Sjösättningsdax!


När segelbåten tar fart och verkligen skär igenom vattnet, surfar på vågor så att skummet yr och det känns som man flyger fram – då lever livet. Dessa ögonblick uppstår för mig några gånger per år varje sommar, men ger kraft att leva på resten av året. Men de uppstår då verkligen inte bara av sig själv.

  • Det krävs en massa kompetens och gjorda erfarenheter. I synnerhet när man är två, som är beroende av tillit till varandra.
  • Det krävs dessutom en båt, med funktionellt segel, alla linor och tampar på rätt plats och i rimligt gott skick. Självklart även flytväst, gärna även seglarhandskar och i detta fall även våtdräkt (RS Fevan har stora hål i aktern, så att vattnet kan rinna ut).
  • Det krävs även en lagom hård vind. Helst ska den också blåsa någorlunda åt rätt håll, det kan bli väl bra om det blåser ut till havs om något går fullständigt på tok.

De två första punkterna kan vi tvivelsutan påverka. Den första genom övning, övning, övning – att göra misstag men inte fastna vid dem, utan se dem som erfarenhetsunderlag för reflektion och lärande. Det går att ta sig upp ur lärandegropen, och man måste helt enkelt igenom den för att gå vidare. En lärare eller tränare kan ibland hjälpa till, men jobbet måste göras och ansvaret för det är först och främst mitt.

http://www.ulricaelisson.se/tag/larandegrop/

Att skaffa fram en båt är inte lika enkelt, men har man väl tillgång till det gäller det att hålla den i gott skick. Saker slits och behöver bytas ut, olika lösningar prövas. Vid sjösättning är det alltid lika intressant vad man kommer ihåg fel från förra året och vad som blivit slitet.

Det är ju inte så att man bara kastar i båten och ger sig iväg ut på havet. Nej, först kollar man att allt är på plats och både man själv och båten är redo att ta sig an havets nyckfullhet.

På Glömstaskolan tänker vi lite likadant. För att lyckas i skolan krävs det en hel del kompetens, vilket utvecklas genom lärarledd undervisning vilken lägger grund för egna gjorda erfarenheter och resor ner och upp ur lärandegropen. Arbetet måste göras – närvaro är en nödvändig men ej tillräcklig förutsättning. Engagemang och ihärdighet krävs också om det ska bli riktigt bra.

Sjömannen ber inte bara om medvind, han lär sig segla.

Vi inleder dessutom varje läsår och termin med en sjösättningsvecka, där vi gör oss redo för undervisning genom att lägga en grund utifrån den centrala frågan:

Hur ska vi ha det tillsammans?

Trygghet och trivsel är nödvändiga, men ej tillräckliga förutsättningar för kunskap och lärande. Det är förstås något vi behöver arbeta med kontinuerligt över hela läsåret, men just i början lägger vi lite extra fokus i syfte att skapa en god och stabil grund. Vi gör oss helt enkelt redo och undervisningsbara. En del elever har fortsatt träna läsning och annat under sommaren, andra har tyvärr tappat den viktiga rutinen. En del har vuxit och tillägnat sig mer gynnsamma förhållningssätt, andra behöver fås att inse att sommarlovet faktiskt nu är slut nu och för ganska många är det nog så skönt att vardagen återigen rymmer rutin och människor som faktiskt på riktigt bryr sig.

Nu fortsätter vi bygga stadig grund grundtillsamma!


Rektorsinfo #3 2018

Skolavslutning tisdag 12/6

  • Start i respektive hemvist 09.00 – ev mer information på respektive årskursblogg. Morgonfritids som vanligt.
  • kl 11.11: Gemensam avslutning ute på skolgård, färdig senast 12. Om vädret fortsätter visa sin bästa sida och vi kan vara ute är alla anhöriga, nära och kära varmt välkomna delta – om vi måste vara inne behöver elever och personal förstås prioriteras.
  • Fritids inkl lunch endast för de som anmält behov till intendent Caisa Moore.
  • På kvällen har Grundskolenämnden möte på Glömstaskolan.
  • Efter avslutningen sommarlovsfritids för de som anmält, personalen har utvärdering och kompetensutveckling.

