Hur är det att vara elev på Glömstaskolan?

Upprinnelsen till denna spontana intervju var när förskoleklass hade kom-och-se-hur-vi-har-det för nya barn och föräldrar i våras. Personalen tillsammans med några av eleverna tog hand om barnen, socialpedagogen och rektor svarade på föräldrafrågor. Efter en stund kommer Wilma ut från klassrummet:

Här är jag! Jag hörde att ni kanske behövde en expert som berättar hur det är att vara elev här på Glömsta?

Och sedan tog hon över och berättade rakt upp och ner om sin upplevelse av att vara elev, svarade på frågor om ditt och datt. Rektor spelade sedan in en spontan intervju någon av de lugna dagarna efter sommaravslutning, vilken nu till sist blivit redigerad. Håll till godo! Kom ihåg att vi vill varandra väl, vi gör varandra bra.

Om man sedan vill veta mer om och bakgrunden till de medvetna vägval vi gjort så finns det gott om information:

 


Oro för att gå till skolan?

Vi önskar så klart att alla våra elever ska känna sig trygga i skolan och de allra flesta gör ju det, men tyvärr så finns det här, liksom på alla skolor, en eller några elever som inte alltid gör så.

Det är självklart vårt ansvar att se till så att alla elever är trygga och att de mår bra i skolan. Vi jobbar för att finnas där och arbeta så nära eleverna som möjligt för att skapa en trygg miljö samt en god och tillitsfull undervisningsrelation mellan elev och personal. Trygghet byggs långsiktigt och kan göras på många olika sätt. En fördel vi har av att organisera oss i team är att det alltid finns flera personer att vända sig till.

En utmaning i vårt arbete är att vi inte alltid räcker till och att vi inte alltid får reda på om någon elev mår dåligt eller om någon blivit utsatt. Det kan handla om att eleven inte vill berätta eller inte vågar. Därför är det så viktigt att skola och hem har ett gott samarbete med varandra och att vårdnadshavare litar på att vi gör det bästa för ALLA våra elever.

Något som vi har uppmärksammat är att när en elever känner sig otrygg i skolan så händer det att eleven stannar hemma från skolan. Visst kan alla behöva en paus och tid för återhämtning, men det som är viktigt att tänka på om man låter sitt barn stanna hemma på grund av att något hänt är att vi vuxna genom att i all välmening tillåta det lätt förstärker elevernas oro och rädslan byggs lätt bara på. Det blir lätt ännu svårare för eleven att ta steget tillbaka till skolan. Vi brukar att säga och jämföra detta som

”en dag borta från skolan är lika stor som en hel vecka borta från gruppen”.

Så lång tid kan det faktiskt ta att komma tillbaka till gruppen för ett barn!

Kommer ert barn hem och berättar saker eller om ni får höra något från någon annan och ni känner oro eller har information som vi behöver så kontakta skolan omgående (mejl, årskurstelefonsvarare, sms, kom förbi – kontaktuppgifter på årskursblogg). Gå inte hemma och grubbla och samla på er en större oro och frustration. Vi finns här för er och för alla våra elever. Prata inte om oss utan med oss om det skulle vara något som ni funderar över.

Många gånger så pratar vi vuxna med varandra utan att tänka på att våra barn sitter och lyssnar.

I slutändan leder till att barnen behöver att ta ställning ”gilla skolan eller inte” pga vad de fått höra av andra. Om vi har synpunkter på skola och samhälle bör vi ta det med andra vuxna som berörs, inte med våra barn respektive elever – dubbla lojaliteter tjänar inte barnen bra.

Vi från skolan kan förstås inte prata om andra elever eller andra vårdnadshavare med er föräldrar,

precis som vi inte pratar med andra vårdnadshavare om ert barn eller vad vi har för samtal med er

– men bara för att vi inte berättar om det så samtalar, utreder och arbetar vi förstås kring händelser som uppstått med andra helt enligt Huddinge kommuns riktlinjer. Vi är en kommunal skola satt att prova nya vägar, men här går vi på beprövad erfarenhet – och har gott om samlad sådan i huset, plus fler än vanligt med adekvat utbildning. Fler och fler skolor anställer idag socialpedagoger, men oss veterligen är vi den enda med en i varje årskurs. Skolan har dessutom en tydlig satsning på en särskild elevhälsochef. Vi har också mycket gott stöd från förvaltningen i detta centrala arbete.

Vi förstår till fullo att vårdnadshavare känner en frustration när deras barn blir utsatt eller drabbats av något.

