Dians dröm – konkret exempel på #hållbartihop

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra – här ett exempel på hur en sjuåring kan tolka det hela, i konkret aktion, saxat från MittiHuddinge 11/4-18:


Vi gör bra morgon tillsammans!

Vi har nu under sju månader gett möjligheten till alla elever på Glömstaskolan att påbörja dagen på bästa sätt genom rörelse varje morgon. För mig som skolans hälsopedagog är det tydligt och häftigt att se hur eleverna utvecklats dag för dag med att ta ansvar och samverka på en yta med många olika utbud och många olika behov.

Till en början var jag alltid den som dukade upp stationer av olika aktiviteter ca 20 min innan eleverna släpptes in i tältet och fick ta del av det som erbjöds. Med en tydlig struktur och med ett tydligt förhållningssätt lärde sig eleverna snabbt vad som gällde och efter en tid kunde jag därför släppa på de strikta ramarna och bjuda in eleverna till att göra med istället för att jag hela tiden skulle göra åt. Sagt och gjort.

Numera när jag kommer till jobbet vid 07.15 står det vanligtvis redan elever och väntar på att få komma med in och hjälpa till att förbereda och duka fram olika stationer. Tillsammans bestämmer vi vad som ska erbjudas ”idag” och eleverna plockar fram och dukar själva upp för kommande aktiviteter. Idag är parkour och gymnastiska stationer, bollsporter i form av innebandy, fotboll, spökboll, Harry Potter samt pingis väldigt populärt och man blir lika imponerad som inspirerad av elevernas kreativa tänkande i form av byggkonstruktioner till utförande av olika rörelsemoment.

Att också se hur de yngre modigt apar efter de äldre genom att prova sig fram på sina egna sätt och i att lära sig nya saker och utveckla sina egna förmågor är verkligen givande och rörande.

Jag ser hur elever utför och testar nytt och med ett leende eller en gest stolt vänder tillbaka för att göra om igen. Vi gör andrafjäril och tredjefjäril och fler än så! 

När klockan slår 08.10 är det dags för alla att tillsammans hjälpas åt att plocka undan och ställa tillbaka allt material på respektive plats innan vi tillsammans lämnar hallen för att infinna oss på vardera hemvisten senast klockan 08.30 då skolan börjar. 

/Sandra Eriksson, Hälsopedagog


Fem artiklar och perspektiv på tillvaron

Det händer att Glömstaskolan väcker intresse hos media. Det är inget självändamål och verkligen inget vi direkt jobbar på, men det vi gör ger förstås ibland avtryck och väcker nyfikenhet. Vi tar i allmänhet gärna emot, då en ärligt nyfiken och utbildad journalist ofta ställer viktiga frågor, vilket ger oss själva perspektiv på tillvaron (precis som vi gärna bjuder in forskare). Sedan blir det inte alltid rätt, men det får man också leva med! Har man tur kan det till och med bli bra underlag för god undervisning.

Men varför står det att vi inte har klassrum? Vi sitter ju i ett!

Vilket läraren förstås hade hoppats på, som grund för fortsatt undervisning:

Ska vi stryka under allt som stämmer respektive inte stämmer i artikeln?

Sedan kan vi resonerar över hur det kan tänkas se ut i övriga artiklar i tidningen, där vi inte är lika säkra på hur det faktiskt ter sig om man vore på plats. Undrar om de innehåller lika mycket fel och halvsanningar?

Riktigt intressant blev det förstås när en annan journalist lurade med en professor att tro att detta var sanningen. Eleverna bjöd in till samtal om källkritik, men fick inte ens något svar…

Om inget annat kan man ju titta in på vårt öppna instagram, där ser man ju både klassrum och möbler! /elev i åk 5

Varmt välkommen förbi och se hur vi har det! På riktigt.

 


Hur är det att arbeta på Glömstaskolan?

Nu är det ett år sedan jag slutade arbeta som lärare – jag som aldrig skulle bli skolledare, men ändå föll till föga efter nästan 20 år som lärare och facklig företrädare. Jag är f ö väldigt glad över att jag har den grunden i alla de små och stora mer eller mindre omöjliga beslut som behöver fattas som rektor. Jag kan förstås inte berätta hur det är att vara lärare, fritidspedagog, socialpedagog, resurs, it-samordnare, köksbiträde, kökschef, skolsköterska, kurator mm på Glömstaskolan – men ger mig ändå på ett försök, utifrån mitt nya rektorsperspektiv. Ta det för vad det är – eller hör direkt med medarbetarna!