Rekryteringar

Skolan fortsätter växa, några planerar föräldraledighet och några går vidare till andra uppdrag. Precis som personaltäthet har vi ungefär samma personalomsättning som motsvarande skolor. Detta är alltid på både gott och på ont, det är förstås viktigt att de som kommer passar in i kompetenspussel och skolans kultur.  Måndag 13/8 meddelar vi vilken personal som bemannar vilket team vid uppropet.

Ny skolbyggnad & idrottshall

Från startworkshop kring nya huset – skolan, fastighetsbolag, huvudman, byggare, arkitekt överens om principer och utgångspunkter

Hur det nya skolbygget kommer att påverka skolgård, infartstrafik, miljö mm återstår att se, men vi får alla hjälpas åt att göra det bästa av det hela – vi behöver verkligen fler hemvister då skolan fortsätter växa (ursprungligen var denna byggnad planerad för sex hemvister åk 4-9, den nya byggnaden skulle stå klar i höst). Fotbollsplanen försvinner en tid, men vi får lära oss nyttja skogen mer. Idrottshallen nere vid Glömstavägen beräknas klar ht 19, första spadtag på onsdag 13/6 kl 14.

Unikum, Utvecklingssamtal & Skriftliga omdömen

Huddinges nya lärportal Unikum har gett Grundskoleavdelning , IT-avdelning och oss mycken lärande och erfarenheter på vägen. Vi har kommit in i systemet och vårdnadshavare ska enligt uppgift vara på gång (de som av olika anledningar har Unikum-inloggning sedan tidigare redan nu).  Det blir bra när det blir klart!

Framåtsyftande Elevledda utvecklingssamtal kommer i början av september. Som ett underlag för samtalet  kommer skriftligt omdöme (åk 1-5) respektive läsårsbetyg (åk 6-7) ut innan sommaren. Framöver kommer detta via Unikum.

Betyg och Bedömningar

Betygssättning är myndighetsutövning som inte är enkel – därav krav på yrkeslegitimation. Erfarenhet och sambedömning underlättar rättssäkerhet, det tar dessutom en tid för att en tydlig bild ska uppstå. Vi tar stöd i nationella prov och Skolverkets bedömningsportal, sambedömer där det är möjligt. Rutiner med betygskonferenser har skärpts upp, arbetet kommer fortsätta utvecklas.

Betyg ges på de kunskaper du visat att du kan i förhållande till nationellt satta kunskapskrav.

Du som vill läsa mer om de kunskapskrav som gäller hittar det på Skolverket. Hur vi tänker kring bedömning och betyg hittar du i SåHärGörVi, inkl länkar till tydliggörande filmer. Vi höjer eller sänker inte betyg, varje termin ges nya betyg. Kanske att betygen i nian kan vara viktiga, men betygen på vägen mot nian är framförallt en statusrapport så eleven vet hur mycket mer energi som behöver sättas in för att få de betyg man önskar – utan att det ska ske på bekostnad av mående.

Anna Nygren, från Ung Livsstil (länk finns på Bra-att-ha-sida)

Rutin för frånvaro – morgonstart

Automatiskt SMS till vårdnadshavare verkar i huvudsak fungera nu – annars behöver det anmälas direkt till intendent. Det är förstås självklart att samtliga vårdnadshavare behöver ha skaffat konto i Skola24 och där även har rätt telefonnummer registrerat. Systemet är automatiskt, vi ringer inte hem, det är vårdnadshavares ansvar att se till att elev kommer till skolan

Nota bene:

Vi får arbeta vidare med stavningen, men budskap är ändå lika tydligt som viktigt!

Incidenter

När incidenter sker är det viktigt att skolan får tidig och tydlig kännedom, så arbete enligt handlingsplaner kan utföras – även om vad som görs sällan kan kommuniceras. I första hand är socialpedagog tänkt mottagare. Om något inte fungerar i den kommunikationen hör man av sig till Elevhälsochef eller rektor.

Elevrådet

Elevrådet har verkligen tagit höjd och fart, läs gärna mer på deras egen blogg: elevrådet.glomstaskolanbloggar.se.

