ut, det är en hemsida som man kan lita på för det är sörmlands museum som är ett regionalt museum hemsida.

/Berivan


Spegling i Der Spiegel

Der Spiegel – en stor och inflytelserik tidning i Tyskland – har med Glömstaskolan som exempel i bilagan ”Futura”. Tyvärr finns den ännu inte digitalt. Jag läste tyska på högstadiet. Det var inte alltid så roligt, men alltid meningsfullt och begripligt, och jag skickar idag en tacksamhetens tanke till tyskfröken Gun Hernander, för att jag trots allt tror mig kunna tillgodogöra det mesta i artikeln (intervjun fick ske på engelska). Nedan min spontana översättning, vilken Gun säkert skulle sätta en och annan rödpennemarkering i, men det bästa får inte bli det godas fiende – håll till godo, ta det för vad det är.

Glömstaskolan. Den svenska skolan man kan se bildning i en digital tid i. En så cool skola! hör man ofta besökare säga ”här ser ju ut som Guggenheimmuseet”, berättar rektor för Glömstaskolan i Huddinge, nära Stockholm. Den dagsljusbeströdda ljushallen, rundade trappor, sitt-tårta och skulpturen – man kan förstå uttalandet. ”Men det riktiga häftiga är arbetet som görs i lokalerna”, säger Blixt. Skoldagen minner om hur man arbetar i start-up, på stora whiteboards samlar sig skolans team och försöker finna gemensamma lösningar. Klasser har man inte. De över 600 eleverna delas i olika grupper, utifrån vad som ska göras, betjänade av över 40 lärare och socialpedagoger. Lärandet understöds av teknik. Elever löser uppgifter med hjälp av interaktiva läromedel, men man kan alltid ställa frågor och rådgöra med varandra. Naturligtvis har varje elev en egen iPad, även när man är förkyld kan man alltså fortsätta arbetet hemma. Teknikproblem ser man inte, ”barnen känner ju inget annat än en värld full av digitalteknik” utan argumenterar ”om vi som skola inte anpassar oss till världen, blir vi obsoleta”. 

Läroplanen är densamma som i andra skolor. Men här handlar det även om mer än kunskapsstoffet. I centrum står projekt som ger näring till tankar om egen problemlösning. ”Vi måste förmedla vetande och bildning, men också ge barnen självförtroende så de tänker ’jag kan snart klara det’”, förklarar Blixt. Även sexåringar bör tränas att kunna motivera sina handlingar. ”Det ska inte bara vara tyst för att läraren beordrar tystnad, utan för att barnen själva förstår varför det ska vara så.”. Det är viktigt för rektor att eleverna ständigt frågar varför och lär sig ta ansvar. Sammantaget förväntar sig samhället sedan det av dem. ”Hur ska man lära sig fatta beslut, om man aldrig får chansen att öva på att göra just det?”.  Glömstaskolan är sedan den öppnade 2016 snabbt känd som ett flaggskeppsprojekt. Runt 100 delegationer har redan varit på studiebesök. Det svenska exemplet skulle kunna bilda skola.


Skolans val av läromedel

Läroplanen ställer krav på alla skolor att jobba med tidsenliga digitala lärresurser i undervisningen och vi ser dem som självklar infrastruktur. Vi börjar dock inte i tekniken, utan alltid i pedagogiken och styrdokumenten

Vi har för närvarande valt att teckna avtal med  Gleerups läromedelsportal, med konkreta och beprövade läromedel i de flesta ämnen F-9. I några ämnen eller moment använder vi traditionella böcker och material – det handlar alltid om vårt professionella pedagogiska övervägande, där vi som skola har ett pedagogiskt tolkningsföreträde. I en del ämnen och moment används mer eget material eller material från samhället – det handlar såväl om ämnets karaktär som om lärares medvetna val utifrån respektive yrkeslegitimation.

Vi nyttjar multimodala Showbie för att hålla ihop utlämning och insamling av skoluppgifter. Självklart använder eleverna penna och papper, men elever ska normalt inte lämna in papper till lärare, utan fotografera in det i Showbie, vilket gör att lärare direkt har tillgång till det varhelst de befinner sig – frågan om man har lämnat in eller inte blir också en ickefråga.

Vi arbetar oss också in i Unikum, som planeringsverktyg, några använder även ex iTunesU. Vi provar och utvärderar olika vägar i syfte att försöka finna bästa möjliga struktur framåt, i en värld i stadig förändring.

