Fortbildning – tid för insikt till min egen vardag

Har precis haft en veckas fortbildning. Att vara på fortbildning ger ju såklart  nya kunskaper i massa olika ämnen. Men det ger också alltid perspektiv på min egna yrkesvardag. Saker jag egentligen vet men i vardagslunken så glöms de lätt bort.  Uppenbara sanningar som behöver en annan betraktares ögon alternativt att bli sedda genom en annan person vardag för att bli verkliga och påtagliga.

När jag hör andras arbetsvardag så tänker jag hur snabbt jag blivit van vid det jag har.

Som strutsen på bilden stoppar jag ibland huvudet i sanden och tänker om min skola ändå kunde vara lite annorlunda.

Visst det är saker som behöver utvecklas på min arbetsplats men när jag hör om andras normer, likt strutsen på bilden som faktiskt tittar upp,  och jämför med mina så märker jag hur mycket jag verkligen uppskattar min egen arbetsvardag och den norm vi satt upp där.

Min vardag och norm på Glömstaskolan är den här. Jag har alltid en team av kollegor att få stöd och hjälp av i olika situationer. Om det händer något oväntat och jag känner att just idag så är jag inte i form att ta det samtalet eller den konflikten då finns det andra. Jag behöver inte känna att jag står själv med det hela ansvaret. Även i undervisningen har jag en mycket kompetent kollega som förstår mina ämnen och som jag kan planera tillsammans med och vet precis vad eleverna ska göra varje pass. Är jag eller kollegan inte på plats så märker knappt eleverna det. Ibland undrar jag om de ens vet vem som heter vad?

Flexibla lokaler. Vi har tre stora klassrum, 6 grupprum, en föreläsningslokal, möbleringsvänliga möbler, djupa fönster och massa möjligheter att anpassa varje rum så det passar just det passet som jag ska hålla just då.

Flexibla grupper. Eftersom vi så gott som alltid är två lärare på en större mängd barn så kan vi styra grupperna som vi vill. Är det projekt och knepigt för vissa elever men de flesta är självgående så kan jag ta 50 elever utan problem. Alla vet ju exakt vad de ska göra. En stöd fråga här och hjälp till fokus där. Mängden elever är inte ett problem. Min kollega kan ta 10 elever och verkligen ge dem exakt det som de behöver.

Pulspass – min skola erbjuder eleverna pulspass innan skoldagen börjar. Det finns ett gym för vissa raster och en motionscykel står alltid redo på hemvisten om någon har extra energi över. Hur bra är inte det här för elevernas inlärning?

En Skolgårdslärare som aktivt arbetar med det som händer mellan lektionerna. Eleverna vet hur det blir på rasten. Det finns aktiviteter att gå på om de önskar. En bänk att häng om det är vad eleven vill. Ett bra sätt att få alla att lyckas även i det som lätt kan bli konfliktfyllt.

Stort mandat i min vardag. Vi arbetar med självledarskap på min skola. Frustrerande som attan ibland men härligt som oftast. Jag har ett enormt stort mandat i min vardag. Sällan eller aldrig behöver jag fråga min rektor om jag får göra det jag tänker. Istället har jag många bollplank som kan hjälpa mig när jag kör fast eller om det blir jobbigt på något sätt. För jobbigt det blir det ibland när jag jobbar med människor. Mycket händer och ofta händer det som jag aldrig trodde skulle kunna hända.

Så fortbildning det ger nya kunskaper definitivt men den här gången så gav det mig även en stor portion insikt i min egna vardag.

// Karin Leg. lärare Glömstaskolan, som just varit en vecka i Bryssel


Tankar kring vårt gemensamma arbete mot mobbning utifrån #motmobbningmöte

Genom att tillsammans träffas där vi kan lyfta våra tankar, funderingar och oro kring det svåra ämnet mobbing som berör oss alla på olika sätt, så förebygger vi och kan försöka att stoppa/förhindra.

Förra veckan blev vi påminda hur svårt och hur jobbigt det kan vara att växa upp och hur komplicerat det kan vara med relationer. Det är ju inget som är självklart för ett barn. Varje dag ställs de inför nya utmaningar, hinder och dom behöver att ta olika val i olika situationer.

Alla är vi olika och kommer med en ryggsäck med olika egenskaper och erfarenheter i. Det är vi vuxna som tillsammans skapar de bästa förutsättningarna för våra barn och lär barnen samhällets värderingar, normer och regler.

