Russinplockande Undanbedes

Ska vi ge människor det de säger sig vilja ha, eller göra det som faktiskt behövs för att skapa en skola för varje elev?

Glömstaskolan är vi, med stöd i aktuell forskning och gjorda erfarenheter, övertygade om att en viktig framgångsfaktor för oss i skolan är att:

Vi håller i, vi håller ut, vi håller om.

Att gå nya vägar utmanar. Världen är stadd i evig förändring och utveckling men också samtidigt i viss stabilitet. Vi vet alla vad skola kan vara, utifrån egna erfarenheter och olika mer eller mindre väl underbyggda idealbilder. Människor som tvingas lämna sin komfortzon i trygga hörnet reagerar på olika sätt, inte sällan omedvetet utifrån omedvetna grundantaganden. Ofta omfamnar man det nya – åtminstone verbalt – men man vill också ha det kända och invanda. Ett konkret exempel:

Jätteroligt och bra att ni har ett löpande och öppet verksamhetsflöde på Instagram, men jag vill också ha ett traditionellt veckobrev!

Instagram har en fördel i att det är direkt samtidigt som det är tidseffektivt för lärare. Men om vi också ska göra som vi brukar görs ingen tidsvinst. I stället för mer blir det då mindre lärartid som kan läggas på att vara med elever. Här har vi valt väg och är tydliga med det.

Det står visserligen i Så Här Gör Vi och på bloggen där all info finns att barnen är ute på rast och idrott i alla väder, men nu föll det ju blötsnö och mitt barn blev ledsen över att bli blöt och kall.

Att ”genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med god anpassning till olika förhålla
den” (saxat ur Läroplanen, idrott o hälsa) lär vi bäst genom att göra det i alla olika sorters väder. Att någon gång bli blöt och att utifrån denna erfarenhet kunna dra lärdomar är långt mindre farligt än att inte få chansen att lära sig ett gynnsamt förhållningssätt. Även här är vi tydliga med hur vi gör och tänker – och varför.

Vad bra att ni har teamlärarskap, det verkar ha väldigt många fördelar. Men jag tycker mitt barn ska ha en liten grupp med en fast lärare. Jag vill också välja bort kamrater till gruppen som jag inte tycker passar just mitt barn.

Om en lärare rycks från teamet så faller snabbt möjligheterna att dra nytta av att man
är ett team
runt eleverna och hela verksamheten blir så mycket mera sårbar. Det blir varken hackat eller malet då resurserna som ges inte räcker till båda varianter (om man inte vill höja skatten i stora steg).

Trygghet är ett kärnvärde, men i en ny miljö vågar vi påstå att den kan skapas på sätt som kanske inte annars låter sig göras. Det handlar om en helhet, där allt hänger ihop. Vi i professionen tar ansvar för gruppindelning över tid som fungerar för varje barn, där såväl likheter som olikheter kompletterar och berikar varandra. Vi anpassar organisation och undervisning utifrån skollag, läroplan och Skolverkets allmänna råd utifrån tanken om att professionellt möta enskilda behov i en skola för var och en mer än efter enskilda önskemål och tyckanden.

Det går inte att plocka russinen ur kakan.IMG_3384

Man kan inte ha både få fördelarna av teamlärarskap, flexibel undervisningsmiljö mm och samtidigt ha ”sin klass, sitt klassrum”. Alltså måste man välja väg. Vi har gjort medvetna val och är övertygade om att vi därigenom kan skapa hållbar trygghet, trivsel, kunskapstillväxt. Vi skapar oss den helhet som behövs:

  • fysiskt
  • psykosocialt
  • organisatoriskt

På nya Glömstaskolan provar vi en del nya grepp redan från start då det inte finns så mycket som sitter i väggarna, men drar också självklart nytta av sådant som tidigare visat sig fungera. Vi följer upp och utvärderar för att se vad som faktiskt fungerar och vad som inte gör det – långsiktigt. Vi ser att vi inom vår idé kommer att ha stora möjligheter anpassa undervisningen enligt skollagens intentioner och krav.

