Lov att vara ledig? Om ev ledighet från skolplikt

Numera går faktiskt majoriteten av världens barn i skolan, något som för bara några decennier sedan var förbehållet en mer välbeställd elit. Ändå är det miljontals barn som inte skulle vilja något hellre än att gå och vara på plats i skolan, i syfte att skaffa sig själva en bättre framtid. Här i Sverige har vi haft allmän folkskola stadgad sedan 1842, skolplikten är en av få pliktlagar vi har kvar. Vi har 178 skoldagar om året, som knappt kostar den enskilde något mer än tid, kraft och energi. Vilket häftigt erbjudande!

”Are you sure that we don’t have to pay anything for the education, the lunch, the material or school visits? Really?!”

/nyanländ vårdnadshavare på besök, van från ett internationellt skolsystem

Saxat från huddinge.se – vanliga frågor och svar om grundskolan:

Eftersom avbrott i barnets skolgång gör det svårare för barnet att nå målen, har skolan en restriktiv inställning till ledighet.

samt

Som vårdnadshavare måste du berätta varför eleven ska vara ledig. Om det finns särskilda skäl, kan rektorn bevilja längre ledighet.

Frågan om ledighet är komplex. Under min tid i Lärarnas yrkesetiska råd ägnade vi tillsammans med kloka forskare den en halv dags tanketid i syfte att få till en handledning eller uttalande utan att lyckas komma i mål. Det finns absolut mycken värdefullt lärande att göra utanför skolans väggar, samtidigt som man också alltid missar viktig undervisning och saker som endast kan erfaras med gruppen på plats.

En vecka på landsbygden i Peru kommer sannolikt lära eleven mer om sydamerika och delar av världen än jag som So-lärare någonsin kan.

Lärandet i att tillsammans med vänner åka till samma typ av inhägnade all-inclusive som förra året är dock mer begränsat, även om det kan vara nog så trivsamt.

I början av ett läsår görs mycket viktigt som lägger en grund för det som ska komma skall. Grupp, kultur, rutiner, vilka blir svårare att komma in i om man inte är på plats.

18 § En elev i en skolform som avses i 17 § får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. /Skollagen

”Synnerliga skäl” är juridiskt sett en tydlig skärpning mot ”Särskilda skäl”, som var den tidigare skrivningen. Skolåret omfattar 178 dagar, så det återstår alltså 187 andra dagar att vara ledig på. Läsårets tider publiceras i god tid på huddinge.se, så det finns ofta möjlighet att planera. Vi har alla olika förutsättningar för arbete och privatliv, men skolan har sina fasta ramar att förhålla sig till. Och ja, resor är ofta dyrare på loven än under terminstid. Men att missa utbildning kan också stå en nog så dyrt i längden?

”Ett beslut om ledighet ska grundas på en samlad bedömning av elevens situation. Bland de omständigheter som normalt bör beaktas kan särskilt nämnas frånvarons längd, elevens studiesituation, möjligheterna att på olika sätt kompensera den förlorade undervisningen, hur angelägen ledigheten är för eleven samt om eleven fullgör sin skolplikt”/proposition  2009/10:165

Rent praktiskt går det till så att den som trots allt önskar söka ledigt från skolplikt fyller i avsedd blankett, vilken måste undertecknas av samtliga vårdnadshavare. Med fördel kan blanketten lämnas till årskursens socialpedagog, eller lärare. Legitimerad lärare gör sedan en professionell bedömning om ledighet kan tillstyrkas eller avstyrkas, utifrån bland annat måluppfyllelse, uppvisat förhållningssätt och driv, närvaro/frånvaro. Blanketten går sedan till rektor som beviljar eller avslår utifrån en samlad bedömning av det som ligger på bordet. Sedan går blanketten till elevhälsan för arkivering och in i det administrativa systemet Skola24 och till sist åter till elevens vårdnadshavare via socialpedagog och elev. Så om du ska lämna in ledighetsansökan behöver du göra det i god tid!

På blanketten anges tydligt vad som gäller:

”Jag/vi ansvarar för att vårt barn tar reda på vilka kursavsnitt, som kommer att behandlas under ledigheten och jag/vi tar ansvar för att arbetet blir gjort.”