I mitt yrke som socialpedagog är ett av mina huvudsakliga uppdrag att förebygga psykisk ohälsa. För mig handlar det om att vara en närvarande och lyhörd pedagog. Genom att skapa goda relationer till eleven, där de känner sig trygga och sedda på ett positivt sätt så kan jag förhoppningsvis nå fram. Där skapas tillit till oss vuxna och vi kan på ett positivt sätt stötta och vägleda eleverna framåt.
Jag ser verkligen en skillnad när jag tillsammans med er vårdnadshavare får samarbetar kring era barn. Vi lär av varandra.

/Vibeke Hansen, tankar utifrån senaste #motmobbningmöte


Apropå Betyg: Studera och gör ditt bästa men inte på bekostnad av ditt mående

Betyget är ett hett ämne särskilt så här på vårkanten och det skapar tyvärr ofta stor ängslan, ångest och missnöje bland våra elever. Vi vuxna måste hjälpas åt att lugna de elever som dras med i hetsen och hjälpa dem att vara nöjda med sina prestationer när de verkligen har kämpat trots att det inte står ett ”A ”eller ”B” på slutresultatet. E är godkänt, E är bra. E kan till och med vara jättebra.

Vi måste såklart även uppmuntra och motivera de elever som inte använder sin fulla potential så att de kan få ett betyg som motsvarar kunskaperna de besitter och/eller har möjlighet att skaffa sig.

Om eleven har A i alla ämnen (17 st) så har eleven 340 poäng. Vem behöver 340 poäng? Ytterst få.

Här kan du se hur antagningspoängen såg ut ht- 17 för de kommunala gymnasieskolorna i Huddinge: antagningspoängen ht- 17  Du ser, inte särskilt många som har över 300 poäng. Eleverna kommer långt på betydligt lägre betyg. Här kan du räkna ut ditt meritvärde.

Det är i nian betygen, på riktigt, kan ha betydelse. Betygen fram tills dess är en fingervisning om var eleverna ligger kunskapsmässigt och vad som krävs framåt.

Betygen kommer att variera. I regel får eleverna ett terminsbetyg till jul och sommaren på vad de åstadkommit under terminen. Det kommer alltså se lite olika ut mellan terminerna. Här kan man passa på att tillägga att eftersom eleverna och lärarna på Glömstaskolan just nu är mer eller mindre nya för varandra så kan betygen variera ytterligare. Över tid kommer det antagligen att stabiliseras då vi kommer att ha ett större underlag, nationella prov och skolverkets bedömningsstöd som vi använder för att mäta elevernas kunskaper och stämma av våra bedömningar mot. Sen får vi inte glömma att eleverna faktiskt presterar lite olika genom skolåren.

Vi höjer eller sänker inte betyg. Vi ger nya betyg varje termin, utifrån uppvisade resultat i förhållande till Skolverkets kunskapskrav.

Vi måste, den här tiden fram till nian, lära eleverna att göra kloka val. Frågor som de under högstadietiden behöver fundera på är:

  • Vilket program vill jag gå?
  • Vilka ämnen behöver jag få godkänt i för mitt gymnasieval?
  • Och faktiskt….Vilka ämnen kan jag få bra betyg i utan att slita ihjäl mig?  

Att studera är superkul och superjobbigt. Det är roligt att studera, man träffar aldrig så många kompisar och knyter kontakter som under studietiden. Än så länge har inte livets krav satt klorna i en. Men det är riktigt jobbigt också. Att hålla igång flera ämnen samtidigt. Inlämningsuppgifter som ska göras, prov som ska skrivas och känslan att hela tiden känna sig bedömd, det tar på krafterna. Det måste vi vuxna komma ihåg. Kommer ni ihåg? Det var inte helt lätt att vara tonåring heller.

Alla vägar kan bära till Rom. Alla elever som vill gå på gymnasiet kommer att få gå på gymnasiet. Kanske inte på sitt förstahandsval men det behöver inte vara dåligt för det. Hur många av oss vuxna har gått raka spåret, valt ”rätt” gymnasieprogram och fortsatt spikrakt till den arbetsplats som vi befinner oss på nu? Inte särskilt många gissar jag. Inte vi i alla fall. Många av oss har valt om, bytt och riktat om vår kompass både en, två. och tre gånger. Det kommer våra barn och elever antagligen också att göra. Inte ens betyget i nian var livsavgörande för de allra flesta av oss.

