Vi har val och demokrati – ansvar, rättigheter, skyldigheter…

Nedanstående tre elevtexter (G10, åk8) är deras avslutande arbeten i samhällskunskap och svenska kring valet och demokrati. Håll till godo – det finns klokhet och hopp hos våra elever, framtidens medborgare!


Det fria valet ger oss många skyldigheter – Det fria valet ger oss ansvaret att att välja rätt val
Det sociala nätverket

Inledning
I Sverige har vi otroligt mycket frihet och väldigt många rättigheter som gör att vi kan uttrycka oss så som vi vill, dessutom göra lite så som vi vill i många sammanhang. Men detta medför också en del skyldigheter som påverkar om man gör rätt eller fel. Det är viktigt att ta ställning och tänka efter om det alltid är lika nödvändigt att uttrycka vissa åsikter. Man måste ansvara för sina egna handlingar. För att det lönar sig inte att folk utnyttjar sin yttrande och tryckfrihet på ett negativt sätt så som många väljer att göra i dagens samhälle, utan att ens vara medveten om det för att det blivit en sån ordinär sak.
Varje individ har ett ansvar för sina handlingar och hur man både uttrycker sig via tal och skrift. Man ansvarar för alla de val man beslutas om varje dag. Vi gör massor av små och större val under vardagen som vi tar för givet. Eftersom vi har så pass mycket frihet i Sverige så ansvarar vi också för våra skyldigheter.

1:a argumentet
Detta har en stor betydelse på nätet då man har rättigheten att surfa inne på olika hemsidor och posta sina åsikter som når omvärlden. I Sverige har vi rättigheten att både posta våra politiska åsikter men också söka upp information på olika hemsidor på nätet medans andra delar av världen förbjuder det och straffen kan bli väldigt hårda. Denna rättighet gör mina skyldigheter som individ i samhället är att jag måste ansvara för vad jag postar och sprider vidare på nätet för ett välfungerande samhälle. Men det krävs också att man inte förbrukar det fria valet genom att surfa inne på förbjudna hemsidor och posta sådant som är lämpligt men dessutom lagligt. Att posta sådant som diskriminerar en eller flera personer är förbjudet enligt tryckfrihetsförordningen men också yttrandefrihets grundlagen om man postar olika filmklipp. Varje individ ansvarar för inse vad som är nödvändigt att posta/uttrycka. Om man har en negativ åsikt så är det inte alltid lika viktigt att den framförs, speciellt inte om den enbart är till för att såra någon/några. Och andra sidan får man uttrycka åsikter som handlar om andra människor så länge det inte på något sätt är diskriminerande. Men det kan lätt ske missförstånd utifrån att man får yttra sig så som man vill. Men däremot finns det också sätt att ändra om sin åsikt så att den låter mer vänlig och inte lika diskriminerande. Å andra sidan så tänker inte heller alla människor på samma sätt och vill med mening sprida elaka saker på nätet.
Därför är det oerhört betydelsefullt att den nya generationen får en tydlig bild om vad etik och moral innebär så att man vet hur man ska behandla sina medmänniskor. För om barnen får lära sig detta i tidig ålder så är chansen större att kränkning minskar i framtiden.

Fakta som stöd
En 15 årig flicka vid namnet Fanndis blev gång på gång trakasserad samt hotad på både internet och i skolan av flera olika personer. Hon blev kränkt i form nedvärderande ord och dessutom gjordes en låt om henne som spred sig på youtube och fick många visningar. Oavsett hur hon bar åt för att få stopp på det genom att prata med vuxna så blev det ingen skillnad. Tillslut anmälde Fanndis tjejerna som låg bakom trakasserierna. Två personer åtalades, vars en annan som bara var 13 vid tillfället och var alltså inte straffmyndig.
Det blev rättegång och en 15 åriga flicka dömdes för olaga hot, ofredande, förtal och även vård inom socialtjänsten. En 18 årig pojke dömdes till olaga hot, förtal dessutom ungdomstjänst. Båda dömdes till att betala skadestånd till Fanndis på sammanlagt 47 000. Trots att det är så självklart att en sådan sak absolut inte är acceptabel så åklagade den 15 åriga tjej men domen ändrades inte.
Källan är tagen från UR.play (UR skola) ur en serie vid namn ”Justitia” som handlar autentiska rättsfall då man får följa med ändå från brott, rättegång och dom. Avsnitten innehåller också olika intervjuer. Serien är till för att informera folk om olika händelser/brott. Källan kommer från 2011 men UR är är i full aktivitet 2018 och publicerar massor av olika program av olika slag för olika åldrar. På hemsidan förklarar UR att de att deras syfte är att de ska kunna nå alla olika åldrar och intressera folk. Det finns massor av olika typers program och man får möjligheten att fördjupa sig inom vissa ämnen på grund av det finns så pass mycket att välja mellan. Dessutom finns det mycket saker kring just en ämne som gör att det är lätt att få mycket information och lära sig nya saker. UR och Sveriges radio är public service vilket innebär att de jobbar för att nå alla sorters människor med fakta och intressen men utan att tjäna massor av pengar på det. UR ägs även av förvaltningsstiftelsen som ser till att granska informationen och undersöker det som publiceras så att det är både lämpligt men också passar alla individer. På så sätt kan jag säkerhetsställa att källan jag valt är väldigt trovärdig eftersom allt noggrant blir granskas innan publicering. Men jag vet också att min källa är trovärdig för att det finns bevis för att innehållet stämmer.
https://urskola.se/Produkter/167101-Justitia-Internettrakasserier