Tanken är inte att lärarna ska göra något extraarbete på grund av att man väljer att ta ledigt från skolplikten. Här har vi på Glömsta en stor fördel i att det mesta av skolarbetet finns, eller kommer att finnas, digitalt samlat. Den lugna starten på morgonen möjliggör också för eleven att fråga om det som är oklart i uppgifter om man av olika anledningar missat genomgångar.

Vi har även skrivit hur vi tänker i SåHärGörVi/FAQ:

Från årskurs ett gäller skolplikt. Vårdnadshavare har ansvar för att eleven är i skolan, förberedd och i rätt tid.  Blankett för ansökan om ledighet från skolplikt hittar du på sidan för blanketter. En förutsättning för beviljad ledighet är att eleven kan förväntas nå målen. Det är elevens och vårdnadshavarens ansvar att informera sig om det arbete och lärande som annars skulle ha skett i skolan och se till att det bli utfört, skolan har inget ansvar för elevens skolarbete under ev ledighet. Något extra stöd på grund av behov som uppstått till följd av ledigheten har skolan inte skyldighet att erbjuda.

Föräldraskap är lika lite som lärarskap eller rektorskap en popularitetstävling. Det är en livsviktigt och ofta livslångt uppdrag. 


My side of the story – som förälder #MotMobbningMöte tema sociala medier

Mitt första möte med Glömstaskolan var ett introduktionsmöte inför skolstart HT 2016.Jag hade bytt skola åt min son med skräckblandad förtjusning och funderade mycket på vad som väntade oss här.

Det tog inte lång tid in på mötet innan man fick höra den alltid lika frihetsingivande frasen ”högt i tak” , som allt för ofta i många andra sammanhang klingar vackert men i verkligheten är få förunnat att få uppleva på riktigt. Trots att mitt sunda förnuft ville att jag skulle vara mer avvaktande så kastade jag mig ut återigen, likt en liten unge som klammrar sig fast vid samma svåruppnåeliga löften från vuxenvärlden , gång på gång efter gång , naivt för att återigen följa en resa där man ville mena på att vilja ha en kultur med ”högt i tak”.

Hoppet är ju på något vis hela tiden starkare än besvikelser …

Kort tid efter terminsstart kom det en öppen inbjudan till föräldrar att vara med i ett föräldrasamråd som skulle bygga på möten med lärare/rektor och föräldrar i samspel. Syftet skulle vara att med gemensam kraft bygga Glömstaskolans kultur.
Även här tvekade jag en stund då jag inte riktigt fått med mig någon särskilt bra ”feeling” från tidigare erfarenheter och tänkte att det kanske är slöseri med tid. Men jag gick dit. Ämnet Mobbning togs upp ganska direkt och innan jag visste ordet av så blev vi, inte bara återigen i öppet forum inbjudna till ett ”Anti-mobbningsmöte”, utan även inbjudna till att få vara delaktiga i hur mötet skulle kunna se ut.
Det var helt klart första gången under min tid som förälder(10år) som en skola eller förskola bjöd in till samtal om Mobbning utan att för den delen behöva göra det pga en underliggande kris, konflikt eller händelse. Så många barns och vuxnas drömmar besannades i denna lilla invit. Tänk att inte behöva strida så orimligt mycket för sitt barns vägnar, bara för att ens få gehör eller bli tagen på allvar av skolan när och om barnet blivit utsatt eller utsätter andra. Vi behöver föräldrar som orkar öppna mailet eller ta samtalet utan att känna sig hjälplösa och nonchalerade. Annars går ju mobbingen fri och når bara högre höjder. Här stod det klart för mig att jag troligtvis står inför det häftigaste mötet i sitt sammanhang någonsin, en skola som faktiskt vill bygga en gemensam kultur med ”Högt i tak”, inte bara för mig, utan för barn och ungdomar i alla åldrar, i alla sammanhang och till och med i ämnet ”Mobbning”!

Vad fick jag med mig från mötet och hur såg mötet ut ?