Det finns förstås en vilja att som förälder vilja stötta sitt barn i det som händer, men det behöver göra på ett sätt som är långsiktigt gynnsamt för framförallt det egna barnet men även blir bra för andras barn – vilka barnet faktiskt på ett eller annat sätt kommer dela liv och samhälle med. Att föra konstruktiv och vuxen dialog med andra barns vårdnadshavare är ofta en mycket bra väg framåt, att gemensamt försöka komma fram till en någorlunda samstämmig bild av läget och inte minst gemensamma lösningar och levande dialog framåt.

Att komma till skolan och försöka medla mellan elever eller tala elever till rätta är däremot en riktigt dålig ide, inte minst ur juridisk synpunkt då skolan inte är någon offentlig plats. Som vårdnadshavare har man inte samma relation till eleverna som vi personal har, samtidigt som maktställningen är ojämn. Vi kan och bör som vuxna normalt säga till i stunden, men kliv inte bara in i en konflikthantering som sker på plats i skolan. Här i skolan har vi personal mandat, relationer och kunskap för att medla.

Ni är alltid välkomna att höra av er till oss med frågor och ni är normalt mer än välkomna att vara med i skolan.

/ Vänliga hälsningar från socialpedagoger, lärare, ledning, elevhälsa, fritids och övriga  på Glömstaskolan som gemensamt bär trygghetsarbetet med er föräldrar, andra signifikanta vuxna och samhället i stort.


Rektorsinfo #5

Glömstaskolan vinnare av Huddinge kommuns byggnadspris 2018

Ny skolbyggnad

Nu är det verkligen på gång – grundarbeten och inledda – sprängningar startar vecka 43! Skolan har veckovisa avstämningar med byggprojektet, vi ser mycket fram emot att få flytta in i nya byggnaden inför ht 2020. I väntan på att huset färdigställs gör vi det bästa av det fina hus vi har. Vi vet att parkeringssituationen är mycket ansträngd, men har i dagsläget tyvärr ingen annan lösning än en frisk och stärkande promenad en bit ifrån om  det är så att man behöver ta bilen.

Hur vi gör med lokalen till hösten återkommer vi med, dialog förs med förvaltningen om olika alternativ – men vi ser inte att vi får in även en tionde årskurs i huset på ett rimligt sätt. Vilken årskurs som får ta ett år utanför byggnaden är inte klart, men inför skolvalet har vi tydligt besked.

Rekryteringar

Socialpedagog Jacob Franzen och leg lär Jakob Tasci har båda börjat, Jacob F i G11 efter Johanna och Jakob T med engelska för mellan- och högstadium. Leg lär Sofia Boman och leg lär Ylva Lindblad har tyska, resurs Kiran knuten till G13. Leg lär Magdalena Kofa börjar efter höstlovet, Leg lär Ann-Kristin Andersson efter jullovet.

Vi fortsätter växa och behöver framöver fortsätta rekrytera goda krafter, tipsa gärna goda krafter om att komma förbi och se hur vi har det!

Skolinspektionen

Som ni vet var Glömstaskolan och Huddinge först ute med Skolinspektionens nya giv med regelbundna kvalitetsgranskningar där de även lyfter positiva saker bredvid utvecklingsområden. I skrivande stund är inte rapporten klar än, men bara deras frågor har redan gett oss kraft att jobba vidare med både styrkor och utvecklingsområden. Så snart vi får rapporten får även ni ta del av den, förstås.

Unikum & Utvecklingssamtal

Vi har ännu inte fått något slutligt besked från förvaltningen när samtliga vårdnadshavare kan tänkas få tillgång till Unikum, men det verkar bli snart och vi har hela tiden varit tydliga med vårt behov som är ju förr desto bättre. Det blir bra när det blir klart!

Framåtsyftande elevledda utvecklingssamtal kommer nästa gång i januari/februari, så har vi terminen på oss att arbeta med satta mål och annat innan skriftliga omdömen/betyg i slutet av läsåret – och nästa samtal i september.

Pulsträning och kläder efter väder – vilka kan bli kladdiga

I rådande ekonomiska läge har vi för närvarande inte längre möjlighet att bemanna pulsträningen morgontid. Morgonfritids utomhus fram till 08.00 (frukost 07.00-07.15), ibland kommer tältet öppnas.