Vi har en fungerande digital infrastruktur. Det är en prioritering av ändliga resurser, komna från föräldrars och andras skattemedel. Vi kommer även att ha en del andra läromedel, men knappast lika mycket böcker som en skola som inte satsat på och saknar de digitala läro/hjälpmedlen. Varje läromedel måste nyttjas medvetet, utifrån professionella pedagogiska överväganden, det är ingen principiell skillnad här på penna, bok, iPad, dator.

IMG_2701Vi försöker vara tydliga vilken typ av organisation och lärmiljö vi erbjuder. Vår ”kaka” kan inte sägas vara dold utan ligger öppen o transparent för allmän beskådan. Har man läst på hemsidan, Så Här Gör vi, Glömstaresan, bloggarna mm så ser man hur vi tänker och vad vi försöker oss på att gestalta, mer än går på ett löst rykte eller en tidningsrubrik. Gillar man det man ser kan man gott välja oss. Gillar man det inte gör man klokt i att välja någon av övriga 30 skolor som erbjuds i Huddinge, istället för att sedan bli besviken över att man inte bara kunde plocka russin ur kakan utan fick ta hela kakan på köpet.

Lärare, fritidspedagoger, socialpedagoger, administratörer och all personal måste även de ta hela kakan och Gilla Läget. Här är vi tydliga i vår rekrytering, liksom även senare när man inser vad en del av våra vägval innebär för en själv i praktik och kanske funderar på att vända om in i trygga hörnet igen. Den ansvarskultur vi försöker bygga är ibland obekväm för oss som människor, men vi ser ingen annan väg framåt. Vi vet att obekvämt kan ofta vara bra, för strax utanför bekvämlighetszonen sker ofta den största utvecklingen.

Och om nu den mer traditionella skolan verkligen fungerade i att leverera kunskapsresultat, trygghet och gynnsamma förhållningssätt så skulle vi väl alla välja den, eller hur?

Att bygga skola på vetenskaplig grund betyder inte att göra som man alltid gjort, utan att systematiskt inhämta och utforska tillvaron. Det gör vi och tänker fortsätta göra. Tillsammans. För en helhet som fungerar för varje unge.

IMG_3459


Lärmiljö i tiden anno 2016

”Om man tänker som man alltid har tänkt,
kommer man att göra som man alltid har gjort
och då kommer det att bli som det alltid har varit.”

  • IMG_3812Tisdagen 25/10 arrangerade vi ett mycket givande möte på skolan för erfarenhets- och kunskapsutbyte. Peter Lippman, forskare från Umeå Universitet och Högskolan i Gävle, arkitekter och byggfolk samt ett större antal lärare och rektorer från hela Storstockholm bjöds in till en givande eftermiddag, pedagogisk pub och nätverksbygge.
  • Fredagen 28/10 hade vi åter Peter Lippman på plats, diskuterandes bland annat reträttplatser, förflyttningar och flow. Han hjälpte även till att göra en del praktiskt i några hemvister och kommer åter i mars.
  • På Sveriges största skolmässa Skolforum hade Magnus Blixt sju olika pass med tema lärmiljö.
  • Huddinge Visar hade Camilla Lewandowski, Ann Hultman-Jakobsson och Magnus Blixt en workshop om vår lärmiljö på Glömstaskolan. Den presenteras i princip nedan:

För oss började allt i princip med att rektor Peter Bragner kom med frågan ”Ska vi starta skola tillsammans?”. Om vi fick chansen att börja från början, vad skulle vi tänka på då? Vad skulle vi framförallt välja för utgångspunkter? Utifrån de erfarenheter vi gjort på andra skolor, i utbildning och i litteraturen.

HuddingeVisar2016.002Om du fick chansen att starta en skola, vilka skulle vara dina viktigaste utgångspunkter, bland allt det viktiga?

