Vi har val och demokrati – ansvar, rättigheter, skyldigheter…

Nedanstående tre elevtexter (G10, åk8) är deras avslutande arbeten i samhällskunskap och svenska kring valet och demokrati. Håll till godo – det finns klokhet och hopp hos våra elever, framtidens medborgare!


Det fria valet ger oss många skyldigheter – Det fria valet ger oss ansvaret att att välja rätt val
Det sociala nätverket

Inledning
I Sverige har vi otroligt mycket frihet och väldigt många rättigheter som gör att vi kan uttrycka oss så som vi vill, dessutom göra lite så som vi vill i många sammanhang. Men detta medför också en del skyldigheter som påverkar om man gör rätt eller fel. Det är viktigt att ta ställning och tänka efter om det alltid är lika nödvändigt att uttrycka vissa åsikter. Man måste ansvara för sina egna handlingar. För att det lönar sig inte att folk utnyttjar sin yttrande och tryckfrihet på ett negativt sätt så som många väljer att göra i dagens samhälle, utan att ens vara medveten om det för att det blivit en sån ordinär sak.
Varje individ har ett ansvar för sina handlingar och hur man både uttrycker sig via tal och skrift. Man ansvarar för alla de val man beslutas om varje dag. Vi gör massor av små och större val under vardagen som vi tar för givet. Eftersom vi har så pass mycket frihet i Sverige så ansvarar vi också för våra skyldigheter.

1:a argumentet
Detta har en stor betydelse på nätet då man har rättigheten att surfa inne på olika hemsidor och posta sina åsikter som når omvärlden. I Sverige har vi rättigheten att både posta våra politiska åsikter men också söka upp information på olika hemsidor på nätet medans andra delar av världen förbjuder det och straffen kan bli väldigt hårda. Denna rättighet gör mina skyldigheter som individ i samhället är att jag måste ansvara för vad jag postar och sprider vidare på nätet för ett välfungerande samhälle. Men det krävs också att man inte förbrukar det fria valet genom att surfa inne på förbjudna hemsidor och posta sådant som är lämpligt men dessutom lagligt. Att posta sådant som diskriminerar en eller flera personer är förbjudet enligt tryckfrihetsförordningen men också yttrandefrihets grundlagen om man postar olika filmklipp. Varje individ ansvarar för inse vad som är nödvändigt att posta/uttrycka. Om man har en negativ åsikt så är det inte alltid lika viktigt att den framförs, speciellt inte om den enbart är till för att såra någon/några. Och andra sidan får man uttrycka åsikter som handlar om andra människor så länge det inte på något sätt är diskriminerande. Men det kan lätt ske missförstånd utifrån att man får yttra sig så som man vill. Men däremot finns det också sätt att ändra om sin åsikt så att den låter mer vänlig och inte lika diskriminerande. Å andra sidan så tänker inte heller alla människor på samma sätt och vill med mening sprida elaka saker på nätet.
Därför är det oerhört betydelsefullt att den nya generationen får en tydlig bild om vad etik och moral innebär så att man vet hur man ska behandla sina medmänniskor. För om barnen får lära sig detta i tidig ålder så är chansen större att kränkning minskar i framtiden.

Fakta som stöd
En 15 årig flicka vid namnet Fanndis blev gång på gång trakasserad samt hotad på både internet och i skolan av flera olika personer. Hon blev kränkt i form nedvärderande ord och dessutom gjordes en låt om henne som spred sig på youtube och fick många visningar. Oavsett hur hon bar åt för att få stopp på det genom att prata med vuxna så blev det ingen skillnad. Tillslut anmälde Fanndis tjejerna som låg bakom trakasserierna. Två personer åtalades, vars en annan som bara var 13 vid tillfället och var alltså inte straffmyndig.
Det blev rättegång och en 15 åriga flicka dömdes för olaga hot, ofredande, förtal och även vård inom socialtjänsten. En 18 årig pojke dömdes till olaga hot, förtal dessutom ungdomstjänst. Båda dömdes till att betala skadestånd till Fanndis på sammanlagt 47 000. Trots att det är så självklart att en sådan sak absolut inte är acceptabel så åklagade den 15 åriga tjej men domen ändrades inte.
Källan är tagen från UR.play (UR skola) ur en serie vid namn ”Justitia” som handlar autentiska rättsfall då man får följa med ändå från brott, rättegång och dom. Avsnitten innehåller också olika intervjuer. Serien är till för att informera folk om olika händelser/brott. Källan kommer från 2011 men UR är är i full aktivitet 2018 och publicerar massor av olika program av olika slag för olika åldrar. På hemsidan förklarar UR att de att deras syfte är att de ska kunna nå alla olika åldrar och intressera folk. Det finns massor av olika typers program och man får möjligheten att fördjupa sig inom vissa ämnen på grund av det finns så pass mycket att välja mellan. Dessutom finns det mycket saker kring just en ämne som gör att det är lätt att få mycket information och lära sig nya saker. UR och Sveriges radio är public service vilket innebär att de jobbar för att nå alla sorters människor med fakta och intressen men utan att tjäna massor av pengar på det. UR ägs även av förvaltningsstiftelsen som ser till att granska informationen och undersöker det som publiceras så att det är både lämpligt men också passar alla individer. På så sätt kan jag säkerhetsställa att källan jag valt är väldigt trovärdig eftersom allt noggrant blir granskas innan publicering. Men jag vet också att min källa är trovärdig för att det finns bevis för att innehållet stämmer.
https://urskola.se/Produkter/167101-Justitia-Internettrakasserier