Erfarenhetsvis vet vi att det först blir regnigt & kladdigt och senare kallt & halt på gården. Kläder efter väder gäller varje dag! Vi ser också hellre att barnen är med och leker – och därmed blir leriga och erhåller blåmärken/modighetsmedaljer – än att de inte får utveckla sin fysiska litteracitet och sin samarbetsförmåga.

Att hålla ordning på sina egna kläder tänker vi är ett gynnsamt förhållningssätt och ansvar barn tjänar på att få med sig hemifrån. Kläder som hamnar på fel ställe samlas förutom på hemvisten i särskilda lådor bakom trappan i ljushall. De läggs så småningom upp på ”tårtan” för att till sist skänkas till välgörenhet – bland annat på elevinitiativ. Håll utkik på bloggen!

Mobiler

OM du som vårdnadshavare väljer att skicka med ditt barn en mobiltelefon kan det på förekommen anledning vara klokt att skapa beredskap för hur du ev svarar om ditt barn ringer hem under skoltid. Gäller det konflikter och incidenter blir det i allmänhet så mycket bättre om du bistår ditt barn i gynnsamt förhållningssätt att söka upp och prata med vuxen som är på plats än att rusa åstad. Väldigt få – om ens några – situationer är så akuta så att förälder måste nå barn under skoltid – och vice versa.

Vi svarar när vi har möjlighet, men vårt första fokus är på eleverna som är på plats. Vi erbjuder inte service av typen ”skicka ut mitt barn till parkeringen”, ”se till att hen är färdig när jag kommer”, ”Jag vill prata med mitt barn nu”. /saxat ur SåHärGörVi

Skolråd

Höstterminens andra Skolråd – ett forum för samverkan mellan hem och skola på ett mer övergripande plan och med helheten i fokus – fredag 26/10 kl 7.30-8.30. Minnesanteckningar från de tidigare hittar du här, skolrådet nås via skolrad @ glomstaskolanbloggar.se. Vi söker ännu några representanter (vi beaktar mångfald o spridning) som önskar bidra till helheten men har barn i G18, G12, G11, G10. Mejla rektor vid intresse.

Låna skolans lokaler

Flera föräldrar har eller planerar för gemenskapsaktiviteter i årskursen (halloweenfest, disco, pepparkaksbak…). Det går bra att låna skolans lokaler för dylikt, så länge man förstås lämnar dem minst lika fina som de var när man kom. Inbjudningar till dylikt sprids också gärna på årskursbloggen. Framförhållning underlättar.

Rektor Magnus finalist som Årets ledare, Framtidsgalan 2018.

Planering framåt

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra.

Vi gör det bra tillsammans!

Frågor, funderingar, konstruktiva synpunkter och tips mottages tacksamt – bättre tala med oss än om oss. En hel del svar hittar du även i vår levande sida SåHärGörVi.

/Rektor Magnus


Lärmiljö på vetenskaplig grund?

Suzanne de Laval introducerar dagens gå-tur för elever

Skolor har byggts, byggs och kommer att byggas.

Vad kan vi lära av de erfarenheter som redan är gjorda av huvudmän runt om i Sverige? Hur används skollokaler och byggnader som finns i dag? Vilka forskningsresultat inom t.ex. arkitektur, didaktik och pedagogik kring skolbyggnaden och lärmiljöns betydelse för lärandet finns, och vad saknas? 

Dessa och andra frågor kommer att bearbetas i projektet Ifous fokuserar bygga skola.

Projektet är tänkt dels som en förstudie inför fortsatta studier inom ett område där mycket lite forskning finns, och dels som en praktisk tillämpning av en metod som sedan kan användas i kommunernas kommande planerings- och utvärderingsarbete.

I projektet kommer vi att studera Glömstaskolan.Vi kommer att göra rundvandringar med skolpersonal och skolelever då vi noterar hur skolan används och vad deltagarna tycker om skolmiljön. Detta kommer att göras v 40, 2-5 oktober 2018.

Studien genomförs i samverkan med kommunen och Ifous som är ett fristående forskningsinstitut som verkar för att skapa nytta för svensk skola och förskola. Ifous gör det genom att samordna praktiknära forskning och konkret utvecklingsarbete där lärare och skolledare tar aktiv del i kunskapsbyggandet. Forskare från Högskolan i Gävle medverkar i projektet samt experter från SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Projektledare är Suzanne de Laval, Arkitekturanalys sthlm AB.

All medverkan i studien är frivillig, både för personal och elever.