Siffrorna är lite om vad Glömstaskolan startade med förra hösten och hur det ser ut nu. 1 gemensam vision är det viktigaste.

 

HuddingeVisar2016.003För oss är wifi lika självklart som värme och vatten. Inget att yvas över, utan självklar infrastruktur. De som arbetar på Gatukontoret behöver knappast dela dator för sitt arbete och det gör inte vi heller. Däremot måste användandet av digitala verktyg alltid alltid starta i pedagogiken och ett medvetet val – aldrig vara för att det går eller bara-för-att.

HuddingeVisar2016.004

När det gäller den fysiska lärmiljön ska den planeras utifrån de två huvudfrågorna:

  • Varför?
  • Varför inte?

Ytorna behöver vara definierade och meningserbjudanden tydliga, både lärare och elever behöver översikt och det måste finnas trygga zoner samtidigt som vi kan och bör utmana en och annan norm: det är inte alls självklart att en egen bänk i längden skapar större trygghet än närvarande vuxna och möjligheter till olika. Ett högt bord kan vara just det, men också ett tak på en koja, eller en bra utsiktspunkt. Stolarna som visade sig vara lite för höga till borden fungerade väldigt bra som solitärer.

HuddingeVisar2016.005

Är man inte beredd att arbeta med den psykosociala miljön ska man nog låta bli att vara i skolan. Trygghet och trivsel är nödvändiga – men ej tillräckliga – förutsättningar för lärande och kunskap. Vi påstår dock bestämt att de kan skapas på andra sätt än man traditionellt ofta tänkt och gjort. Det handlar dock även nu om tydligt lärarledarskap. Vi odlar också en tydlig ansvarskultur, med såväl skyldigheter som rättigheter – där vi kastar offerkoftan till förmån för möjlighetsmanteln. Detta gäller såväl liten som stor kollega!

HuddingeVisar2016.006Organisationen behöver också stödja den lärmiljö som är fysisk och psykosocial. Det handlar om att var och en måste köpa målbilden, teamorganisationen, årskursupplägget och schemastrukturen med utökad timplan. Vi gör försök med en pedagogisk ledningsgrupp, socialpedagog i varje arbetslag och effektivare mötesformer. Ibland gör det ont när knoppar brister, men att backa tillbaks i kända hörnet när det blir jobbigt är ingen option.

Till syvende och sist handlar allt om att bygga en fungerande kultur. Organisatorisk, psykosocial, fysisk och digital. Kultur är något vi odlar och vi gör det gemensamt.

HuddingeVisar2016.007Vi är på en resa tillsammans. En resa där vi tänker oss att skapa en skola för varje unge. Det innebär att vi provar nya saker, och lär oss av såväl framgång som misstag. För att prova nytt måste vi också överge en del av det som tidigare gjorts ”för att man brukar göra så”. Här stöter vi stundtals på patrull hos såväl elever, föräldrar, omgivningen som hos oss själva. Det finns så många för-givet-taganden om hur man gör skola, samtidigt som vi ju vet att det man brukar göra faktiskt inte fungerar så där himla bra (Pisa, ungas välmående mfl indikatorer)

Många önskar se förändring.

Få önskar förändras.

Vi tänker dock:

Hålla i, hålla ut, hålla om.

Vi delar gjorda erfarenheter, utifrån #sharingiscaring. Välkommen fortsätta följa vår resa!

God skolmiljö enligt Anna Törnquist

Från Anna Törnquist, seminariet 25/10-16

 


Läsning med digital återkoppling och framtidsarkiv

IMG_3626

Läsning pågår – stör ej!