2:a argumentet
Det är förbjudet att kränka folk via nätet genom tex chattrum, folk tar för givet att bara för att man inte står fysisk och kränker en person så är det inte lika fel. Men dessutom säger folk grövre saker genom internet för då vågar man mer. Det blir helt enkelt en simpel utväg att diskriminera folk eftersom allt sker bakom en skärm och inte öga mot öga. Man får säga nästan vad man vill men det är både viktigt och användbart att ha tryckfrihetsförordningen i baktanke för att inte diskriminera någon annan och för att själv lära sig vad som är rätt och fel, inse att det finns konsekvenser. För att vi ska få ett bra samhälle i Sverige måste detta upphöra och det krävs att varje individ inte uttrycker alla sina onödiga och negativa åsikter.
Att posta bilder eller att ens bara ta bild på någon utan personens samtycke är faktiskt förbjudet men om man dessutom sprider vidare bilderna kan man få straff som kan innebära bla böter. Problemet är att detta är något som föregår bland både vuxna och barn dagligen men alla är inte lika insatta att en sådan sak som att ta bild på en annan person utan personens tillstånd är olagligt. Även om man känner den som blir fotad eller inte. Om man
blir fotad utan att man ej vill det har man all rätt att säga ifrån och blir det ingen skillnad kan den som blivit fotad anmäla för att bilderna ej tas bort. Om någon däremot sprider vidare bilderna viralt så kan den skyldige tvingas betala skadestånd ifall det hunnit gå så pass långt.
Det är förbjudet att sprida falska rykten om andra människor på nätet. Att sprida rykten om andra enbart för att vara taskig och hänga ut någon är otillåtligt enligt lag och det kan också innebära straff av olika slag beroende hur länge det pågått och vad som spridits. Om förövaren är under 15 så är man inte straffmyndig än men om det är grova saker som skett som till och med har lett till indirekt mord då tvingas vårdnadshavaren betala skadestånd till den som drabbats. Är personen över 15 kan det även få betala eller få någon typ av ungdomstjänst. Men allt detta beror också på hur grovt brottet är.
Varje enskild människa ansvarar för att inte förbrukar våra rättigheter negativt utan tänka på att vi har skyldigheten att stå till svars för vad som kommer ut ur våran mun. Är det alltid lika nödvändigt att påpeka någons tex klädsel, musikval, utseende etc. Vi har rättigheten att uttrycka våra åsikter vilket kan vara viktigt i situationer då man anser att någon har fel och kanske diskriminerar en hel grupp med människor via internet. Då kan det vara bra att säga till att det är fel eller dela med av sin egen åsikt så länge det ej diskriminerar någon annan. Men det är inte alltid behövligt att dela med sig av sin åsikt speciellt inte när man förvärrar en situation eller lägger sig i konflikter som inte tillhör en själv. Det är viktigt att ta ställning och tänka:
kommer det få varken mig eller människorna det berör att må bra om jag sprider vidare min åsikt.

Fakta som stöd
I Göteborg under slutatet av 2012 skedde något som kallas för Instagramupploppet då två 15-16 åriga flickor ska ha misstänks ha spridit falska rykten om ett antal personer som var tipsades av flera andra människor. Förövarna som startade upploppet vars föräldrar fick betala stora summor i skadestånd till alla de människor som blivit uthängda på socialamedien Instagram. Flickorna startade ett Instagramkonto där människor ska ha tipsat om olika personer som sedan hängdes ut med bild och text. Det sades grova ord som kränkte människor men dessutom hade tjejerna omkring 8000 följare som läste allt som publicerades.
Denna källan finns på flera olika nyhets hemsidor men jag valde att ta fakta från SVT nyheters hemsida just denna artikel publicerades 25 juni 2013. Men den uppdateras varje dag om nyheter inrikes men också en del utrikes. Nyheterna som finns tillgängliga på hemsidan går sänds vardagligen på tv också, SVT 1. Eftersom SVT information granskas noggrant av både svenska befolkningen och jurister så kan man vara helt säker på att de som publiceras är relevant. Dessutom är syftet med dessa nyheter till för att informera Sveriges befolkning och inte för att SVT ska få betalt.
Båda källorna jag använt mig av är granskade enligt public service och därför vet jag att sannolikheten till att det som nämns är fakta (trovärdigt) är väldigt stor. Jag valde att
använda källor som jag vet sedan innan är trovärdiga och andra hemsidor som jag märkte va osäkra valde jag bort.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/instagram-goteborg

Motargument
Jag tror att internet börjar bli en plats där det är lättare att uttrycka sina åsikter starkare eftersom man inte för en konversation fysiskt med människor. Man kan ta tillfället i akt och säga sådant som man inte hade vågat säga när man står framför en person, sådant som man i ”vanliga fall” inte hade haft varken modet att säga eller stå för. Det är inte bara lätt att sprida hat mot människor genom nätet utan också hota folk. Förutom att det är extremt lätt att posta kränkande material och läsa igenom sidor som enbart finns för att förolämpa andra. Så är det lika okomplicerat att vara anonym på internet, man kan alltså posta vad man vill utan att folk kan få en tydlig bild om vem det är som ligger bakom allt. Man kan göra det mesta anonymt, spridarykten, sprida förödmjukande saker i bild form, vara inne på förbjudna hemsidor, kontakta folk genom att både ringa och mejla (tex) anonymt. På så sätt är det väldigt lätt att sprida hot och folk tar för givet att eftersom allt det olagliga sker via nätet så blir det inga konsekvenser, vilket ej stämmer. Vissa människor vet till och med inte om att sprida hat mot människor på nätet som diskriminerar är olagligt. En sådan sak som diskriminera någon på sociala medier genom att skriva kränkande ord är olagligt och om man blir anmäld kan man bli straffad om man är över 15. Något som många både vuxna och ungdomar gör utan att tänka på det är att ta bild på antingen någon de känner eller inte uta deras samtycke vilket faktiskt är förbjudet oavsett om bilden läggs ut på sociala medier eller bara bevaras på tex mobilen.

Fakta som stöd
Under de senaste åren har ett speciellt yrke som har med internet att göra blivit allt mer vanligare, så kallad influencer. Det innebär att man jobbar med oftast sociala medier, skriver bloggar osv. Det vanligaste brukar vara att man får följa med i en internet profils liv det kan vara i video format eller i skrift. Eftersom dessa personer är offentliga på internet så är det lätt att kunna kontakta dem. Därför får influencers onödigt mycket hat varje dag skickat till sig på olika sätt. Det kan vara allt från diskriminering, nedvärderande ord eller till och med dödshot från människor som kontaktat dem via internet. Men det är alltså inte bara vuxna och ungdomar som sprider denna negativitet. Som sagt så är det väldigt lätt att ta sig in på tusentals olika sidor på nätet och skriva vad som helst till andra människor. Därför är tråkigt nog väldigt många av dessa som skriver har till influencers barn som går i mellanstadiet och uppåt.

Bemötande av motargument
För att vi ska kunna få ett välfungerande samhälle där varje individ respekterar sina medmänniskor så krävs det att denna fråga blir löst. Varje enskild människa måste börja se allvaret i detta och hur samhället blir om detta bara eskalerar. Det krävs ansvar och att var och en inte bara utför utan också känner till sina skyldigheter. Vilket borde vara en självklar
sak som man lär sig redan när man är ett litet barn, etik och moral hur vi behandlar andra. Jag tycker att samma sak som att det är skolplikt i Sverige så är det lika viktigt att man får lära sig om etik och moral samt vad som är förbjudet och inte på internet. Även om det pratas en del om i vissa skolor så borde det framföras mer tydligt om vad som gäller på varenda skola.
Det krävs också engagemang från elever för att stoppa kränkning på nätet och inte bara lärare som det vanligtvis brukar vara i skolan när man ibland tar upp ämnet. Lyckas man lösa problemet kommer vi få ett tryggt och välfungerande samhälle. För att så många som möjligt ska slippa utstå kränkning på nätet så behöver det bli en förändring.
För att det ska fortsätta kunna vara så lätt att få tag på andra på nätet och surfa på flera olika hemsidor så krävs det att man inte utnyttjar plattformen för enbart hat och kränkning. För om kränkning på nätet eskalerar i Sverige så kommer inte demokratin vara komplett och den fria viljan kommer inte att kunna vara lika självklar. Möjligheten till att kunna vara inne på olika hemsidor kommer kanske att försvinna eller till och med förbjudas som det faktiskt är i vissa delar av världen. Varje människa måste både känna till vilka skyldigheter som vi har när det gäller att vara inne på nätet och ansvara för att se till att följa reglerna. Om situationen däremot förvärras i framtiden så kan följden bli att internet i Sverige blir begränsat. Det kan också bli svårigheter kan kunna kontakta andra människor på nätet. Tillslut kommer inte den fria viljan att finnas och en demokrati utan fri vilja är inte fullkomlig. Bara ordet demokrati betyder ju folkstyre. Om Sveriges befolkning inte har någon fri vilja så kan det i värsta fall bli en diktatur i framtiden. Det är inte rättvist för den delen av befolkningen som kämpat för en förändring i samhället.