I enlighet med personuppgiftslagen, och GDPR kommer ingen personlig information att lagras i detta projekt. Materialet anonymiseras.

De utsagor deltagarna gör kommer att dokumenteras. Deltagarnas anteckningar under rundvandringen sparas under projektet och anonymiseras. Deltagarnas diskussion och kommentarer spelas in på en ljudspelare och används endast som forskarens anteckningar.

Om barnens målsmän godkänner det vill vi gärna dokumentera utvärderingstillfället med fotografier av deltagarna under rundvandringen och diskussionen. Det går bra att delta även om ni inte tillåter fotografering. Då respekterar vi detta.

Hör gärna av dig med frågor eller funderingar!

Med vänliga hälsningar

Suzanne de Laval

Har du frågor – kontakta gärna:
Anette Jahnke, anette.jahnke@ifous.se, 0730-695695
Karin Hermansson, karin.hermansson@ifous.se, 0760-334810
Suzanne de Laval, suzanne.delaval@arkitekturanalys.se, 0709-708131

 


SåHärGörVi – nu blev det tydligt?

Uppropet 2018 fick de nya eleverna i förskoleklass börja innan alla andra och som en liten kort mjukstart äta lunch själva i matsalen (ofta en stor omställning jämfört med förskolan). Alla förväntansfulla och ganska pirriga samlades på fritidsgården. Först tittade vi på film där en elev i förra årets förskoleklass berättar om sin upplevelse av skolan, sedan tog personalen upp barnen till hemvisten för upprop och introduktion och lämnade föräldrar med rektor och skolsköterska, vilka gjorde en tydlig presentation av hur vi tänker och gör – som du kan se (i sammandrag) nedan.

Det som sägs i presentationen gäller ofta rent allmänt för vårdnadshavare som valt Glömstaskolan för sina barn, inte enbart förskoleklass.

”Rättigheter och skyldigheter

Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. ”/Läroplan Lgr11, kap1


Sjösättningsdax!


När segelbåten tar fart och verkligen skär igenom vattnet, surfar på vågor så att skummet yr och det känns som man flyger fram – då lever livet. Dessa ögonblick uppstår för mig några gånger per år varje sommar, men ger kraft att leva på resten av året. Men de uppstår då verkligen inte bara av sig själv.

  • Det krävs en massa kompetens och gjorda erfarenheter. I synnerhet när man är två, som är beroende av tillit till varandra.
  • Det krävs dessutom en båt, med funktionellt segel, alla linor och tampar på rätt plats och i rimligt gott skick. Självklart även flytväst, gärna även seglarhandskar och i detta fall även våtdräkt (RS Fevan har stora hål i aktern, så att vattnet kan rinna ut).
  • Det krävs även en lagom hård vind. Helst ska den också blåsa någorlunda åt rätt håll, det kan bli väl bra om det blåser ut till havs om något går fullständigt på tok.

De två första punkterna kan vi tvivelsutan påverka. Den första genom övning, övning, övning – att göra misstag men inte fastna vid dem, utan se dem som erfarenhetsunderlag för reflektion och lärande. Det går att ta sig upp ur lärandegropen, och man måste helt enkelt igenom den för att gå vidare. En lärare eller tränare kan ibland hjälpa till, men jobbet måste göras och ansvaret för det är först och främst mitt.

http://www.ulricaelisson.se/tag/larandegrop/

Att skaffa fram en båt är inte lika enkelt, men har man väl tillgång till det gäller det att hålla den i gott skick. Saker slits och behöver bytas ut, olika lösningar prövas. Vid sjösättning är det alltid lika intressant vad man kommer ihåg fel från förra året och vad som blivit slitet.

Det är ju inte så att man bara kastar i båten och ger sig iväg ut på havet. Nej, först kollar man att allt är på plats och både man själv och båten är redo att ta sig an havets nyckfullhet.

På Glömstaskolan tänker vi lite likadant. För att lyckas i skolan krävs det en hel del kompetens, vilket utvecklas genom lärarledd undervisning vilken lägger grund för egna gjorda erfarenheter och resor ner och upp ur lärandegropen. Arbetet måste göras – närvaro är en nödvändig men ej tillräcklig förutsättning. Engagemang och ihärdighet krävs också om det ska bli riktigt bra.

Sjömannen ber inte bara om medvind, han lär sig segla.

Vi inleder dessutom varje läsår och termin med en sjösättningsvecka, där vi gör oss redo för undervisning genom att lägga en grund utifrån den centrala frågan:

Hur ska vi ha det tillsammans?

