Har vi bara lekt idag?

Har ni bara lekt idag?

Det sker inget lärande där, det är bara fri lek.

Från Ann S Pihlgren

Det är ord man får höra ibland av de som inte riktigt förstår vad vi håller på med på fritids.

Sker lärande och undervisning bara i ett klassrum?

Svar nej, lärandet sker överallt.

Läroplanen pratar mycket om relationer och möten i olika former och vad det innebär, det är där vi lägger mycket av vårt fokus. Vi brukar säga att vi tränar förmågor när vi planerar vår verksamhet. Förmågor och värdegrund är det vi vill att eleven ska bära med sig när man går hem för dagen. Att bygga upp ett fritidshem där vi skapar möten mellan elever från olika årskurser är en utmaning , men också rätt utmaning. Enligt läroplanen kapitel fyra så ska fritidshemmet skapa olika möten där det sker undervisning och där varje  elev får utrymme  att träna på sina förmågor. Vi skapar möten där elever träffar andra elever från olika årskurser. Mycket lärande sker när eleverna lär av varandra. Lärandet har  ingen ålder eller etnicitet utan sker hela tiden överallt oavsett ålder.

Vilka styrdokument använder ni er av?

Från Ann S Pihlgren

Ja , det är ju skollagen och läroplanen som gäller.

Vad säger skollagen och läroplanen? Jo, att varje elev har rätt till ett bra lärande. Vi på fritids skapar möten där eleverna tränar på att skapa nya relationer och samtidigt tränar på sina sociala förmågor. Vi försöker inte tänka på att bara producera och ha många aktiviteter bara för görandets skull. Vi försöker lägga vårt fokus  på vilka förmågor och värdegrund eleven ska träna på även under fritidstiden. Vi försöker använda oss av våra fyra K på Glömstaskolan , det är Kommunikation , Kreativitet , Kolaboration och Kritiskt tänkande.

Från Vetenskapsrådets Resultatdialog 2018

Så , har vi bara lekt idag , eller har vi skapat utrymme för olika möten där  lärandet sker , och där  eleven kan träna på  förmågor och samtidigt  skapa relationer till nya människor? Det man ser är inte alltid det vi  tränat på. Utifrån ser man bara skalet av kroppen , men under ytan finns ett skelett som bär hela kroppen. Det är det vi håller på med, skelett och inte skal. Sedan behöver verksamheten ständigt utvecklas, men också förhålla sig till de förutsättningar som ges.

Hållbartihop/värdegrund

På Glömstaskolan har vi bara en regel brukar vi säga. Vi vill varandra väl och vi gör varandra bra.

Men kommer eleverna hålla det bara för att jag säger det?

Självklart inte.Även här måste undervisning ske.

Vad betyder det , hur gör vi det och vilket ansvar bär eleverna och jag som pedagog  i det? Det  måste även skapas utrymme för att eleverna ska kunna träna in det. Det finns de som säger att vi har för få regler, ändå upplever många elver att det är mer styrt än på andra skolor som baserat det mesta på regler (som ibland följs, ofta inte – plus regler som upprätthålls fast de inte sägs). Det gäller inte bara att prata om saker och ting , och slänga upp en regel så fort något inte funkar. Det måste ske undervisning i allt och vi måste ge elverna utrymme att lära sig lyckas i sånt som först inte funkar. Vi vill inte bara prata om värdegrund , vi vill också gestalta det hos eleverna. Det kommer gynna eleverna resten av deras liv och inte bara när de vistas i skolan.


Vi har val och demokrati – ansvar, rättigheter, skyldigheter…

Nedanstående tre elevtexter (G10, åk8) är deras avslutande arbeten i samhällskunskap och svenska kring valet och demokrati. Håll till godo – det finns klokhet och hopp hos våra elever, framtidens medborgare!


Det fria valet ger oss många skyldigheter – Det fria valet ger oss ansvaret att att välja rätt val
Det sociala nätverket

Inledning
I Sverige har vi otroligt mycket frihet och väldigt många rättigheter som gör att vi kan uttrycka oss så som vi vill, dessutom göra lite så som vi vill i många sammanhang. Men detta medför också en del skyldigheter som påverkar om man gör rätt eller fel. Det är viktigt att ta ställning och tänka efter om det alltid är lika nödvändigt att uttrycka vissa åsikter. Man måste ansvara för sina egna handlingar. För att det lönar sig inte att folk utnyttjar sin yttrande och tryckfrihet på ett negativt sätt så som många väljer att göra i dagens samhälle, utan att ens vara medveten om det för att det blivit en sån ordinär sak.
Varje individ har ett ansvar för sina handlingar och hur man både uttrycker sig via tal och skrift. Man ansvarar för alla de val man beslutas om varje dag. Vi gör massor av små och större val under vardagen som vi tar för givet. Eftersom vi har så pass mycket frihet i Sverige så ansvarar vi också för våra skyldigheter.