Skolråd

Vårterminen avrundas med Skolråd – ett forum för samverkan mellan hem och skola på ett mer övergripande plan och med helheten i fokus – fredag 15/6 kl 8-9. Minnesanteckningar från de två tidigare denna termin  hittar du här, skolrådet nås via skolrad @ glomstaskolanbloggar.se. Skolrådet saknar ännu några representanter i äldre årskurser – anmäl intresse till rektor!

Planering framåt

  • Fantastisk läsutveckling i förskoleklass detta år

  • Första spadtaget för Glömstahallen onsdag 13/6 kl 14.00, nere vid Bergavägen/Glömstavägen.
  • Sommarlovsfritids för de som anmält, information om tider, aktiviteter mm på skolans blogg.
  • Skolråd 15/6 kl 8-9, Informatören.
  • v 28-31: sommarlovsfritids på Vistaskolan.
  • 13-14/8 är sommarfritids STÄNGT för planering.
  • 20/8 Upprop, tider kommer på skolans blogg.
  • Kalendarium hittar du här – ännu inte fullt uppdaterat för hösten. Notera att behov av lov/jourfritids behöver meddelas senast tre veckor innan.

Väl mött! Vi gör det bra tillsammans!

Frågor, funderingar, konstruktiva synpunkter och tips mottages tacksamt – bättre tala med oss än om oss. En hel del svar hittar du även i vår levande sida SåHärGörVi.

/Rektor


Så rustar vi oss för en digital värld

Vi lever i en digital tid. Vi som föddes innan internet har ännu en relation till ett liv utan uppkoppling, dagens barn har det inte. Vi vuxna behöver förstås vara med på deras resa där mycket finns att lära och träna – tillsammans. Liksom även utmana och vidga deras, utifrån vår horisont och våra erfarenheter.

Vi skyddar barnen i världen, inte ifrån världen. /Anne-Marie Körling

Bara för att det sedan urminnes tider förekommit mobbning och konflikter i idrottens omklädningsrum har få föreslagit att vi ska förbjuda idrotten. Vi lär och tränar istället, skapar rutin och sammanhang.

  • främjande (skapa en god kultur och gynnsamma förhållningssätt)
  • förebyggande (skapa handlingsberedskap för när saker händer)
  • åtgärdande (agerar när saker händer, klokt och balanserat – lång- och kortsiktigt).

– Jag tror att det är viktigare vad man gör med skärmtiden än att man sitter med skärmar. Sitter man och hatar på Facebook eller tittar på skräp på Youtube är det dåligt. Men det finns också otroligt mycket bra man kan göra. /Karin Nygårds SvD 9/4-18

Som så ofta är BALANS ett gott ord. I skolan tar vi ansvar för den, vi använder iPad där de är ändamålsenliga, penna och papper där det är mer ändamålsenligt. Böcker läser vi både på skärm och i pappersformat, båda har sina för- och sina nackdelar, vilka vi alla behöver få uppleva. Hemma behöver du som förälder och vårdnadshavare ta ansvar för att vidga barnets vyer och lägga grund för gynnsamma förhållningssätt. Vi bör även fundera över hur vi fungerar som förebilder – hur har vi det egentligen med våra egna skärmar?

– Vi måste engagera oss i våra barns liv, både det fysiska och det digitala. På samma sätt som vi kan säga ”Du verkar inte glad när du har lekt med den och den kompisen, vad beror det på?” borde vi säga ”Du verkar inte glad när du använt den och den appen, hur kommer det sig?” /Karin Nygårds SvD 9/4-18

Vi kan bara utgå från vår egen förståelsehorisont. Källkritik blir allt viktigare att lära sig.

Om vi är medvetna om att vi kommer att tolka allt vi läser utifrån vad vi redan tror på, men att andra tror på andra sätt, kanske det blir lättare att förstå att man kan uppfatta världen på olika sätt. Det är en spännande diskussion att ha med våra barn. /Karin Nygårds SvD 9/4-18

Vi har också en del att lära från och med de unga – om vi tar oss tid. Det är det väl värt. Några tips på resurser finns på Bra-att-ha-sidan, fler mottages tacksamt!

 


Tankar kring vårt gemensamma arbete mot mobbning utifrån #motmobbningmöte

Genom att tillsammans träffas där vi kan lyfta våra tankar, funderingar och oro kring det svåra ämnet mobbing som berör oss alla på olika sätt, så förebygger vi och kan försöka att stoppa/förhindra.

