Lek, lärande och leriga kläder

”Mitt barn har alldeles leriga kläder när jag ska hämta, så här kan vi inte ha det!”

Vårt svar blir:

Skulle du hellre se att ditt barn stod bredvid och inte fick vara med i leken?

När vädret är som det är händer det att delar av skolgården blir tämligen lerig. Många barn tycker att det här med lera, vatten, sand är mycket roligt. Vi vet att undersökande och lek kan utveckla många förmågor hos barn. Vi är gärna med och uppmuntrar och stöttar leken att bli positiv, men vi hindrar normalt inte barn från att göra sig själva blöta, leriga eller svettiga. Även här finns lärande att göra kring orsak-verkan-konsekvens och utvecklande av gynnsamma förhållningssätt.

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra

Samma när det blir halt på skolgården. Åka iskana utvecklar fysisk litteracitet – plus att det tränar samarbete, turtagning mm. När det blivit riktigt halt måste man förstås ha hjälm i de stora backarna. Blåmärken ser vi dock mer som modighetsmedaljer än som något problematiskt. Att kläder slits i en is-kana ser vi också som naturligt och en del i att ha en god barndom, med god omvårdnad från signifikanta vuxna.

”Genom att linda in barnen i bubbelplast hindrar vi dem från att lära sig att fatta beslut. Det är ett riktigt vuxensvek.”/prof Dean Kriellaars

 


Rektorsinfo No 2 – 2018

Skolråd & Skolambassadörer

Vårterminen inleddes med Skolråd som bl a innehöll klargörande workshop kring kommunikation (på föräldrainitiativ, stort tack!). Minnesanteckningar hittar du här, skolrådet nås via skolrad @ glomstaskolanbloggar.se. Två föräldrar har anmält intresse av att vara föräldraambassadörer = svara på frågor (ambassador @ glomstaskolanbloggar.se) från föräldrar nyfikna på skolan, utifrån föräldraperspektiv – men fler vore trevligt och bra! Mejla mig om du är intresserad av att bidra!

Öppet MotMobbningMöte

Det blev ett mindre – men nog så givande – möte även denna gång, vilket vi som var där valde att tolka att många är nöjda med det som görs även om frågan om hur vi tillsammans kan arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande med kränkningar av alla de slag aldrig någonsin lär bli färdig. Ett möte till i vår planeras, håll utkik på bloggen!

Rekryteringar

  • Kurator Annika börjar i mars vilket blir en utökning, i dag är Alexandra kurator 50% och chef för elevhälsa 50%.
  • Niklas började i början av februari (No), Åsa (Ma) och Demet (Eng) kommer i mars. Alla tre erfarna och legitimerade lärare.
  • Till hösten behöver vi fler lärare, fritidspedagoger, socialpedagoger,  resurser mm. Tipsa gärna goda krafter!

Unikum – lärportal

Vi har nu släppts in i Huddinges nya lärportal Unikum, genomför kompetensutveckling och utforskar nya möjligheter för angelägen kommunikation. Grundskoleavdelningen återkommer med hur och när vårdnadshavare ska ges tillgång, vi hoppas få bli pilotskola och komma igång tidigt. Under våren räknar vi med att kunskapsbedömningar har förts in, liksom skriftligt omdöme. Du som redan nu vill läsa mer om de kunskapskrav som gäller hittar det på Skolverket. Hur vi tänker kring bedömning, betyg hittar du i SåHärGörVi.

Utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal är tänkta att ske innan sportlov, inbjudan via respektive årskursblogg har gått ut – hör av dig direkt om det inte kommit fram! Kontaktuppgifter hittar du på respektive årskursblogg, mejla socialpedagog om du inte vet vem du ska mejla. Vi erbjuder utvecklingssamtal via Skype/FaceTime/Hangouts för den som så önskar eller behöver.

Ny rutin för frånvaro efter sportlov

Automatiskt SMS till vårdnadshavare kommer att gå ut om elev inte checkat in  på skolan senast klockan 8.30 och inte är frånvaroanmäld av vårdnadshavare. Det är oerhört viktigt att samtliga vårdnadshavare har skaffat konto i Skola24 och där även har rätt telefonnummer registrerat.

Ledighet från skolplikt

Om man ska söka ledighet från skolplikt behöver det göras i god tid och med tydligt angivet syfte. Individuell bedömning görs alltid, beviljad ledighet är ett undantag. Du kan läsa mer här.