1:a argumentet
Detta har en stor betydelse på nätet då man har rättigheten att surfa inne på olika hemsidor och posta sina åsikter som når omvärlden. I Sverige har vi rättigheten att både posta våra politiska åsikter men också söka upp information på olika hemsidor på nätet medans andra delar av världen förbjuder det och straffen kan bli väldigt hårda. Denna rättighet gör mina skyldigheter som individ i samhället är att jag måste ansvara för vad jag postar och sprider vidare på nätet för ett välfungerande samhälle. Men det krävs också att man inte förbrukar det fria valet genom att surfa inne på förbjudna hemsidor och posta sådant som är lämpligt men dessutom lagligt. Att posta sådant som diskriminerar en eller flera personer är förbjudet enligt tryckfrihetsförordningen men också yttrandefrihets grundlagen om man postar olika filmklipp. Varje individ ansvarar för inse vad som är nödvändigt att posta/uttrycka. Om man har en negativ åsikt så är det inte alltid lika viktigt att den framförs, speciellt inte om den enbart är till för att såra någon/några. Och andra sidan får man uttrycka åsikter som handlar om andra människor så länge det inte på något sätt är diskriminerande. Men det kan lätt ske missförstånd utifrån att man får yttra sig så som man vill. Men däremot finns det också sätt att ändra om sin åsikt så att den låter mer vänlig och inte lika diskriminerande. Å andra sidan så tänker inte heller alla människor på samma sätt och vill med mening sprida elaka saker på nätet.
Därför är det oerhört betydelsefullt att den nya generationen får en tydlig bild om vad etik och moral innebär så att man vet hur man ska behandla sina medmänniskor. För om barnen får lära sig detta i tidig ålder så är chansen större att kränkning minskar i framtiden.

Fakta som stöd
En 15 årig flicka vid namnet Fanndis blev gång på gång trakasserad samt hotad på både internet och i skolan av flera olika personer. Hon blev kränkt i form nedvärderande ord och dessutom gjordes en låt om henne som spred sig på youtube och fick många visningar. Oavsett hur hon bar åt för att få stopp på det genom att prata med vuxna så blev det ingen skillnad. Tillslut anmälde Fanndis tjejerna som låg bakom trakasserierna. Två personer åtalades, vars en annan som bara var 13 vid tillfället och var alltså inte straffmyndig.
Det blev rättegång och en 15 åriga flicka dömdes för olaga hot, ofredande, förtal och även vård inom socialtjänsten. En 18 årig pojke dömdes till olaga hot, förtal dessutom ungdomstjänst. Båda dömdes till att betala skadestånd till Fanndis på sammanlagt 47 000. Trots att det är så självklart att en sådan sak absolut inte är acceptabel så åklagade den 15 åriga tjej men domen ändrades inte.
Källan är tagen från UR.play (UR skola) ur en serie vid namn ”Justitia” som handlar autentiska rättsfall då man får följa med ändå från brott, rättegång och dom. Avsnitten innehåller också olika intervjuer. Serien är till för att informera folk om olika händelser/brott. Källan kommer från 2011 men UR är är i full aktivitet 2018 och publicerar massor av olika program av olika slag för olika åldrar. På hemsidan förklarar UR att de att deras syfte är att de ska kunna nå alla olika åldrar och intressera folk. Det finns massor av olika typers program och man får möjligheten att fördjupa sig inom vissa ämnen på grund av det finns så pass mycket att välja mellan. Dessutom finns det mycket saker kring just en ämne som gör att det är lätt att få mycket information och lära sig nya saker. UR och Sveriges radio är public service vilket innebär att de jobbar för att nå alla sorters människor med fakta och intressen men utan att tjäna massor av pengar på det. UR ägs även av förvaltningsstiftelsen som ser till att granska informationen och undersöker det som publiceras så att det är både lämpligt men också passar alla individer. På så sätt kan jag säkerhetsställa att källan jag valt är väldigt trovärdig eftersom allt noggrant blir granskas innan publicering. Men jag vet också att min källa är trovärdig för att det finns bevis för att innehållet stämmer.
https://urskola.se/Produkter/167101-Justitia-Internettrakasserier

2:a argumentet
Det är förbjudet att kränka folk via nätet genom tex chattrum, folk tar för givet att bara för att man inte står fysisk och kränker en person så är det inte lika fel. Men dessutom säger folk grövre saker genom internet för då vågar man mer. Det blir helt enkelt en simpel utväg att diskriminera folk eftersom allt sker bakom en skärm och inte öga mot öga. Man får säga nästan vad man vill men det är både viktigt och användbart att ha tryckfrihetsförordningen i baktanke för att inte diskriminera någon annan och för att själv lära sig vad som är rätt och fel, inse att det finns konsekvenser. För att vi ska få ett bra samhälle i Sverige måste detta upphöra och det krävs att varje individ inte uttrycker alla sina onödiga och negativa åsikter.
Att posta bilder eller att ens bara ta bild på någon utan personens samtycke är faktiskt förbjudet men om man dessutom sprider vidare bilderna kan man få straff som kan innebära bla böter. Problemet är att detta är något som föregår bland både vuxna och barn dagligen men alla är inte lika insatta att en sådan sak som att ta bild på en annan person utan personens tillstånd är olagligt. Även om man känner den som blir fotad eller inte. Om man
blir fotad utan att man ej vill det har man all rätt att säga ifrån och blir det ingen skillnad kan den som blivit fotad anmäla för att bilderna ej tas bort. Om någon däremot sprider vidare bilderna viralt så kan den skyldige tvingas betala skadestånd ifall det hunnit gå så pass långt.
Det är förbjudet att sprida falska rykten om andra människor på nätet. Att sprida rykten om andra enbart för att vara taskig och hänga ut någon är otillåtligt enligt lag och det kan också innebära straff av olika slag beroende hur länge det pågått och vad som spridits. Om förövaren är under 15 så är man inte straffmyndig än men om det är grova saker som skett som till och med har lett till indirekt mord då tvingas vårdnadshavaren betala skadestånd till den som drabbats. Är personen över 15 kan det även få betala eller få någon typ av ungdomstjänst. Men allt detta beror också på hur grovt brottet är.
Varje enskild människa ansvarar för att inte förbrukar våra rättigheter negativt utan tänka på att vi har skyldigheten att stå till svars för vad som kommer ut ur våran mun. Är det alltid lika nödvändigt att påpeka någons tex klädsel, musikval, utseende etc. Vi har rättigheten att uttrycka våra åsikter vilket kan vara viktigt i situationer då man anser att någon har fel och kanske diskriminerar en hel grupp med människor via internet. Då kan det vara bra att säga till att det är fel eller dela med av sin egen åsikt så länge det ej diskriminerar någon annan. Men det är inte alltid behövligt att dela med sig av sin åsikt speciellt inte när man förvärrar en situation eller lägger sig i konflikter som inte tillhör en själv. Det är viktigt att ta ställning och tänka:
kommer det få varken mig eller människorna det berör att må bra om jag sprider vidare min åsikt.