Förra veckan blev vi påminda hur svårt och hur jobbigt det kan vara att växa upp och hur komplicerat det kan vara med relationer. Det är ju inget som är självklart för ett barn. Varje dag ställs de inför nya utmaningar, hinder och dom behöver att ta olika val i olika situationer.

Alla är vi olika och kommer med en ryggsäck med olika egenskaper och erfarenheter i. Det är vi vuxna som tillsammans skapar de bästa förutsättningarna för våra barn och lär barnen samhällets värderingar, normer och regler.

I mitt yrke som socialpedagog är ett av mina huvudsakliga uppdrag att förebygga psykisk ohälsa. För mig handlar det om att vara en närvarande och lyhörd pedagog. Genom att skapa goda relationer till eleven, där de känner sig trygga och sedda på ett positivt sätt så kan jag förhoppningsvis nå fram. Där skapas tillit till oss vuxna och vi kan på ett positivt sätt stötta och vägleda eleverna framåt.
Jag ser verkligen en skillnad när jag tillsammans med er vårdnadshavare får samarbetar kring era barn. Vi lär av varandra.

/Vibeke Hansen, tankar utifrån senaste #motmobbningmöte


Ett elevråd – ett läsår senare – och framåt

Under höstterminen 2017 startade Glömstaskolans nya elevråd sitt arbete.

Vi har träffats två gånger i månaden i olika konstellationer. Oftast har vi träffats i vårt egna rum på plan fyra. Alla med sin lärplatta redo för uppdrag. Årskurs 1 till 7. I början var det vuxen som höll i mötet och skrev protokoll. Allt eftersom möte lades till möte så började eleverna själva hålla i och skriva protokoll på mötet.

I rummet när mötet är i gång har vi tre förhållningssätt att anpassa oss till:

  • begär ordet om du vill prata
  • ordförande ger ordet till den som vill tala
  • alla får prata till punkt

Läsårets sista uppdrag för elevrådsrepresentanterna blev att göra en utvärdering med sina hemvister.

  • berätta om två saker som varit bra med elevrådsarbetet.
  • berätta om två saker du saknat med elevrådsarbetet.

Med dessa redo ska vi sedan sätta oss ner och göra en plan inför nästa läsår. Viktigt på riktigt, utvärdera och göra en plan inför kommande år.

Vad har vi då gjort under året?

Elevrådets utsedda representanter redovisar sin utredning av skolans enda regel för rektor.

Skolans regel

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra

från första mötet så gick vi ut  och markerade att det här elevrådet jobbar på riktigt. Skolans regel utvärderades och presenterades för vår rektor. Hur fungerar regeln i skolans olika lokaler?

Diskrimineringsgrunderna – Elevrådet arbetar med #metoo. Representanterna i elevrådet lärde sig själva och undervisade sina hemvister om vad diskriminering är och vilka de 7 diskrimineringsgrunderna är. Alla hemvister dekorerades med informativa affischer som tillsammans skapade en regnbåge.

Inför Nobeldagen så gjorde elevrådet sitt första framträdande och berättade för hela skolan om sitt arbete. Framträdandet blev bejublat och alla fick äntligen se vilka deras representanter var. Idén om en egen blogg för elevrådet mynnade ut i att en sådan skapades – där eleverna själva delar sina tankar om sitt viktiga arbete.

Med det nya året så förberedde elevrådet och skolan sig på att uppmärksamma Förintelsens minnesdag. Oavsett ålder så uppmärksammade alla dagen. De yngre läste boken Mr Peabodys äpplen och de äldre läste Sofia Z-4515. Alla fick möjlighet att prata om vilket ansvar det kommer med vår frihet att fritt få uttrycka våra tankar.

När januari var över så siktade vi in oss mot nästa stora händelse World childrens prize. Barnkonventionen i fokus och ett arbete om våra rättigheter. Arbetet med priset riktar sig mot elever från 10 år. World childrens prize organisationen var tydlig arbetet med de nominerade är något som är mer lämpligt för de äldre eleverna. Historierna som följer när vi lär oss om de nominerade är fulla med berättelser som kan vara hemskt att höra och svåra att förstå. Precis som med arbetet kring Förintelsens Minnesdag så gjorde vi istället ett delat arbete, ett för de yngre och ett för de äldre. Vi vill inte missa en chans att som hel skola arbeta med något som ger oss en samhörighet men även tillfälle att tillsammans uppmärksamma Barnkonventionen. De yngre jobbade med artikeln Varje barn har rätt till utbildning. Vackra solar tillverkades, vad har du lärt dig i skolan?