Att kunna prata öppet om svårigheter, kulturkrockar, normer, utanförskap, mobbing, diskriminering, våld och barns roller och aktivitet i den digitala världen, tar tid och förtroendet för skolan och inför oss själva får växa fram. Det känns tydligt att just detta är en av målbilderna för skolan. Ett långsiktigt projekt.
Trots det fick jag med mig oerhört mycket tack vare alla föräldrars öppenhet.
Vi fick möjlighet att vandra runt till olika bord som hade olika ämnen att diskutera. Tiderna var begränsade och vi fick ge lite snabb input från det vi just diskuterat innan nytt ämne påbörjades.
Föräldrar bjöd enormt mycket på sig själva i både hur dåligt man känner sig hantera vissa saker till väldigt fina tips och verktyg att ta med sig hem. Vuxna som visade appar för varandra och hjälpte varandra att förstå hur vissa spel kan påverka våra barn.
Hur våld smyger sig in i spel och hur det på ett nästan manipulativt sätt driver oss till att börja normalisera delar av våldet då det givetvis kan graderas i hemskt, hemskare och värst och tillslut börjar gränserna suddas ut. Detta ledde oss vidare till chattforum som ligger gömda i underflikar och då även i enklare barnspel och vips hamnade vi ett gränslöst land där vem som helst kan ligga bakom en profil.
Detta väckte i sin tur funderingar på hur vi ska integrera oss i barnens digitala värld, hur frågar man barnet om allt är okej och hur frågar man när det egentligen är försent…

Ska man begränsa , förbjuda eller är allt bara på låtsas?

– ”internet är på riktigt” sa två flickor i en kort filmsnutt (se nedan) som vi fick se och när jag helgen efter står på fotbollsplan och ser hur föräldrar engagerar sig i sina barn så undrar man om vi alla verkligen bemöter våra barn med samma engagemang i nätcoachning och nätfeedback ? För en sak är säker iallafall; fotboll är på riktigt !

Mötet slutade med att vi fick koka ihop det till att vi trodde vi visste men vi visste inte ett smack om nätet!

Läskigt, absolut !
Verkligt, ja i allra högsta grad!
Fanns det ingen ”quick fix”, näpp !!

Men vi var där på mötet och vi kommer vara på nästa möte och så länge vi vet att nätet verkar där parallellt med vårt fysiska liv hela tiden och påverkar våra barn, att profiler i olika chattforum följer med våra barn in i skolsalen och ut på fritidsintressen trots att datorn stängts ner, att våld och glåpord testas i verkligheten så är det värt varenda möte som kommer upp och vårat jobb att vara med att skapa en kultur för just våra barn, långsiktigt, för alltid och för morgondagen.

Bästa citatet att ta med sig och som jag nu praktiserar till min sons stora förundran varje gång:

”Fråga ditt barn hur dagen varit men även hur den varit på nätet”

Tack !

/Förälder till elev i G13


Plåstersyster eller Vad gör egentligen en skolsköterska?

”Plåstersyster” vs specialistutbildad sjuksköterska med det medicinska ansvaret för hälsouppföljningar inom elevhälsan:

  • Jag har skrapat mitt knä – ”gå till skolsyster!”
  • Jag har haft ont i min fot i tre veckor – ”gå till skolsyster!”
  • Jag har ont i halsen och känner mig hängig – ”gå till skolsyster!”

– Det är ofta så elever/personal/föräldrar TROR att det ska vara, men uppdraget är främst ett annat:

Skolhälsovården kallas numera EMI, elevhälsans medicinska insatser, och ingår i den samlade elevhälsan, som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser i skolan. Vid skolstart tar EMI över ansvaret med att följa barnens hälsoutveckling från barnhälsovården (BVC).

Skolsköterskans uppdrag, enligt skollagen och socialstyrelsens riktlinjer, är att främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande genom att följa elevens hälsa, utveckling, skolmiljö och livsstil. Det görs bla genom regelbundna hälsobesök (Förskoleklass, åk 2, 4, 6 och 8), genom uppföljningar utifrån dessa besök, genom att sitta med i skolans elevhälsoteam, genom att erbjuda vaccinationer mm.

Skolsköterskan är den enda personen på skolan som träffar ALLA elever enskilt och regelbundet. Det ger, förutom en personlig kontakt med varje elev, även en överblick av den fysiska och psykiska hälsan på gruppnivå/årskursnivå/skolnivå att bidra med på skolan.