2:a argumentet
Det är förbjudet att kränka folk via nätet genom tex chattrum, folk tar för givet att bara för att man inte står fysisk och kränker en person så är det inte lika fel. Men dessutom säger folk grövre saker genom internet för då vågar man mer. Det blir helt enkelt en simpel utväg att diskriminera folk eftersom allt sker bakom en skärm och inte öga mot öga. Man får säga nästan vad man vill men det är både viktigt och användbart att ha tryckfrihetsförordningen i baktanke för att inte diskriminera någon annan och för att själv lära sig vad som är rätt och fel, inse att det finns konsekvenser. För att vi ska få ett bra samhälle i Sverige måste detta upphöra och det krävs att varje individ inte uttrycker alla sina onödiga och negativa åsikter.
Att posta bilder eller att ens bara ta bild på någon utan personens samtycke är faktiskt förbjudet men om man dessutom sprider vidare bilderna kan man få straff som kan innebära bla böter. Problemet är att detta är något som föregår bland både vuxna och barn dagligen men alla är inte lika insatta att en sådan sak som att ta bild på en annan person utan personens tillstånd är olagligt. Även om man känner den som blir fotad eller inte. Om man
blir fotad utan att man ej vill det har man all rätt att säga ifrån och blir det ingen skillnad kan den som blivit fotad anmäla för att bilderna ej tas bort. Om någon däremot sprider vidare bilderna viralt så kan den skyldige tvingas betala skadestånd ifall det hunnit gå så pass långt.
Det är förbjudet att sprida falska rykten om andra människor på nätet. Att sprida rykten om andra enbart för att vara taskig och hänga ut någon är otillåtligt enligt lag och det kan också innebära straff av olika slag beroende hur länge det pågått och vad som spridits. Om förövaren är under 15 så är man inte straffmyndig än men om det är grova saker som skett som till och med har lett till indirekt mord då tvingas vårdnadshavaren betala skadestånd till den som drabbats. Är personen över 15 kan det även få betala eller få någon typ av ungdomstjänst. Men allt detta beror också på hur grovt brottet är.
Varje enskild människa ansvarar för att inte förbrukar våra rättigheter negativt utan tänka på att vi har skyldigheten att stå till svars för vad som kommer ut ur våran mun. Är det alltid lika nödvändigt att påpeka någons tex klädsel, musikval, utseende etc. Vi har rättigheten att uttrycka våra åsikter vilket kan vara viktigt i situationer då man anser att någon har fel och kanske diskriminerar en hel grupp med människor via internet. Då kan det vara bra att säga till att det är fel eller dela med av sin egen åsikt så länge det ej diskriminerar någon annan. Men det är inte alltid behövligt att dela med sig av sin åsikt speciellt inte när man förvärrar en situation eller lägger sig i konflikter som inte tillhör en själv. Det är viktigt att ta ställning och tänka:
kommer det få varken mig eller människorna det berör att må bra om jag sprider vidare min åsikt.

Fakta som stöd
I Göteborg under slutatet av 2012 skedde något som kallas för Instagramupploppet då två 15-16 åriga flickor ska ha misstänks ha spridit falska rykten om ett antal personer som var tipsades av flera andra människor. Förövarna som startade upploppet vars föräldrar fick betala stora summor i skadestånd till alla de människor som blivit uthängda på socialamedien Instagram. Flickorna startade ett Instagramkonto där människor ska ha tipsat om olika personer som sedan hängdes ut med bild och text. Det sades grova ord som kränkte människor men dessutom hade tjejerna omkring 8000 följare som läste allt som publicerades.
Denna källan finns på flera olika nyhets hemsidor men jag valde att ta fakta från SVT nyheters hemsida just denna artikel publicerades 25 juni 2013. Men den uppdateras varje dag om nyheter inrikes men också en del utrikes. Nyheterna som finns tillgängliga på hemsidan går sänds vardagligen på tv också, SVT 1. Eftersom SVT information granskas noggrant av både svenska befolkningen och jurister så kan man vara helt säker på att de som publiceras är relevant. Dessutom är syftet med dessa nyheter till för att informera Sveriges befolkning och inte för att SVT ska få betalt.
Båda källorna jag använt mig av är granskade enligt public service och därför vet jag att sannolikheten till att det som nämns är fakta (trovärdigt) är väldigt stor. Jag valde att
använda källor som jag vet sedan innan är trovärdiga och andra hemsidor som jag märkte va osäkra valde jag bort.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/instagram-goteborg