Föräldraskap är ingen popularitetstävling, det är ett livslångt, livsviktigt uppdrag. /Helena von Schantz

Det vi vill ha sagt är, visst ska vi hjälpa våra elever och barn att utveckla gynnsamma förhållningssätt, nå framgångar och vara och visa sitt allra bästa jag så ofta det bara går.

Men främst ska vi stötta, uppmuntra och hjälpa dem att bli trygga ungdomar som tror på sin egen förmåga och känner stolthet över sin arbetsinsats när de gör så gott de kan och samtidigt mår bra, oavsett vad det står i betyget. För de är inte sina betyg, de är så mycket mer.

 


Hur är det att arbeta på Glömstaskolan?

Nu är det ett år sedan jag slutade arbeta som lärare – jag som aldrig skulle bli skolledare, men ändå föll till föga efter nästan 20 år som lärare och facklig företrädare. Jag är f ö väldigt glad över att jag har den grunden i alla de små och stora mer eller mindre omöjliga beslut som behöver fattas som rektor. Jag kan förstås inte berätta hur det är att vara lärare, fritidspedagog, socialpedagog, resurs, it-samordnare, köksbiträde, kökschef, skolsköterska, kurator mm på Glömstaskolan – men ger mig ändå på ett försök, utifrån mitt nya rektorsperspektiv. Ta det för vad det är – eller hör direkt med medarbetarna!

Det händer att föräldrar och pedagoger nyfikna på skolan frågar om jag trivs. Mitt svar är enkelt:

Jag bor i Sollentuna och tillbringar alltså nära två timmar varje dag på pendeltåg respektive cykel till/från stationerna. Som legitimerad lärare samt skolledare med stort nätverk har jag lätt hitta jobb och jag har återkommande skrivit om att man behöver ta ansvar om man inte trivs. Är det svar på frågan?

I höstas hade skolan 60% ny personal, så skolan växte med 50% under förra läsåret och sedan 50% till under sommaren. Inget problem, men en spännande utmaning! Vi hade en vecka på oss innan eleverna kom. Av dessa ägnade vi tre dagar åt att prata och göra kultur – pillandet i klassrum sparade vi till eleverna kom, då vi här arbetar med och inte åt. Torsdag eftermiddag var jag tydlig:

Nu vet ni mer vad ni har gett er in på och hur vi arbetar. Om du nu känner att det inte känns bra är det helt OK att kliva av här och nu. Som legitimerad lärare hittar du ett nytt jobb imorgon och vi håller just nu inte på en månads uppsägningstid.

Alla var kvar. Detta upprepades sedan vecka 44. Det känns viktigt att de som är här är de som vill vara här. I november hade vi behov av en legitimerad högstadielärare i MaNo, vilket vi alla vet är en bristvara. Döm om vår förvåning när vi hade 14 legitimerade lärare som sökt tjänsten! Jag tror verkligen inte det handlade om hur vi utformat annonsen, utan något helt annat. Precis som intervjuerna i våras kom frågan även denna gång:

Ska inte ni ställa några frågor?

Men nej, vi berättar mer hur vi vill ha det – sedan får man välja om man är med eller inte. Referenser har vi förstås tagit (att någon känner någon som känner någon är högst sannolikt i en uppkopplad värld, att göra en google-sökning är också självklart idag). Så tänker och gör vi, vilket inte säger att andra ska göra likadant. Vi har en idé och enligt aktuell forskning gäller det nu att hålla i och hålla ut. När omgivningen blir oroliga försöker vi håller vi om, men backar inte självklart tillbaks till kända hörn. Förra förvaltningschefen la även till den viktiga hålla bort. Vilket f ö är en stående punkt på APT: Vad har vi slutat göra? Inte alltid det kommer fram något, men signalvärdet från ledningen tänker jag är tydligt.

På Glömstaskolan arbetar vi i äkta team. Som all organisation har det sina för- och sina nackdelar, vilket vi även fått utomstående perspektiv på. Här är det dock ett val som organisationsryggrad och inget man som enskild kan välja bort. Vi tränar och lär!

Inte bara lätt. Mentala tatueringar lärorikt

Den lärare som säger sig vara färdig är just det. Vänligen lämna byggnaden!

Vi har en modell på Glömstaskolan där vi, inspirerade av Bättre Skolor, börjar varje möte med en styrkerunda, för att börja i den energi som kommer av vad som faktiskt fungerar. Den gör skillnad. Vi arbetar även med Röda Sockor / Tuffledarskap

Innan jag samlar ihop vita lakan för tvätt kollar jag att det inte smyger med några röda sockor som missfärgar hela tvätten – och det går att tänka samma sak med våra möten.