God läsförmåga är grunden för väldigt mycket annat. Vi tränar läsning och läsförståelse i undervisningen på olika sätt, men det krävs dessutom ett läsflyt. Detta får man genom att läsa tillräckligt ofta och tillräckligt mycket. Skoltiden är begränsad och räcker alls inte till om vi ska utveckla den läsförmåga som behövs. När vi är tillsammans tränar vi med stöd i forskning (ex Ewald, Westlund, Frank, Tjernberg mfl) mer av det som bäst tränas genom kommunikation och kollaboration än använder gemensam tid till tyst läsning på egen hand. Här försöker vi vara tydliga gentemot elever och vårdnadshavare: läsning hemma varje dag påbjuds om man vill utvecklas maximalt. Utan att vi från skolan ska behöva arrangera läsläxor med protokoll som ska fyllas i eller liknande. Däremot följer vi upp och uppmuntrar det i undervisningen på andra sätt, samt arbetar dessutom parallellt med synen på sig själv som lärande och läsande individ.

I flera årskurser har vi en pågående läslogg i appen Showbie. Motsvarande funktion finns även i GAFE mfl med olika plugin. Varje vecka en ny uppgift, med lite olika karaktär. Normalt ska en text läsas in och sparas ner i systemet. Olika texter från olika genrer, med olika uppgifter som hör därtill, för ökad förståelse och kunskapstillväxt.

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.

Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upp- levelse av läsningen. /Läroplanen Lgr11, kapitel 3, kunskapskrav i ämnet Svenska

När eleven, oberoende av tid och rum om än beroende av fungerande internet, sparat ner sin läsning inkl kringuppgifter kan jag som lärare sedan i lugn och ro lyssna på det inspelade och ge formativ och framåtsyftande återkoppling på det inlämnade. Eleven kan lyssna på och/eller läsa lärarens återkoppling i lugn och ro och flera gånger om det skulle behövas. Allt sparas dessutom för framtiden vilket innebär att jag som lärare, ensam och med kollegor, kan gå tillbaks och lyssna på elevens läsning ”en gång till”, vilket inte låter sig göras i ett klassrum.

Att lyssna på läsning i ett klassrum fullt med elever gör sällan att man kan fokusera så bra som man borde på elevens läsning.

Alternativt inte fokusera så bra som man samtidigt borde på ordning och arbetsro.

Elever (och vårdnadshavare) märker och minns inte alltid utveckling som sker över tid. Även här är systemet en guldgruva. Att inför utvecklingssamtalsperioden ha samma läsuppgift som för ett halvår sedan och sedan veckan efter ha en uppgift där eleven ska lyssna på sina egna två läsningar och kommentera vad som hänt ger ofta ett väldigt gott underlag samt välförtjänt självförtroende på stadig grund. Även på själva utvecklingssamtalet kan stundtals en inspelning av elevens läsning vara nog så användbar för att visa skeptiska föräldrar att eleven faktiskt kan, alternativt inte ännu visat att den kan.

När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. /prof Martin Ingvar, ”Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid”, DN


Kulturskapande? Vi får det att funka 6

Här kommer så ett utdrag till ur Magister Magnus bidrag i antologin ”Vi får det att funka!” (Ekerlids förlag 2016). Anledningen till att vi publicerar det här är förstås att det har bäring på det vi tänker och försöker gestalta:


HallbartIhop2Varför kulturskapande – hur gör vi det #hållbartihop?

Vi på Glömstaskolan pratar ofta med våra elever om hur vi vill ha det tillsammans, utifrån att vi alla vill ha det hållbart ihop. Detta gäller generellt och är lika applicerbart på IKT som på annat. Innan man introducerar ny teknik, nya moment och kollaborativt skrivande är det klokt att ha en öppen, saklig och allsidig dialog utifrån frågorna:

  • beaty”Hur vill vi ha det tillsammans?
  • Hur gör vi det bra, hur gör vi varandra bra?
  • Vilka risker finns och hur kan vi försöka minimera dem respektive lyfta om de ändå händer?”

När arbetet sedan är igång är det lämpligt att återkommande lyfta frågan, påminna om hur vi ville ha det och vad som nu kan krävas för att få det så.

Utbildning handlar om att skydda i verkligheten inte ifrån den!