Slutsats
Varje individ måste engagera sig i att det ska bli förändring. Alla har skyldigheter och det krävs ansvar för att det ska kunna gå till väga. Man behöver ansvara för sina egna handlingar och se till att man själv inte väljer fel val i olika situationer. För att samhället ska fortsätta framåt mot en positiv framtid behöver alla förbruka sin tryck och yttrandefrihet väl.
Således kommer samhället att bli en tryggare plats och nätmobbningen kommer förhoppningsvis att minska en hel del. Det vill nog majoriteten därför krävs det alla börja inse vad som är problemet och hur man kan gå tillväga för att lösa det.
/Mimmi


Yttrandefriheten kräver ansvar!

Yttrandefriheten är den lag som ser till att Sveriges befolkning får säga vad de vill när de vill, men detta betyder inte att vi behöver säga precis allt vi tycker och tänker då dina uttalanden kan såra någon annan. Med denna lag kommer alltså skyldigheten se till att andra skadas på grund av det du säger och du kan känna av den i din vardag när du till exempel samtalar med en människa som inte delar samma åsikt som dig. Denna lag har dock utnyttjats till det sämre och idag använder folk yttrandefriheten som ett sätt att trycka ner andra och låta brottet gå ostraffat.

Utan ansvaret hos dig och dina medmänniskor skulle yttrandefriheten till mestadels strida våra diskrimineringsgrunder. Ett exempel på när yttrandefriheten utnyttjas är sättet som Nordiska motståndsrörelsen beskriver sina nazistiska åsikter utan att egentligen begå ett hatbrott, som när de marscherar på offentliga platser och driver sina olika kanaler.

Även om yttrandefrihetsgrundlagen innebär att vi får uttrycka oss som vi vill så står det faktiskt att vi inte får förtala eller kränka en annan människa på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Många som inte håller med om min syn på ansvarsfrågan skulle nog säga ”i ett land med yttrandefrihet fått man tåla att bli motsagd” men att bli motsagd och kränkt är inte samma sak.

Utan ansvaret hos Sveriges befolkning när det gäller yttrandefriheten hade saker som mobbning, diskriminering, rasism och antisemitism ökat och gått ostraffat. Jag säger detta då många elever i min skola använder sig av kränkande termer och försvarar sig med yttrandefriheten.

Min slutsats är alltså att vad det än handlar om kommer yttrandefriheten kräva ansvaret, för ett enkelt ord kan såra en annan människa rejält.
samhället skulle ta en ny form då majoriteten av alla människor hade saker som hade sårat andra och vissa hade blivit mer utsatta. Vi hade alltså låtit folk i vår omgivning bli mobbade och psykiskt misshandlade, med detta hade antalet av människor som mår dåligt ökat enormt. I det långa loppet hade detta alltså lett till att ännu mer människor skadar sig själva och till och med beslutar sig för att avsluta sitt liv.

Länkar:
https://expo.se/fakta/wiki/nordiska-motstånds%C2%ADrörelsen​(9/10-18)
jag skulle se denna artikel som pålitlig då den är skriven/uppdaterad 10/7-18 av stiftelsen expo vars mål och vision är att skapa ett samhälle utan att yttrandefriheten ska utnyttjas negativt, de sprider sina tankar och åsikter genom bland annat föreläsningar, tidningar och deras hemsida.
http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/grundlagarna/​(11/10-18, 11:25) jag ser denna sida som pålitlig då de som ligger bakom den är även de som ligger bakom Sveriges alla lagar, alltså riksdagen. Sidan granskades senast 29/8-18.
För att jämföra dessa sidor med varandra skulle jag säga att båda är väldigt relevanta fast på olika sätt. Riksdagen är ju de som ligger bakom lagen jag beskriver och självklart är de en av de mest pålitliga sidorna som beskriver detta men o andra sidan beskriver expo denna lag med en vardaglig synvinkel som sätter exempel på hur man kan beskriva det.

/Honia

 Kunskap om historien är viktigt för framtiden!

I livet har man val men det är alltid ens egna ansvar att göra rätt val.
Det är viktig att man redan som barn tar del av kunskaper om historien. Myter och propagandistiska påståenden kan avfärdas med hjälp av historiska kunskaper. Likaså förbättras vår möjlighet att förstå aktuella förhållanden och missförhållanden, om vi har kunskaper om det förflutna.

Rasism är när man delar in människor efter utseende, bakgrund, namn och liknande. Det är lätt att tro att rasism tillhör det förflutna om du aldrig har upplevt eller utsatts för det. Vi vet alla att rasismen har del i många av de värsta händelserna och berättelserna i den mänskliga historien, som slavhandel, förtryck, förföljelser, krig och folkmord.Exempel på rasistiska händelser i historien: slaveriet i Amerika, historien om kurderna och förintelsen.

I Sverige möter många människor rasistiska strukturer och handlingar varje dag. Sådana strukturer är ofta osynliga handlingar och processer som gynnar de som tillhör majoriteten och utgör hinder för minoriteter.

Här kommer ett exempel från den verkligheten: ● Diskrimineringen på arbetsmarknaden:
Sannolikheten att en arbetsgivare hör av sig till en person med ett namn från Mellanöstern är 50 procent lägre än för en person med ett namn som uppfattas som typiskt svenskt, även om personerna har exakt samma erfarenhet och kompetens.

Förintelsen är ett skrämmande exempel på vad som kan hända om vi inte håller debatten om demokrati och människors lika värde vid liv. Förintelsen ägde rum i skuggan av andra världskriget. Över hälften av de judar som dog under Förintelsen gasades ihjäl. Minst en femtedel sköts till döds av den så kallade Einsatzgruppen. Övriga offer dog av svält, köld, utmattning, sjukdomar och våldsaktioner i ghetton och koncentrationsläger samt under dödsmarscher. Sex miljoner judar utplånades under Förintelsen.