Trygghet och trivsel är nödvändiga, men ej tillräckliga förutsättningar för kunskap och lärande. Det är förstås något vi behöver arbeta med kontinuerligt över hela läsåret, men just i början lägger vi lite extra fokus i syfte att skapa en god och stabil grund. Vi gör oss helt enkelt redo och undervisningsbara. En del elever har fortsatt träna läsning och annat under sommaren, andra har tyvärr tappat den viktiga rutinen. En del har vuxit och tillägnat sig mer gynnsamma förhållningssätt, andra behöver fås att inse att sommarlovet faktiskt nu är slut nu och för ganska många är det nog så skönt att vardagen återigen rymmer rutin och människor som faktiskt på riktigt bryr sig.

Nu fortsätter vi bygga stadig grund grundtillsamma!


Fortbildning – tid för insikt till min egen vardag

Har precis haft en veckas fortbildning. Att vara på fortbildning ger ju såklart  nya kunskaper i massa olika ämnen. Men det ger också alltid perspektiv på min egna yrkesvardag. Saker jag egentligen vet men i vardagslunken så glöms de lätt bort.  Uppenbara sanningar som behöver en annan betraktares ögon alternativt att bli sedda genom en annan person vardag för att bli verkliga och påtagliga.

När jag hör andras arbetsvardag så tänker jag hur snabbt jag blivit van vid det jag har.

Som strutsen på bilden stoppar jag ibland huvudet i sanden och tänker om min skola ändå kunde vara lite annorlunda.

Visst det är saker som behöver utvecklas på min arbetsplats men när jag hör om andras normer, likt strutsen på bilden som faktiskt tittar upp,  och jämför med mina så märker jag hur mycket jag verkligen uppskattar min egen arbetsvardag och den norm vi satt upp där.

Min vardag och norm på Glömstaskolan är den här. Jag har alltid en team av kollegor att få stöd och hjälp av i olika situationer. Om det händer något oväntat och jag känner att just idag så är jag inte i form att ta det samtalet eller den konflikten då finns det andra. Jag behöver inte känna att jag står själv med det hela ansvaret. Även i undervisningen har jag en mycket kompetent kollega som förstår mina ämnen och som jag kan planera tillsammans med och vet precis vad eleverna ska göra varje pass. Är jag eller kollegan inte på plats så märker knappt eleverna det. Ibland undrar jag om de ens vet vem som heter vad?

Flexibla lokaler. Vi har tre stora klassrum, 6 grupprum, en föreläsningslokal, möbleringsvänliga möbler, djupa fönster och massa möjligheter att anpassa varje rum så det passar just det passet som jag ska hålla just då.

Flexibla grupper. Eftersom vi så gott som alltid är två lärare på en större mängd barn så kan vi styra grupperna som vi vill. Är det projekt och knepigt för vissa elever men de flesta är självgående så kan jag ta 50 elever utan problem. Alla vet ju exakt vad de ska göra. En stöd fråga här och hjälp till fokus där. Mängden elever är inte ett problem. Min kollega kan ta 10 elever och verkligen ge dem exakt det som de behöver.

Pulspass – min skola erbjuder eleverna pulspass innan skoldagen börjar. Det finns ett gym för vissa raster och en motionscykel står alltid redo på hemvisten om någon har extra energi över. Hur bra är inte det här för elevernas inlärning?

En Skolgårdslärare som aktivt arbetar med det som händer mellan lektionerna. Eleverna vet hur det blir på rasten. Det finns aktiviteter att gå på om de önskar. En bänk att häng om det är vad eleven vill. Ett bra sätt att få alla att lyckas även i det som lätt kan bli konfliktfyllt.

Stort mandat i min vardag. Vi arbetar med självledarskap på min skola. Frustrerande som attan ibland men härligt som oftast. Jag har ett enormt stort mandat i min vardag. Sällan eller aldrig behöver jag fråga min rektor om jag får göra det jag tänker. Istället har jag många bollplank som kan hjälpa mig när jag kör fast eller om det blir jobbigt på något sätt. För jobbigt det blir det ibland när jag jobbar med människor. Mycket händer och ofta händer det som jag aldrig trodde skulle kunna hända.

Så fortbildning det ger nya kunskaper definitivt men den här gången så gav det mig även en stor portion insikt i min egna vardag.

