Kulturskapande? Vi får det att funka 6

Här kommer så ett utdrag till ur Magister Magnus bidrag i antologin ”Vi får det att funka!” (Ekerlids förlag 2016). Anledningen till att vi publicerar det här är förstås att det har bäring på det vi tänker och försöker gestalta:


HallbartIhop2Varför kulturskapande – hur gör vi det #hållbartihop?

Vi på Glömstaskolan pratar ofta med våra elever om hur vi vill ha det tillsammans, utifrån att vi alla vill ha det hållbart ihop. Detta gäller generellt och är lika applicerbart på IKT som på annat. Innan man introducerar ny teknik, nya moment och kollaborativt skrivande är det klokt att ha en öppen, saklig och allsidig dialog utifrån frågorna:

  • beaty”Hur vill vi ha det tillsammans?
  • Hur gör vi det bra, hur gör vi varandra bra?
  • Vilka risker finns och hur kan vi försöka minimera dem respektive lyfta om de ändå händer?”

När arbetet sedan är igång är det lämpligt att återkommande lyfta frågan, påminna om hur vi ville ha det och vad som nu kan krävas för att få det så.

Utbildning handlar om att skydda i verkligheten inte ifrån den!

/Anne Marie Körling

När vi är i mål vid något ska vi inte heller slarva över utvärderingen; ”vad lärde vi oss egentligen av detta, både konkret och på ett högre plan? Vad tar vi med oss i nästa arbete och vad lämnar vi bakom oss?”

Detta fungerar både på system-, grupp- som på individnivå. Att förmå och inspirera elever att själva välja sådant som bottnar i gynnsamma förhållningssätt slår vilka tekniska filter och spärrar som helst. Jag är personligen helt övertygad om att dessa i förlängningen snarare stjälper än hjälper, de visar brist på förtroende och uppmanar närmast till försöka att hitta vägar runt dem. Samtidigt ska vi inte sväva på målet; närvarande vuxna bestämmer, vilket är såväl ett mandat som ett ansvar som är oss givet i kraft av att vi är vuxna i allmänhet och lärare i synnerhet.

”Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära” /Läroplanen Lgr 11, kap 1

 


Kreativitet? Vi får det att funka 4

Här kommer så ett utdrag till ur Magister Magnus bidrag i antologin ”Vi får det att funka!” (Ekerlids förlag 2016). Anledningen till att vi publicerar det här är förstås att det har bäring på det vi tänker och försöker gestalta:


IMG_3236Varför kreativitet?

Kreativitet är en förutsättning för fungerande problemlösning. Att samhället är i behov av människors kreativitet i stort och i smått tror jag de flesta inser och anser. Kreativitet bygger på att kombinera sådant man vet och kan på nya sätt, här erbjuder digital teknik ofta stora möjligheter i sin asynkronitet och multimodalitet.

”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet…

Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. ” /Lgr11, kap1

23 sep. 2016 06-22-23


Kollaboration? Vi får det att funka 3

Ett till utdrag från Magnus Blixt ur antologin ”Vi får det att funka!” (Ekerlids förlag):

Varför kollaborativt arbete?

”Kollaboration innebär att samarbeta med andra för att lösa en gemensam uppgift.”

(Wikipedia 160330). Det kan stundtals ha en negativ konnotation (fiendevän, quisling) men om vi håller oss till dess grundbetydelse handlar det om

  • samarbete med andra
  • lösa en – gemensam – uppgift

Och här finns det förstås mycket att tjäna på gott kollaborativt arbete i skolan. Dels vet vi att vissa saker lärs bäst tillsammans med andra (exempelvis när det kommer till betydelse av begrepp blir de tydligare när de får frotteras med andras tankar), dels är läroplanen tydlig i att eleverna ska tränas i samarbete. Det kan knappast göras på andra sätt än att faktiskt samarbeta med varandra, eller hur? Här ger digitala verktyg nya möjligheter, både till nya kollaborationsytor, där tid och rum inte längre behöver vara lika viktiga och till nya uppföljningsmöjligheter när dessa färdigheter tränas och utvecklas.

”Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där… Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet” /Läroplanen Lgr11, kap1


Därför teambaserad organisation!

På Glömstaskolan hör du INTEIMG_2777

Min klass…

Mitt klassrum…

eller

Din klass

Ditt klassrum

Vår organisation, vår fysiska lärmiljö och vår psykosociala lärmiljö är en helhet som bland annat bygger på att vi arbetar tillsammans i team. Man måste ha någon utgångspunkt för hur man organiserar och vi har valt årskursen. Det kan diskuteras, men är en rimlig grund utifrån det uppdrag skollag och läroplan ger oss.