Vi ser många fördelar med digitala verktyg i undervisningen. En fördel är att den inte blir lika platsbunden och inte behöver släpa och komma ihåg tunga böcker, så länge man har tillgång till internet kommer man åt såväl läromedel som Gleerups läromedelsportal och showbie (i skolan, hemma, på bussen…).

En annan är att den inte längre är begränsad till texten, utan har många multimodala möjligheter  – bild, ljud, film, … – både för eleven att lättare tillgodogöra sig och för eleven att nyttja när den ska uttrycka sig och redovisa sina kunskaper.  Inte minst att läsa in och spara det inlästa ger ytterligare möjligheter att verkligen kunna följa sin läsutveckling. Undervisningsmaterial kan via länkar lätt utökas och därmed ge närmast obegränsat med begreppsförklaringar, bakgrundsfakta och möjlighet till olika typer av fördjupningar som kan skapa ökad förståelse. Vi kan få texter automatiskt upplästa vilket förenklar inte minst vid lässvårigheter och dyslexi – i språk kan man t o m ofta få texten uppläst med olika dialekter.

Viktigaste läromedlet är till syvende och sist trots allt mötet mellan läraren, eleven och innehållet. Detta möte skapar vi så ofta och med så hög kvalitet som möjligt, utifrån de förutsättningar, behov och möjligheter som råder.

Digitalt material kan också lätt uppdateras och vi slipper sitta med inaktuella och tråkigt slitna pappersböcker när världen utanför skoldörren så snabbt förändras och skolbudgeten är begränsad. I exempelvis matematik är digitala läromedel delvis självrättande, vilket gör att eleven inte behöver lära om efter att ha lärt in fel innan läraren hunnit rätta. Den digitala hanteringen av undervisningen underlättar också lärarens dokumentation och möjligheter till såväl formativ som summativ bedömning under resans gång – inkl kamratbedömning. Överlämningen mellan lärare kan också göras smidig. Sammantaget finns där stora fördelar, men också utmaningar och vi arbetar medvetet utifrån professionella överväganden med en mängd olika kunskapskällor och läromedel.

Digital kompetens är en viktig kompetens för att klara sig väl på en framtida arbetsmarknad och redan i nuvarande samhälle. Det är också ett skäl till att vi ofta använder iPads, appar och programvaror i undervisningen. Vi ser att eleverna lär sig snabbare, och får en mer effektiv och kreativ skoldag med god undervisning som också tar stöd av digitala lärverktyg. Som en naturlig följd av världens, och därmed också skolans, digitalisering blir källkritik och kritiskt tänkande allt viktigare att jobba med i all undervisning. Digital teknik skapar också stora möjligheter för kommunikation, kollaboration och kreativitet – men de kan även skapa stor distraktion. Vi tränar eleverna i att hantera detta inte i första hand genom att ta bort eller sätta tekniska filter (som hursomhelst sällan fungerar särskilt väl – antingen lyckas eleverna gå runt dem, eller så sorterar de även bort relevant material), utan på att skapa medvetenhet över gynnsamma förhållningssätt och goda vanor. Vi har mandatet, ansvaret och ledarskapet för detta och räknar med ert samarbete även här.

Hej förälder! En film om kunskapssyn och lärande

 