Motargument
Jag tror att internet börjar bli en plats där det är lättare att uttrycka sina åsikter starkare eftersom man inte för en konversation fysiskt med människor. Man kan ta tillfället i akt och säga sådant som man inte hade vågat säga när man står framför en person, sådant som man i ”vanliga fall” inte hade haft varken modet att säga eller stå för. Det är inte bara lätt att sprida hat mot människor genom nätet utan också hota folk. Förutom att det är extremt lätt att posta kränkande material och läsa igenom sidor som enbart finns för att förolämpa andra. Så är det lika okomplicerat att vara anonym på internet, man kan alltså posta vad man vill utan att folk kan få en tydlig bild om vem det är som ligger bakom allt. Man kan göra det mesta anonymt, spridarykten, sprida förödmjukande saker i bild form, vara inne på förbjudna hemsidor, kontakta folk genom att både ringa och mejla (tex) anonymt. På så sätt är det väldigt lätt att sprida hot och folk tar för givet att eftersom allt det olagliga sker via nätet så blir det inga konsekvenser, vilket ej stämmer. Vissa människor vet till och med inte om att sprida hat mot människor på nätet som diskriminerar är olagligt. En sådan sak som diskriminera någon på sociala medier genom att skriva kränkande ord är olagligt och om man blir anmäld kan man bli straffad om man är över 15. Något som många både vuxna och ungdomar gör utan att tänka på det är att ta bild på antingen någon de känner eller inte uta deras samtycke vilket faktiskt är förbjudet oavsett om bilden läggs ut på sociala medier eller bara bevaras på tex mobilen.

Fakta som stöd
Under de senaste åren har ett speciellt yrke som har med internet att göra blivit allt mer vanligare, så kallad influencer. Det innebär att man jobbar med oftast sociala medier, skriver bloggar osv. Det vanligaste brukar vara att man får följa med i en internet profils liv det kan vara i video format eller i skrift. Eftersom dessa personer är offentliga på internet så är det lätt att kunna kontakta dem. Därför får influencers onödigt mycket hat varje dag skickat till sig på olika sätt. Det kan vara allt från diskriminering, nedvärderande ord eller till och med dödshot från människor som kontaktat dem via internet. Men det är alltså inte bara vuxna och ungdomar som sprider denna negativitet. Som sagt så är det väldigt lätt att ta sig in på tusentals olika sidor på nätet och skriva vad som helst till andra människor. Därför är tråkigt nog väldigt många av dessa som skriver har till influencers barn som går i mellanstadiet och uppåt.

Bemötande av motargument
För att vi ska kunna få ett välfungerande samhälle där varje individ respekterar sina medmänniskor så krävs det att denna fråga blir löst. Varje enskild människa måste börja se allvaret i detta och hur samhället blir om detta bara eskalerar. Det krävs ansvar och att var och en inte bara utför utan också känner till sina skyldigheter. Vilket borde vara en självklar
sak som man lär sig redan när man är ett litet barn, etik och moral hur vi behandlar andra. Jag tycker att samma sak som att det är skolplikt i Sverige så är det lika viktigt att man får lära sig om etik och moral samt vad som är förbjudet och inte på internet. Även om det pratas en del om i vissa skolor så borde det framföras mer tydligt om vad som gäller på varenda skola.
Det krävs också engagemang från elever för att stoppa kränkning på nätet och inte bara lärare som det vanligtvis brukar vara i skolan när man ibland tar upp ämnet. Lyckas man lösa problemet kommer vi få ett tryggt och välfungerande samhälle. För att så många som möjligt ska slippa utstå kränkning på nätet så behöver det bli en förändring.
För att det ska fortsätta kunna vara så lätt att få tag på andra på nätet och surfa på flera olika hemsidor så krävs det att man inte utnyttjar plattformen för enbart hat och kränkning. För om kränkning på nätet eskalerar i Sverige så kommer inte demokratin vara komplett och den fria viljan kommer inte att kunna vara lika självklar. Möjligheten till att kunna vara inne på olika hemsidor kommer kanske att försvinna eller till och med förbjudas som det faktiskt är i vissa delar av världen. Varje människa måste både känna till vilka skyldigheter som vi har när det gäller att vara inne på nätet och ansvara för att se till att följa reglerna. Om situationen däremot förvärras i framtiden så kan följden bli att internet i Sverige blir begränsat. Det kan också bli svårigheter kan kunna kontakta andra människor på nätet. Tillslut kommer inte den fria viljan att finnas och en demokrati utan fri vilja är inte fullkomlig. Bara ordet demokrati betyder ju folkstyre. Om Sveriges befolkning inte har någon fri vilja så kan det i värsta fall bli en diktatur i framtiden. Det är inte rättvist för den delen av befolkningen som kämpat för en förändring i samhället.