Fakta som stöd
I Göteborg under slutatet av 2012 skedde något som kallas för Instagramupploppet då två 15-16 åriga flickor ska ha misstänks ha spridit falska rykten om ett antal personer som var tipsades av flera andra människor. Förövarna som startade upploppet vars föräldrar fick betala stora summor i skadestånd till alla de människor som blivit uthängda på socialamedien Instagram. Flickorna startade ett Instagramkonto där människor ska ha tipsat om olika personer som sedan hängdes ut med bild och text. Det sades grova ord som kränkte människor men dessutom hade tjejerna omkring 8000 följare som läste allt som publicerades.
Denna källan finns på flera olika nyhets hemsidor men jag valde att ta fakta från SVT nyheters hemsida just denna artikel publicerades 25 juni 2013. Men den uppdateras varje dag om nyheter inrikes men också en del utrikes. Nyheterna som finns tillgängliga på hemsidan går sänds vardagligen på tv också, SVT 1. Eftersom SVT information granskas noggrant av både svenska befolkningen och jurister så kan man vara helt säker på att de som publiceras är relevant. Dessutom är syftet med dessa nyheter till för att informera Sveriges befolkning och inte för att SVT ska få betalt.
Båda källorna jag använt mig av är granskade enligt public service och därför vet jag att sannolikheten till att det som nämns är fakta (trovärdigt) är väldigt stor. Jag valde att
använda källor som jag vet sedan innan är trovärdiga och andra hemsidor som jag märkte va osäkra valde jag bort.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/instagram-goteborg

Motargument
Jag tror att internet börjar bli en plats där det är lättare att uttrycka sina åsikter starkare eftersom man inte för en konversation fysiskt med människor. Man kan ta tillfället i akt och säga sådant som man inte hade vågat säga när man står framför en person, sådant som man i ”vanliga fall” inte hade haft varken modet att säga eller stå för. Det är inte bara lätt att sprida hat mot människor genom nätet utan också hota folk. Förutom att det är extremt lätt att posta kränkande material och läsa igenom sidor som enbart finns för att förolämpa andra. Så är det lika okomplicerat att vara anonym på internet, man kan alltså posta vad man vill utan att folk kan få en tydlig bild om vem det är som ligger bakom allt. Man kan göra det mesta anonymt, spridarykten, sprida förödmjukande saker i bild form, vara inne på förbjudna hemsidor, kontakta folk genom att både ringa och mejla (tex) anonymt. På så sätt är det väldigt lätt att sprida hot och folk tar för givet att eftersom allt det olagliga sker via nätet så blir det inga konsekvenser, vilket ej stämmer. Vissa människor vet till och med inte om att sprida hat mot människor på nätet som diskriminerar är olagligt. En sådan sak som diskriminera någon på sociala medier genom att skriva kränkande ord är olagligt och om man blir anmäld kan man bli straffad om man är över 15. Något som många både vuxna och ungdomar gör utan att tänka på det är att ta bild på antingen någon de känner eller inte uta deras samtycke vilket faktiskt är förbjudet oavsett om bilden läggs ut på sociala medier eller bara bevaras på tex mobilen.

Fakta som stöd
Under de senaste åren har ett speciellt yrke som har med internet att göra blivit allt mer vanligare, så kallad influencer. Det innebär att man jobbar med oftast sociala medier, skriver bloggar osv. Det vanligaste brukar vara att man får följa med i en internet profils liv det kan vara i video format eller i skrift. Eftersom dessa personer är offentliga på internet så är det lätt att kunna kontakta dem. Därför får influencers onödigt mycket hat varje dag skickat till sig på olika sätt. Det kan vara allt från diskriminering, nedvärderande ord eller till och med dödshot från människor som kontaktat dem via internet. Men det är alltså inte bara vuxna och ungdomar som sprider denna negativitet. Som sagt så är det väldigt lätt att ta sig in på tusentals olika sidor på nätet och skriva vad som helst till andra människor. Därför är tråkigt nog väldigt många av dessa som skriver har till influencers barn som går i mellanstadiet och uppåt.

Bemötande av motargument
För att vi ska kunna få ett välfungerande samhälle där varje individ respekterar sina medmänniskor så krävs det att denna fråga blir löst. Varje enskild människa måste börja se allvaret i detta och hur samhället blir om detta bara eskalerar. Det krävs ansvar och att var och en inte bara utför utan också känner till sina skyldigheter. Vilket borde vara en självklar
sak som man lär sig redan när man är ett litet barn, etik och moral hur vi behandlar andra. Jag tycker att samma sak som att det är skolplikt i Sverige så är det lika viktigt att man får lära sig om etik och moral samt vad som är förbjudet och inte på internet. Även om det pratas en del om i vissa skolor så borde det framföras mer tydligt om vad som gäller på varenda skola.
Det krävs också engagemang från elever för att stoppa kränkning på nätet och inte bara lärare som det vanligtvis brukar vara i skolan när man ibland tar upp ämnet. Lyckas man lösa problemet kommer vi få ett tryggt och välfungerande samhälle. För att så många som möjligt ska slippa utstå kränkning på nätet så behöver det bli en förändring.
För att det ska fortsätta kunna vara så lätt att få tag på andra på nätet och surfa på flera olika hemsidor så krävs det att man inte utnyttjar plattformen för enbart hat och kränkning. För om kränkning på nätet eskalerar i Sverige så kommer inte demokratin vara komplett och den fria viljan kommer inte att kunna vara lika självklar. Möjligheten till att kunna vara inne på olika hemsidor kommer kanske att försvinna eller till och med förbjudas som det faktiskt är i vissa delar av världen. Varje människa måste både känna till vilka skyldigheter som vi har när det gäller att vara inne på nätet och ansvara för att se till att följa reglerna. Om situationen däremot förvärras i framtiden så kan följden bli att internet i Sverige blir begränsat. Det kan också bli svårigheter kan kunna kontakta andra människor på nätet. Tillslut kommer inte den fria viljan att finnas och en demokrati utan fri vilja är inte fullkomlig. Bara ordet demokrati betyder ju folkstyre. Om Sveriges befolkning inte har någon fri vilja så kan det i värsta fall bli en diktatur i framtiden. Det är inte rättvist för den delen av befolkningen som kämpat för en förändring i samhället.