// Karin Leg. lärare Glömstaskolan, som just varit en vecka i Bryssel


Tankar kring vårt gemensamma arbete mot mobbning utifrån #motmobbningmöte

Genom att tillsammans träffas där vi kan lyfta våra tankar, funderingar och oro kring det svåra ämnet mobbing som berör oss alla på olika sätt, så förebygger vi och kan försöka att stoppa/förhindra.

Förra veckan blev vi påminda hur svårt och hur jobbigt det kan vara att växa upp och hur komplicerat det kan vara med relationer. Det är ju inget som är självklart för ett barn. Varje dag ställs de inför nya utmaningar, hinder och dom behöver att ta olika val i olika situationer.

Alla är vi olika och kommer med en ryggsäck med olika egenskaper och erfarenheter i. Det är vi vuxna som tillsammans skapar de bästa förutsättningarna för våra barn och lär barnen samhällets värderingar, normer och regler.

I mitt yrke som socialpedagog är ett av mina huvudsakliga uppdrag att förebygga psykisk ohälsa. För mig handlar det om att vara en närvarande och lyhörd pedagog. Genom att skapa goda relationer till eleven, där de känner sig trygga och sedda på ett positivt sätt så kan jag förhoppningsvis nå fram. Där skapas tillit till oss vuxna och vi kan på ett positivt sätt stötta och vägleda eleverna framåt.
Jag ser verkligen en skillnad när jag tillsammans med er vårdnadshavare får samarbetar kring era barn. Vi lär av varandra.

/Vibeke Hansen, tankar utifrån senaste #motmobbningmöte


Apropå Betyg: Studera och gör ditt bästa men inte på bekostnad av ditt mående

Betyget är ett hett ämne särskilt så här på vårkanten och det skapar tyvärr ofta stor ängslan, ångest och missnöje bland våra elever. Vi vuxna måste hjälpas åt att lugna de elever som dras med i hetsen och hjälpa dem att vara nöjda med sina prestationer när de verkligen har kämpat trots att det inte står ett ”A ”eller ”B” på slutresultatet. E är godkänt, E är bra. E kan till och med vara jättebra.

Vi måste såklart även uppmuntra och motivera de elever som inte använder sin fulla potential så att de kan få ett betyg som motsvarar kunskaperna de besitter och/eller har möjlighet att skaffa sig.

Om eleven har A i alla ämnen (17 st) så har eleven 340 poäng. Vem behöver 340 poäng? Ytterst få.

Här kan du se hur antagningspoängen såg ut ht- 17 för de kommunala gymnasieskolorna i Huddinge: antagningspoängen ht- 17  Du ser, inte särskilt många som har över 300 poäng. Eleverna kommer långt på betydligt lägre betyg. Här kan du räkna ut ditt meritvärde.

Det är i nian betygen, på riktigt, kan ha betydelse. Betygen fram tills dess är en fingervisning om var eleverna ligger kunskapsmässigt och vad som krävs framåt.

Betygen kommer att variera. I regel får eleverna ett terminsbetyg till jul och sommaren på vad de åstadkommit under terminen. Det kommer alltså se lite olika ut mellan terminerna. Här kan man passa på att tillägga att eftersom eleverna och lärarna på Glömstaskolan just nu är mer eller mindre nya för varandra så kan betygen variera ytterligare. Över tid kommer det antagligen att stabiliseras då vi kommer att ha ett större underlag, nationella prov och skolverkets bedömningsstöd som vi använder för att mäta elevernas kunskaper och stämma av våra bedömningar mot. Sen får vi inte glömma att eleverna faktiskt presterar lite olika genom skolåren.

Vi höjer eller sänker inte betyg. Vi ger nya betyg varje termin, utifrån uppvisade resultat i förhållande till Skolverkets kunskapskrav.

Vi måste, den här tiden fram till nian, lära eleverna att göra kloka val. Frågor som de under högstadietiden behöver fundera på är:

  • Vilket program vill jag gå?
  • Vilka ämnen behöver jag få godkänt i för mitt gymnasieval?
  • Och faktiskt….Vilka ämnen kan jag få bra betyg i utan att slita ihjäl mig?  

Att studera är superkul och superjobbigt. Det är roligt att studera, man träffar aldrig så många kompisar och knyter kontakter som under studietiden. Än så länge har inte livets krav satt klorna i en. Men det är riktigt jobbigt också. Att hålla igång flera ämnen samtidigt. Inlämningsuppgifter som ska göras, prov som ska skrivas och känslan att hela tiden känna sig bedömd, det tar på krafterna. Det måste vi vuxna komma ihåg. Kommer ni ihåg? Det var inte helt lätt att vara tonåring heller.