/Anne Marie Körling

När vi är i mål vid något ska vi inte heller slarva över utvärderingen; ”vad lärde vi oss egentligen av detta, både konkret och på ett högre plan? Vad tar vi med oss i nästa arbete och vad lämnar vi bakom oss?”

Detta fungerar både på system-, grupp- som på individnivå. Att förmå och inspirera elever att själva välja sådant som bottnar i gynnsamma förhållningssätt slår vilka tekniska filter och spärrar som helst. Jag är personligen helt övertygad om att dessa i förlängningen snarare stjälper än hjälper, de visar brist på förtroende och uppmanar närmast till försöka att hitta vägar runt dem. Samtidigt ska vi inte sväva på målet; närvarande vuxna bestämmer, vilket är såväl ett mandat som ett ansvar som är oss givet i kraft av att vi är vuxna i allmänhet och lärare i synnerhet.

”Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära” /Läroplanen Lgr 11, kap 1

 


Kreativitet? Vi får det att funka 4

Här kommer så ett utdrag till ur Magister Magnus bidrag i antologin ”Vi får det att funka!” (Ekerlids förlag 2016). Anledningen till att vi publicerar det här är förstås att det har bäring på det vi tänker och försöker gestalta:


IMG_3236Varför kreativitet?

Kreativitet är en förutsättning för fungerande problemlösning. Att samhället är i behov av människors kreativitet i stort och i smått tror jag de flesta inser och anser. Kreativitet bygger på att kombinera sådant man vet och kan på nya sätt, här erbjuder digital teknik ofta stora möjligheter i sin asynkronitet och multimodalitet.

”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet…

Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. ” /Lgr11, kap1

23 sep. 2016 06-22-23


Kollaboration? Vi får det att funka 3

Ett till utdrag från Magnus Blixt ur antologin ”Vi får det att funka!” (Ekerlids förlag):

Varför kollaborativt arbete?

”Kollaboration innebär att samarbeta med andra för att lösa en gemensam uppgift.”

(Wikipedia 160330). Det kan stundtals ha en negativ konnotation (fiendevän, quisling) men om vi håller oss till dess grundbetydelse handlar det om

  • samarbete med andra
  • lösa en – gemensam – uppgift

Och här finns det förstås mycket att tjäna på gott kollaborativt arbete i skolan. Dels vet vi att vissa saker lärs bäst tillsammans med andra (exempelvis när det kommer till betydelse av begrepp blir de tydligare när de får frotteras med andras tankar), dels är läroplanen tydlig i att eleverna ska tränas i samarbete. Det kan knappast göras på andra sätt än att faktiskt samarbeta med varandra, eller hur? Här ger digitala verktyg nya möjligheter, både till nya kollaborationsytor, där tid och rum inte längre behöver vara lika viktiga och till nya uppföljningsmöjligheter när dessa färdigheter tränas och utvecklas.

”Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där… Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet” /Läroplanen Lgr11, kap1


Därför teambaserad organisation!

På Glömstaskolan hör du INTEIMG_2777

Min klass…

Mitt klassrum…

eller

Din klass

Ditt klassrum

Vår organisation, vår fysiska lärmiljö och vår psykosociala lärmiljö är en helhet som bland annat bygger på att vi arbetar tillsammans i team. Man måste ha någon utgångspunkt för hur man organiserar och vi har valt årskursen. Det kan diskuteras, men är en rimlig grund utifrån det uppdrag skollag och läroplan ger oss.

Varje årskurs har en tydlig hemvist, där varje elev har sitt egna skåp. Inom årskursen gör vi inte klasser eller fasta grupper, vi arbetar med trygghet och tillit på andra och över tid mer hållbara sätt. Ett antal legitimerade lärare, fritidspedagoger samt socialpedagog har ett huvudansvar för respektive årskurs, även om många lärare undervisar i fler årskurser utifrån sin ämneslegitimation.

Digitala lärverktyg som stöder lärprocessen i mötet lärare-elev-innehåll är en självklarhet, liksom tydligt definierade och varierande lärmiljöer vilka medvetet används till olika typer av undervisning.