Slutsats
Varje individ måste engagera sig i att det ska bli förändring. Alla har skyldigheter och det krävs ansvar för att det ska kunna gå till väga. Man behöver ansvara för sina egna handlingar och se till att man själv inte väljer fel val i olika situationer. För att samhället ska fortsätta framåt mot en positiv framtid behöver alla förbruka sin tryck och yttrandefrihet väl.
Således kommer samhället att bli en tryggare plats och nätmobbningen kommer förhoppningsvis att minska en hel del. Det vill nog majoriteten därför krävs det alla börja inse vad som är problemet och hur man kan gå tillväga för att lösa det.
/Mimmi


Yttrandefriheten kräver ansvar!

Yttrandefriheten är den lag som ser till att Sveriges befolkning får säga vad de vill när de vill, men detta betyder inte att vi behöver säga precis allt vi tycker och tänker då dina uttalanden kan såra någon annan. Med denna lag kommer alltså skyldigheten se till att andra skadas på grund av det du säger och du kan känna av den i din vardag när du till exempel samtalar med en människa som inte delar samma åsikt som dig. Denna lag har dock utnyttjats till det sämre och idag använder folk yttrandefriheten som ett sätt att trycka ner andra och låta brottet gå ostraffat.

Utan ansvaret hos dig och dina medmänniskor skulle yttrandefriheten till mestadels strida våra diskrimineringsgrunder. Ett exempel på när yttrandefriheten utnyttjas är sättet som Nordiska motståndsrörelsen beskriver sina nazistiska åsikter utan att egentligen begå ett hatbrott, som när de marscherar på offentliga platser och driver sina olika kanaler.

Även om yttrandefrihetsgrundlagen innebär att vi får uttrycka oss som vi vill så står det faktiskt att vi inte får förtala eller kränka en annan människa på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Många som inte håller med om min syn på ansvarsfrågan skulle nog säga ”i ett land med yttrandefrihet fått man tåla att bli motsagd” men att bli motsagd och kränkt är inte samma sak.

Utan ansvaret hos Sveriges befolkning när det gäller yttrandefriheten hade saker som mobbning, diskriminering, rasism och antisemitism ökat och gått ostraffat. Jag säger detta då många elever i min skola använder sig av kränkande termer och försvarar sig med yttrandefriheten.

Min slutsats är alltså att vad det än handlar om kommer yttrandefriheten kräva ansvaret, för ett enkelt ord kan såra en annan människa rejält.
samhället skulle ta en ny form då majoriteten av alla människor hade saker som hade sårat andra och vissa hade blivit mer utsatta. Vi hade alltså låtit folk i vår omgivning bli mobbade och psykiskt misshandlade, med detta hade antalet av människor som mår dåligt ökat enormt. I det långa loppet hade detta alltså lett till att ännu mer människor skadar sig själva och till och med beslutar sig för att avsluta sitt liv.

Länkar:
https://expo.se/fakta/wiki/nordiska-motstånds%C2%ADrörelsen​(9/10-18)
jag skulle se denna artikel som pålitlig då den är skriven/uppdaterad 10/7-18 av stiftelsen expo vars mål och vision är att skapa ett samhälle utan att yttrandefriheten ska utnyttjas negativt, de sprider sina tankar och åsikter genom bland annat föreläsningar, tidningar och deras hemsida.
http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/grundlagarna/​(11/10-18, 11:25) jag ser denna sida som pålitlig då de som ligger bakom den är även de som ligger bakom Sveriges alla lagar, alltså riksdagen. Sidan granskades senast 29/8-18.
För att jämföra dessa sidor med varandra skulle jag säga att båda är väldigt relevanta fast på olika sätt. Riksdagen är ju de som ligger bakom lagen jag beskriver och självklart är de en av de mest pålitliga sidorna som beskriver detta men o andra sidan beskriver expo denna lag med en vardaglig synvinkel som sätter exempel på hur man kan beskriva det.

/Honia

 Kunskap om historien är viktigt för framtiden!

I livet har man val men det är alltid ens egna ansvar att göra rätt val.
Det är viktig att man redan som barn tar del av kunskaper om historien. Myter och propagandistiska påståenden kan avfärdas med hjälp av historiska kunskaper. Likaså förbättras vår möjlighet att förstå aktuella förhållanden och missförhållanden, om vi har kunskaper om det förflutna.

Rasism är när man delar in människor efter utseende, bakgrund, namn och liknande. Det är lätt att tro att rasism tillhör det förflutna om du aldrig har upplevt eller utsatts för det. Vi vet alla att rasismen har del i många av de värsta händelserna och berättelserna i den mänskliga historien, som slavhandel, förtryck, förföljelser, krig och folkmord.Exempel på rasistiska händelser i historien: slaveriet i Amerika, historien om kurderna och förintelsen.