Under ett hälsobesök utförs olika kontroller; tillväxt, syn, hörsel, rygg, som sedan analyseras tillsammans med ev symtom eller besvär och en uppföljning eller åtgärd planeras. Kanske bokas en tid till skolläkare eller så skrivs en remiss till en annan instans. I vissa årskurser hålls även ett omfattande hälsosamtal som inbegriper det mesta som har med fysisk och psykisk hälsa att göra.  Det kan bli långa, ibland tuffa samtal, men att lära känna eleverna, skapa en relation och få deras förtroende, att försöka stärka eleven, hjälpa till att göra bra val för den egna hälsan, att se elever växa från små sexåringar till stora nior är oerhört värdefullt, givande och spännande!

/Sophie, skolsköterska

 


BARNEN MED MOBILER

En nagel i ögat när jag är på skolgården har länge varit de stillasittande mellanstadieeleverna och deras mobilspelande.

Är det där verkligen nyttigt? Sitta så där passiva, introverta.

En dag gav jag mig fasen på att förstå.

Jag lunkade fram till den klungan som höll på och spelade med telefonerna.

Frågade vilket spel de körde, laddade hem den appen.

Därefter spelade jag helt oförstående kring hur man skulle göra.

Direkt var fyra elever där, förklarade på min nivå, ville verkligen att jag skulle förstå.

Ganska fort gjorde jag den första stora upptäckten.

De kommunicerar både med varandra och andra spelare, byter varor och tjänster, ger varandra tips och pepp.

Både i spelet och mellan barnen som spelar sker ett enormt kommunikativt samspel och en konstruktiv dialog.

”Man måste ge mycket för då får man tillbaka i klanen, alla ser att man är schysst och delar med sig. Skriv alltid och tacka också glöm inte det!”

Jahopp, det pågår även ett digitalt värdegrundsarbete i spelet.

Föregå med trevligt bemötande och du får samma tillbaka.

Den som gav mig absolut mest hjälp är en elev som kom till

Sverige för knappt ett år sedan.

Att som pedagog få höra honom förklara på ett för honom ganska nytt språk, växla mellan engelska, svenska och sitt modersmål, lyssna in mina frågor och ge målande instruktioner.

”NEJ, NEJ, NEJ, TÄNK SÅHÄR…”

Han var min handledare i flera dagar.

Det var en stor upplevelse.

Tror även att han genom detta  jobbade mot ett antal mål i lgr11’s kursplan för svenska och engelska.

”EY HUR GÅÅR DET PÅ CLAASH?”

Ropar de nu ofta.

”Fick en epic”

kanske jag svarar.

Vi talar nu samma språk, vi delar samma upplevelse.

Vi rör oss i samma värld.

Användningsområdet för mig, ingången till de spelande eleverna är unik.

Sättet de ser på mig har förändrats.

Skulle jag behöva samtala med dem någon gång i framtiden är jag för alltid en godkänd vuxen.

Barn lär sig där man minst anar det.

Väljer vi att förakta det eller bejaka det?

Som pedagog bör man tänka såhär:

Bakom det du mest fruktar och är osäker på väntar en spännande upptäckt.

Sluta aldrig vara nyfiken på elevernas värld.

Vi behöver också erbjuda så pass inbjudande alternativ på skolgården så barnen faktiskt blir så sugna på att delta.

Släppa mobilen för en stund.

Lite det vi som har hand om utevistelsen pysslar jag med.

😉

texten är tidigare publicerad på skolgårdslärarens blogg: https://www.facebook.com/skolgardslararen/posts/206047623227608:0


Cykelblåmärken och pulkabacke?

Jag cyklade tidigare till affären med mina tre flickor. På vägen såg vi på långt håll en liten kille vingla fram på en cykel med handtag där bak, med en pappa som sprang efter och fanns där att fånga handtaget vid behov. När vi kom närmare gick det inte att ta miste på barnets stolthet och glädje

Jag kan cykla nu! Pappa, jag kan cykla nu!