Samhället har förändrats oerhört mycket de senaste 50 åren. Barn och ungdomar nuförtiden behöver inte ta del av kunskaper om historien lika mycket, för vi lever i ett nytt samhälle. Fastnar vi i bilden av rasismen som ett “historiskt monster” som släppts lös av maktgiriga människor fyllda av hat och ondska, får vi svårt att se den rasism som finns i samhället idag. Vad kan kunskap om människors liv och livsvillkor och om hur samhället sett ut och förändrats under olika tider säga oss idag?

Ja, samhället har förändrats men vi har valt att ta denna vägen i samhället för att vi vet redan utav historien vad som blir bäst för oss. Historia är viktigt eftersom det vidgar våra vyer och får oss att inse att det finns så många olika sätt att tänka, tro och leva. Människor i historien är samtidigt så lika och så olika oss. Alla dessa variationer väcker fantasin till liv
och inger mig hopp även när det ser mörkt ut i världen. Det som tycks omöjligt i dag kan kanske bli verklighet i morgon.

Slutligen har jag kommit fram till att vi denna generation behöver ta del av historiens kunskaper, så det inte upprepar sig.
Vi alla har rätten till yttrandefrihet och tryckfrihet, men varje individ har ett ansvar att inte diskriminera någon.

Det vill säga att vi har rättigheter, skyldigheter och ett ansvar i detta samhälle.

Källa 1: …om detta må ni berätta…
Författarna till boken är Stephane Bruchfeld och Paul A. Levine. Boken var en del i projektet, har sedan 1998 distribueras kostnadsfritt i över en och en halv miljon exemplar. 1 juni 2003 invigdes boken, jag måste också tillägga att det är den sjätte omarbetade och utökade upplagan. Denna bok är skriven Främst för barn och ungdomar men också vuxna såklart, ska veta vad förintelsen egentligen innebär och vad som hände under förintelsen från olika perspektiv.
Källa 2:
https://www.sormlandsmuseum.se/besoka-och-gora/stora-historiepriset/varfor-ar-historia-vikt igt/
Det står inte vem som skrivit det men det är texter från pristagarna. Inget datum heller men bredvid varje pristagare står det vilket år det vann priset.
Denna artikel är skriven för att besvara på frågan ”varför är historia viktig?
Svaren på sidan ser rimliga ut, det är en hemsida som man kan lita på för det är sörmlands museum som är ett regionalt museum hemsida.

/Berivan


Hur är det att vara elev på Glömstaskolan?

Upprinnelsen till denna spontana intervju var när förskoleklass hade kom-och-se-hur-vi-har-det för nya barn och föräldrar i våras. Personalen tillsammans med några av eleverna tog hand om barnen, socialpedagogen och rektor svarade på föräldrafrågor. Efter en stund kommer Wilma ut från klassrummet:

Här är jag! Jag hörde att ni kanske behövde en expert som berättar hur det är att vara elev här på Glömsta?

Och sedan tog hon över och berättade rakt upp och ner om sin upplevelse av att vara elev, svarade på frågor om ditt och datt. Rektor spelade sedan in en spontan intervju någon av de lugna dagarna efter sommaravslutning, vilken nu till sist blivit redigerad. Håll till godo! Kom ihåg att vi vill varandra väl, vi gör varandra bra.

Om man sedan vill veta mer om och bakgrunden till de medvetna vägval vi gjort så finns det gott om information:

 


Anpassningar i skolan?


Nedan är saxat från förstelärare Karins blogg här på Pedagoghuddinge:

Ordet anpassningar kan få oss lärare att svettas floder. Ett till papper som ska fyllas i mer uppgifter som ska göras till en redan överfylld attgöralista. Ordet anpassningar åt sidan och istället fokus hur jag lägger upp mina lektionspass så blir anpassningarna några av de verktyg jag under åren lagt i min verktygslåda.

Ständiga finslipningar så att alla pass jag gör anpassas  för att passa de allra flesta. Här är en handfull anpassningar som ständigt följer mig i min undervisning.

  • Något som har högsta prioritet där jag bedriver undervisning är lugnet. Här är det inte den totala knäpptystnaden jag strävar efter utan den arbetsro som gör att studiefokusetkan hållas. För att skapa lugnet så är det oerhört viktigt att sätta ord på det självklara. Var förväntas av dig under genomgången?  Hur begär du ordet?
  • Allt materialsom behövs tillgängligt för mig och eleverna innan passet börjar. Material sombåde kan läsas, tittas, översättas och lyssnas på. Ger jag alla tillgång till material med möjlighet till olika studievariation underlättar jag för både mig och eleverna. Mer om det i nästa veckas inlägg.
  • Få, tydliga och begränsade uppgifter. Eftersom jag undervisar på högstadiet så är allt vi gör indelat i tre olika svårighetsgrader ständigt. Varje uppgift kan växa i tre olika riktningar. Oftast är dessa i sin tur indelade efter vecka och pass. Allt för att begränsa så att det som ska läras inte känns som ett oöverstigligt berg. Känslan av att faktiskt också blir klar och se att det finns ett slut på uppgiften underlättar även.
  • Varje  lektion ska ha ett tydligt mål och syfte. Inte att jag varje gång pratar om läroplanens syfte och mål utan mer att varje lektion har en ram. Idag pratar vi om diskriminerginsgrunderna eller de svenska grundlagarna. Tillsammans ska vi lära oss att förklara tydligt och ge exempel eller se vilken av grundlagarna som har mest betydelse i din vardag. Till det så inleder jag alla arbetsmoment med att lyfta ut ord som är viktiga och samtidigt kan vara nya och eller knepiga att förstå. Här bistår även vår fantastiska specialpedagog med bildstöd för att ytterligare förtydliga för alla.
  • När passet väl är igång är det viktigt att ha tydliga tidsangivelser. Här fick jag senast i veckanfeedback från samma specialpedagog att det här kan förtydligas ytterligare. Efter observation i klassrummet märktes det att när passet gick in på halvtid så var det många i gruppen som fokuserade på när pausen skulle komma för de var inte angett på tavlan som inramning av passet.
  • Slutligen och för mig en återkommande bekräftelse och för eleverna en möjlighet att i begränsad form visa vad de kan. En kunskapskoll eller temperaturmätning. Hur har veckans kunskaper landat? De här är korta och återkommande avstämningarna där eleverna får visa vad de kan. När avstämningarna kommer ofta och är tydliga så ger det många möjlighet att lyckas. Ett extra knep jag tar till är när gruppen är ny så lägger jag nivån på dessa så att även den elev med minst förtroende på sig själv lyckas. Förvånade tittar eleverna på mig när jag förtroligt berättar att det här gick hur bra som helst.

-Va? Klarade jag mig, blir ofta svaret. Javisst, lita på dig själv, det här kan du.