I Sverige möter många människor rasistiska strukturer och handlingar varje dag. Sådana strukturer är ofta osynliga handlingar och processer som gynnar de som tillhör majoriteten och utgör hinder för minoriteter.

Här kommer ett exempel från den verkligheten: ● Diskrimineringen på arbetsmarknaden:
Sannolikheten att en arbetsgivare hör av sig till en person med ett namn från Mellanöstern är 50 procent lägre än för en person med ett namn som uppfattas som typiskt svenskt, även om personerna har exakt samma erfarenhet och kompetens.

Förintelsen är ett skrämmande exempel på vad som kan hända om vi inte håller debatten om demokrati och människors lika värde vid liv. Förintelsen ägde rum i skuggan av andra världskriget. Över hälften av de judar som dog under Förintelsen gasades ihjäl. Minst en femtedel sköts till döds av den så kallade Einsatzgruppen. Övriga offer dog av svält, köld, utmattning, sjukdomar och våldsaktioner i ghetton och koncentrationsläger samt under dödsmarscher. Sex miljoner judar utplånades under Förintelsen.

Samhället har förändrats oerhört mycket de senaste 50 åren. Barn och ungdomar nuförtiden behöver inte ta del av kunskaper om historien lika mycket, för vi lever i ett nytt samhälle. Fastnar vi i bilden av rasismen som ett “historiskt monster” som släppts lös av maktgiriga människor fyllda av hat och ondska, får vi svårt att se den rasism som finns i samhället idag. Vad kan kunskap om människors liv och livsvillkor och om hur samhället sett ut och förändrats under olika tider säga oss idag?

Ja, samhället har förändrats men vi har valt att ta denna vägen i samhället för att vi vet redan utav historien vad som blir bäst för oss. Historia är viktigt eftersom det vidgar våra vyer och får oss att inse att det finns så många olika sätt att tänka, tro och leva. Människor i historien är samtidigt så lika och så olika oss. Alla dessa variationer väcker fantasin till liv
och inger mig hopp även när det ser mörkt ut i världen. Det som tycks omöjligt i dag kan kanske bli verklighet i morgon.

Slutligen har jag kommit fram till att vi denna generation behöver ta del av historiens kunskaper, så det inte upprepar sig.
Vi alla har rätten till yttrandefrihet och tryckfrihet, men varje individ har ett ansvar att inte diskriminera någon.

Det vill säga att vi har rättigheter, skyldigheter och ett ansvar i detta samhälle.

Källa 1: …om detta må ni berätta…
Författarna till boken är Stephane Bruchfeld och Paul A. Levine. Boken var en del i projektet, har sedan 1998 distribueras kostnadsfritt i över en och en halv miljon exemplar. 1 juni 2003 invigdes boken, jag måste också tillägga att det är den sjätte omarbetade och utökade upplagan. Denna bok är skriven Främst för barn och ungdomar men också vuxna såklart, ska veta vad förintelsen egentligen innebär och vad som hände under förintelsen från olika perspektiv.
Källa 2:
https://www.sormlandsmuseum.se/besoka-och-gora/stora-historiepriset/varfor-ar-historia-vikt igt/
Det står inte vem som skrivit det men det är texter från pristagarna. Inget datum heller men bredvid varje pristagare står det vilket år det vann priset.
Denna artikel är skriven för att besvara på frågan ”varför är historia viktig?
Svaren på sidan ser rimliga ut, det är en hemsida som man kan lita på för det är sörmlands museum som är ett regionalt museum hemsida.

/Berivan


Ang schema och struktur på delvis nya sätt

”På Glömstaskolan får du som förälder i princip fasta start- och sluttider (samt via årskursbloggen reda på vilken dag det är idrott) – men inget traditionellt schema att sätta på kylskåpet hemma – då dessa scheman hursomhelst ofta blir till en chimär. Enligt studie gjord av J Steinberg stämmer de sällan mer än ca 65% pga idrottsdagar, skolfoto, sjukdom, vab, utbildning mm mm.” /faq.glomstaskolanbloggar.se
Vi är en kommunal skola satt att prova nya vägar, vilket vi också gör. Varje val av organisation har sina för- och nackdelar, sällan kan man bara plocka russin och sällan kan vi bara lägga på nytt utan att ta bort något gammalt.Struktur är absolut nödvändig, men inte självklart den struktur som görs framförallt med tradition som argument.
Ibland måste man sluta göra saker som är bra, för att kunna göra saker som är ännu bättre.
Ibland måste vi tänka oss in i ett nytt sätt att arbeta, ibland måste vi arbeta oss in i ett nytt sätt att tänka.
Ett tidigt försök helt utan schema – men med struktur – har vi också gjort, finns en del kloka tankar även där – även om vi senare landat i att ha ett schema på väggen i varje årskurs. En del på whiteboard, andra på skärm. Schemat för praktisk-estetiska halvdagen återfinns digitalt både i hemvist och hos bild/slöjd. Schemat ska som standard ha bildstöd – nödvändigt för vissa elever, bra för samtliga.
Vi tränar och lär elever över tid hållbara förhållningssätt och strategier, den elev som behöver sitt schema över dagen kan enkelt fotografera det direkt på morgonen med sin iPad eller telefon. Det schemat är uppdaterat på morgonen om något har behövt ändras (VAB, sjukdom händer även lärare, inte alltid man får in vikarier med kort varsel).
Förberedelse kan göras på olika sätt, och förbereda utifrån fast schema slår också lite för ofta fel, när det inte blir som man trodde.
Många skolor har ”krysscheman” (utan angivna ämnen på schemat) för lågstadiet och ofta nog även mellanstadiet. Detta sätt att hantera schemat skapar en ökad möjlighet till flexibilitet, samtidigt finns det förstås ett schema i bakgrunden och framförallt beräkning utifrån timplan – där vi kan redovisa hur många timmar de faktiskt haft och inte bara hur schemat var tänkt ge detta.
Nu när Unikum till sist är på plats kommer planeringshorisonten framåt också bli bättre och mer tydlig, så länge har vi på Skolrådets initiativ använt årskursbloggarna för översiktlig planering (det bästa får aldrig bli det godas fiende, och vi har medvetet valt att lägga kraft och resurser på annat än att bygga ett externt system ”så länge” (inte minst utifrån GDPR).
Ytterligare en fördel med vårt val av organisation är att frågan om håltimmar helt försvinner. Det har pratats om att lagstifta bort dessa, då vi vet att de tillför väldigt lite i en skolvardag, men vi tänker det vore långsiktigt smartare att lagstifta bort ensamarbete för lärare! Tillsammans kommer vi längre!