Det innebär att varje möte, efter styrkerunda, inventerar om det finns något grus mellan de som är där. Om så är fallet behöver det först lyftas för att mötet ska bli produktivt. Inga surdegar välkomna! Vi har val, vi har mandat, vi tar ansvar för att uttrycka våra behov, vi är raka och tydliga, tillåtande och visar varandra tillit. 

Varje fredag har vi APT. En timme, kl 14.20-15.20. Arbetstiden för lärare slutar 15.30, så det är bara att resa sig upp och gå om vi inte lyckats hålla mötet fokuserat. Agenda blir protokoll, skrivs i realtid i GSuite, var och en har tillgång att skriva in det man önskar ta upp. Är man inte där kan man delta på distans eller så läser man efterhand och vet allt – ingen information alla behöver veta finns någon annanstans, förutom en grupp på Insidan (Huddinges Fb) med viktig info, som var och en måste läsa varje dag. Vi har inga postfack och massmejlar inte. Mejl läser och besvarar vi vardagar.

”APT fredag eftermiddag, när man vill gå hem?” tänkte jag innan jag började. Nu älskar jag det – man får lämna veckan bakom sig och har en tydlig plan framåt, så helgen verkligen kan bli helg! /erfaren lärare

På föräldramötet för de intresserade av förskoleklass (vi har inga andra traditionella föräldramöten) var jag tydlig:

På en ny skola får man väldigt mycket engagemang och inspiration. En hel del rutiner och traditioner är dock ännu inte på plats. Om det är viktigt att lång tid i förväg veta exakt hur Luciafirande går till, är detta inte rätt ställe.

Vi har också ett stadigt inflöde av elever och personal, vilket påverkar grupprocesser och kräver sitt engagemang. Men också ger stora möjligheter att göra skillnad på riktigt! Som personal på Glömsta får man också stort mandat i att professionellt vara med och skapa de rutiner och traditioner som man önskar se.

Jag tyckte jag hade mandat på förra skolan. Nu när jag upplevt mandat på riktigt, vet jag att jag knappt hade det. Här känns det verkligen att vi har skolledningen i ryggen. /lärare på medarbetarsamtal

Sedan kom så den årliga medarbetarundersökningen (jan/feb 2018). Man kan tänka att den naturligt höga stressnivån i en ny organisation som på allvar prövar nya vägar skulle kunna tänkas slå igenom. Alla är nya för varandra, ledarskapet har gott om skolerfarenhet men inte så mycket chefserfarenhet. Den är ett nedslag i januari och säger förstås inte allt, men något. Den visar att det förstås finns en del att arbeta vidare med, såväl bygga på styrkor som täppa till sådant som är mer problematiskt. Vi kompletterar den även med ett system där vi individuellt följer upp varje vecka, men några korta frågor på samma sätt som säkerhetskontrollen på flygplatsen följs upp löpande. Arbetet kommer inte ta slut, vi tar oss an det tillsammans!

Såhär ser i alla fall årets medarbetarundersökning ut i urval:

Nota Bene att alla staplar bör vara höga utom nummer två (”Arbetsrelaterad utmattning”). Den svarta romben markerar ett riktvärde baserad på forskning bakom systemet.  Vi är förstås verkligen inte nöjda med att arbetsrelaterade utmattningen är högre än riktvärde, men samtidigt förundrade över att den är lägre än övriga skolor med tanke på att vi är en ny skola som provar nya vägar, där många rutiner inte ännu sitter och i princip alla är nya för varandra.




Rektorsinfo No 2 – 2018

Skolråd & Skolambassadörer

Vårterminen inleddes med Skolråd som bl a innehöll klargörande workshop kring kommunikation (på föräldrainitiativ, stort tack!). Minnesanteckningar hittar du här, skolrådet nås via skolrad @ glomstaskolanbloggar.se. Två föräldrar har anmält intresse av att vara föräldraambassadörer = svara på frågor (ambassador @ glomstaskolanbloggar.se) från föräldrar nyfikna på skolan, utifrån föräldraperspektiv – men fler vore trevligt och bra! Mejla mig om du är intresserad av att bidra!

Öppet MotMobbningMöte

Det blev ett mindre – men nog så givande – möte även denna gång, vilket vi som var där valde att tolka att många är nöjda med det som görs även om frågan om hur vi tillsammans kan arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande med kränkningar av alla de slag aldrig någonsin lär bli färdig. Ett möte till i vår planeras, håll utkik på bloggen!