Därefter så märker eleverna att om de gör vad de ska när vi jobbar på lektionerna så fixar de kunskapskollerna utan större bekymmer och kunskapsbasen när det börjar dra ihop sig till slutmoment är precis där den förväntas vara.

Så en handfull anpassningar för allager de allra flesta möjlighet att lyckas.

/Karin Boberg, leg förstelärare i demokrati

 

Anpassningar del 2 – många språk i ett klassrum, men med digitala möjligheter

Jobbar på en skola där många olika språk samsas. Vissa elever har varit här hela sitt liv, andra i tre år, några kom i mars och några kom i augusti. De flesta pratar mer än ett språk hemmavid. Språkbasen är således väldigt varierad.

I samhällskunskap använder jag helst material som samhället själv har producerat.En extra bonus som jag märkt sedan jag började jobba på den här skolan är att majoriteten av de språksom mina elever pratar faktiskt finns som översättningsval på myndighetssidorna. Något som underlättar enormt när eleverna precis anlänt till Sverige och det svenska språket är långtifrån så stort som det behövs för att delta i undervisningen på samma villkor som de andra i gruppen. Till dem kan jag ändå ge uppgifter om den svenska demokratin, diskrimineringsgrundernaoch Sveriges grundlagar. Toppen helt enkelt. Även Om detta må ni berättafinns på de språk som majoriteten av mina elever behärskar.

Att anpassa behöver således inte vara särskilt knepigt. Lärplattan lär sig eleverna behärska på några minuter och sedan så blir de väldigt självständiga på sidorna där deras hemspråk finns.

I veckan så kom dock ett gupp i flytet kring språken. Två elever pratar språk som finns på den europeiska kontinenten men inte i de översättningar som våra myndigheter gör. Att ett av språken dessutom har eget alfabet underlättade inte dilemmat.

-Jag förstår inte det här Karin, sa eleven, vad ska jag göra?

-Oj, jag trodde jag tänkt på allt. Hur gör jag nu?

Materialet fanns inte på ryska. Ryska behärskar jag definitivt inte och alfabetet de använder är helt obegripligt för mig. Vad heter det här på ryska?Kan inte mitt i allvaret låta bli att börja skratta lite.

Hur mycket jag än försöker att anpassa och förbereda så är det så lätt att glömma något.

Ropar till mig kollegan i rummet för att höra hur dennes ryska kunskaper är och även hon ler, nej det går lite utan för min kunskapsram.

En elev tittar ut från en av rummen och säger glatt.

-Jag kan ryska.

-Kom kom sa jag, vad heter det här på ryska?

 

-Inte vet jag svarar eleven. Jag har inte gått i rysktalande skola och kan inte skolorden. Den var svår…

– Ja, jag förstår det, det här är inte enkelt. Hur gör vi nu?

Två andra elever dyker upp med sina lärplattor. Ryktet har gått på hemvisten, Karin har problem.

-Här Karin! Så här skriver man ordet på ryska. Men vi vet inte hur man uttalar det, säger de undrande.

Jag svarat med ett fnissigt leende;

-Nämen vet ni inte det – de var konstigt, sa jag skämtsamt. Men helt fantastiskt att vi kommit en bit på vägen.

Visar för den ryskspråkiga eleven som skiner upp. Lite förvånade över allt som hände runtomkring och skratten som vårt bekymmer gav. Vi skrattade ju inte åt någon utan åt situationen. Karin är helt villrådig och fler elever kommer till hjälp. Samtidigt som ingen av oss egentligen vet hur vi ska hitta informationen på ryska.

Nu har vi kommit ett steg på vägen, nästa fundering. Hur hittar vi tillförlitlig information på ryska om det vi behöver? Fungerar Wikipedia? Mina teknikkunniga elever visar på råd och hittar det ryska wikipedia, den rysk och svensktalande eleven kommer till undsättning.

– Jo, det här blir en bra text.

Puh äntligen i hamn. Vi jobbar med ett otroligt allvarligtoch viktigt ämnemed men mitt i allvaret utbröt en stund av pedagogisk förvirring och glada skratt när alla inte kunde jobba och ansvariga lärare helt enkelt inte visste på råd.

Tillsammans fixade vi det, några med hjälp av sina språkkunskaper, andra med sina teknikkunskaper och de två ansvariga lärarna fnissandes över hur det kan gå när vi i vår iver att göra bra anpassad undervisning missar en viktig detalj som inte kan lösas utan att vi faktiskt kan ryska.

Av eftermiddagen bär jag fortfarande med mig ett stort leende och i eftertanken att en stund som började med en miss av mig ledde till fint samarbete och möjlighet att använda kunskaper hos eleverna som inte alltid får utrymme i vardagen.

/Karin Boberg, leg förstelärare i demokrati

 


Oro för att gå till skolan?

Vi önskar så klart att alla våra elever ska känna sig trygga i skolan och de allra flesta gör ju det, men tyvärr så finns det här, liksom på alla skolor, en eller några elever som inte alltid gör så.

Det är självklart vårt ansvar att se till så att alla elever är trygga och att de mår bra i skolan. Vi jobbar för att finnas där och arbeta så nära eleverna som möjligt för att skapa en trygg miljö samt en god och tillitsfull undervisningsrelation mellan elev och personal. Trygghet byggs långsiktigt och kan göras på många olika sätt. En fördel vi har av att organisera oss i team är att det alltid finns flera personer att vända sig till.

En utmaning i vårt arbete är att vi inte alltid räcker till och att vi inte alltid får reda på om någon elev mår dåligt eller om någon blivit utsatt. Det kan handla om att eleven inte vill berätta eller inte vågar. Därför är det så viktigt att skola och hem har ett gott samarbete med varandra och att vårdnadshavare litar på att vi gör det bästa för ALLA våra elever.

Något som vi har uppmärksammat är att när en elever känner sig otrygg i skolan så händer det att eleven stannar hemma från skolan. Visst kan alla behöva en paus och tid för återhämtning, men det som är viktigt att tänka på om man låter sitt barn stanna hemma på grund av att något hänt är att vi vuxna genom att i all välmening tillåta det lätt förstärker elevernas oro och rädslan byggs lätt bara på. Det blir lätt ännu svårare för eleven att ta steget tillbaka till skolan. Vi brukar att säga och jämföra detta som

”en dag borta från skolan är lika stor som en hel vecka borta från gruppen”.

Så lång tid kan det faktiskt ta att komma tillbaka till gruppen för ett barn!

Kommer ert barn hem och berättar saker eller om ni får höra något från någon annan och ni känner oro eller har information som vi behöver så kontakta skolan omgående (mejl, årskurstelefonsvarare, sms, kom förbi – kontaktuppgifter på årskursblogg). Gå inte hemma och grubbla och samla på er en större oro och frustration. Vi finns här för er och för alla våra elever. Prata inte om oss utan med oss om det skulle vara något som ni funderar över.