Riktigt, riktigt härligt att se! Om pappan som sprang efter aldrig släppt taget hade ögonblicket och känslan inte alls varit densamma.

På utvecklingssamtalen har jag ofta talat om det här med att lära sig cykla:

Att lära sig cykla är faktiskt inte så särskilt roligt. Jag minns ännu hur läskigt det var när jag upptäckte att pappa hade släppt pakethållaren. Många blåmärken och skrapsår blev det. Men oj, vad kul det är att kunna cykla. Tyvärr finns det inga mirakelkurer eller cykelpiller att köpa på apoteket, utan man måste igenom det där jobbiga, svåra, läskiga…

På utvecklingssamtalen och i undervisning har jag även återkommande talat om analogin som finns mellan ex lästräning och pulkabacken:

Det är roligt att åka pulka, eller hur? Men att knata uppför backen med pulkan är inte alls lika roligt. Det finns inga liftar och de vuxna kan inte alltid dra er upp. Så ska man åka, måste man först gå uppför – även om det stundtals är jobbigt, svettigt, halkigt… För när det väl går utför är det bara för härligt! Samma sak gäller läsning (och mycket annat).

Skola behöver vara begriplig och meningsfull, om än inte alltid rolig. Målet behöver synas och förstås, vägen kännas möjlig att bestiga. Vuxna i olika rollen finnas som stöd – i lagom omfattning. Eller som en av mina tidiga elever sa:

De bästa lärarna hjälper en bara när man behöver det som mest!

Inlärd hjälplöshet är faktiskt i förlängningen förödande, vi måste hjälpa våra elever (och barn) att utveckla nödvändig grit/tåga/ihärdighet i stort och i smått. Det är ett ansvar och ett uppdrag som kräver en hel del av oss.

Let’s do it!

(texten tidigare publicerad på blixtgordon.se)


Utdrag från SåHärGörVi/FAQ ang regler och säkerhet, Sandvargen är klart läsvärd både för liten och stor:

Alla lekställningar uppfyller förstås de regelverk som finns. På Glömstaskolan får elever klättra i träd, till en viss nivå då  stillasittande och att inte få lära känna sina gränser bjuder långsiktigt värre konsekvenser än blåmärken och en bruten arm. Vi har även en parkourbana som förutom mjuk matta även har nödvändiga inslag av metallräcken och betong, skolgården pryds av en hög och mycket rolig klätterställning för alla barn. Om det fungerar får elever cykla på delar av skolgården, inkl cykelramp. Blåmärken kan även ses som “modighetsmedaljer” (läs gärna Sandvargen).

Vi kan också gå i fackeltåg och fira Lucia med levande ljus.


Varför fritidsgård i skolan?


Förra veckan hade vi besök av 27 pedagoger från Korea. De var fascinerade av mycket i skolan, både lokaler, organisation och kultur. Fritidsgården var också något som de verkligen var imponerade av och genom deras utomstående blick fick också vi själva en påminnelse vilken viktig resurs som vi lätt tar för given.

Glömsta fritidsgård ligger på bottenplanet i Glömstaskolan, kultur och fritidsförvaltningen driver fritidsgården och står för kostnader för lokal,  fritidsledare och material. Fritidsgården är en öppen, frivillig och gratis verksamhet för alla elever i åk 6-9 oavsett vilken skola man går i eller var man bor.

Det fina med att ha fritidsgård och skola på samma ställe är samarbetet som uppstår, där vi skapar verksamhet för ungdomar hela dagen. Eleverna går först till skolan och när skolan slutar kan de gå direkt ner till fritidsgården för att äta mellanmål, träffa vänner och delta i olika aktiviteter.

Alternativet för lite för många av ungdomarna skulle sannolikt vara att åka hem till ensamhet och många timmar framför en skärm av något slag.

Glömsta fritidsgård skapar en meningsfull fritid för alla ungdomar, där ungdomarnas idéer är i fokus. Här får ungdomarna vara kreativa och prova nya saker, här ska ungdomarna få känna att de är bra på något. Fritidsgården är en frizon med en trygg stämning, alla ska känna sig inkluderade och det ska finnas utrymme för att bara ta det lugnt eller träffa nya och gamla kompisar.