Rekryteringar

  • Kurator Annika börjar i mars vilket blir en utökning, i dag är Alexandra kurator 50% och chef för elevhälsa 50%.
  • Niklas började i början av februari (No), Åsa (Ma) och Demet (Eng) kommer i mars. Alla tre erfarna och legitimerade lärare.
  • Till hösten behöver vi fler lärare, fritidspedagoger, socialpedagoger,  resurser mm. Tipsa gärna goda krafter!

Unikum – lärportal

Vi har nu släppts in i Huddinges nya lärportal Unikum, genomför kompetensutveckling och utforskar nya möjligheter för angelägen kommunikation. Grundskoleavdelningen återkommer med hur och när vårdnadshavare ska ges tillgång, vi hoppas få bli pilotskola och komma igång tidigt. Under våren räknar vi med att kunskapsbedömningar har förts in, liksom skriftligt omdöme. Du som redan nu vill läsa mer om de kunskapskrav som gäller hittar det på Skolverket. Hur vi tänker kring bedömning, betyg hittar du i SåHärGörVi.

Utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal är tänkta att ske innan sportlov, inbjudan via respektive årskursblogg har gått ut – hör av dig direkt om det inte kommit fram! Kontaktuppgifter hittar du på respektive årskursblogg, mejla socialpedagog om du inte vet vem du ska mejla. Vi erbjuder utvecklingssamtal via Skype/FaceTime/Hangouts för den som så önskar eller behöver.

Ny rutin för frånvaro efter sportlov

Automatiskt SMS till vårdnadshavare kommer att gå ut om elev inte checkat in  på skolan senast klockan 8.30 och inte är frånvaroanmäld av vårdnadshavare. Det är oerhört viktigt att samtliga vårdnadshavare har skaffat konto i Skola24 och där även har rätt telefonnummer registrerat.

Ledighet från skolplikt

Om man ska söka ledighet från skolplikt behöver det göras i god tid och med tydligt angivet syfte. Individuell bedömning görs alltid, beviljad ledighet är ett undantag. Du kan läsa mer här.

Incidenter

När incidenter sker är det viktigt att skolan får tidig och tydlig kännedom, så arbete enligt handlingsplaner kan utföras – även om det som görs sällan kan kommuniceras. I första hand är socialpedagog tänkt mottagare. Om något inte fungerar i den kommunikationen hör man av sig till Elevhälsochef eller rektor.

Elevrådet

Elevrådet har tagit höjd och fart, nu även med utbildade elevskyddsombud. De har även en egen blogg: elevrådet.glomstaskolanbloggar.se.

Lågstadiebyggnaden

Projekteringen för lågstadiebyggnaden, vilken ska byggas i grusgropen snett framför skolan har inletts! Det blir en lillasysterbyggnad i tre våningar.  Hur bygget kommer att påverka skolgård, infartstrafik, miljö mm återstår att se, men vi får alla hjälpas åt att göra det bästa av det hela – vi behöver verkligen fler hemvister då skolan fortsätter växa (ursprungligen var byggnaden planerad för åk 4-9).

Vårens planering

  • Kalendarium hittar du här – inkl lov och studiedagar (14/3, 21/3) då behov av lov/jourfritids behöver meddelas senast tre veckor innan. Det är viktigt att inte överboka, i januari la vi onödiga pengar på en vikarie som hade behövts bättre en annan dag på fritis.

Väl mött! Vi gör det bra tillsammans!

Frågor, funderingar, konstruktiva synpunkter och tips mottages tacksamt – bättre tala med oss än om oss. En hel del svar hittar du även i vår levande sida SåHärGörVi.

/Rektor


Kränkt? #MotMobbningMöte No3

Onsdag sista januari var det dags för MotMobbningMöte No 3. De är alla fristående, första hade ett undersökande upplägg, förra hade tema ”Sociala medier” och detta ”Vad utgör kränkning?”. Vi var inte så många som trotsat snöslasket, men fick till en god dialog om viktiga ting.

”Det här angår ju oss alla. Så mycket bättre prata om frågor förebyggande innan de uppstår. Som förälder vill jag ju vara förberedd” /förälder i G15

Vi kunde konstatera att en del av det vi pratat om förra mötet angående sociala medier tyvärr hade blivit alltför aktuellt. Sådant som är olagligt ska förstås också polisanmälas så att våld, hot och kränkningar inte normaliseras. Vi vuxna måste arbeta tillsammans för att ge barn och unga de gränser de behöver och mår bra av. Deras roll är att testa gränser, vårt är dels hålla dem, dels ta oss tiden och kraften att förklara varför de är viktiga – meningsfullt och begripligt.