Många gånger så pratar vi vuxna med varandra utan att tänka på att våra barn sitter och lyssnar.

I slutändan leder till att barnen behöver att ta ställning ”gilla skolan eller inte” pga vad de fått höra av andra. Om vi har synpunkter på skola och samhälle bör vi ta det med andra vuxna som berörs, inte med våra barn respektive elever – dubbla lojaliteter tjänar inte barnen bra.

Vi från skolan kan förstås inte prata om andra elever eller andra vårdnadshavare med er föräldrar,

precis som vi inte pratar med andra vårdnadshavare om ert barn eller vad vi har för samtal med er

– men bara för att vi inte berättar om det så samtalar, utreder och arbetar vi förstås kring händelser som uppstått med andra helt enligt Huddinge kommuns riktlinjer. Vi är en kommunal skola satt att prova nya vägar, men här går vi på beprövad erfarenhet – och har gott om samlad sådan i huset, plus fler än vanligt med adekvat utbildning. Fler och fler skolor anställer idag socialpedagoger, men oss veterligen är vi den enda med en i varje årskurs. Skolan har dessutom en tydlig satsning på en särskild elevhälsochef. Vi har också mycket gott stöd från förvaltningen i detta centrala arbete.

Vi förstår till fullo att vårdnadshavare känner en frustration när deras barn blir utsatt eller drabbats av något.

Det finns förstås en vilja att som förälder vilja stötta sitt barn i det som händer, men det behöver göra på ett sätt som är långsiktigt gynnsamt för framförallt det egna barnet men även blir bra för andras barn – vilka barnet faktiskt på ett eller annat sätt kommer dela liv och samhälle med. Att föra konstruktiv och vuxen dialog med andra barns vårdnadshavare är ofta en mycket bra väg framåt, att gemensamt försöka komma fram till en någorlunda samstämmig bild av läget och inte minst gemensamma lösningar och levande dialog framåt.

Att komma till skolan och försöka medla mellan elever eller tala elever till rätta är däremot en riktigt dålig ide, inte minst ur juridisk synpunkt då skolan inte är någon offentlig plats. Som vårdnadshavare har man inte samma relation till eleverna som vi personal har, samtidigt som maktställningen är ojämn. Vi kan och bör som vuxna normalt säga till i stunden, men kliv inte bara in i en konflikthantering som sker på plats i skolan. Här i skolan har vi personal mandat, relationer och kunskap för att medla.

Ni är alltid välkomna att höra av er till oss med frågor och ni är normalt mer än välkomna att vara med i skolan.

/ Vänliga hälsningar från socialpedagoger, lärare, ledning, elevhälsa, fritids och övriga  på Glömstaskolan som gemensamt bär trygghetsarbetet med er föräldrar, andra signifikanta vuxna och samhället i stort.


“Ta hand om varandra flickor” var moderns sista ord på perrongen i Auschwitz.


Årskurs 7 och 8 (G11, G10) fick den 10 oktober besök av Livia Fränkel. Hon hade blivit inbjuden till skolan för att berätta för eleverna hur det var att växa upp och leva som person av judisk härkomst i Rumänien på 1930- 40-talet i Europa. Livia berättade om de förändringar och inskränkningar som skedde i det vardagliga livet för henne och hennes familj fram till att de tillslut deporterades till Auschwitz-Birkenau.

Efter Livias föreläsning fick eleverna själva dela med sig av sina tankar om eftermiddagen.

Det var jobbigt att få höra vad hon hade fått gå genom. Elev G10

Jag fick se en mer personlig sida av förintelsen. Hennes historia var väldigt sorglig och hemsk och den berörde mig extremt mycket. Elev G10

Det känns helt otroligt att titta på Livia och att veta att den personen har gått igenom så himla mycket hemska saker. Jag tänker också på att jag ska försöka ha civilkurage. Jag kommer berätta hur fantastiskt det var att få se en person som upplevt det hon gjort och hur fantastiskt det är hon berättar det vidare. Elev G11

 

Förut jag trodde att mitt liv var jättesvårt men efter föreläsningen så kan jag märka att det fanns och finns folk som hade det mycket svårare än mig. Elev G10

Jag är väldigt rörd av det jag har hört. Det är en helt annat upplevelse är man hör det i verkligheten. Elev G10

Jag tycker att det var jättebra att Livia Fränkel kom till oss och berättade sin historia till oss. Det enda jag inte kommer glömma är att jag var i samma rum som henne och träffade henne och hon såg mig och jag såg henne. Det är speciellt för att det är någon som har överlevt andra världskriget och fått gå igenom så mycket hårda saker och fortfarande varit stark. Elev G11

Livia har under många år åkt runt på skolor och pratat med media om främlingsfientlighet och rasism. Något som Livia understryker noga och exemplifierar från sitt eget liv är hur hon saknade civilkurage från sina grannar när de såg hur livet för Livia och hennes familj snabbt försämrades på grund av de antisemitiska lagar som infördes.

Den delen av föreläsning som är viktigast för mig att föra vidare är från den stunden hon för första gången upplevt antisemitism till den delen hon befriades. Anledning till det är för att människor måste förstå hur mycket skada allt orsakar bara för att man känner att alla inte är lika värda bland annat på grund av tro, nationalitet och utseende. Den delen är också viktig att föra vidare för att människor ska kunna första att samma misstag inte får upprepas. Elev G11

Att det här verkligen har hänt och att det finns överlevare som vågar att berätta om händelserna. Också hur allt startade. Det är viktigt att man för det vidare, annars vet man inte orsaken till varför krig händer och vi kommer inte märka det nästa gång. Elev G10

Den viktigaste är att man ska alltid vara med den som blir mobbad och man ska alltid ståupp för den Elev G10

De viktigaste för oss att föra vidare är nog hur kriget startade. Elev G10

 

Den viktigaste delen i föreläsningen som jag kommer föra vidare är om vad hon började tänka när den där kvinnan sa till henne med hög röst att hennes föräldrar ligger i det där huset och brinner och att hon aldrig kommer få se dom igen. Elev G10

Den del av föreläsningen som är den viktigaste för mig att föra vidare är hur människor delade in människor i raser och mördade dem kallblodigt. Det är viktigt för att det aldrig ska hända igen. Elev G11

Den viktigaste delen för mig att föra vidare är hur mycket människor som skadades och hur många människor som inte hade nog med civilkurage till att göra något. Elev G10

En bok om förintelsen

I våra förberedelser inför Livias besök har eleverna läst i Om detta må ni berätta… Titeln är så talande. Livias besök på skolan hjälper oss alla att föra vidare de hemskheter som historien bär så att vi alla kan göra vårt för att bidra till en bättre framtid.