 


Hur är det att vara elev på Glömstaskolan?

Upprinnelsen till denna spontana intervju var när förskoleklass hade kom-och-se-hur-vi-har-det för nya barn och föräldrar i våras. Personalen tillsammans med några av eleverna tog hand om barnen, socialpedagogen och rektor svarade på föräldrafrågor. Efter en stund kommer Wilma ut från klassrummet:

Här är jag! Jag hörde att ni kanske behövde en expert som berättar hur det är att vara elev här på Glömsta?

Och sedan tog hon över och berättade rakt upp och ner om sin upplevelse av att vara elev, svarade på frågor om ditt och datt. Rektor spelade sedan in en spontan intervju någon av de lugna dagarna efter sommaravslutning, vilken nu till sist blivit redigerad. Håll till godo! Kom ihåg att vi vill varandra väl, vi gör varandra bra.

Om man sedan vill veta mer om och bakgrunden till de medvetna vägval vi gjort så finns det gott om information:

 


Elevrådet rullar vidare

På glömstaskolan har vi elevrådsmöten varannan vecka. Det är skolans förstelärare i demokrati som leder arbetet, även om eleverna förstås är de som håller i det hela. Nedan en text från två elevrådsrepresentanter, saxat från Elevrådsbloggen – följ den gärna!


På vårt första elevrådsmöte fick vi med oss en uppgift som vi skulle göra med hela årskursen, uppgiften handlade om hur vi skulle följa skolans regel i studierna.

Vi började med att prata om hur vi skulle leda hemvistrådet. Det vi gjorde var att dela upp klassen i två grupper och en av oss tog ena gruppen och vi andra tog den andra gruppen. Vi började med att förklara vad elevrådet tog emot för slags frågor.

Den ena gruppen startade med att berätta hur uppgiften skulle gå till, efter det fick våra årskurskompisar en stund på sig att tänka ut minst två förslag på hur man kan göra för att följa skolans regel i studierna.

Det kom många väldigt bra förslag och sen satt vi i elevrådet och skrev ner de tio bästa förslagen som vi sen tog med oss till elevrådsmötet.

Här är några av förslagen klassen kom fram till:

  • ta ansvar för att välja rätt plats
  • våga be om hjälp
  • anpassa sig till lärare och elever
  • gärna hjälpa varandra men inte ge svaren

// Emma och Mustafa Elevrådsrepresentanter G11

 


Sjösättningsdax!


När segelbåten tar fart och verkligen skär igenom vattnet, surfar på vågor så att skummet yr och det känns som man flyger fram – då lever livet. Dessa ögonblick uppstår för mig några gånger per år varje sommar, men ger kraft att leva på resten av året. Men de uppstår då verkligen inte bara av sig själv.

  • Det krävs en massa kompetens och gjorda erfarenheter. I synnerhet när man är två, som är beroende av tillit till varandra.
  • Det krävs dessutom en båt, med funktionellt segel, alla linor och tampar på rätt plats och i rimligt gott skick. Självklart även flytväst, gärna även seglarhandskar och i detta fall även våtdräkt (RS Fevan har stora hål i aktern, så att vattnet kan rinna ut).
  • Det krävs även en lagom hård vind. Helst ska den också blåsa någorlunda åt rätt håll, det kan bli väl bra om det blåser ut till havs om något går fullständigt på tok.

De två första punkterna kan vi tvivelsutan påverka. Den första genom övning, övning, övning – att göra misstag men inte fastna vid dem, utan se dem som erfarenhetsunderlag för reflektion och lärande. Det går att ta sig upp ur lärandegropen, och man måste helt enkelt igenom den för att gå vidare. En lärare eller tränare kan ibland hjälpa till, men jobbet måste göras och ansvaret för det är först och främst mitt.

http://www.ulricaelisson.se/tag/larandegrop/

Att skaffa fram en båt är inte lika enkelt, men har man väl tillgång till det gäller det att hålla den i gott skick. Saker slits och behöver bytas ut, olika lösningar prövas. Vid sjösättning är det alltid lika intressant vad man kommer ihåg fel från förra året och vad som blivit slitet.

Det är ju inte så att man bara kastar i båten och ger sig iväg ut på havet. Nej, först kollar man att allt är på plats och både man själv och båten är redo att ta sig an havets nyckfullhet.

På Glömstaskolan tänker vi lite likadant. För att lyckas i skolan krävs det en hel del kompetens, vilket utvecklas genom lärarledd undervisning vilken lägger grund för egna gjorda erfarenheter och resor ner och upp ur lärandegropen. Arbetet måste göras – närvaro är en nödvändig men ej tillräcklig förutsättning. Engagemang och ihärdighet krävs också om det ska bli riktigt bra.