Det händer att föräldrar och pedagoger nyfikna på skolan frågar om jag trivs. Mitt svar är enkelt:

Jag bor i Sollentuna och tillbringar alltså nära två timmar varje dag på pendeltåg respektive cykel till/från stationerna. Som legitimerad lärare samt skolledare med stort nätverk har jag lätt hitta jobb och jag har återkommande skrivit om att man behöver ta ansvar om man inte trivs. Är det svar på frågan?

I höstas hade skolan 60% ny personal, så skolan växte med 50% under förra läsåret och sedan 50% till under sommaren. Inget problem, men en spännande utmaning! Vi hade en vecka på oss innan eleverna kom. Av dessa ägnade vi tre dagar åt att prata och göra kultur – pillandet i klassrum sparade vi till eleverna kom, då vi här arbetar med och inte åt. Torsdag eftermiddag var jag tydlig:

Nu vet ni mer vad ni har gett er in på och hur vi arbetar. Om du nu känner att det inte känns bra är det helt OK att kliva av här och nu. Som legitimerad lärare hittar du ett nytt jobb imorgon och vi håller just nu inte på en månads uppsägningstid.

Alla var kvar. Detta upprepades sedan vecka 44. Det känns viktigt att de som är här är de som vill vara här. I november hade vi behov av en legitimerad högstadielärare i MaNo, vilket vi alla vet är en bristvara. Döm om vår förvåning när vi hade 14 legitimerade lärare som sökt tjänsten! Jag tror verkligen inte det handlade om hur vi utformat annonsen, utan något helt annat. Precis som intervjuerna i våras kom frågan även denna gång:

Ska inte ni ställa några frågor?

Men nej, vi berättar mer hur vi vill ha det – sedan får man välja om man är med eller inte. Referenser har vi förstås tagit (att någon känner någon som känner någon är högst sannolikt i en uppkopplad värld, att göra en google-sökning är också självklart idag). Så tänker och gör vi, vilket inte säger att andra ska göra likadant. Vi har en idé och enligt aktuell forskning gäller det nu att hålla i och hålla ut. När omgivningen blir oroliga försöker vi håller vi om, men backar inte självklart tillbaks till kända hörn. Förra förvaltningschefen la även till den viktiga hålla bort. Vilket f ö är en stående punkt på APT: Vad har vi slutat göra? Inte alltid det kommer fram något, men signalvärdet från ledningen tänker jag är tydligt.

På Glömstaskolan arbetar vi i äkta team. Som all organisation har det sina för- och sina nackdelar, vilket vi även fått utomstående perspektiv på. Här är det dock ett val som organisationsryggrad och inget man som enskild kan välja bort. Vi tränar och lär!

Inte bara lätt. Mentala tatueringar lärorikt

Den lärare som säger sig vara färdig är just det. Vänligen lämna byggnaden!

Vi har en modell på Glömstaskolan där vi, inspirerade av Bättre Skolor, börjar varje möte med en styrkerunda, för att börja i den energi som kommer av vad som faktiskt fungerar. Den gör skillnad. Vi arbetar även med Röda Sockor / Tuffledarskap

Innan jag samlar ihop vita lakan för tvätt kollar jag att det inte smyger med några röda sockor som missfärgar hela tvätten – och det går att tänka samma sak med våra möten.

Det innebär att varje möte, efter styrkerunda, inventerar om det finns något grus mellan de som är där. Om så är fallet behöver det först lyftas för att mötet ska bli produktivt. Inga surdegar välkomna! Vi har val, vi har mandat, vi tar ansvar för att uttrycka våra behov, vi är raka och tydliga, tillåtande och visar varandra tillit. 

Varje fredag har vi APT. En timme, kl 14.20-15.20. Arbetstiden för lärare slutar 15.30, så det är bara att resa sig upp och gå om vi inte lyckats hålla mötet fokuserat. Agenda blir protokoll, skrivs i realtid i GSuite, var och en har tillgång att skriva in det man önskar ta upp. Är man inte där kan man delta på distans eller så läser man efterhand och vet allt – ingen information alla behöver veta finns någon annanstans, förutom en grupp på Insidan (Huddinges Fb) med viktig info, som var och en måste läsa varje dag. Vi har inga postfack och massmejlar inte. Mejl läser och besvarar vi vardagar.