Incidenter

När incidenter sker är det viktigt att skolan får tidig och tydlig kännedom, så arbete enligt handlingsplaner kan utföras – även om det som görs sällan kan kommuniceras. I första hand är socialpedagog tänkt mottagare. Om något inte fungerar i den kommunikationen hör man av sig till Elevhälsochef eller rektor.

Elevrådet

Elevrådet har tagit höjd och fart, nu även med utbildade elevskyddsombud. De har även en egen blogg: elevrådet.glomstaskolanbloggar.se.

Lågstadiebyggnaden

Projekteringen för lågstadiebyggnaden, vilken ska byggas i grusgropen snett framför skolan har inletts! Det blir en lillasysterbyggnad i tre våningar.  Hur bygget kommer att påverka skolgård, infartstrafik, miljö mm återstår att se, men vi får alla hjälpas åt att göra det bästa av det hela – vi behöver verkligen fler hemvister då skolan fortsätter växa (ursprungligen var byggnaden planerad för åk 4-9).

Vårens planering

  • Kalendarium hittar du här – inkl lov och studiedagar (14/3, 21/3) då behov av lov/jourfritids behöver meddelas senast tre veckor innan. Det är viktigt att inte överboka, i januari la vi onödiga pengar på en vikarie som hade behövts bättre en annan dag på fritis.

Väl mött! Vi gör det bra tillsammans!

Frågor, funderingar, konstruktiva synpunkter och tips mottages tacksamt – bättre tala med oss än om oss. En hel del svar hittar du även i vår levande sida SåHärGörVi.

/Rektor


Kränkt? #MotMobbningMöte No3

Onsdag sista januari var det dags för MotMobbningMöte No 3. De är alla fristående, första hade ett undersökande upplägg, förra hade tema ”Sociala medier” och detta ”Vad utgör kränkning?”. Vi var inte så många som trotsat snöslasket, men fick till en god dialog om viktiga ting.

”Det här angår ju oss alla. Så mycket bättre prata om frågor förebyggande innan de uppstår. Som förälder vill jag ju vara förberedd” /förälder i G15

Vi kunde konstatera att en del av det vi pratat om förra mötet angående sociala medier tyvärr hade blivit alltför aktuellt. Sådant som är olagligt ska förstås också polisanmälas så att våld, hot och kränkningar inte normaliseras. Vi vuxna måste arbeta tillsammans för att ge barn och unga de gränser de behöver och mår bra av. Deras roll är att testa gränser, vårt är dels hålla dem, dels ta oss tiden och kraften att förklara varför de är viktiga – meningsfullt och begripligt.

”Att vara förälder är ingen popularitetstävling, det är ett livslångt, livsviktigt uppdrag” /Helena von Schantz

När – inte om – kränkningar händer är det viktigt att barnen vågar prata med oss vuxna. Hur vi tar emot dem när de kommer avgör om de kommer fler gånger.

”att bara bekräfta deras känsla kan man ofta komma långt med” /förälder i G16

När saker som händer kan tänkas påverka skolarbetet är det också bra om skolan får veta. Vi är erkänt dåliga på tankeläsning! I första hand är det socialpedagogen som är tänkt mottagare för dylikt. Vi behöver sedan arbeta med det tillsammans, skolan kan inte lyckas på egen hand.

”Det som händer på fritiden har faktiskt föräldrar ett huvudansvar för”/rektor Magnus

Jag upplevde att vi var eller blev överens om att arbetet måste vara såväl förebyggande, främjande som åtgärdande – var sak har sin tid och kräver sitt fokus men måste ske parallellt. På Glömstaskolan har vi inte en särskilt uttalad trygghetsgrupp, vilket erfarenhetsvis lätt kan göra att frågan hamnar hos ”någon-annan”, utan ett tydligt ansvar för var och en att göra sin bit, från rektor och chef för elevhälsa till socialpedagog, lärare och fritidsledare. På Glömsta bygger vi även på funktion istället för person. Om man som förälder upplever att man inte fått den återkoppling man utlovats hör man i första hand av sig till den som det berör, sedan går man vidare till ledning (som inte heller de är särskilt skickliga i tankeläsning).

Vi planerade även för ett fjärde möte senare i vår. Eventuellt att det kan förekommas av en föreläsning och precis som denna gång med förberedelser gjorda av kloka elever.