Alla vägar kan bära till Rom. Alla elever som vill gå på gymnasiet kommer att få gå på gymnasiet. Kanske inte på sitt förstahandsval men det behöver inte vara dåligt för det. Hur många av oss vuxna har gått raka spåret, valt ”rätt” gymnasieprogram och fortsatt spikrakt till den arbetsplats som vi befinner oss på nu? Inte särskilt många gissar jag. Inte vi i alla fall. Många av oss har valt om, bytt och riktat om vår kompass både en, två. och tre gånger. Det kommer våra barn och elever antagligen också att göra. Inte ens betyget i nian var livsavgörande för de allra flesta av oss.

Föräldraskap är ingen popularitetstävling, det är ett livslångt, livsviktigt uppdrag. /Helena von Schantz

Det vi vill ha sagt är, visst ska vi hjälpa våra elever och barn att utveckla gynnsamma förhållningssätt, nå framgångar och vara och visa sitt allra bästa jag så ofta det bara går.

Men främst ska vi stötta, uppmuntra och hjälpa dem att bli trygga ungdomar som tror på sin egen förmåga och känner stolthet över sin arbetsinsats när de gör så gott de kan och samtidigt mår bra, oavsett vad det står i betyget. För de är inte sina betyg, de är så mycket mer.

 


Hur är det att arbeta på Glömstaskolan?

Nu är det ett år sedan jag slutade arbeta som lärare – jag som aldrig skulle bli skolledare, men ändå föll till föga efter nästan 20 år som lärare och facklig företrädare. Jag är f ö väldigt glad över att jag har den grunden i alla de små och stora mer eller mindre omöjliga beslut som behöver fattas som rektor. Jag kan förstås inte berätta hur det är att vara lärare, fritidspedagog, socialpedagog, resurs, it-samordnare, köksbiträde, kökschef, skolsköterska, kurator mm på Glömstaskolan – men ger mig ändå på ett försök, utifrån mitt nya rektorsperspektiv. Ta det för vad det är – eller hör direkt med medarbetarna!

Det händer att föräldrar och pedagoger nyfikna på skolan frågar om jag trivs. Mitt svar är enkelt:

Jag bor i Sollentuna och tillbringar alltså nära två timmar varje dag på pendeltåg respektive cykel till/från stationerna. Som legitimerad lärare samt skolledare med stort nätverk har jag lätt hitta jobb och jag har återkommande skrivit om att man behöver ta ansvar om man inte trivs. Är det svar på frågan?

I höstas hade skolan 60% ny personal, så skolan växte med 50% under förra läsåret och sedan 50% till under sommaren. Inget problem, men en spännande utmaning! Vi hade en vecka på oss innan eleverna kom. Av dessa ägnade vi tre dagar åt att prata och göra kultur – pillandet i klassrum sparade vi till eleverna kom, då vi här arbetar med och inte åt. Torsdag eftermiddag var jag tydlig:

Nu vet ni mer vad ni har gett er in på och hur vi arbetar. Om du nu känner att det inte känns bra är det helt OK att kliva av här och nu. Som legitimerad lärare hittar du ett nytt jobb imorgon och vi håller just nu inte på en månads uppsägningstid.

Alla var kvar. Detta upprepades sedan vecka 44. Det känns viktigt att de som är här är de som vill vara här. I november hade vi behov av en legitimerad högstadielärare i MaNo, vilket vi alla vet är en bristvara. Döm om vår förvåning när vi hade 14 legitimerade lärare som sökt tjänsten! Jag tror verkligen inte det handlade om hur vi utformat annonsen, utan något helt annat. Precis som intervjuerna i våras kom frågan även denna gång:

Ska inte ni ställa några frågor?

Men nej, vi berättar mer hur vi vill ha det – sedan får man välja om man är med eller inte. Referenser har vi förstås tagit (att någon känner någon som känner någon är högst sannolikt i en uppkopplad värld, att göra en google-sökning är också självklart idag). Så tänker och gör vi, vilket inte säger att andra ska göra likadant. Vi har en idé och enligt aktuell forskning gäller det nu att hålla i och hålla ut. När omgivningen blir oroliga försöker vi håller vi om, men backar inte självklart tillbaks till kända hörn. Förra förvaltningschefen la även till den viktiga hålla bort. Vilket f ö är en stående punkt på APT: Vad har vi slutat göra? Inte alltid det kommer fram något, men signalvärdet från ledningen tänker jag är tydligt.