”APT fredag eftermiddag, när man vill gå hem?” tänkte jag innan jag började. Nu älskar jag det – man får lämna veckan bakom sig och har en tydlig plan framåt, så helgen verkligen kan bli helg! /erfaren lärare

På föräldramötet för de intresserade av förskoleklass (vi har inga andra traditionella föräldramöten) var jag tydlig:

På en ny skola får man väldigt mycket engagemang och inspiration. En hel del rutiner och traditioner är dock ännu inte på plats. Om det är viktigt att lång tid i förväg veta exakt hur Luciafirande går till, är detta inte rätt ställe.

Vi har också ett stadigt inflöde av elever och personal, vilket påverkar grupprocesser och kräver sitt engagemang. Men också ger stora möjligheter att göra skillnad på riktigt! Som personal på Glömsta får man också stort mandat i att professionellt vara med och skapa de rutiner och traditioner som man önskar se.

Jag tyckte jag hade mandat på förra skolan. Nu när jag upplevt mandat på riktigt, vet jag att jag knappt hade det. Här känns det verkligen att vi har skolledningen i ryggen. /lärare på medarbetarsamtal

Sedan kom så den årliga medarbetarundersökningen (jan/feb 2018). Man kan tänka att den naturligt höga stressnivån i en ny organisation som på allvar prövar nya vägar skulle kunna tänkas slå igenom. Alla är nya för varandra, ledarskapet har gott om skolerfarenhet men inte så mycket chefserfarenhet. Den är ett nedslag i januari och säger förstås inte allt, men något. Den visar att det förstås finns en del att arbeta vidare med, såväl bygga på styrkor som täppa till sådant som är mer problematiskt. Vi kompletterar den även med ett system där vi individuellt följer upp varje vecka, men några korta frågor på samma sätt som säkerhetskontrollen på flygplatsen följs upp löpande. Arbetet kommer inte ta slut, vi tar oss an det tillsammans!

Såhär ser i alla fall årets medarbetarundersökning ut i urval:

Nota Bene att alla staplar bör vara höga utom nummer två (”Arbetsrelaterad utmattning”). Den svarta romben markerar ett riktvärde baserad på forskning bakom systemet.  Vi är förstås verkligen inte nöjda med att arbetsrelaterade utmattningen är högre än riktvärde, men samtidigt förundrade över att den är lägre än övriga skolor med tanke på att vi är en ny skola som provar nya vägar, där många rutiner inte ännu sitter och i princip alla är nya för varandra.




Amanda Årets Pedagog!

På galan Årets Pedagog torsdag 15/3 utsågs vår Amanda Carnlöf, leg lär för närvarande i G14/Åk3 och kommunövergripande förstelärare, till Årets Pedagog i Huddinge Grundskola 2017. Så välförtjänt! Priset delades ut av Grundskolenämndens ordförande Jelena Drenjanin (flamingon är från skolan).

Juryns motivering lyderMed ett stort intresse för sina elever utför Amanda sitt uppdrag som lärare med bravur. Hon är en engagerande lärare och har en unik förmåga att visa närvaro och respekt. Genom sin förmåga att bygga relationer och samtidigt ha ett tydligt pedagogiskt ledarskap visar Amanda hur en professionell pedagog arbetar.
Hon är alltid villig att dela med sig av sina kunskaper till sina kollegor och när hon gör det lyfter hon dem och får dem att känna sig delaktiga, viktiga och betydelsefulla.


Ringa till skolan?

Utbildningen med eleverna går alltid först.

Självklart önskar och behöver vi ha en god kommunikation med hemmen. För att denna kommunikation ska bli just god behöver vi strukturera upp den på ett effektfullt sätt. Kommunikation är sällan så rak och enkel som man ibland skulle kunna önska

När det kommer till våra elever/era barn är behoven oändliga, medan möjligheterna att möta behoven i tid, kraft och resurser är begränsade.