”Att vara förälder är ingen popularitetstävling, det är ett livslångt, livsviktigt uppdrag” /Helena von Schantz

När – inte om – kränkningar händer är det viktigt att barnen vågar prata med oss vuxna. Hur vi tar emot dem när de kommer avgör om de kommer fler gånger.

”att bara bekräfta deras känsla kan man ofta komma långt med” /förälder i G16

När saker som händer kan tänkas påverka skolarbetet är det också bra om skolan får veta. Vi är erkänt dåliga på tankeläsning! I första hand är det socialpedagogen som är tänkt mottagare för dylikt. Vi behöver sedan arbeta med det tillsammans, skolan kan inte lyckas på egen hand.

”Det som händer på fritiden har faktiskt föräldrar ett huvudansvar för”/rektor Magnus

Jag upplevde att vi var eller blev överens om att arbetet måste vara såväl förebyggande, främjande som åtgärdande – var sak har sin tid och kräver sitt fokus men måste ske parallellt. På Glömstaskolan har vi inte en särskilt uttalad trygghetsgrupp, vilket erfarenhetsvis lätt kan göra att frågan hamnar hos ”någon-annan”, utan ett tydligt ansvar för var och en att göra sin bit, från rektor och chef för elevhälsa till socialpedagog, lärare och fritidsledare. På Glömsta bygger vi även på funktion istället för person. Om man som förälder upplever att man inte fått den återkoppling man utlovats hör man i första hand av sig till den som det berör, sedan går man vidare till ledning (som inte heller de är särskilt skickliga i tankeläsning).

Vi planerade även för ett fjärde möte senare i vår. Eventuellt att det kan förekommas av en föreläsning och precis som denna gång med förberedelser gjorda av kloka elever.

”barn har ofta nog kloka förslag på lösningar, om vi tar oss tid att fråga dem” /trebarnsfar, tillika rektor

 


Rektorsinfo januari 2018

Gott Nytt År!

Skolstart tisdag 9/1 – sjösättningsvecka

Efter en välförtjänt jullovsledighet drar vårterminen igång med full fart tisdag 9/1, ordinarie tid och schema.

  • Fritidshem utomhus från 06.30.
  • Frukost serveras 07.00-07.20.
  • Pulsträning i tältet från 07.35 – ger bättre skolresultat
  • Ytterdörr öppnas 08.00 – incheckning kan påbörjas (går man in, går man upp och inleder skolarbete)
  • Senast 08.30 ska man vara på plats, redo inne på hemvisten.

Första veckan tränar vi extra på gynnsamma förhållningssätt och vanor utifrån skolans enda regel:

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra.

Skolråd 12/1

Skolrådet är en yta för dialog och samverkan skola – vårdnadshavare. Skolrådet saknar ännu representanter i några årskurser, anges på respektive årskursblogg. Du når hela skolrådet via skolrad @ glomstaskolanbloggar.se.

Öppet MotMobbningMöte 17/1 kl 18.05-20.00

Ett möte för gemensam framåtsyftande och lärorik dialog om hur vi tillsammans kan motverka mobbning och kränkningar. Denna gång tema Vad utgör egentligen en kränkning? Hur förebygga, vad göra när det ändå händer?”. Arr: skola, förälder, fritidsgård. Plats: Fritidsgården Glömstaskolan. Anmäl ditt deltagande här och nu!

Rekryteringar

  • Förvaltningsledning på plats.
  • Magnus Blixt blir rektor på Glömstaskolan, även övrig ledning intakt.
  • Ytterligare tre legitimerade lärare börjar i mars, trots lärarbrist har vi stort söktryck förutom i kinesiska, vilket tvingas pausa. Däremot införs tyska i åk 6 om det blir tillräckligt många elever som ansöker om det (byte kan göras från kinesiska eller spanska).
  • Annons ute: kurator (utökning).
  • Till hösten behöver vi fler lärare, fritidspedagoger, socialpedagoger,  resurser mm. Tipsa gärna goda krafter!

Unikum – lärportal

Efter flera förseningar av både teknisk och juridisk karaktär hyser vi nu hopp om att Huddinge kommun ska rulla ut lärportalen Unikum i februari. I portalen hittar vårdnadshavare skolans kunskapskrav (se annars Skolverket) och – med tiden – legitimerade lärares bedömning av hur långt ditt barn nått på vägen mot läroplanens mål. Du kommer även kunna kontakta andra vårdnadshavare den vägen.