Jag tror att Livia väljer att berätta detta för oss så vi kan dels sprida detta och förstå allt mycket bättre. Elev G10

”Där är det viktigt att vi tar ett ansvar och säger ifrån. Man ska visa att man har civilkurage och vågar ingripa vid orättvisor. Det är väldigt viktigt att ta ställning och reagera istället för att bara se på.” Elev G10

Livia berättar sin historia för oss för att vi ska förstå att det är viktigt att respektera alla vem man en är och att alla är lika mycket värda. Elev G11

För att vi inte ska glömma och så att vi kan föra vidare berättelsen även när offren inte finns kvar. Dessutom vill hon nog att något sånt här aldrig ska ske igen. Elev G10

 

Jag tror att Livia väljer att dela med sig av hennes livshistoria för att den nya generationen ska få veta vad som har hänt, denna händelse är väldigt viktig att ha koll på eftersom den skakat om världen. Och de flesta människor som överlevt under andra världskriget är väldigt gamla så i framtiden så kommer de inte att kunna sprida vidare historien. Elev G10

Jag tror att Livia vill fortsätta berätta om sin historia för att föra vidare kunskapen om dåtiden. Det är viktigt så att vi kommande generationer inte gör om misstag som de innan oss gjort. Elev G11


Lärmiljö på vetenskaplig grund?

Suzanne de Laval introducerar dagens gå-tur för elever

Skolor har byggts, byggs och kommer att byggas.

Vad kan vi lära av de erfarenheter som redan är gjorda av huvudmän runt om i Sverige? Hur används skollokaler och byggnader som finns i dag? Vilka forskningsresultat inom t.ex. arkitektur, didaktik och pedagogik kring skolbyggnaden och lärmiljöns betydelse för lärandet finns, och vad saknas? 

Dessa och andra frågor kommer att bearbetas i projektet Ifous fokuserar bygga skola.

Projektet är tänkt dels som en förstudie inför fortsatta studier inom ett område där mycket lite forskning finns, och dels som en praktisk tillämpning av en metod som sedan kan användas i kommunernas kommande planerings- och utvärderingsarbete.

I projektet kommer vi att studera Glömstaskolan.Vi kommer att göra rundvandringar med skolpersonal och skolelever då vi noterar hur skolan används och vad deltagarna tycker om skolmiljön. Detta kommer att göras v 40, 2-5 oktober 2018.

Studien genomförs i samverkan med kommunen och Ifous som är ett fristående forskningsinstitut som verkar för att skapa nytta för svensk skola och förskola. Ifous gör det genom att samordna praktiknära forskning och konkret utvecklingsarbete där lärare och skolledare tar aktiv del i kunskapsbyggandet. Forskare från Högskolan i Gävle medverkar i projektet samt experter från SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Projektledare är Suzanne de Laval, Arkitekturanalys sthlm AB.

All medverkan i studien är frivillig, både för personal och elever.

I enlighet med personuppgiftslagen, och GDPR kommer ingen personlig information att lagras i detta projekt. Materialet anonymiseras.

De utsagor deltagarna gör kommer att dokumenteras. Deltagarnas anteckningar under rundvandringen sparas under projektet och anonymiseras. Deltagarnas diskussion och kommentarer spelas in på en ljudspelare och används endast som forskarens anteckningar.

Om barnens målsmän godkänner det vill vi gärna dokumentera utvärderingstillfället med fotografier av deltagarna under rundvandringen och diskussionen. Det går bra att delta även om ni inte tillåter fotografering. Då respekterar vi detta.

Hör gärna av dig med frågor eller funderingar!

Med vänliga hälsningar

Suzanne de Laval

Har du frågor – kontakta gärna:
Anette Jahnke, anette.jahnke@ifous.se, 0730-695695
Karin Hermansson, karin.hermansson@ifous.se, 0760-334810
Suzanne de Laval, suzanne.delaval@arkitekturanalys.se, 0709-708131

 


EXPO besöker G10/Åk8

Varje skoldag är fylld av spännande kunskaper att upptäcka. Oftast i möte mellan personer som redan finns på skolan. Ibland åker vi på studiebesök och ibland får vi besök utifrån.

Torsdagen 20 september hade G10 besök från EXPO. Vi läser om demokrati, yttrandefrihet och tryckfrihet och snart även om världskrigen. I det beslöt vi oss att bjuda in organisationen EXPO att föreläsa för oss.

“Denna föreläsning var väldigt intressant och lärorik och jag tror att den är viktig att fler elever på skolor får höra för att EXPO ska kunna sprida deras budskap. På det sättet som informationen var upplagd gjorde också att det var lätt att hänga med eftersom det inte var rörigt.” /Elev G10

“Jag har lärt mig om Expo och vad de gör för att minska rasism, bland annat gör de det genom att sprida kunskap. Jag har också lärt mig en del historia bakom rasismen, dess konsekvenser och varför det är så viktigt att liknande inte upprepas. “ /Elev G10

I anslutning till föreläsningen fick eleverna som alltid anteckna. Anteckningarna används dels för att behålla fokus på föreläsningen men även för att ha som stöd vid vidare studier.

En sak som jag aldrig ens lagt märke till tidigare var de rasistiska och olämpliga uttrycken som Walt Disney hade med i filmen som visas varje Julafton. Vilket gjorde mig chockad och arg för varför hade man med dessa bilder från början. Jag fick lära mig att under 1950 talet forskade man kring olika folkgruppers beteenden utifrån ”ras”. Jag lärde mig också att i uppslagsböcker förr så beskrevs bland annat samer som smutsiga och lata.” /Elev G10

Föreläsaren tryckte på vikten av att förstå det ansvar som yttrande- och tryckfriheten ger oss.

“Han menar att vi behöver inte utnyttja våran yttrande och tryckfrihet på ett negativt sätt genom att uttrycka saker som är onödigt. Bara för att man får uttrycka sig fritt i tal och skrift så behöver man inte låta det gå över gränsen. Om man tex är ute och surfar på Instagram där någon lagt upp en bild där personen kan ha på sig en tröja som man själv kanske inte tycker är så fin. I detta sammanhang så kan man ställa sig själv frågan:
Är det nödvändigt att jag kommenterar det till personen eller håller tanken inom sig. För det är inte nödvändigt att sprida den negativa tanken eftersom det är ens egen åsikt som bara kan sprida negativitet om den uttalas. Men om det däremot handlar om något som tex diskriminerar en viss folkgrupp så kan det vara bra att utrycka sina åsikter. Annars är det bäst att hålla det inom sig och inte skapa onödiga konflikter.” /Elev G10

Efter föreläsningen så fick alla elever ge feedback till föreläsaren.

“Jag tycker att föreläsningen var oerhört bra. Han tog upp alla viktiga delar, han beskrev jättebra och förklarade, argumenterade bra om rasismen. Han glömde rasten i några minuter fast det gör ändå inget. Föreläsningen var inte för lång och inte för kort.” /Elev G10

och

Skulle gärna vilja ha en till föreläsning.” /Elev G10

En bra förmiddag full av nya kunskaper.