För att skapa bästa möjliga förutsättningar för oss alla passar vi på att förtydliga att verksamheten svarar i telefon när möjlighet finns. Personalen på skolan finns på plats för elevernas bästa och ska prioritera verksamheten med eleverna. Vill du som vårdnadshavare få tag i personal för att ge eller få information som inte är akut så når du lärare, fritids samt socialpedagog bäst via mejl. I mejlet bör ärendet vara beskrivet, även om du vill att personalen du kontaktar ringer upp dig. Detta för att personalen ska ha bästa möjlighet att göra en professionell bedömning och prioritering för när och hur denne har möjlighet att återkomma. Du ska kunna räkna med att svar kommer skyndsamt inom ett par arbetsdagar. Socialpedagogerna har först och främst vissa tider avsatta för administrativt arbete och kontakt med hemmen. I övrigt gäller på förhand bokade (telefon)möten. Kontaktuppgifter finner du på kontaktsidan för respektive årskursblogg. Om något inte fungerar som det är tänkt hör du först av dig till den det berör och sedan ledningen.


Lek, lärande och leriga kläder

”Mitt barn har alldeles leriga kläder när jag ska hämta, så här kan vi inte ha det!”

Vårt svar blir:

Skulle du hellre se att ditt barn stod bredvid och inte fick vara med i leken?

När vädret är som det är händer det att delar av skolgården blir tämligen lerig. Många barn tycker att det här med lera, vatten, sand är mycket roligt. Vi vet att undersökande och lek kan utveckla många förmågor hos barn. Vi är gärna med och uppmuntrar och stöttar leken att bli positiv, men vi hindrar normalt inte barn från att göra sig själva blöta, leriga eller svettiga. Även här finns lärande att göra kring orsak-verkan-konsekvens och utvecklande av gynnsamma förhållningssätt.

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra

Samma när det blir halt på skolgården. Åka iskana utvecklar fysisk litteracitet – plus att det tränar samarbete, turtagning mm. När det blivit riktigt halt måste man förstås ha hjälm i de stora backarna. Blåmärken ser vi dock mer som modighetsmedaljer än som något problematiskt. Att kläder slits i en is-kana ser vi också som naturligt och en del i att ha en god barndom, med god omvårdnad från signifikanta vuxna.

”Genom att linda in barnen i bubbelplast hindrar vi dem från att lära sig att fatta beslut. Det är ett riktigt vuxensvek.”/prof Dean Kriellaars

 


Rektorsinfo No 2 – 2018

Skolråd & Skolambassadörer

Vårterminen inleddes med Skolråd som bl a innehöll klargörande workshop kring kommunikation (på föräldrainitiativ, stort tack!). Minnesanteckningar hittar du här, skolrådet nås via skolrad @ glomstaskolanbloggar.se. Två föräldrar har anmält intresse av att vara föräldraambassadörer = svara på frågor (ambassador @ glomstaskolanbloggar.se) från föräldrar nyfikna på skolan, utifrån föräldraperspektiv – men fler vore trevligt och bra! Mejla mig om du är intresserad av att bidra!

Öppet MotMobbningMöte

Det blev ett mindre – men nog så givande – möte även denna gång, vilket vi som var där valde att tolka att många är nöjda med det som görs även om frågan om hur vi tillsammans kan arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande med kränkningar av alla de slag aldrig någonsin lär bli färdig. Ett möte till i vår planeras, håll utkik på bloggen!

Rekryteringar

  • Kurator Annika börjar i mars vilket blir en utökning, i dag är Alexandra kurator 50% och chef för elevhälsa 50%.
  • Niklas började i början av februari (No), Åsa (Ma) och Demet (Eng) kommer i mars. Alla tre erfarna och legitimerade lärare.
  • Till hösten behöver vi fler lärare, fritidspedagoger, socialpedagoger,  resurser mm. Tipsa gärna goda krafter!

Unikum – lärportal

Vi har nu släppts in i Huddinges nya lärportal Unikum, genomför kompetensutveckling och utforskar nya möjligheter för angelägen kommunikation. Grundskoleavdelningen återkommer med hur och när vårdnadshavare ska ges tillgång, vi hoppas få bli pilotskola och komma igång tidigt. Under våren räknar vi med att kunskapsbedömningar har förts in, liksom skriftligt omdöme. Du som redan nu vill läsa mer om de kunskapskrav som gäller hittar det på Skolverket. Hur vi tänker kring bedömning, betyg hittar du i SåHärGörVi.

Utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal är tänkta att ske innan sportlov, inbjudan via respektive årskursblogg har gått ut – hör av dig direkt om det inte kommit fram! Kontaktuppgifter hittar du på respektive årskursblogg, mejla socialpedagog om du inte vet vem du ska mejla. Vi erbjuder utvecklingssamtal via Skype/FaceTime/Hangouts för den som så önskar eller behöver.

Ny rutin för frånvaro efter sportlov

Automatiskt SMS till vårdnadshavare kommer att gå ut om elev inte checkat in  på skolan senast klockan 8.30 och inte är frånvaroanmäld av vårdnadshavare. Det är oerhört viktigt att samtliga vårdnadshavare har skaffat konto i Skola24 och där även har rätt telefonnummer registrerat.

Ledighet från skolplikt

Om man ska söka ledighet från skolplikt behöver det göras i god tid och med tydligt angivet syfte. Individuell bedömning görs alltid, beviljad ledighet är ett undantag. Du kan läsa mer här.

Incidenter

När incidenter sker är det viktigt att skolan får tidig och tydlig kännedom, så arbete enligt handlingsplaner kan utföras – även om det som görs sällan kan kommuniceras. I första hand är socialpedagog tänkt mottagare. Om något inte fungerar i den kommunikationen hör man av sig till Elevhälsochef eller rektor.

Elevrådet

Elevrådet har tagit höjd och fart, nu även med utbildade elevskyddsombud. De har även en egen blogg: elevrådet.glomstaskolanbloggar.se.

Lågstadiebyggnaden

Projekteringen för lågstadiebyggnaden, vilken ska byggas i grusgropen snett framför skolan har inletts! Det blir en lillasysterbyggnad i tre våningar.  Hur bygget kommer att påverka skolgård, infartstrafik, miljö mm återstår att se, men vi får alla hjälpas åt att göra det bästa av det hela – vi behöver verkligen fler hemvister då skolan fortsätter växa (ursprungligen var byggnaden planerad för åk 4-9).

Vårens planering

  • Kalendarium hittar du här – inkl lov och studiedagar (14/3, 21/3) då behov av lov/jourfritids behöver meddelas senast tre veckor innan. Det är viktigt att inte överboka, i januari la vi onödiga pengar på en vikarie som hade behövts bättre en annan dag på fritis.

Väl mött! Vi gör det bra tillsammans!

Frågor, funderingar, konstruktiva synpunkter och tips mottages tacksamt – bättre tala med oss än om oss. En hel del svar hittar du även i vår levande sida SåHärGörVi.

/Rektor


Kränkt? #MotMobbningMöte No3

Onsdag sista januari var det dags för MotMobbningMöte No 3. De är alla fristående, första hade ett undersökande upplägg, förra hade tema ”Sociala medier” och detta ”Vad utgör kränkning?”. Vi var inte så många som trotsat snöslasket, men fick till en god dialog om viktiga ting.

”Det här angår ju oss alla. Så mycket bättre prata om frågor förebyggande innan de uppstår. Som förälder vill jag ju vara förberedd” /förälder i G15

Vi kunde konstatera att en del av det vi pratat om förra mötet angående sociala medier tyvärr hade blivit alltför aktuellt. Sådant som är olagligt ska förstås också polisanmälas så att våld, hot och kränkningar inte normaliseras. Vi vuxna måste arbeta tillsammans för att ge barn och unga de gränser de behöver och mår bra av. Deras roll är att testa gränser, vårt är dels hålla dem, dels ta oss tiden och kraften att förklara varför de är viktiga – meningsfullt och begripligt.

”Att vara förälder är ingen popularitetstävling, det är ett livslångt, livsviktigt uppdrag” /Helena von Schantz

När – inte om – kränkningar händer är det viktigt att barnen vågar prata med oss vuxna. Hur vi tar emot dem när de kommer avgör om de kommer fler gånger.

”att bara bekräfta deras känsla kan man ofta komma långt med” /förälder i G16

När saker som händer kan tänkas påverka skolarbetet är det också bra om skolan får veta. Vi är erkänt dåliga på tankeläsning! I första hand är det socialpedagogen som är tänkt mottagare för dylikt. Vi behöver sedan arbeta med det tillsammans, skolan kan inte lyckas på egen hand.