De äldre eleverna arbetade med tidningen The Globe, lärde om de nominerade. Gjorde övningar om priset och förberedde sig för att lägga sin röst. Här ville vi även ta tillfälle att lära och visa alla som skulle få rösta hur en omröstning i ett demokratiskt land ska gå till. Vi ordnade med röstlängder, valkontrollanter, rösträknare, privata bås där valdeltagarna kunde bestämma sin röst.

Vi som elevråd ska naturligtvis jobba med aktuella frågor som kommer upp på de olika hemvistråden men vi vill även vara de som sätter agendan och för arbetet framåt. För det så behövs en plan. I dagsläget är det ett oskrivet blad vad nästa års Elevrådsarbete kommer att innehålla. Vi väntar med spänning på utvärderingen och sätter oss därefter och gör en plan.

Vad ska nästa års elevrådsarbete innehålla? 

Spännande fortsättning följer!

 

 


Apropå Betyg: Studera och gör ditt bästa men inte på bekostnad av ditt mående

Betyget är ett hett ämne särskilt så här på vårkanten och det skapar tyvärr ofta stor ängslan, ångest och missnöje bland våra elever. Vi vuxna måste hjälpas åt att lugna de elever som dras med i hetsen och hjälpa dem att vara nöjda med sina prestationer när de verkligen har kämpat trots att det inte står ett ”A ”eller ”B” på slutresultatet. E är godkänt, E är bra. E kan till och med vara jättebra.

Vi måste såklart även uppmuntra och motivera de elever som inte använder sin fulla potential så att de kan få ett betyg som motsvarar kunskaperna de besitter och/eller har möjlighet att skaffa sig.

Om eleven har A i alla ämnen (17 st) så har eleven 340 poäng. Vem behöver 340 poäng? Ytterst få.

Här kan du se hur antagningspoängen såg ut ht- 17 för de kommunala gymnasieskolorna i Huddinge: antagningspoängen ht- 17  Du ser, inte särskilt många som har över 300 poäng. Eleverna kommer långt på betydligt lägre betyg. Här kan du räkna ut ditt meritvärde.

Det är i nian betygen, på riktigt, kan ha betydelse. Betygen fram tills dess är en fingervisning om var eleverna ligger kunskapsmässigt och vad som krävs framåt.

Betygen kommer att variera. I regel får eleverna ett terminsbetyg till jul och sommaren på vad de åstadkommit under terminen. Det kommer alltså se lite olika ut mellan terminerna. Här kan man passa på att tillägga att eftersom eleverna och lärarna på Glömstaskolan just nu är mer eller mindre nya för varandra så kan betygen variera ytterligare. Över tid kommer det antagligen att stabiliseras då vi kommer att ha ett större underlag, nationella prov och skolverkets bedömningsstöd som vi använder för att mäta elevernas kunskaper och stämma av våra bedömningar mot. Sen får vi inte glömma att eleverna faktiskt presterar lite olika genom skolåren.

Vi höjer eller sänker inte betyg. Vi ger nya betyg varje termin, utifrån uppvisade resultat i förhållande till Skolverkets kunskapskrav.

Vi måste, den här tiden fram till nian, lära eleverna att göra kloka val. Frågor som de under högstadietiden behöver fundera på är:

  • Vilket program vill jag gå?
  • Vilka ämnen behöver jag få godkänt i för mitt gymnasieval?
  • Och faktiskt….Vilka ämnen kan jag få bra betyg i utan att slita ihjäl mig?  

Att studera är superkul och superjobbigt. Det är roligt att studera, man träffar aldrig så många kompisar och knyter kontakter som under studietiden. Än så länge har inte livets krav satt klorna i en. Men det är riktigt jobbigt också. Att hålla igång flera ämnen samtidigt. Inlämningsuppgifter som ska göras, prov som ska skrivas och känslan att hela tiden känna sig bedömd, det tar på krafterna. Det måste vi vuxna komma ihåg. Kommer ni ihåg? Det var inte helt lätt att vara tonåring heller.