På Glömstaskolan arbetar vi i äkta team. Som all organisation har det sina för- och sina nackdelar, vilket vi även fått utomstående perspektiv på. Här är det dock ett val som organisationsryggrad och inget man som enskild kan välja bort. Vi tränar och lär!

Inte bara lätt. Mentala tatueringar lärorikt

Den lärare som säger sig vara färdig är just det. Vänligen lämna byggnaden!

Vi har en modell på Glömstaskolan där vi, inspirerade av Bättre Skolor, börjar varje möte med en styrkerunda, för att börja i den energi som kommer av vad som faktiskt fungerar. Den gör skillnad. Vi arbetar även med Röda Sockor / Tuffledarskap

Innan jag samlar ihop vita lakan för tvätt kollar jag att det inte smyger med några röda sockor som missfärgar hela tvätten – och det går att tänka samma sak med våra möten.

Det innebär att varje möte, efter styrkerunda, inventerar om det finns något grus mellan de som är där. Om så är fallet behöver det först lyftas för att mötet ska bli produktivt. Inga surdegar välkomna! Vi har val, vi har mandat, vi tar ansvar för att uttrycka våra behov, vi är raka och tydliga, tillåtande och visar varandra tillit. 

Varje fredag har vi APT. En timme, kl 14.20-15.20. Arbetstiden för lärare slutar 15.30, så det är bara att resa sig upp och gå om vi inte lyckats hålla mötet fokuserat. Agenda blir protokoll, skrivs i realtid i GSuite, var och en har tillgång att skriva in det man önskar ta upp. Är man inte där kan man delta på distans eller så läser man efterhand och vet allt – ingen information alla behöver veta finns någon annanstans, förutom en grupp på Insidan (Huddinges Fb) med viktig info, som var och en måste läsa varje dag. Vi har inga postfack och massmejlar inte. Mejl läser och besvarar vi vardagar.

”APT fredag eftermiddag, när man vill gå hem?” tänkte jag innan jag började. Nu älskar jag det – man får lämna veckan bakom sig och har en tydlig plan framåt, så helgen verkligen kan bli helg! /erfaren lärare

På föräldramötet för de intresserade av förskoleklass (vi har inga andra traditionella föräldramöten) var jag tydlig:

På en ny skola får man väldigt mycket engagemang och inspiration. En hel del rutiner och traditioner är dock ännu inte på plats. Om det är viktigt att lång tid i förväg veta exakt hur Luciafirande går till, är detta inte rätt ställe.

Vi har också ett stadigt inflöde av elever och personal, vilket påverkar grupprocesser och kräver sitt engagemang. Men också ger stora möjligheter att göra skillnad på riktigt! Som personal på Glömsta får man också stort mandat i att professionellt vara med och skapa de rutiner och traditioner som man önskar se.

Jag tyckte jag hade mandat på förra skolan. Nu när jag upplevt mandat på riktigt, vet jag att jag knappt hade det. Här känns det verkligen att vi har skolledningen i ryggen. /lärare på medarbetarsamtal

Sedan kom så den årliga medarbetarundersökningen (jan/feb 2018). Man kan tänka att den naturligt höga stressnivån i en ny organisation som på allvar prövar nya vägar skulle kunna tänkas slå igenom. Alla är nya för varandra, ledarskapet har gott om skolerfarenhet men inte så mycket chefserfarenhet. Den är ett nedslag i januari och säger förstås inte allt, men något. Den visar att det förstås finns en del att arbeta vidare med, såväl bygga på styrkor som täppa till sådant som är mer problematiskt. Vi kompletterar den även med ett system där vi individuellt följer upp varje vecka, men några korta frågor på samma sätt som säkerhetskontrollen på flygplatsen följs upp löpande. Arbetet kommer inte ta slut, vi tar oss an det tillsammans!

Såhär ser i alla fall årets medarbetarundersökning ut i urval:

Nota Bene att alla staplar bör vara höga utom nummer två (”Arbetsrelaterad utmattning”). Den svarta romben markerar ett riktvärde baserad på forskning bakom systemet.  Vi är förstås verkligen inte nöjda med att arbetsrelaterade utmattningen är högre än riktvärde, men samtidigt förundrade över att den är lägre än övriga skolor med tanke på att vi är en ny skola som provar nya vägar, där många rutiner inte ännu sitter och i princip alla är nya för varandra.