”Det som händer på fritiden har faktiskt föräldrar ett huvudansvar för”/rektor Magnus

Jag upplevde att vi var eller blev överens om att arbetet måste vara såväl förebyggande, främjande som åtgärdande – var sak har sin tid och kräver sitt fokus men måste ske parallellt. På Glömstaskolan har vi inte en särskilt uttalad trygghetsgrupp, vilket erfarenhetsvis lätt kan göra att frågan hamnar hos ”någon-annan”, utan ett tydligt ansvar för var och en att göra sin bit, från rektor och chef för elevhälsa till socialpedagog, lärare och fritidsledare. På Glömsta bygger vi även på funktion istället för person. Om man som förälder upplever att man inte fått den återkoppling man utlovats hör man i första hand av sig till den som det berör, sedan går man vidare till ledning (som inte heller de är särskilt skickliga i tankeläsning).

Vi planerade även för ett fjärde möte senare i vår. Eventuellt att det kan förekommas av en föreläsning och precis som denna gång med förberedelser gjorda av kloka elever.

”barn har ofta nog kloka förslag på lösningar, om vi tar oss tid att fråga dem” /trebarnsfar, tillika rektor

 


Förr: ”gympa” Idag: ”Idrott och hälsa”

Ämnet Idrott och hälsa har tidigare varit ett ämne där det ska ”göras saker” till att idag ha blivit mer av ett kunskapsämne. Det är viktigt att förväntningar står i samklang med de uppdaterade utgångspunkter som gäller. I vår statliga läroplan finns sex tydliga ämnesområden man ska lära sig kunskaper inom:

  • Hälsa och livsstil
  • grovmotorik och rörelse
  • simning och livräddning
  • dans
  • orientering
  • friluftsliv och utevistelse.

Tar man en titt i kursplanen för idrott och hälsa hittar man inte ett enda ställe där ”boll” nämns,

– vilket kan vara förvånande – men visst kan man använda bollen som redskap för att utveckla allsidiga rörelseförmågor som exempelvis koordination.

Vi strävar efter att alla elever ska delta i så stor utsträckning som möjligt och utvecklas efter sina förutsättningar. Ständigt får vi lärare höra elever säga

”kör vi med att man åker ut?” eller ”hur kan man då vinna?”

men i vår undervisning försöker vi undvika att göra aktiviteter  eller lekar där de som inte lyckas åker ut. Vi vill få eleverna att förstå vinsten i att göra så bra man kan och att utmana sig själv istället för att glädjas över att andra elever åker ut i aktiviteten. På Glömstaskolan har vi fördelen med långa lektionspass tillsammans med varje årskurs och därmed kan vi fläta samman teori och praktik kontinuerligt.

Likväl som man tar med materialet som behövs till de teoretiska ämnena som penna, lärplatta och böcker, lika viktigt är det att ta med ombyte samt lärplatta till undervisningen i idrott och hälsa. För att ge eleverna bästa möjlighet att utvecklas gäller det att eleverna har oömma kläder på sig. Golvet i idrottstältet är ganska hårt och för att eleverna ska kunna göra sitt bästa är det en fördel att ha gymnastikskor på sig. Vi är medvetna om att omklädningsrum ofta kan upplevas vara en otrygg plats och gör det vi kan för att det ska bli tryggare. Vi har skärmförbud, en närvarande vuxen samt duschdraperi så man får duscha själv. Vi vet av erfarenhet att om en elev väljer att inte duscha efter avslutad undervisning, kommer den ofta inte att delta fullt ut och göra sitt bästa. Detta på grund av oro att lukta svett resten av dagen. Om en elev går svettig under skoldagen kan det medföra andra  saker utöver att man luktar illa; exempelvis kan klasskompisar ta avstånd ifrån eleven på grund av hygieniska skäl. Därför ser vi  lärare det som betydelsefullt att eleverna känner att de kan duscha efter undervisning i idrott och hälsa.

Frågor och funderingar om ämnet idrott och hälsa framförs gärna till oss!

/Stina Persson, leg lär, Max Enström leg lär – med färsk utbildning i b