Ang schema och struktur på delvis nya sätt

”På Glömstaskolan får du som förälder i princip fasta start- och sluttider (samt via årskursbloggen reda på vilken dag det är idrott) – men inget traditionellt schema att sätta på kylskåpet hemma – då dessa scheman hursomhelst ofta blir till en chimär. Enligt studie gjord av J Steinberg stämmer de sällan mer än ca 65% pga idrottsdagar, skolfoto, sjukdom, vab, utbildning mm mm.” /faq.glomstaskolanbloggar.se
Vi är en kommunal skola satt att prova nya vägar, vilket vi också gör. Varje val av organisation har sina för- och nackdelar, sällan kan man bara plocka russin och sällan kan vi bara lägga på nytt utan att ta bort något gammalt.Struktur är absolut nödvändig, men inte självklart den struktur som görs framförallt med tradition som argument.
Ibland måste man sluta göra saker som är bra, för att kunna göra saker som är ännu bättre.
Ibland måste vi tänka oss in i ett nytt sätt att arbeta, ibland måste vi arbeta oss in i ett nytt sätt att tänka.
Ett tidigt försök helt utan schema – men med struktur – har vi också gjort, finns en del kloka tankar även där – även om vi senare landat i att ha ett schema på väggen i varje årskurs. En del på whiteboard, andra på skärm. Schemat för praktisk-estetiska halvdagen återfinns digitalt både i hemvist och hos bild/slöjd. Schemat ska som standard ha bildstöd – nödvändigt för vissa elever, bra för samtliga.
Vi tränar och lär elever över tid hållbara förhållningssätt och strategier, den elev som behöver sitt schema över dagen kan enkelt fotografera det direkt på morgonen med sin iPad eller telefon. Det schemat är uppdaterat på morgonen om något har behövt ändras (VAB, sjukdom händer även lärare, inte alltid man får in vikarier med kort varsel).
Förberedelse kan göras på olika sätt, och förbereda utifrån fast schema slår också lite för ofta fel, när det inte blir som man trodde.
Många skolor har ”krysscheman” (utan angivna ämnen på schemat) för lågstadiet och ofta nog även mellanstadiet. Detta sätt att hantera schemat skapar en ökad möjlighet till flexibilitet, samtidigt finns det förstås ett schema i bakgrunden och framförallt beräkning utifrån timplan – där vi kan redovisa hur många timmar de faktiskt haft och inte bara hur schemat var tänkt ge detta.
Nu när Unikum till sist är på plats kommer planeringshorisonten framåt också bli bättre och mer tydlig, så länge har vi på Skolrådets initiativ använt årskursbloggarna för översiktlig planering (det bästa får aldrig bli det godas fiende, och vi har medvetet valt att lägga kraft och resurser på annat än att bygga ett externt system ”så länge” (inte minst utifrån GDPR).
Ytterligare en fördel med vårt val av organisation är att frågan om håltimmar helt försvinner. Det har pratats om att lagstifta bort dessa, då vi vet att de tillför väldigt lite i en skolvardag, men vi tänker det vore långsiktigt smartare att lagstifta bort ensamarbete för lärare! Tillsammans kommer vi längre!

 


Hur är det att vara elev på Glömstaskolan?

Upprinnelsen till denna spontana intervju var när förskoleklass hade kom-och-se-hur-vi-har-det för nya barn och föräldrar i våras. Personalen tillsammans med några av eleverna tog hand om barnen, socialpedagogen och rektor svarade på föräldrafrågor. Efter en stund kommer Wilma ut från klassrummet:

Här är jag! Jag hörde att ni kanske behövde en expert som berättar hur det är att vara elev här på Glömsta?

Och sedan tog hon över och berättade rakt upp och ner om sin upplevelse av att vara elev, svarade på frågor om ditt och datt. Rektor spelade sedan in en spontan intervju någon av de lugna dagarna efter sommaravslutning, vilken nu till sist blivit redigerad. Håll till godo! Kom ihåg att vi vill varandra väl, vi gör varandra bra.

Om man sedan vill veta mer om och bakgrunden till de medvetna vägval vi gjort så finns det gott om information:

 


Keps, mobil och jacka – välkommen på lektion!

Under höstlovet hade vi kollegialt besök från ett gäng förstelärare från en närliggande kommun. En av dem ställde frågan:

Men hur gör ni med kepsarna?

Vårt spontana svar löd ungefär:

Hurdå menar du? Om vi har dem vända fram, eller bak eller åt sidan? Vänligen precisera frågan!

Nej, skämt och sido – men vi följer förstås Skollagen. Om en keps stör undervisning och arbetsro, då ska den förstås bort/omhändertas. Självklart! Men såhär långt har vi hittat väldigt få kepsar som stör… Vi lägger istället vår tid och kraft på viktigare frågor.

 

Detta påminde oss om blogginlägg här saxat från förstelärare Karins blogg Karin bygger undervisning:

Under hela min lärarkarriär har kepsen och senare mössans vara eller icke vara varit en mycket närvarande fråga. Diskussionen har funnits kollegor mellan, i tidningar och media i stort samt med de personer som jag privat mött och fått veta att jag är lärare.

Får de verkligen ha mössa och keps i klassrummet?

Har själv alltid flaggat för kepsen på och mössan likaså. Till viss del för att jag nog alltid velat se mig själv som en inkluderande person men även för att jag helt enkelt tänkt, det finns större och viktigare strider att ta.