/Karin Boberg och eleverna i G10 (åk 8)

 

 


Arbeta med demokrati – nu även förstelärare

Sverige har precis avslutat en av våra mest omfattande och återkommande demokratiska inslag – valet till riksdagen. I tidningar, tv-program, sociala medier, skolor och andra arbetsplatser har det pratats om valet.

I dagsläget vet vi inte hur Sverige kommer att styras de närmaste fyra åren men det svenska folket har fått säga sitt.

Huddinge kommun har en internationell strategi som anger den övergripande inriktningen för kommunens internationella arbete. I skolans värld så är demokrati och internationalisering något som vi ständigt jobbar med. Inte alltid helt synligt och uppenbart för våra elever men det demokratiska arbetet är alltid närvarande. I anslutning till valtider så är det ofta det rent praktiska och lagliga aspekterna av demokratin som avhandlas men i det dagliga arbetet lägger vi grunden för ett hållbart samhälle. I det fortlöpande arbetet kommer arbetet med exempelvis diskrimineringsgrunderna, yttrande- och tryckfrihet och arbetet med de normer synliga som osynliga som påverkar vår vardag.

På Glömstaskolan är elevrådet en självklar del av skolans fortlöpande arbete som värnar om vår demokrati. Elevrådet arbetar exempelvis med skolan enda regel Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra ute i varje årskurs.

I undervisningen kommer demokratiarbetet in på flera plan. Dels i elevernas möjlighet att vara delaktiga i att forma sin undervisning, det här kan vara i enkla beslut som att själv få besluta vilken övning de ska göra först, till mer avancerade beslut som att lägga upp hela arbetsområden med både innehålls- och redovisningsval.

För att ytterligare stärka skolans arbete kring demokrati har Glömstaskolan nu även utsett en förstelärare i demokrati som dels kommer fortsätta utveckla skolans elevråd för att ytterligare stärka skolans gemensamma grund med regeln som utgångspunkt.  Rollen kommer även att arbeta med att binda samman Glömstaskolan med världen runtomkring och då i synnerhet det europeiska samarbete som Sverige har med övriga EU-länder.

Skolans uppdrag är att göra våra elever redo för framtiden och ett samhälle i förändring. På Glömstaskolan bidrar vi varje dag i mycket men är alltid angelägna om att försöka göra lite mer, att arbeta ändå mer aktivt med demokrati är ytterligare ett steg på vägen.

/Karin Boberg, leg lär och förstelärare i demokrati


SåHärGörVi – nu blev det tydligt?

Uppropet 2018 fick de nya eleverna i förskoleklass börja innan alla andra och som en liten kort mjukstart äta lunch själva i matsalen (ofta en stor omställning jämfört med förskolan). Alla förväntansfulla och ganska pirriga samlades på fritidsgården. Först tittade vi på film där en elev i förra årets förskoleklass berättar om sin upplevelse av skolan, sedan tog personalen upp barnen till hemvisten för upprop och introduktion och lämnade föräldrar med rektor och skolsköterska, vilka gjorde en tydlig presentation av hur vi tänker och gör – som du kan se (i sammandrag) nedan.

Det som sägs i presentationen gäller ofta rent allmänt för vårdnadshavare som valt Glömstaskolan för sina barn, inte enbart förskoleklass.

”Rättigheter och skyldigheter

Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. ”/Läroplan Lgr11, kap1


Sjösättningsdax!


När segelbåten tar fart och verkligen skär igenom vattnet, surfar på vågor så att skummet yr och det känns som man flyger fram – då lever livet. Dessa ögonblick uppstår för mig några gånger per år varje sommar, men ger kraft att leva på resten av året. Men de uppstår då verkligen inte bara av sig själv.

  • Det krävs en massa kompetens och gjorda erfarenheter. I synnerhet när man är två, som är beroende av tillit till varandra.
  • Det krävs dessutom en båt, med funktionellt segel, alla linor och tampar på rätt plats och i rimligt gott skick. Självklart även flytväst, gärna även seglarhandskar och i detta fall även våtdräkt (RS Fevan har stora hål i aktern, så att vattnet kan rinna ut).
  • Det krävs även en lagom hård vind. Helst ska den också blåsa någorlunda åt rätt håll, det kan bli väl bra om det blåser ut till havs om något går fullständigt på tok.

De två första punkterna kan vi tvivelsutan påverka. Den första genom övning, övning, övning – att göra misstag men inte fastna vid dem, utan se dem som erfarenhetsunderlag för reflektion och lärande. Det går att ta sig upp ur lärandegropen, och man måste helt enkelt igenom den för att gå vidare. En lärare eller tränare kan ibland hjälpa till, men jobbet måste göras och ansvaret för det är först och främst mitt.

http://www.ulricaelisson.se/tag/larandegrop/

Att skaffa fram en båt är inte lika enkelt, men har man väl tillgång till det gäller det att hålla den i gott skick. Saker slits och behöver bytas ut, olika lösningar prövas. Vid sjösättning är det alltid lika intressant vad man kommer ihåg fel från förra året och vad som blivit slitet.

Det är ju inte så att man bara kastar i båten och ger sig iväg ut på havet. Nej, först kollar man att allt är på plats och både man själv och båten är redo att ta sig an havets nyckfullhet.

På Glömstaskolan tänker vi lite likadant. För att lyckas i skolan krävs det en hel del kompetens, vilket utvecklas genom lärarledd undervisning vilken lägger grund för egna gjorda erfarenheter och resor ner och upp ur lärandegropen. Arbetet måste göras – närvaro är en nödvändig men ej tillräcklig förutsättning. Engagemang och ihärdighet krävs också om det ska bli riktigt bra.

Sjömannen ber inte bara om medvind, han lär sig segla.

Vi inleder dessutom varje läsår och termin med en sjösättningsvecka, där vi gör oss redo för undervisning genom att lägga en grund utifrån den centrala frågan:

Hur ska vi ha det tillsammans?

Trygghet och trivsel är nödvändiga, men ej tillräckliga förutsättningar för kunskap och lärande. Det är förstås något vi behöver arbeta med kontinuerligt över hela läsåret, men just i början lägger vi lite extra fokus i syfte att skapa en god och stabil grund. Vi gör oss helt enkelt redo och undervisningsbara. En del elever har fortsatt träna läsning och annat under sommaren, andra har tyvärr tappat den viktiga rutinen. En del har vuxit och tillägnat sig mer gynnsamma förhållningssätt, andra behöver fås att inse att sommarlovet faktiskt nu är slut nu och för ganska många är det nog så skönt att vardagen återigen rymmer rutin och människor som faktiskt på riktigt bryr sig.

Nu fortsätter vi bygga stadig grund grundtillsamma!