Skolenkäten

Resultaten från skolinspektionens skolenkät hittar du här. (36% svarsfrekvens från vårdnadshavare, 76% personal, 81% elever i G12, resultat från vårdnadshavare i förskoleklass inte redovisat ännu) Enkäten ett av flera underlag för Skolinspektionens kommande inspektioner, samt för skolans systematiska kvalitetsarbete. Resultat från Öppna Jämförelser (huvudmannanivå, där Huddinge står sig väl), hittar du här.

Vårens planering

  • Kalendarium hittar du här – inkl lov och studiedagar då behov av lov/jourfritids behöver meddelas senast tre veckor innan.
  • Elevledda utvecklingssamtal i februari.
  • Grovplanering för respektive team kommer publiceras på respektive årskursblogg tills annan struktur är på plats.

Väl mött! Vi gör det bra tillsammans!

Frågor, funderingar, konstruktiva synpunkter och tips mottages tacksamt – bättre tala med oss än om oss. En hel del svar hittar du även i vår levande sida SåHärGörVi.

/Rektor

 


Perspektiv utifrån på teamarbete

Vi är tre psykologstudenter från Stockholms Universitet, som har haft den stora äran att göra ett projektarbete på Glömstaskolan, i samband med en kurs i organisationspsykologi.

Det hela började med att vi tog kontakt med rektor Magnus i höstas, efter att vi läst en artikel om Glömstaskolan och genast blivit intresserad av skolan och dess pedagogik. Vi fick i uppdrag av ledningsgruppen att undersöka teamarbetet på skolan. Under hösten har vi intervjuat medarbetare på skolan och det har verkligen varit väldigt spännande att sätta sig in i skolan och dess uppdrag.

Teamarbete ingår som bekant i Glömstaskolans arbetssätt, och har många positiva effekter när det utformas på ett bra sätt.

Att teamarbete kan göra arbetet mer effektivt, att medarbetarna kan lära sig utav varandra och att det uppmuntrar till kreativitet är bara några positiva effekter.

Det har verkligen märkts att det har funnits ett stort engagemang bland skolans medarbetare för pedagogiken och för skolans nytänkande profil. Resultaten från intervjuerna presenterades för medarbetarna och skolans ledning, och intressanta samtal om teamarbetet (där även vi fick chansen att fördjupa vår kunskap) uppstod.

/Johan Midtsian, Åsa Rathsman McLean, Björn Strandell

 


Vår utemiljö – skapad effektivt och med bra slutresultat

Vi snubblade över Boverkets rapport 2015:8 ”Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö”.

EXEMPEL 6: Glömstaskolan i Huddinge

Glömstaskolan är ett bra exempel på en utformningsprocess som tagit tillvara platsens befintliga förutsättningar.

I området Glömsta i Flemingsberg utanför Stockholm pågår en omfattande planering och utbyggnad av bostäder som kommer att fortsätta succesivt fram mot 2030.

I projektet ingår en grundskola för 700 elever från förskoleklass upp till skolår 9. Skolan ska vara färdig hösten 2016 och har en total tomtyta på 20 000 kvm varav 14 000 kvm planeras för elevernas skolgård.

Planarbetet startade 2010 i samverkan mellan kommunens olika förvaltningar och 2013 förelåg en godkänd detaljplan.

Till sommaren 2014 kunde produktionsarbetet påbörjas (se illustration). Skolan ligger intill en naturskog med fornminnesområde som är en värdefull pedagogisk tillgång för elevernas egen forskning, lärande och lek.

Skolbyggnaden och skolgården har planerats parallellt så att frågor kring transportvägar till byggnaden, markåtgärder med sprängning, dagvattensystem med mera, har blivit samordnade med själva utformningen av skolgården.

Ambitionen från utbildningsförvaltningens och landskapsarkitektens sida har varit att ta till vara tidigare erfarenheter av skolbyggnaders och skolgårdars utformning i kommunen, elevsynpunkter samt resultat av forskning och erfarenheter från projekt i andra kommuner i landet.

Skolgården ska stimulera till utevistelse, rörelse, lek och lärande och tillsammans med naturskogen vara synlig för eleverna när de vistas inne skolbyggnaden.

Fysisk aktivitet och en miljö för spontanlek och planerade idrottsaktiviteter ska möta alla elevers behov oavsett ålder, kön och funktioner.