”barn har ofta nog kloka förslag på lösningar, om vi tar oss tid att fråga dem” /trebarnsfar, tillika rektor

 


Förr: ”gympa” Idag: ”Idrott och hälsa”

Ämnet Idrott och hälsa har tidigare varit ett ämne där det ska ”göras saker” till att idag ha blivit mer av ett kunskapsämne. Det är viktigt att förväntningar står i samklang med de uppdaterade utgångspunkter som gäller. I vår statliga läroplan finns sex tydliga ämnesområden man ska lära sig kunskaper inom:

  • Hälsa och livsstil
  • grovmotorik och rörelse
  • simning och livräddning
  • dans
  • orientering
  • friluftsliv och utevistelse.

Tar man en titt i kursplanen för idrott och hälsa hittar man inte ett enda ställe där ”boll” nämns,

– vilket kan vara förvånande – men visst kan man använda bollen som redskap för att utveckla allsidiga rörelseförmågor som exempelvis koordination.

Vi strävar efter att alla elever ska delta i så stor utsträckning som möjligt och utvecklas efter sina förutsättningar. Ständigt får vi lärare höra elever säga

”kör vi med att man åker ut?” eller ”hur kan man då vinna?”

men i vår undervisning försöker vi undvika att göra aktiviteter  eller lekar där de som inte lyckas åker ut. Vi vill få eleverna att förstå vinsten i att göra så bra man kan och att utmana sig själv istället för att glädjas över att andra elever åker ut i aktiviteten. På Glömstaskolan har vi fördelen med långa lektionspass tillsammans med varje årskurs och därmed kan vi fläta samman teori och praktik kontinuerligt.

Likväl som man tar med materialet som behövs till de teoretiska ämnena som penna, lärplatta och böcker, lika viktigt är det att ta med ombyte samt lärplatta till undervisningen i idrott och hälsa. För att ge eleverna bästa möjlighet att utvecklas gäller det att eleverna har oömma kläder på sig. Golvet i idrottstältet är ganska hårt och för att eleverna ska kunna göra sitt bästa är det en fördel att ha gymnastikskor på sig. Vi är medvetna om att omklädningsrum ofta kan upplevas vara en otrygg plats och gör det vi kan för att det ska bli tryggare. Vi har skärmförbud, en närvarande vuxen samt duschdraperi så man får duscha själv. Vi vet av erfarenhet att om en elev väljer att inte duscha efter avslutad undervisning, kommer den ofta inte att delta fullt ut och göra sitt bästa. Detta på grund av oro att lukta svett resten av dagen. Om en elev går svettig under skoldagen kan det medföra andra  saker utöver att man luktar illa; exempelvis kan klasskompisar ta avstånd ifrån eleven på grund av hygieniska skäl. Därför ser vi  lärare det som betydelsefullt att eleverna känner att de kan duscha efter undervisning i idrott och hälsa.

Frågor och funderingar om ämnet idrott och hälsa framförs gärna till oss!

/Stina Persson, leg lär, Max Enström leg lär – med färsk utbildning i b


Nyfiken på Glömstaskolan?

Vår skola möter mycken nyfikenhet från många håll. Vi är tydliga med att vi inte har någon särskild pedagogik och följer samma skollag, läroplan och pedagogiska plattform som övriga kommunala skolor i Huddinge. Däremot gör vi en del medvetna val vilket skapar möjligheter. I vår SåHärGörVi gör vi tydligt

”vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. ”/Läroplanen Lgr11

All organisation handlar om vägval, med för- och nackdelar, där det inte fungerar att plocka russin ur kakan. Vi ser gärna att man hälsar på innan man söker plats på Glömstaskolan, liksom läst igenom SåHärGörVi (FAQ, svar på vanliga frågor). Här på Glömstaresan har vi också publicerat snart 100 blogginlägg med erfarenheter, utgångspunkter och lärdomar. Bläddra gärna igenom dessa för en fördjupad bild. Alternativt börja med dessa:


#metoo genom elevrådet och gyllene regeln

Under hösten har #metoo varit i fokus i nyhetsinslag, artiklar, sociala medier och såklart även på vår arbetsplats – skolan.

Det här var något som elevrådet på vår skola beslutade sig för att arbeta med. Tydligen är det är många där ute i vuxenvärlden som inte vet hur man ska vara mot varandra.

Elevrådet, årskurs 1-7, tog sig an uppdraget att utbilda elever och vuxna på Glömstaskolan om  diskriminering och diskrimineringsgrunderna.

Uppgiften de tog sig an var tredelad:

  • Vad är diskriminering egentligen? Ordet behöver förklaras och diskuteras. Hur kan vi förtydliga ordet så att även de yngsta förstår?
  • Diskriminineringsgrunderna – vad är det egentligen och vilka finns det?
  • Plan mot diskriminering och kränkande behandling – alla arbetsplatser ska ha en. Men vad är det och vad står i den?