Alla vägar kan bära till Rom. Alla elever som vill gå på gymnasiet kommer att få gå på gymnasiet. Kanske inte på sitt förstahandsval men det behöver inte vara dåligt för det. Hur många av oss vuxna har gått raka spåret, valt ”rätt” gymnasieprogram och fortsatt spikrakt till den arbetsplats som vi befinner oss på nu? Inte särskilt många gissar jag. Inte vi i alla fall. Många av oss har valt om, bytt och riktat om vår kompass både en, två. och tre gånger. Det kommer våra barn och elever antagligen också att göra. Inte ens betyget i nian var livsavgörande för de allra flesta av oss.

Föräldraskap är ingen popularitetstävling, det är ett livslångt, livsviktigt uppdrag. /Helena von Schantz

Det vi vill ha sagt är, visst ska vi hjälpa våra elever och barn att utveckla gynnsamma förhållningssätt, nå framgångar och vara och visa sitt allra bästa jag så ofta det bara går.

Men främst ska vi stötta, uppmuntra och hjälpa dem att bli trygga ungdomar som tror på sin egen förmåga och känner stolthet över sin arbetsinsats när de gör så gott de kan och samtidigt mår bra, oavsett vad det står i betyget. För de är inte sina betyg, de är så mycket mer.

 


Dians dröm – konkret exempel på #hållbartihop

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra – här ett exempel på hur en sjuåring kan tolka det hela, i konkret aktion, saxat från MittiHuddinge 11/4-18:


Vi gör bra morgon tillsammans!

Vi har nu under sju månader gett möjligheten till alla elever på Glömstaskolan att påbörja dagen på bästa sätt genom rörelse varje morgon. För mig som skolans hälsopedagog är det tydligt och häftigt att se hur eleverna utvecklats dag för dag med att ta ansvar och samverka på en yta med många olika utbud och många olika behov.

Till en början var jag alltid den som dukade upp stationer av olika aktiviteter ca 20 min innan eleverna släpptes in i tältet och fick ta del av det som erbjöds. Med en tydlig struktur och med ett tydligt förhållningssätt lärde sig eleverna snabbt vad som gällde och efter en tid kunde jag därför släppa på de strikta ramarna och bjuda in eleverna till att göra med istället för att jag hela tiden skulle göra åt. Sagt och gjort.

Numera när jag kommer till jobbet vid 07.15 står det vanligtvis redan elever och väntar på att få komma med in och hjälpa till att förbereda och duka fram olika stationer. Tillsammans bestämmer vi vad som ska erbjudas ”idag” och eleverna plockar fram och dukar själva upp för kommande aktiviteter. Idag är parkour och gymnastiska stationer, bollsporter i form av innebandy, fotboll, spökboll, Harry Potter samt pingis väldigt populärt och man blir lika imponerad som inspirerad av elevernas kreativa tänkande i form av byggkonstruktioner till utförande av olika rörelsemoment.

Att också se hur de yngre modigt apar efter de äldre genom att prova sig fram på sina egna sätt och i att lära sig nya saker och utveckla sina egna förmågor är verkligen givande och rörande.

Jag ser hur elever utför och testar nytt och med ett leende eller en gest stolt vänder tillbaka för att göra om igen. Vi gör andrafjäril och tredjefjäril och fler än så! 

När klockan slår 08.10 är det dags för alla att tillsammans hjälpas åt att plocka undan och ställa tillbaka allt material på respektive plats innan vi tillsammans lämnar hallen för att infinna oss på vardera hemvisten senast klockan 08.30 då skolan börjar. 

/Sandra Eriksson, Hälsopedagog


Fem artiklar och perspektiv på tillvaron

Det händer att Glömstaskolan väcker intresse hos media. Det är inget självändamål och verkligen inget vi direkt jobbar på, men det vi gör ger förstås ibland avtryck och väcker nyfikenhet. Vi tar i allmänhet gärna emot, då en ärligt nyfiken och utbildad journalist ofta ställer viktiga frågor, vilket ger oss själva perspektiv på tillvaron (precis som vi gärna bjuder in forskare). Sedan blir det inte alltid rätt, men det får man också leva med! Har man tur kan det till och med bli bra underlag för god undervisning.