Nu med mer erfarenhet och förhoppningsvis lite mer klokhet på det så har jag även insett att kepsen, mössan och bubblaren i sammanhanget- luvan- är en trygghetsfaktor inte ens värd att diskutera. Klart eleverna får ha det på sig. Solglasögon är en annan diskussion, om de inte behövs pga synnedsättning eller annan ögonrelateradorsak så ska de av. Dina ögon vill jag se. Märkligt nog ska jag erkänna, på skolan där jag jobbar nu är kepsar, luvor, mössor en intet fråga – ha dem om du vill. Ska sanningen fram så har jag nog aldrig varit på en skola som har så få elever med något på huvudet.  Bland de vuxna däremot där finns alla varianter av huvudbonader ständigt närvarande.

Jackan, ja vad ska jag säga. Inte är det fräscht och det kan inte heller vara bekvämt.

I skolresturangen ska den naturligtvis av, olika miljöer olika villkor. Men i klassrummet, nej inte heller där tar jag diskussionen om jackan. Ibland tar jag helt allmänt upp samtalet kring pubertet, kroppens förändringar och allmän hygien men diskussionen om jackan nej. Faktum är att även här så utan diskussionen så är det förvånansvärt få som faktiskt behåller den på. På vår skola har vi istället både kuddar, sittkuddar, fåtöljer och filtar om någon känner att de fryser eller vill gosa in sig för en stunden.

Mobilen – få ämnen väcker väl så starka känslor i skolvärlden som den privata världen i samtal om skolan som mobilen.

På  min skola har vi också olika lösningar. Vissa årskurser samlar in, vi samlade in en period i våras för att markera att det sociala chattandet ställde till för mycket oro i elevgruppen. I dag har eleverna fri tillgång till sina mobiler om det funkar. Funkar det inte så tar jag definitivt samtalet.

Din mobilstör genomgången, ditt lärande, dina årskurskamrater eller vad det nu må vara.

Jag föreslår att jag kan ta hand om den resten av lektionen alternativt att den läggs undan så att varken elev eller andra störs av den igen. Båda alternativen brukar accepteras lika ofta.

Ibland tar jag mobilen och lägger den längst fram i klassrummet så eleven vet var den är, ibland stoppar eleven den i fickan och ibland stängs den helt enkelt av.

Är relationen med eleven där så blir det aldrig ett större problem. Javisst kan jag se att den stör elevernas lärande och visst kan jag förstå att den är många gånger mer spännande än min genomgång av grundlagarna. Men jag ser hellre att eleven lär för livet än att jag punktmarkerar med förbud. Att ta samtalet om vad kunskaper ska användas till och vilka konsekvenser fel prioritering av tid leder till ger ofta mycket mer. Alla vill lyckas med sina studier och används tiden fel så blir de egna studierna lidande och de argumenten förstår majoriteten av mina elever.

Vissa elever vet jag dessutom tar hjälp av sin telefon vid genomgångar genom att sitta och måla i en app eller spela enformiga spel för att på så sätt faktiskt ta in och lyssna hela genomgången igenom. Skulle jag som lärare i dessa lägen ta bort telefonen så tar jag även bort den elevens möjlighet till inlärning och då är jag väldigt tokigt ute i min förmåga att anpassa och få eleverna att lyckas. På senare tid har introducerandet av stressbollar, kuber och annat pill-material fått eleverna att själva lägga bort sina mobiler och istället haft händerna fullt pysslandes vid genomgångar. Allt utan tjat och övertalande från min och kollegornas sida.

Hörlurar däremot – under genomgång och i samtal ska de alltid av, visa att du är med i samtalet eller genomgången.

När samtalet eller genomgången är slut så använd gärna hörlurar om de hjälper dig i dina studier. Skulle jag däremot märka att valet av musik eller justering av volym upptar hela din tid så tar jag gärna samtalet återigen.

Så är kepsen och jackan på med mobilen i handen, välkommen på lektion!!!

/Karin Boberg, förstelärare i demokrati

 


Anpassningar i skolan?


Nedan är saxat från förstelärare Karins blogg här på Pedagoghuddinge:

Ordet anpassningar kan få oss lärare att svettas floder. Ett till papper som ska fyllas i mer uppgifter som ska göras till en redan överfylld attgöralista. Ordet anpassningar åt sidan och istället fokus hur jag lägger upp mina lektionspass så blir anpassningarna några av de verktyg jag under åren lagt i min verktygslåda.

Ständiga finslipningar så att alla pass jag gör anpassas  för att passa de allra flesta. Här är en handfull anpassningar som ständigt följer mig i min undervisning.