Några effekter av teambaserad organisation:

  • Lärare, fritidspedagoger och socialpedagoger  kan bättre utnyttja sina kompetenser och individualisera undervisningen för varje elev.
  • Kollegialt lärande ökar  med tydlighet, transparens och formativa arbetssätt.
  • Yrkesetisk dialog blir en del av vardagen.
  • Negativa effekter av lärares frånvaro (ja, även lärare kan bli sjuka, ha sjuka barn, vara borta på viktig kompetensutveckling) minskar både kortsiktigt och långsiktigt
  • Undervisningen blir mer likvärdig, idag vet vi att kvaliteten ofta skiljer mer mellan olika klassrum än mellan olika skolor.
  • Effektivare utnyttjande av dagen med färre start och stopp möjliggörs vilket ökar tiden i lärande och minskar stress.
  • Fler vuxna och fler kamrater att förhålla sig till möjliggör större urval och bättre matchning. Förskolan har länge arbetat teambaserat, så eleverna är i allmänhet vana vid att förhålla sig till fler vuxna även om vi av tradition i skolan ofta hänvisat till ”min fröken, mitt klassrum”.
IMG_2781

Trappa Upp & Trappa Ned

Glömstaskolan är en skola i fyra våningar. Så det blir en del trappor att gå i.

Svar: Ja

Kan barn gå i trappor?

Finns hiss om man har funktionshinder?

Kan man lära och träna att gå i trappor?

Kommer vi att träna det?reclaim

Är det rent av bra att gå i trappor?

  • Vi vet att vi behöver röra oss för ett hållbart liv. För både kropp och knopp.
  • Vi vet att vi lär oss mer om vi har daglig fysisk aktivitet.

Trappor är bra.

 


God Lärmiljö – #passet2016

IMG_2128

Strax innan föreläsardebut tillsammans

#Passet2016 samlades lärare, rektorer och andra skolintresserade kvällen innan SETT-mässan för gemensam inspiration med föreläsningar, workshops, seminarier och mingel. Alla bjuder av sin tid och får inspiration, gemenskap, kunskaper och nätverk tillbaka.  Glömstaskolan höll ett fullsatt och uppenbart uppskattat pass om Lärmiljö – gemensam föreläsningsdebut för Rektor Peter, Fröken Ann, Fröken Camilla och Magister Magnus tillsammans. På fyrtio minuter hann vi förstås inte mer än skrapa på ytan, både generellt och specifikt, men vi vågar lova att en del tankar och idéer lär spira vidare på mången håll. Vi blir också klarare med hur vi tänker, tycker och – faktiskt gör – när vi hör oss själva berätta om det.

lärmiljöNågra hade hört av sig och beklagat att de inte kunde ta sig till Stockholm denna kväll, så vi valde att även sända vår föreläsning via Periscope.

Nu har vi lärt oss att man inte ska ha lärplattan liggande när man kör Periscope… Vi gjorde inte fel, vi skaffade oss snarare erfarenhetsunderlag för bättre val och beslut i framtiden.

Här kan du även ladda ner vår Presentation Lärmiljöer_Glömstaskolan_Passet2016. #sharingiscaring är något man inte bara kan prata om, även det måste gestaltas.

Precis som den goda lärmiljön i sin fysiska, sin psykosociala och sin organisatoriska form måste gestalta de normer, värden och kunskaper vi hittar i läroplan och skollag.

”För lärarna handlar det om att äga sina klassrum och veta hur de bäst ska användas. Viktigt att notera i sammanhanget är att förändring nästan alltid är ett stort åtagande. Det gäller att ha idéer, att våga och ta risker. Samtidigt är även detta inte så märkvärdigt. Är det något som inte fungerar, ja, då är det bara prova något annat. Det finns alltid nya möjligheter.”

/Peter C Lippman, arkitekt som forskar på lärande – med vilken vi har ett ömsesidigt givande samarbete