Men varför står det att vi inte har klassrum? Vi sitter ju i ett!

Vilket läraren förstås hade hoppats på, som grund för fortsatt undervisning:

Ska vi stryka under allt som stämmer respektive inte stämmer i artikeln?

Sedan kan vi resonerar över hur det kan tänkas se ut i övriga artiklar i tidningen, där vi inte är lika säkra på hur det faktiskt ter sig om man vore på plats. Undrar om de innehåller lika mycket fel och halvsanningar?

Riktigt intressant blev det förstås när en annan journalist lurade med en professor att tro att detta var sanningen. Eleverna bjöd in till samtal om källkritik, men fick inte ens något svar…

Om inget annat kan man ju titta in på vårt öppna instagram, där ser man ju både klassrum och möbler! /elev i åk 5

Varmt välkommen förbi och se hur vi har det! På riktigt.

 


Hur är det att arbeta på Glömstaskolan?

Nu är det ett år sedan jag slutade arbeta som lärare – jag som aldrig skulle bli skolledare, men ändå föll till föga efter nästan 20 år som lärare och facklig företrädare. Jag är f ö väldigt glad över att jag har den grunden i alla de små och stora mer eller mindre omöjliga beslut som behöver fattas som rektor. Jag kan förstås inte berätta hur det är att vara lärare, fritidspedagog, socialpedagog, resurs, it-samordnare, köksbiträde, kökschef, skolsköterska, kurator mm på Glömstaskolan – men ger mig ändå på ett försök, utifrån mitt nya rektorsperspektiv. Ta det för vad det är – eller hör direkt med medarbetarna!

Det händer att föräldrar och pedagoger nyfikna på skolan frågar om jag trivs. Mitt svar är enkelt:

Jag bor i Sollentuna och tillbringar alltså nära två timmar varje dag på pendeltåg respektive cykel till/från stationerna. Som legitimerad lärare samt skolledare med stort nätverk har jag lätt hitta jobb och jag har återkommande skrivit om att man behöver ta ansvar om man inte trivs. Är det svar på frågan?

I höstas hade skolan 60% ny personal, så skolan växte med 50% under förra läsåret och sedan 50% till under sommaren. Inget problem, men en spännande utmaning! Vi hade en vecka på oss innan eleverna kom. Av dessa ägnade vi tre dagar åt att prata och göra kultur – pillandet i klassrum sparade vi till eleverna kom, då vi här arbetar med och inte åt. Torsdag eftermiddag var jag tydlig:

Nu vet ni mer vad ni har gett er in på och hur vi arbetar. Om du nu känner att det inte känns bra är det helt OK att kliva av här och nu. Som legitimerad lärare hittar du ett nytt jobb imorgon och vi håller just nu inte på en månads uppsägningstid.

Alla var kvar. Detta upprepades sedan vecka 44. Det känns viktigt att de som är här är de som vill vara här. I november hade vi behov av en legitimerad högstadielärare i MaNo, vilket vi alla vet är en bristvara. Döm om vår förvåning när vi hade 14 legitimerade lärare som sökt tjänsten! Jag tror verkligen inte det handlade om hur vi utformat annonsen, utan något helt annat. Precis som intervjuerna i våras kom frågan även denna gång:

Ska inte ni ställa några frågor?

Men nej, vi berättar mer hur vi vill ha det – sedan får man välja om man är med eller inte. Referenser har vi förstås tagit (att någon känner någon som känner någon är högst sannolikt i en uppkopplad värld, att göra en google-sökning är också självklart idag). Så tänker och gör vi, vilket inte säger att andra ska göra likadant. Vi har en idé och enligt aktuell forskning gäller det nu att hålla i och hålla ut. När omgivningen blir oroliga försöker vi håller vi om, men backar inte självklart tillbaks till kända hörn. Förra förvaltningschefen la även till den viktiga hålla bort. Vilket f ö är en stående punkt på APT: Vad har vi slutat göra? Inte alltid det kommer fram något, men signalvärdet från ledningen tänker jag är tydligt.