Ett utanförskap beräknas kosta samhället ca 10-15 miljoner kronor. Det är inte svårt att se att en god fritidsgårdsverksamhet lätt kan vara en god investering. Vi gör det #hållbartihop – tillsammans!

Det som också händer på Glömsta är att skola och fritidsgård spiller över i varandras verksamheter. På raster så finns det chans att till exempel yoga eller sjunga karaoke på fritidsgården. Efter skolan så jobbar flera av estetlärarna på fritidsgården, eleverna har då chans att fortsätta sina skolarbeten eller få prova något helt nytt tillsammans med både lärare och fritidledare.

Därför fritidsgård i skolan!


Nolltolerans, lugn och lärande på vägen

Vårt mål är att varje  barn ska känna sig tryggt i skolan och vi behöver arbeta gemensamt för att uppfylla det. Att det är tryggt och trivsamt i skolan är en förutsättning för kunskap och lärande.

På Glömstaskolan har vi precis som alla andra skolor nolltolerans mot kränkningar, trakasserier, hot och/eller mobbing. Dock vet vi också precis som alla andra skolor att vi kommer att ha elever som stundtals gör saker de inte borde – då behöver vi vuxna finnas där för att hjälpa och stötta, såväl kort- som långsiktigt.

Elever i grupp är inte alltid spontandemokratiska och mysiga, hur gärna vi än vill tro det om våra barn.

Att konflikter uppstår är en del i vuxenblivande, men det är viktigt hur vi som är vuxna agerar i och runt dem. Här krävs tydlighet, men också ett lugn. Att rusa åstad utifrån egen känsla hjälper sällan någon.

När vi i personalen får kännedom om att något av ovanstående har inträffat, eller om vi misstänker att det har skett, agerar vi enligt den rutin som finns beskriven i vår uppdaterade likabehandlingsplan.

Dessa rutiner ser i stort sett likadana ut oavsett vilken skola i Huddinge man går på. Incidentrapport kallas den blankett som används gemensamt av samtliga Huddinge kommuns skolor inom det så kallade strukturstödet. Detta material finns för att det ska finnas en likvärdighet över skolorna avseende likabehandlingsarbetet. OM personalen gör en professionell bedömning av att en  incidentrapport ska skrivas kommer ni som vårdnadshavare normalt att bli kontaktade och få information om vad som hänt. Sådana händelser kan till exempel vara när en elev berättar att den vid upprepade tillfällen utsätts för oschysst beteende, hot eller känner sig utfryst. Våldsamma incidenter som upplevs som allvarligare rapporteras också. Hur vi arbetar med andra vårdnadshavare eller deras barn/våra elever är dock inget vi får berätta närmare om, här behöver ni visa tillit till att det görs även om vi inte kan berätta något. Syftet med incidentrapportskrivande är inte minst att bidra till det systematiska kvalitetsarbetet, vilket alltid landar på rektors bord.

Vi skyddar barnen bäst i världen, inte ifrån världen.

I de fall som personalen gör bedömningen att det inte ska skrivas en incidentrapport blir ni som rutin inte kontaktade. Sådana händelser kan till exempel vara ett mindre tjafs på rasten som vuxna reder ut på plats, en knuff i matsalskön som inte var meningen, en krock i korridoren när man springer, nån känner sig utanför i leken som vuxna ser och kliver in i etc. Som förälder vill man förstås att det ska vara bra på alla de sätt runtomkring ens barn, men om man zoomar ut inser man snabbt att personalen inte skulle ha tid att faktiskt arbeta med elevernas förhållningssätt om varje liten incident alltid skulle kommuniceras. Tiden och kraften är begränsad. 

Om ni som vårdnadshavare får information av ert barn att det har hänt något i skolan som ni inte fått information om – berätta gärna eller kom och fråga oss. Men ha också förståelse för att vi har fler elevers behov att ta hänsyn till samtidigt och visa oss tillit att vi uppfyller vårt uppdrag enligt styrdokumenten.

I samhället i stort blir det alltmer vanligt med trakasserier och hot över internet, något som vi ofta hanterar i skolan då det påverkar skoldagen. I dessa fall är ni som föräldrar en väldigt viktig del i arbetet för att både uppmärksamma och få stopp på ogynnsamma beteenden och förhållningssätt.