  • Något som har högsta prioritet där jag bedriver undervisning är lugnet. Här är det inte den totala knäpptystnaden jag strävar efter utan den arbetsro som gör att studiefokusetkan hållas. För att skapa lugnet så är det oerhört viktigt att sätta ord på det självklara. Var förväntas av dig under genomgången?  Hur begär du ordet?
  • Allt materialsom behövs tillgängligt för mig och eleverna innan passet börjar. Material sombåde kan läsas, tittas, översättas och lyssnas på. Ger jag alla tillgång till material med möjlighet till olika studievariation underlättar jag för både mig och eleverna. Mer om det i nästa veckas inlägg.
  • Få, tydliga och begränsade uppgifter. Eftersom jag undervisar på högstadiet så är allt vi gör indelat i tre olika svårighetsgrader ständigt. Varje uppgift kan växa i tre olika riktningar. Oftast är dessa i sin tur indelade efter vecka och pass. Allt för att begränsa så att det som ska läras inte känns som ett oöverstigligt berg. Känslan av att faktiskt också blir klar och se att det finns ett slut på uppgiften underlättar även.
  • Varje  lektion ska ha ett tydligt mål och syfte. Inte att jag varje gång pratar om läroplanens syfte och mål utan mer att varje lektion har en ram. Idag pratar vi om diskriminerginsgrunderna eller de svenska grundlagarna. Tillsammans ska vi lära oss att förklara tydligt och ge exempel eller se vilken av grundlagarna som har mest betydelse i din vardag. Till det så inleder jag alla arbetsmoment med att lyfta ut ord som är viktiga och samtidigt kan vara nya och eller knepiga att förstå. Här bistår även vår fantastiska specialpedagog med bildstöd för att ytterligare förtydliga för alla.
  • När passet väl är igång är det viktigt att ha tydliga tidsangivelser. Här fick jag senast i veckanfeedback från samma specialpedagog att det här kan förtydligas ytterligare. Efter observation i klassrummet märktes det att när passet gick in på halvtid så var det många i gruppen som fokuserade på när pausen skulle komma för de var inte angett på tavlan som inramning av passet.
  • Slutligen och för mig en återkommande bekräftelse och för eleverna en möjlighet att i begränsad form visa vad de kan. En kunskapskoll eller temperaturmätning. Hur har veckans kunskaper landat? De här är korta och återkommande avstämningarna där eleverna får visa vad de kan. När avstämningarna kommer ofta och är tydliga så ger det många möjlighet att lyckas. Ett extra knep jag tar till är när gruppen är ny så lägger jag nivån på dessa så att även den elev med minst förtroende på sig själv lyckas. Förvånade tittar eleverna på mig när jag förtroligt berättar att det här gick hur bra som helst.

-Va? Klarade jag mig, blir ofta svaret. Javisst, lita på dig själv, det här kan du.

Därefter så märker eleverna att om de gör vad de ska när vi jobbar på lektionerna så fixar de kunskapskollerna utan större bekymmer och kunskapsbasen när det börjar dra ihop sig till slutmoment är precis där den förväntas vara.

Så en handfull anpassningar för allager de allra flesta möjlighet att lyckas.

/Karin Boberg, leg förstelärare i demokrati

 

Anpassningar del 2 – många språk i ett klassrum, men med digitala möjligheter

Jobbar på en skola där många olika språk samsas. Vissa elever har varit här hela sitt liv, andra i tre år, några kom i mars och några kom i augusti. De flesta pratar mer än ett språk hemmavid. Språkbasen är således väldigt varierad.

I samhällskunskap använder jag helst material som samhället själv har producerat.En extra bonus som jag märkt sedan jag började jobba på den här skolan är att majoriteten av de språksom mina elever pratar faktiskt finns som översättningsval på myndighetssidorna. Något som underlättar enormt när eleverna precis anlänt till Sverige och det svenska språket är långtifrån så stort som det behövs för att delta i undervisningen på samma villkor som de andra i gruppen. Till dem kan jag ändå ge uppgifter om den svenska demokratin, diskrimineringsgrundernaoch Sveriges grundlagar. Toppen helt enkelt. Även Om detta må ni berättafinns på de språk som majoriteten av mina elever behärskar.

Att anpassa behöver således inte vara särskilt knepigt. Lärplattan lär sig eleverna behärska på några minuter och sedan så blir de väldigt självständiga på sidorna där deras hemspråk finns.

I veckan så kom dock ett gupp i flytet kring språken. Två elever pratar språk som finns på den europeiska kontinenten men inte i de översättningar som våra myndigheter gör. Att ett av språken dessutom har eget alfabet underlättade inte dilemmat.