Man sparar så mycket naturmark och skog som möjligt, men många träd planteras för att skärma av ytor där barnen kan få skugga. För yngre elever finns gungor och snurrlek, rutschkana, klätterställning, bollplan och naturmark.

För de något äldre eleverna planeras en parkouranläggning där eleverna kan klättra och klänga i olika redskap och förflytta sig mellan olika terrasserade nivåer via ramper, murar och rep.

En multisportarena på 20×40 kvm har medvetet valts framför en större traditionell bollplan och där flera och olika aktiviteter kan äga rum som tilltalar både pojkar och flickor.

Anläggningen och skolgården i sin helhet kan bli en arena för samutnyttjande mellan skolan och de närliggande bostadsområdena som i stort saknar platser för spontana aktiviteter utanför skoltid.

Arbetssättet i detta projekt med samverkan mellan alla konsulter och kommunens olika förvaltningar planering och genomförande, med samtidig utformning av byggnad och skolgård, har gjort att man kunnat undvika många problem och frågor som annars lätt uppkommer mot slutet projekt.

Det är effektivt ur ekonomisk synvinkel och skapar förutsättningar för ett bra slutresultat.”gor-plats-for-barn-och-unga

Fortsättning följer!


Ett elevråd

Ett mail kom till min inbox. Vår nystartade skola behöver ha ett elevråd. Instruktionen lyder

det ska vara viktigt på riktigt  – kan du tänka dig arbeta med det?

Glömstaskolan är inte en skola som alla andra. Vi har inget schema som gäller läsåret ut. Eleverna har inget eget klassrum och än mindre i egen plats där deras egenhändigt gjorda namnskylt sitter. Skolan har en regel som gäller allt. Skolgården har bara instruktioner om vad du får göra. Glömstaskolan försöker tänka om, kanske inte alltid nytt men inte heller bara acceptera det gamla. Att fråga sig själv varför och varför inte är diskussionen som introducerades redan på anställningsintervjun.

Hur tänker du om kring något som måste vara? Finns överallt. Har ett tydligt demokratiuppdrag. Våra elever precis som alla medborgare ska ha inflytande över sin arbetsplats. Min erfarenheter av elevråd är att de fungerar sisådär. Ofta blir de ett forum för klagomål på mat och orättvisor på rasten. Ibland kanske de äldre eleverna ordnar ett disco för de yngre.

Med erfarenhet som skolledare och lärare vet jag att en skola har många måsten. Nytänkande eller inte, en verksamhetsplan måste finnas. En plan mot diskriminering och kränkande behandling behöver utvärderas. Arbetsmiljön ska analyseras, en plan ska upprättas. Tunga måsten som ofta blir förpassade till slutet av terminen.

Elevrådet då, ska inte det vara del av dessa måsten. Är det är här vårt fokus ska ligga? Viktigt på riktigt. Vi ska utvärdera skolans regel, inte i all hast utan ordentligt och med framförhållning. Eleverna ska bära uppgiften. Värdegrunden ska utvärderas och bäras av elevrådsrepresentanterna.

Jag skickade ett svar. Jovisst kan jag ta uppdraget. Men ska jag göra det så vill jag att vi får arbeta på riktigt och inte bli ett forum för klagomål och felanmälan. Min rektor skrattade gott åt mina farhågor och uppmuntrande min idé med svaret:

– Ibland är det lättare att definiera något när du berättar vad det inte är.

Elevrådets utsedda representanter redovisar sin utredning av skolans enda regel för rektor.

Elevrådet ska bli viktigt på riktigt. Vi ska göra det en skola måste göra men vi ska göra det på vårt sätt. Vi ska inte vara ett forum för felanmälan eller klagomål. Istället ska vi lära eleverna var frågorna hör hemma. Inte blir lampan på toaletten utbytt för att det diskuteras i elevrådet? Pizza serveras inte oftare för att diskussionen förs i elevrådet. Troligare är att lampan byts och pizzan  serveras om vaktmästare och kökschef tillfrågas. Uppdrag ett blir att lära var frågor hör hemma.

Elevrådet ska vara ett forum där frågor som berör alla ventileras. Här ska skolans värdegrund diskuteras. De vuxna ska hjälpa eleverna att lyckas i uppdraget. Eleverna ska bli stärkta i sin möjlighet att påverka skolan och varandra. Skolan ska få ett forum där eleverna jobbar med frågor för skolan som är viktiga för skolan på riktigt.

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra!

/Karin Boberg, leg lär