Som alltid är det viktigt att vi alla agerar förebild, vad vi gör är viktigare än vad vi säger. Men rusa inte heller iväg och tänk att omvärlden kan förbjudas – det är viktigt att barn känner att de kan anförtro sig till vuxna när saker sker som inte bör ske.

Hur vi gemensamt kan stärka era barn/våra elever när det gäller sociala medier har vi bjudit in till ett öppet dialogmöte med detta tema 27/9-17, varmt välkomna! På sidan Bra-att-ha finns ett antal länkar till olika resurser för den som vill fördjupa sig mer – vi tar tacksamt emot tips på fler användbara resurser!

Minnesanteckningar från vårens MotMobbningMöte (föräldraröster)

 


Läxfritt? Nja, vad utgör egentligen en läxa för livet?

Vi läser rykten i olika sociala medier och får frågor från en och annan förälder om huruvida Glömstaskolan skulle vara en läxfri skola. Intressant, då det inte ens finns någon gemensam definition om vad en läxa kan tänkas vara och inte – även om Skolverket har ett bra diskussionsunderlag och många har starka åsikter i frågan.
Ordet läxa nämns inte i vare sig skollag eller läroplan. Däremot nämns samtal över 90 gånger i läroplanen.
I SåHärGörVi/FAQ har vi formulerat hur vi för närvarande ser på läxor och hemuppgifter:
———————–

Eventuella läxor eller hemuppgifter handlar alltid om en professionell bedömning vilken görs av legitimerad lärare utifrån undervisningen som helhetEventuella läxor/hemuppgifter på Glömstaskolan ska dock vara av den karaktär att de inte kräver föräldrars förklaringar för att kunna genomföras. Vi vill också understryka att det man övar på, det blir man bra på. Ofta är det bra och stundtals nödvändigt att repetera och öva extra hemma. Samtidigt som vila och återhämtning är viktigt har Zlatan spelat många timmar boll och varit många timmar på gymmet, innan han ställer sig redo på plan. 

Ibland ”flippar vi klassrummet” vilket betyder att eleverna förbereder sig hemma genom att t ex titta på en film, för att tiden i skolan skall användas mer effektivt till kommunikation, kollaboration, kreativitet och kritiskt tänkande tillsammans. Det kan även förekomma att vi arbetar på beting, och att elever som inte arbetat tillräckligt med det de behöver i skolan behöver ta hem och göra klart hemma. 

Att som förälder sätta sig med sitt barn hemma i lugn och ro och låta barnet få visa vad vi lär och gör i skolan gynnar också lärande.


Vi har också återkommande poängterat vikten av att läsa en god stund hemma varje dag.  För att utvecklas maximalt behöver den som knäckt läskoden läsa hemma minst 25-30 minuter varje dag. Högläsning och ljudböcker är bra för upplevelsen, egen läsning (gärna genom stafettläsning där den vuxna läser en rad/sida och barnet en rad/sida) samt samtal om böcker ger de absolut bästa förutsättningarna för att utveckla läslust och en god läsförmåga (läsflyt + läsförståelse + lässtrategier).

Läs, det gör stor skillnad!

  • Alla elever på Glömstaskolan har genom lärplattan fri tillgång till över 10 000 e-böcker via sitt elevkonto på www.sli.se.
  • Har man inte ett vanligt bibliotekskort är det hög tid skaffa det.
  • Du som förälder är en viktig förebild även för läsning.

Här några tips på vägen, fler finns på skolans blogg, sidan för Bra-att-ha.


Varför ökad fysisk aktivitet?

Varför uppmanar vi eleverna att bli mer fysiskt aktiva? Hur påverkar det inlärningen?