-Jag förstår inte det här Karin, sa eleven, vad ska jag göra?

-Oj, jag trodde jag tänkt på allt. Hur gör jag nu?

Materialet fanns inte på ryska. Ryska behärskar jag definitivt inte och alfabetet de använder är helt obegripligt för mig. Vad heter det här på ryska?Kan inte mitt i allvaret låta bli att börja skratta lite.

Hur mycket jag än försöker att anpassa och förbereda så är det så lätt att glömma något.

Ropar till mig kollegan i rummet för att höra hur dennes ryska kunskaper är och även hon ler, nej det går lite utan för min kunskapsram.

En elev tittar ut från en av rummen och säger glatt.

-Jag kan ryska.

-Kom kom sa jag, vad heter det här på ryska?

 

-Inte vet jag svarar eleven. Jag har inte gått i rysktalande skola och kan inte skolorden. Den var svår…

– Ja, jag förstår det, det här är inte enkelt. Hur gör vi nu?

Två andra elever dyker upp med sina lärplattor. Ryktet har gått på hemvisten, Karin har problem.

-Här Karin! Så här skriver man ordet på ryska. Men vi vet inte hur man uttalar det, säger de undrande.

Jag svarat med ett fnissigt leende;

-Nämen vet ni inte det – de var konstigt, sa jag skämtsamt. Men helt fantastiskt att vi kommit en bit på vägen.

Visar för den ryskspråkiga eleven som skiner upp. Lite förvånade över allt som hände runtomkring och skratten som vårt bekymmer gav. Vi skrattade ju inte åt någon utan åt situationen. Karin är helt villrådig och fler elever kommer till hjälp. Samtidigt som ingen av oss egentligen vet hur vi ska hitta informationen på ryska.

Nu har vi kommit ett steg på vägen, nästa fundering. Hur hittar vi tillförlitlig information på ryska om det vi behöver? Fungerar Wikipedia? Mina teknikkunniga elever visar på råd och hittar det ryska wikipedia, den rysk och svensktalande eleven kommer till undsättning.

– Jo, det här blir en bra text.

Puh äntligen i hamn. Vi jobbar med ett otroligt allvarligtoch viktigt ämnemed men mitt i allvaret utbröt en stund av pedagogisk förvirring och glada skratt när alla inte kunde jobba och ansvariga lärare helt enkelt inte visste på råd.

Tillsammans fixade vi det, några med hjälp av sina språkkunskaper, andra med sina teknikkunskaper och de två ansvariga lärarna fnissandes över hur det kan gå när vi i vår iver att göra bra anpassad undervisning missar en viktig detalj som inte kan lösas utan att vi faktiskt kan ryska.

Av eftermiddagen bär jag fortfarande med mig ett stort leende och i eftertanken att en stund som började med en miss av mig ledde till fint samarbete och möjlighet att använda kunskaper hos eleverna som inte alltid får utrymme i vardagen.

/Karin Boberg, leg förstelärare i demokrati

 


Oro för att gå till skolan?

Vi önskar så klart att alla våra elever ska känna sig trygga i skolan och de allra flesta gör ju det, men tyvärr så finns det här, liksom på alla skolor, en eller några elever som inte alltid gör så.

Det är självklart vårt ansvar att se till så att alla elever är trygga och att de mår bra i skolan. Vi jobbar för att finnas där och arbeta så nära eleverna som möjligt för att skapa en trygg miljö samt en god och tillitsfull undervisningsrelation mellan elev och personal. Trygghet byggs långsiktigt och kan göras på många olika sätt. En fördel vi har av att organisera oss i team är att det alltid finns flera personer att vända sig till.

En utmaning i vårt arbete är att vi inte alltid räcker till och att vi inte alltid får reda på om någon elev mår dåligt eller om någon blivit utsatt. Det kan handla om att eleven inte vill berätta eller inte vågar. Därför är det så viktigt att skola och hem har ett gott samarbete med varandra och att vårdnadshavare litar på att vi gör det bästa för ALLA våra elever.

Något som vi har uppmärksammat är att när en elever känner sig otrygg i skolan så händer det att eleven stannar hemma från skolan. Visst kan alla behöva en paus och tid för återhämtning, men det som är viktigt att tänka på om man låter sitt barn stanna hemma på grund av att något hänt är att vi vuxna genom att i all välmening tillåta det lätt förstärker elevernas oro och rädslan byggs lätt bara på. Det blir lätt ännu svårare för eleven att ta steget tillbaka till skolan. Vi brukar att säga och jämföra detta som

”en dag borta från skolan är lika stor som en hel vecka borta från gruppen”.