Varje årskurs har en tydlig hemvist, där varje elev har sitt egna skåp. Inom årskursen gör vi inte klasser eller fasta grupper, vi arbetar med trygghet och tillit på andra och över tid mer hållbara sätt. Ett antal legitimerade lärare, fritidspedagoger samt socialpedagog har ett huvudansvar för respektive årskurs, även om många lärare undervisar i fler årskurser utifrån sin ämneslegitimation.

Digitala lärverktyg som stöder lärprocessen i mötet lärare-elev-innehåll är en självklarhet, liksom tydligt definierade och varierande lärmiljöer vilka medvetet används till olika typer av undervisning.

Några effekter av teambaserad organisation:

  • Lärare, fritidspedagoger och socialpedagoger  kan bättre utnyttja sina kompetenser och individualisera undervisningen för varje elev.
  • Kollegialt lärande ökar  med tydlighet, transparens och formativa arbetssätt.
  • Yrkesetisk dialog blir en del av vardagen.
  • Negativa effekter av lärares frånvaro (ja, även lärare kan bli sjuka, ha sjuka barn, vara borta på viktig kompetensutveckling) minskar både kortsiktigt och långsiktigt
  • Undervisningen blir mer likvärdig, idag vet vi att kvaliteten ofta skiljer mer mellan olika klassrum än mellan olika skolor.
  • Effektivare utnyttjande av dagen med färre start och stopp möjliggörs vilket ökar tiden i lärande och minskar stress.
  • Fler vuxna och fler kamrater att förhålla sig till möjliggör större urval och bättre matchning. Förskolan har länge arbetat teambaserat, så eleverna är i allmänhet vana vid att förhålla sig till fler vuxna även om vi av tradition i skolan ofta hänvisat till ”min fröken, mitt klassrum”.
IMG_2781

Trappa Upp & Trappa Ned

Glömstaskolan är en skola i fyra våningar. Så det blir en del trappor att gå i.

Svar: Ja

Kan barn gå i trappor?

Finns hiss om man har funktionshinder?

Kan man lära och träna att gå i trappor?

Kommer vi att träna det?reclaim

Är det rent av bra att gå i trappor?

  • Vi vet att vi behöver röra oss för ett hållbart liv. För både kropp och knopp.
  • Vi vet att vi lär oss mer om vi har daglig fysisk aktivitet.

Trappor är bra.

 


God Lärmiljö – #passet2016

IMG_2128

Strax innan föreläsardebut tillsammans

#Passet2016 samlades lärare, rektorer och andra skolintresserade kvällen innan SETT-mässan för gemensam inspiration med föreläsningar, workshops, seminarier och mingel. Alla bjuder av sin tid och får inspiration, gemenskap, kunskaper och nätverk tillbaka.  Glömstaskolan höll ett fullsatt och uppenbart uppskattat pass om Lärmiljö – gemensam föreläsningsdebut för Rektor Peter, Fröken Ann, Fröken Camilla och Magister Magnus tillsammans. På fyrtio minuter hann vi förstås inte mer än skrapa på ytan, både generellt och specifikt, men vi vågar lova att en del tankar och idéer lär spira vidare på mången håll. Vi blir också klarare med hur vi tänker, tycker och – faktiskt gör – när vi hör oss själva berätta om det.

lärmiljöNågra hade hört av sig och beklagat att de inte kunde ta sig till Stockholm denna kväll, så vi valde att även sända vår föreläsning via Periscope.

Nu har vi lärt oss att man inte ska ha lärplattan liggande när man kör Periscope… Vi gjorde inte fel, vi skaffade oss snarare erfarenhetsunderlag för bättre val och beslut i framtiden.

Här kan du även ladda ner vår Presentation Lärmiljöer_Glömstaskolan_Passet2016. #sharingiscaring är något man inte bara kan prata om, även det måste gestaltas.

Precis som den goda lärmiljön i sin fysiska, sin psykosociala och sin organisatoriska form måste gestalta de normer, värden och kunskaper vi hittar i läroplan och skollag.

”För lärarna handlar det om att äga sina klassrum och veta hur de bäst ska användas. Viktigt att notera i sammanhanget är att förändring nästan alltid är ett stort åtagande. Det gäller att ha idéer, att våga och ta risker. Samtidigt är även detta inte så märkvärdigt. Är det något som inte fungerar, ja, då är det bara prova något annat. Det finns alltid nya möjligheter.”

/Peter C Lippman, arkitekt som forskar på lärande – med vilken vi har ett ömsesidigt givande samarbete