Forskning tyder på att kopplingen mellan fysisk aktivitet och koncentration börjar på en måhända oväntad plats, nämligen i hjärnans belöningssystem. Belöningssystemet är hjärnans motor. Dopamin är ett ämne i kroppen som fungerar som budbärare mellan hjärncellerna och gör så att kroppen upplever en positiv känsla vilket i sig gör att man vill upprepa beteendet. Dessa upplevelser får du bland annat genom att vara fysiskt aktiv. Med ett otillräckligt aktiverat belöningssystem kommer man ständigt att flytta sitt fokus till något nytt som ger en större dopamindos och då väljer man oftast något som ger omedelbar lustupplevelse och struntar i det som är bra på längre sikt. Med en regelbunden fysisk aktivitet ökar antalet kopplingar i hjärnan och koncentrationsförmågan ökar.

”Våra förfäder sprang inte för att det var kul eller för att hålla vikten, utan för att det ökade deras chans att överleva. Därför mår även vi bra av att röra på oss.”

Vid fysisk aktivitet ökar även blodcirkulationen och då ökar också blodtillförseln till hjärnan och på så sätt orkar eleverna hålla koncentration och fokus under en längre tid. Att vara fysisk aktiv ger också en viktiga effekter för vårt minne. Då hjärnan krymper under hela livet är fysisk aktivitet väldigt viktigt då det bromsar upp den processen. Varierad och anpassad motion är en effektiv koncentrationsmedicin helt utan andra biverkningar än att man kan bli svettig och varm – vilket ju ganska enkelt går att göra något åt.

/Sandra Eriksson, hälsopedagog med uppdrag att skapa intresse och struktur för ökad fysisk aktivitet och bättre hälsa #hållbartihop


”Vi har ingen personal” – eller tvärtom…

När Glömstaskolan startade – i lånade lokaler på Kästa skola – var vi bara sju.

Hösten 2016 – när vi äntligen fick flytta in i våra egna, fina och än mer ändamålsenliga lokaler – var vi 27.

Nu hösten 2017 passerar vi 60-gränsen:

Första året växte vi med bara en elev under läsåret. Andra året växte vi från 200 till 300 – under pågående läsår. Det var en sann utmaning att ta emot alla nya, introducera dem i delvis nya sätt att arbeta och vara, samt inte minst parallellt hitta behörig och kompetent personal. Men vi fixade det! Inte minst för att vårt sätt att organisera i årskurser och team gör organisationen mer anpassningsbar när omvärlden förändras, vilket den ju ständigt gör. Nu till hösten tillkommer återigen 50% fler elever, som också de ska introduceras i hur vi tänker och gör. 

I skrivande stund eftersöks inte mindre än 1745 grundskollärare och fritidspedagoger på Platsbanken.

Vi har tillsatt alla tjänster. Med ett undantag var det klart innan sommaren. Det svåra var ofta att välja bland de som sökte, uppenbarligen finns där ett sug bland utbildade lärare och fritidspedagoger att arbeta på nya sätt. För det gör vi. Inte så att vi har en särskild pedagogisk modell, men däremot skruvar vi på många ställen i hur man kan välja att organisera elever, personal, tid, möten mm. Det digitala är inget häftigt utanverk, utan självklar infrastruktur. När det gäller samverkan utgår den från våra styrdokument mer än från tradition. Och vi håller i, håller ut, håller om. Flera som varit på intervju har konstaterat:

”Det var en ovanlig intervju här på Glömsta. Ni ställde inte så mycket frågor, utan berättade hur ni gör och tänker. Sedan får man ta ställning om man är med eller inte. ”

För så är det. Vi har en idé och den håller vi fast vid, så länge vi ser att den har bäring på visionen om en skola för varje barn. Vi gör erfarenheter och fortsätter skruva, liksom tar med oss sådant som vi vet och ser fungerar. Vi har haft flera forskare på besök och är med i flera projekt framåt. Och vi gör det för att bättre lyckas med vår viktiga uppgift.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Läroplanen Lgr11, kap 1

Vi känner att vi är något viktigt på spåren. För varför har vi egentligen skola? Varför inte ta och titta på vad lagstiftarna anser?

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

—– undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden,

—– utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål.

/SFS 2010:800 Skollagen

Jag ser verkligen fram emot att träffa all personal nu på måndag – för gemensamt kulturbygge, utbildning och planering!

Vi gör detta tillsammans. Nog för att byggnaden vi har till förfogande är både häftig och ändamålsenlig, men det är personalen som gör Glömsta till vad det är – och kan bli.

Nu kör vi!