Så lång tid kan det faktiskt ta att komma tillbaka till gruppen för ett barn!

Kommer ert barn hem och berättar saker eller om ni får höra något från någon annan och ni känner oro eller har information som vi behöver så kontakta skolan omgående (mejl, årskurstelefonsvarare, sms, kom förbi – kontaktuppgifter på årskursblogg). Gå inte hemma och grubbla och samla på er en större oro och frustration. Vi finns här för er och för alla våra elever. Prata inte om oss utan med oss om det skulle vara något som ni funderar över.

Många gånger så pratar vi vuxna med varandra utan att tänka på att våra barn sitter och lyssnar.

I slutändan leder till att barnen behöver att ta ställning ”gilla skolan eller inte” pga vad de fått höra av andra. Om vi har synpunkter på skola och samhälle bör vi ta det med andra vuxna som berörs, inte med våra barn respektive elever – dubbla lojaliteter tjänar inte barnen bra.

Vi från skolan kan förstås inte prata om andra elever eller andra vårdnadshavare med er föräldrar,

precis som vi inte pratar med andra vårdnadshavare om ert barn eller vad vi har för samtal med er

– men bara för att vi inte berättar om det så samtalar, utreder och arbetar vi förstås kring händelser som uppstått med andra helt enligt Huddinge kommuns riktlinjer. Vi är en kommunal skola satt att prova nya vägar, men här går vi på beprövad erfarenhet – och har gott om samlad sådan i huset, plus fler än vanligt med adekvat utbildning. Fler och fler skolor anställer idag socialpedagoger, men oss veterligen är vi den enda med en i varje årskurs. Skolan har dessutom en tydlig satsning på en särskild elevhälsochef. Vi har också mycket gott stöd från förvaltningen i detta centrala arbete.

Vi förstår till fullo att vårdnadshavare känner en frustration när deras barn blir utsatt eller drabbats av något.

Det finns förstås en vilja att som förälder vilja stötta sitt barn i det som händer, men det behöver göra på ett sätt som är långsiktigt gynnsamt för framförallt det egna barnet men även blir bra för andras barn – vilka barnet faktiskt på ett eller annat sätt kommer dela liv och samhälle med. Att föra konstruktiv och vuxen dialog med andra barns vårdnadshavare är ofta en mycket bra väg framåt, att gemensamt försöka komma fram till en någorlunda samstämmig bild av läget och inte minst gemensamma lösningar och levande dialog framåt.

Att komma till skolan och försöka medla mellan elever eller tala elever till rätta är däremot en riktigt dålig ide, inte minst ur juridisk synpunkt då skolan inte är någon offentlig plats. Som vårdnadshavare har man inte samma relation till eleverna som vi personal har, samtidigt som maktställningen är ojämn. Vi kan och bör som vuxna normalt säga till i stunden, men kliv inte bara in i en konflikthantering som sker på plats i skolan. Här i skolan har vi personal mandat, relationer och kunskap för att medla.

Ni är alltid välkomna att höra av er till oss med frågor och ni är normalt mer än välkomna att vara med i skolan.

/ Vänliga hälsningar från socialpedagoger, lärare, ledning, elevhälsa, fritids och övriga  på Glömstaskolan som gemensamt bär trygghetsarbetet med er föräldrar, andra signifikanta vuxna och samhället i stort.


Alla dessa studiebesök…?

Ja, vi har nu enligt uppgift passerat 100 studiebesök på två år. Det låter ju väldigt mycket och som det tar en massa tid och kraft från verksamheten.

Men dels är det inte 100 unika tillfällen, då vi snabbt uppnådde en viss mättnad (majoriteten av studiebesöken var första 18 månaderna) erbjuder vi numera endast några få öppna tillfällen per termin, då vi drar ihop ett antal studiebesök och gör en presentation för femtio istället för att göra det för fem personer.  Ibland är det rektor, ibland någon lärare eller pedagogiska utvecklingsledare, ibland skolans arkitekt, Huddinges skolstrateg eller fastighetsbolaget som presenterar, beroende på studiebesök och möjligheter.