Efter ett utbildningspass gick elevrådsrepresentanter ut i sina grupper redo för uppdrag. Äldst som yngst på skolan, här ska upplysas och utbildas. För som en elevrådsrepresentant sa:

Det hela är ju ganska enkelt – tänk efter hur du blir behandlad av andra. Behandla andra precis så.

Det är ju det som vår regel handlar om:

vi vill varandra väl vi gör varandra bra.


Skolministeriet om vår lärmiljö – för varje elev

Skolministeriet (UR, P1) har varit på besök hos oss:

Modern skolarkitektur väcker känslor. Och mer så ju mer den utmanar den traditionella bilden av hur en skola kan se ut. En trend just nu är att bygga skolor utan fasta klassrum. Ett exempel är nybyggda Glömstaskolan i Huddinge som orsakade protester redan innan den hade öppnat. Rektor Magnus Nyberg Blixt och arkitekten Åsa Machado visar oss runt och förklarar varför skolan är utformad som den är.

Lyssna här: http://urplay.se/program/201965-skolministeriet-far-en-skola-se-ut-hur-som-helst


Vår regel fungerar?

Hej igen rektorn! Du jag har en fråga till jag funderat över: Hur ser du på att man springer i trappen om man vill varandra väl och gör varandra bra? /elev i åk 1

Elevrådets utsedda representanter redovisar sin utredning av skolans enda regel för rektor.

På morgonen hade representanter från skolans nya elevråd rapporterat till mig som rektor hur de ansåg skolans regel fungerade, med en mängd kloka frågor och funderingar i en givande dialog. Eleven ovan var en av dem – att söka upp rektor för följdfrågor kändes tydligen helt självklart. Känns gott tycker jag.

5 § Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Rektorn beslutar om ordningsregler. /Skollagen

Vi har under två års tid provat att ha en enda regel, vilken vi lånat direkt från legendariskt framgångsrika Pia Sundhage:

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra.

Den kan förstås ses som tämligen abstrakt, men är man beredd att ta sig tiden att föra en stadig och ständig dialog om den, så vågar jag påstå att den uppenbarligen fungerar. Den har förstås sina utmaningar, men det har å andra sidan varje ordningsregel. Eller?

Det är så himla märkligt: här finns bara en regel, ändå får man inte göra nå’t!

Fast det här är den bästa skolan ever! /sa en bullrig sexa i augusti förra året

När eleven gjorde som hen var van från förra skolan var hen tvungen att ständigt ta dialogen med ihärdiga vuxna:

På vilket sätt tänker du att det där visar att du vill henne väl och hur gör det honom bra?

En av eleverna i elevrådsgruppen var också mycket tydlig:

På förra skolan hade vi 30 regler för vad som gällde i klassrummet, 40 regler för vad som gällde i korridoren och 50 regler för vad som gällde på gården. Det var helt omöjligt komma ihåg alla.

Samtidigt är det också så att för typ 98% av eleverna så behövs sällan några regler, det räcker med vanligt sund förnuft. Och för de övriga 2% spelar det inte heller så stor roll, de följer hursomhelst inte de regler som finns…

Här finns det t o m forskning att läsa, en riktig ögonöppnare för mig och min kloka och erfarna lågstadielärarkollega i ett tidigare klassrum, när vi gjorde vår tredje klass tillsammans (vi hade halva veckan var med klassen, möttes en stund på mitten). Istället för att göra regler på väggen, som ändå inte självklart var de som följdes upp, gjorde vi ett spel av det hela:

Istället för regler på väggen har vi ännu så länge hemliga regler och er uppgift är att ta reda på vilka de är. För att göra spelet mer intressant, så har Magnus och Kerstin olika regler…

Hur fungerade det hela? Jo, tack – mycket bra! Efter 2-3 veckor hade eleverna förstått vad som gällde. Efter ytterligare några veckor även föräldrarna. Några kollegor hade svårt långt senare. Jag önskar att Marcus Samuelsson skrivit sin rykande färska – och forskningsbaserade – bok ”Lärandets ordning och reda” tidigare, men nu finns den i alla fall att tillgå för den som önskar fördjupa sig i ämnet.

Jag har påbörjat rektorsprogrammet i Uppsala och läser för närvarande kursen Skoljuridik, där vi ska skriva PM om en aktuell fråga. Jag har valt att skriva om ordningsregler, så snart vet jag ännu mer vad som fungerar – även juridiskt.