På Glömstaskolan arbetar vi i äkta team. Som all organisation har det sina för- och sina nackdelar, vilket vi även fått utomstående perspektiv på. Här är det dock ett val som organisationsryggrad och inget man som enskild kan välja bort. Vi tränar och lär!

Inte bara lätt. Mentala tatueringar lärorikt

Den lärare som säger sig vara färdig är just det. Vänligen lämna byggnaden!

Vi har en modell på Glömstaskolan där vi, inspirerade av Bättre Skolor, börjar varje möte med en styrkerunda, för att börja i den energi som kommer av vad som faktiskt fungerar. Den gör skillnad. Vi arbetar även med Röda Sockor / Tuffledarskap

Innan jag samlar ihop vita lakan för tvätt kollar jag att det inte smyger med några röda sockor som missfärgar hela tvätten – och det går att tänka samma sak med våra möten.

Det innebär att varje möte, efter styrkerunda, inventerar om det finns något grus mellan de som är där. Om så är fallet behöver det först lyftas för att mötet ska bli produktivt. Inga surdegar välkomna! Vi har val, vi har mandat, vi tar ansvar för att uttrycka våra behov, vi är raka och tydliga, tillåtande och visar varandra tillit. 

Varje fredag har vi APT. En timme, kl 14.20-15.20. Arbetstiden för lärare slutar 15.30, så det är bara att resa sig upp och gå om vi inte lyckats hålla mötet fokuserat. Agenda blir protokoll, skrivs i realtid i GSuite, var och en har tillgång att skriva in det man önskar ta upp. Är man inte där kan man delta på distans eller så läser man efterhand och vet allt – ingen information alla behöver veta finns någon annanstans, förutom en grupp på Insidan (Huddinges Fb) med viktig info, som var och en måste läsa varje dag. Vi har inga postfack och massmejlar inte. Mejl läser och besvarar vi vardagar.

”APT fredag eftermiddag, när man vill gå hem?” tänkte jag innan jag började. Nu älskar jag det – man får lämna veckan bakom sig och har en tydlig plan framåt, så helgen verkligen kan bli helg! /erfaren lärare

På föräldramötet för de intresserade av förskoleklass (vi har inga andra traditionella föräldramöten) var jag tydlig:

På en ny skola får man väldigt mycket engagemang och inspiration. En hel del rutiner och traditioner är dock ännu inte på plats. Om det är viktigt att lång tid i förväg veta exakt hur Luciafirande går till, är detta inte rätt ställe.

Vi har också ett stadigt inflöde av elever och personal, vilket påverkar grupprocesser och kräver sitt engagemang. Men också ger stora möjligheter att göra skillnad på riktigt! Som personal på Glömsta får man också stort mandat i att professionellt vara med och skapa de rutiner och traditioner som man önskar se.

Jag tyckte jag hade mandat på förra skolan. Nu när jag upplevt mandat på riktigt, vet jag att jag knappt hade det. Här känns det verkligen att vi har skolledningen i ryggen. /lärare på medarbetarsamtal

Sedan kom så den årliga medarbetarundersökningen (jan/feb 2018). Man kan tänka att den naturligt höga stressnivån i en ny organisation som på allvar prövar nya vägar skulle kunna tänkas slå igenom. Alla är nya för varandra, ledarskapet har gott om skolerfarenhet men inte så mycket chefserfarenhet. Den är ett nedslag i januari och säger förstås inte allt, men något. Den visar att det förstås finns en del att arbeta vidare med, såväl bygga på styrkor som täppa till sådant som är mer problematiskt. Vi kompletterar den även med ett system där vi individuellt följer upp varje vecka, men några korta frågor på samma sätt som säkerhetskontrollen på flygplatsen följs upp löpande. Arbetet kommer inte ta slut, vi tar oss an det tillsammans!

Såhär ser i alla fall årets medarbetarundersökning ut i urval:

Nota Bene att alla staplar bör vara höga utom nummer två (”Arbetsrelaterad utmattning”). Den svarta romben markerar ett riktvärde baserad på forskning bakom systemet.  Vi är förstås verkligen inte nöjda med att arbetsrelaterade utmattningen är högre än riktvärde, men samtidigt förundrade över att den är lägre än övriga skolor med tanke på att vi är en ny skola som provar nya vägar, där många rutiner inte ännu sitter och i princip alla är nya för varandra.