Sjömannen ber inte bara om medvind, han lär sig segla.

Vi inleder dessutom varje läsår och termin med en sjösättningsvecka, där vi gör oss redo för undervisning genom att lägga en grund utifrån den centrala frågan:

Hur ska vi ha det tillsammans?

Trygghet och trivsel är nödvändiga, men ej tillräckliga förutsättningar för kunskap och lärande. Det är förstås något vi behöver arbeta med kontinuerligt över hela läsåret, men just i början lägger vi lite extra fokus i syfte att skapa en god och stabil grund. Vi gör oss helt enkelt redo och undervisningsbara. En del elever har fortsatt träna läsning och annat under sommaren, andra har tyvärr tappat den viktiga rutinen. En del har vuxit och tillägnat sig mer gynnsamma förhållningssätt, andra behöver fås att inse att sommarlovet faktiskt nu är slut nu och för ganska många är det nog så skönt att vardagen återigen rymmer rutin och människor som faktiskt på riktigt bryr sig.

Nu fortsätter vi bygga stadig grund grundtillsamma!


Lek, lärande och leriga kläder

”Mitt barn har alldeles leriga kläder när jag ska hämta, så här kan vi inte ha det!”

Vårt svar blir:

Skulle du hellre se att ditt barn stod bredvid och inte fick vara med i leken?

När vädret är som det är händer det att delar av skolgården blir tämligen lerig. Många barn tycker att det här med lera, vatten, sand är mycket roligt. Vi vet att undersökande och lek kan utveckla många förmågor hos barn. Vi är gärna med och uppmuntrar och stöttar leken att bli positiv, men vi hindrar normalt inte barn från att göra sig själva blöta, leriga eller svettiga. Även här finns lärande att göra kring orsak-verkan-konsekvens och utvecklande av gynnsamma förhållningssätt.

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra

Samma när det blir halt på skolgården. Åka iskana utvecklar fysisk litteracitet – plus att det tränar samarbete, turtagning mm. När det blivit riktigt halt måste man förstås ha hjälm i de stora backarna. Blåmärken ser vi dock mer som modighetsmedaljer än som något problematiskt. Att kläder slits i en is-kana ser vi också som naturligt och en del i att ha en god barndom, med god omvårdnad från signifikanta vuxna.

”Genom att linda in barnen i bubbelplast hindrar vi dem från att lära sig att fatta beslut. Det är ett riktigt vuxensvek.”/prof Dean Kriellaars

 


#metoo genom elevrådet och gyllene regeln

Under hösten har #metoo varit i fokus i nyhetsinslag, artiklar, sociala medier och såklart även på vår arbetsplats – skolan.

Det här var något som elevrådet på vår skola beslutade sig för att arbeta med. Tydligen är det är många där ute i vuxenvärlden som inte vet hur man ska vara mot varandra.

Elevrådet, årskurs 1-7, tog sig an uppdraget att utbilda elever och vuxna på Glömstaskolan om  diskriminering och diskrimineringsgrunderna.

Uppgiften de tog sig an var tredelad:

  • Vad är diskriminering egentligen? Ordet behöver förklaras och diskuteras. Hur kan vi förtydliga ordet så att även de yngsta förstår?
  • Diskriminineringsgrunderna – vad är det egentligen och vilka finns det?
  • Plan mot diskriminering och kränkande behandling – alla arbetsplatser ska ha en. Men vad är det och vad står i den?

Efter ett utbildningspass gick elevrådsrepresentanter ut i sina grupper redo för uppdrag. Äldst som yngst på skolan, här ska upplysas och utbildas. För som en elevrådsrepresentant sa:

Det hela är ju ganska enkelt – tänk efter hur du blir behandlad av andra. Behandla andra precis så.

Det är ju det som vår regel handlar om:

vi vill varandra väl vi gör varandra bra.


Skolans regel del i stor demokrati?

Skolans skickliga So-lärare Karin tog förstås även tillfället i akt att nyttja skolans regel till skrivuppgift inom samhällskunskap, ämnesområdet demokrati, kopplat till diskrimineringsgrunder och barnkonventionen mm.

Bra grejer! De är bra kloka ändå, eleverna.

Här ett exempel från Josefin i åk 6:


Skolans regel är en stor möjlighet att lära varandra hur vi ska bete oss mot varandra. Den lär oss att vi ska ta det som en självklarhet att vi ska vara schyssta och trevliga mot varandra utan en massa regler.

Detta är vår enda regel och därför har vi enorm frihet på denna skola. Har man regeln

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra

i huvudet hela tiden gör man förhoppningsvis inget dumt. I denna regel ligger ju också yttrandefrihet och tryckfrihet, precis som ute i samhället får vi tycka och tänka vad vi vill. Detta är en rättighet men också en skyldighet, jag har rätt att bli respekterad för det jag tycker. Men jag är samtidigt skyldig till att respektera andras åsikter även fast jag inte håller med. Detta leder till demokrati, som innebär att vi alla får vara med och bestämma. Vi alla får tycka och rösta på vad vi vill. Men nog om möjligheter med denna regel.

Det finns ju även hinder och dåliga saker. Även fast vi försöker lära varandra att vi tar hand om oss och skolan kan vissa ta detta fel. Eftersom vi inte har några fler regler kan det kanske lätt bli att man glömmer bort själva regeln. Då kan det bli att man t ex inte tar hand om allt material vi har.

Från Hjärnberikad – www.hjarnberikad.se – vad påverkar vilka substansen i hjärnan

När man sedan kommer ut i det stora samhället blir det då lättare att förstå friheten i samhället. Att vi har t ex tryck- och yttrandefrihet, eftersom vi har det på vår skola.