Ibland bistår elever i att visa runt. Detta ett ytterst konkret sätt att öva på viktiga delar av kunskapskrav i svenska, med något som uppenbarligen känns meningsfullt och begripligt genom att faktiskt vara viktigt på riktigt. Vi har flera exempel på elever som blommar ut i och med detta – man kan få kämpa med ett muntligt nationellt prov i svenska, men veckan efter på egen hand guida runt Gävles skolchef och rektorer… 

Ett av flera studiebesök från Sydkorea – ytterst nyfikna och uppenbarligen mycket inspirerade.

Dessutom visar eleverna en stor stolthet över sin skola, många av våra besökare vittnar spontant om våra trevliga, hjälpsamma, nyfikna och framåt elever.

Ibland består studiebesöket av att man som kollega (eller forskare) är med i verksamheten och följer en pedagog (eller rektor, eller skolsköterska…). Detta är ofta väldigt givande för båda parter, att se respektive visa en kollega ”in action” i arbetets alla aspekter och tillsammans få reflektera över det.

En stor anledning till att vi tar emot en del besök är just möjligheten de ger oss att reflektera över vår vardag.

Alla är överens om hur viktig reflektion, vetenskaplig förankring i lärande organisation och kollegialt lärande är i skolans värld, ändå är det så lätt att det åsidosätts av annat ”så länge”. Men tack vare studiebesöken kommer vi inte undan! Kollegor kan ställa nog så viktiga frågor, utbildade journalister och forskare är tränade att ställa genuina frågor vilka ger oss möjligheter att verkligen få perspektiv på det vi gör.

När vi hör oss själva berätta, får vi själva syn på vad vi faktiskt gjort och gör – man blir ju väldigt snabbt hemmablind.

Ibland skriver också studiebesöken någon rapport eller bloggpost, det ger oss möjligheter till ytterligare fördjupning. Vi har också i omgångar sökt medel för följeforskning, men än så länge inte kommit igenom nålsögat hos Skolforskningsinstitutet. Kvibergsskolan har dock lyckats (om än från annat håll), och när de var här hade de även med sig sina följeforskare, vilka bjöd oss på en riktigt givande lärmiljöworkshop som tack för besöket. En till sak som tillför är att de flesta besök också självklart får betala för sig. Skolgårdsläraren och eleverna skulle tyvärr inte ha den mångfald av rastleksaker vi idag har utan besöken, lunchen på studiedagar inte vara fullt så riklig… Apropå rekrytering har vi även fått flera nya medarbetare genom att de antingen kommit med något studiebesök, eller bara hört sina f d skolledare eller kollegor som varit här berätta och sedan sökt sig hit av nyfikenhet.

Så länge studiebesök av olika slag ger oss mer än de kostar kommer de vara en naturlig del av vår vardag. Lärande organisation och kollegialt lärande får inte bara tomma ord utan innehåll, viktig dela-kultur uppstår inte av sig själv. Däremot är vi väldigt noga med att påpeka att vi aldrig någonsin sagt eller säger

Gör som oss, så blir allting bra!

I rätt sammanhang och med rätt utgångspunkt berättar vi gärna om hur vi gör, och varför / varför inte. Men sedan måste var och en utforma sin verksamhet, utifrån sin kontext, sina behov, sina förutsättningar. Men vi kommer trots allt längre tillsammans! #sharingiscaring

 

 


Skapar vi Inomhusgenerationen?

Vi funderar en hel del kring nedanstående och försöker göra vad vi kan på den tid vi har hand om eleverna, utifrån de möjligheter vi har (stadigt utvecklingsområde). Om ni som har dem större delen av året och dygnet (samt bibringar gynnsamma förhållningssätt kring kläder och utevistelse) drar åt samma håll kommer vi sannolikt längre. Tillsammans skapar vi framtiden!

Vidamin D3 bildas enbart när vi är i dagsljus utomhus – fönster filtrerar bort nödvändig UVB.

En dagsljuslampa kräver att vi sitter och tittar rakt in i den i 60 minuter, för att vi ska tillgodogöra oss samma ljusintag som en kvarts promenad utomhus. /Marie-Calude Dubois, docent LU

Johan Faskunger, huvudförfattare för rapporten ”Klassrum med himlen som tak” (metastudie med ca 200 forskningsrapporter som grund)  inledde mycket uppskattad föreläsning såhär:

Blunda i två minuter. Tänk på ett riktigt gott minne från din barndom. Försök återskapa minnet.

– Nu vill jag att alla ni som tänkte på ett minne utomhus räcker upp handen… (nästan alla hundra räcker upp handen)