En av de viktigaste förutsättningarna för att barn och ungdomar ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden är en trygg och stimulerande lärandemiljö. En viktig grund för att åstadkomma trygghet och studiero i skolan är en aktiv dialog mellan elever, mellan elever och lärare eller annan personal och även elevens vårdnadshavare om de gemensamma värden som ska gälla. Eleverna ska beredas möjlighet att delta i utformningen av lärandemiljön, t.ex. genom att medverka i utarbetandet av ordningsregler. Även om de flesta skolor redan i dag arbetar aktivt och också har lyckats skapa en god arbetsmiljö finns det många exempel på skolor där så inte är fallet. /skäl till skollag, prop 2009/10:165


Årets Insats

Vår förstelärare Anna Sterlinger-Ahlring vann igår tillsammans med Philip Hjalmarsson pris på Framtidsgalan 2017 som Årets Insats.  Förutom att inspirera elever och kollegor här på skolan inspirerar de stora delar av skol,  politiker- och medborgarsverige med ”Anna och Philips lärarpodcast”. Så här långt har de samlat 134 berättelser och fler är stadigt på gång!

”Vi måste börja lära oss att dela med oss mer av alla goda exempel och få dem att spridas. Vi måste börja skryta om oss själva och våga tala om det för andra ”

Varmt grattis – till oss alla för en sann insats i god andra #hållbartihop!


Ett elevråd

Ett mail kom till min inbox. Vår nystartade skola behöver ha ett elevråd. Instruktionen lyder

det ska vara viktigt på riktigt  – kan du tänka dig arbeta med det?

Glömstaskolan är inte en skola som alla andra. Vi har inget schema som gäller läsåret ut. Eleverna har inget eget klassrum och än mindre i egen plats där deras egenhändigt gjorda namnskylt sitter. Skolan har en regel som gäller allt. Skolgården har bara instruktioner om vad du får göra. Glömstaskolan försöker tänka om, kanske inte alltid nytt men inte heller bara acceptera det gamla. Att fråga sig själv varför och varför inte är diskussionen som introducerades redan på anställningsintervjun.

Hur tänker du om kring något som måste vara? Finns överallt. Har ett tydligt demokratiuppdrag. Våra elever precis som alla medborgare ska ha inflytande över sin arbetsplats. Min erfarenheter av elevråd är att de fungerar sisådär. Ofta blir de ett forum för klagomål på mat och orättvisor på rasten. Ibland kanske de äldre eleverna ordnar ett disco för de yngre.

Med erfarenhet som skolledare och lärare vet jag att en skola har många måsten. Nytänkande eller inte, en verksamhetsplan måste finnas. En plan mot diskriminering och kränkande behandling behöver utvärderas. Arbetsmiljön ska analyseras, en plan ska upprättas. Tunga måsten som ofta blir förpassade till slutet av terminen.

Elevrådet då, ska inte det vara del av dessa måsten. Är det är här vårt fokus ska ligga? Viktigt på riktigt. Vi ska utvärdera skolans regel, inte i all hast utan ordentligt och med framförhållning. Eleverna ska bära uppgiften. Värdegrunden ska utvärderas och bäras av elevrådsrepresentanterna.

Jag skickade ett svar. Jovisst kan jag ta uppdraget. Men ska jag göra det så vill jag att vi får arbeta på riktigt och inte bli ett forum för klagomål och felanmälan. Min rektor skrattade gott åt mina farhågor och uppmuntrande min idé med svaret:

– Ibland är det lättare att definiera något när du berättar vad det inte är.

Elevrådets utsedda representanter redovisar sin utredning av skolans enda regel för rektor.

Elevrådet ska bli viktigt på riktigt. Vi ska göra det en skola måste göra men vi ska göra det på vårt sätt. Vi ska inte vara ett forum för felanmälan eller klagomål. Istället ska vi lära eleverna var frågorna hör hemma. Inte blir lampan på toaletten utbytt för att det diskuteras i elevrådet? Pizza serveras inte oftare för att diskussionen förs i elevrådet. Troligare är att lampan byts och pizzan  serveras om vaktmästare och kökschef tillfrågas. Uppdrag ett blir att lära var frågor hör hemma.

Elevrådet ska vara ett forum där frågor som berör alla ventileras. Här ska skolans värdegrund diskuteras. De vuxna ska hjälpa eleverna att lyckas i uppdraget. Eleverna ska bli stärkta i sin möjlighet att påverka skolan och varandra. Skolan ska få ett forum där eleverna jobbar med frågor för skolan som är viktiga för skolan på riktigt.

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra!

/Karin Boberg, leg lär