Barnkonventionen finns i vår regel, eftersom att regeln finns för att alla ska känna sig trygga och säkra i samhället. Ingen ska bli särbehandlad tex för var man kommer ifrån. Detta finns i skolans regel, i barnkonventionen och i samhället.

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra


Lov att vara ledig? Om ev ledighet från skolplikt

Numera går faktiskt majoriteten av världens barn i skolan, något som för bara några decennier sedan var förbehållet en mer välbeställd elit. Ändå är det miljontals barn som inte skulle vilja något hellre än att gå och vara på plats i skolan, i syfte att skaffa sig själva en bättre framtid. Här i Sverige har vi haft allmän folkskola stadgad sedan 1842, skolplikten är en av få pliktlagar vi har kvar. Vi har 178 skoldagar om året, som knappt kostar den enskilde något mer än tid, kraft och energi. Vilket häftigt erbjudande!

”Are you sure that we don’t have to pay anything for the education, the lunch, the material or school visits? Really?!”

/nyanländ vårdnadshavare på besök, van från ett internationellt skolsystem

Saxat från huddinge.se – vanliga frågor och svar om grundskolan:

Eftersom avbrott i barnets skolgång gör det svårare för barnet att nå målen, har skolan en restriktiv inställning till ledighet.

samt

Som vårdnadshavare måste du berätta varför eleven ska vara ledig. Om det finns särskilda skäl, kan rektorn bevilja längre ledighet.

Frågan om ledighet är komplex. Under min tid i Lärarnas yrkesetiska råd ägnade vi tillsammans med kloka forskare den en halv dags tanketid i syfte att få till en handledning eller uttalande utan att lyckas komma i mål. Det finns absolut mycken värdefullt lärande att göra utanför skolans väggar, samtidigt som man också alltid missar viktig undervisning och saker som endast kan erfaras med gruppen på plats.

En vecka på landsbygden i Peru kommer sannolikt lära eleven mer om sydamerika och delar av världen än jag som So-lärare någonsin kan.

Lärandet i att tillsammans med vänner åka till samma typ av inhägnade all-inclusive som förra året är dock mer begränsat, även om det kan vara nog så trivsamt.

I början av ett läsår görs mycket viktigt som lägger en grund för det som ska komma skall. Grupp, kultur, rutiner, vilka blir svårare att komma in i om man inte är på plats.

18 § En elev i en skolform som avses i 17 § får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. /Skollagen

”Synnerliga skäl” är juridiskt sett en tydlig skärpning mot ”Särskilda skäl”, som var den tidigare skrivningen. Skolåret omfattar 178 dagar, så det återstår alltså 187 andra dagar att vara ledig på. Läsårets tider publiceras i god tid på huddinge.se, så det finns ofta möjlighet att planera. Vi har alla olika förutsättningar för arbete och privatliv, men skolan har sina fasta ramar att förhålla sig till. Och ja, resor är ofta dyrare på loven än under terminstid. Men att missa utbildning kan också stå en nog så dyrt i längden?

”Ett beslut om ledighet ska grundas på en samlad bedömning av elevens situation. Bland de omständigheter som normalt bör beaktas kan särskilt nämnas frånvarons längd, elevens studiesituation, möjligheterna att på olika sätt kompensera den förlorade undervisningen, hur angelägen ledigheten är för eleven samt om eleven fullgör sin skolplikt”/proposition  2009/10:165

Rent praktiskt går det till så att den som trots allt önskar söka ledigt från skolplikt fyller i avsedd blankett, vilken måste undertecknas av samtliga vårdnadshavare. Med fördel kan blanketten lämnas till årskursens socialpedagog, eller lärare. Legitimerad lärare gör sedan en professionell bedömning om ledighet kan tillstyrkas eller avstyrkas, utifrån bland annat måluppfyllelse, uppvisat förhållningssätt och driv, närvaro/frånvaro. Blanketten går sedan till rektor som beviljar eller avslår utifrån en samlad bedömning av det som ligger på bordet. Sedan går blanketten till elevhälsan för arkivering och in i det administrativa systemet Skola24 och till sist åter till elevens vårdnadshavare via socialpedagog och elev. Så om du ska lämna in ledighetsansökan behöver du göra det i god tid!

På blanketten anges tydligt vad som gäller:

”Jag/vi ansvarar för att vårt barn tar reda på vilka kursavsnitt, som kommer att behandlas under ledigheten och jag/vi tar ansvar för att arbetet blir gjort.”

Tanken är inte att lärarna ska göra något extraarbete på grund av att man väljer att ta ledigt från skolplikten. Här har vi på Glömsta en stor fördel i att det mesta av skolarbetet finns, eller kommer att finnas, digitalt samlat. Den lugna starten på morgonen möjliggör också för eleven att fråga om det som är oklart i uppgifter om man av olika anledningar missat genomgångar.

Vi har även skrivit hur vi tänker i SåHärGörVi/FAQ:

Från förskoleklass gäller skolplikt. Vårdnadshavare har ansvar för att eleven är i skolan, förberedd och i rätt tid.  Blankett för ansökan om ledighet från skolplikt hittar du på sidan för blanketter. En förutsättning för beviljad ledighet är att eleven kan förväntas nå målen. Det är elevens och vårdnadshavarens ansvar att informera sig om det arbete och lärande som annars skulle ha skett i skolan och se till att det bli utfört, skolan har inget ansvar för elevens skolarbete under ev ledighet. Något extra stöd på grund av behov som uppstått till följd av ledigheten har skolan inte skyldighet att erbjuda.

Föräldraskap är lika lite som lärarskap eller rektorskap en popularitetstävling. Det är en livsviktigt och ofta livslångt uppdrag.