Slutsats
Varje individ måste engagera sig i att det ska bli förändring. Alla har skyldigheter och det krävs ansvar för att det ska kunna gå till väga. Man behöver ansvara för sina egna handlingar och se till att man själv inte väljer fel val i olika situationer. För att samhället ska fortsätta framåt mot en positiv framtid behöver alla förbruka sin tryck och yttrandefrihet väl.
Således kommer samhället att bli en tryggare plats och nätmobbningen kommer förhoppningsvis att minska en hel del. Det vill nog majoriteten därför krävs det alla börja inse vad som är problemet och hur man kan gå tillväga för att lösa det.
/Mimmi


Yttrandefriheten kräver ansvar!

Yttrandefriheten är den lag som ser till att Sveriges befolkning får säga vad de vill när de vill, men detta betyder inte att vi behöver säga precis allt vi tycker och tänker då dina uttalanden kan såra någon annan. Med denna lag kommer alltså skyldigheten se till att andra skadas på grund av det du säger och du kan känna av den i din vardag när du till exempel samtalar med en människa som inte delar samma åsikt som dig. Denna lag har dock utnyttjats till det sämre och idag använder folk yttrandefriheten som ett sätt att trycka ner andra och låta brottet gå ostraffat.

Utan ansvaret hos dig och dina medmänniskor skulle yttrandefriheten till mestadels strida våra diskrimineringsgrunder. Ett exempel på när yttrandefriheten utnyttjas är sättet som Nordiska motståndsrörelsen beskriver sina nazistiska åsikter utan att egentligen begå ett hatbrott, som när de marscherar på offentliga platser och driver sina olika kanaler.

Även om yttrandefrihetsgrundlagen innebär att vi får uttrycka oss som vi vill så står det faktiskt att vi inte får förtala eller kränka en annan människa på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Många som inte håller med om min syn på ansvarsfrågan skulle nog säga ”i ett land med yttrandefrihet fått man tåla att bli motsagd” men att bli motsagd och kränkt är inte samma sak.

Utan ansvaret hos Sveriges befolkning när det gäller yttrandefriheten hade saker som mobbning, diskriminering, rasism och antisemitism ökat och gått ostraffat. Jag säger detta då många elever i min skola använder sig av kränkande termer och försvarar sig med yttrandefriheten.

Min slutsats är alltså att vad det än handlar om kommer yttrandefriheten kräva ansvaret, för ett enkelt ord kan såra en annan människa rejält.
samhället skulle ta en ny form då majoriteten av alla människor hade saker som hade sårat andra och vissa hade blivit mer utsatta. Vi hade alltså låtit folk i vår omgivning bli mobbade och psykiskt misshandlade, med detta hade antalet av människor som mår dåligt ökat enormt. I det långa loppet hade detta alltså lett till att ännu mer människor skadar sig själva och till och med beslutar sig för att avsluta sitt liv.

Länkar:
https://expo.se/fakta/wiki/nordiska-motstånds%C2%ADrörelsen​(9/10-18)
jag skulle se denna artikel som pålitlig då den är skriven/uppdaterad 10/7-18 av stiftelsen expo vars mål och vision är att skapa ett samhälle utan att yttrandefriheten ska utnyttjas negativt, de sprider sina tankar och åsikter genom bland annat föreläsningar, tidningar och deras hemsida.
http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/grundlagarna/​(11/10-18, 11:25) jag ser denna sida som pålitlig då de som ligger bakom den är även de som ligger bakom Sveriges alla lagar, alltså riksdagen. Sidan granskades senast 29/8-18.
För att jämföra dessa sidor med varandra skulle jag säga att båda är väldigt relevanta fast på olika sätt. Riksdagen är ju de som ligger bakom lagen jag beskriver och självklart är de en av de mest pålitliga sidorna som beskriver detta men o andra sidan beskriver expo denna lag med en vardaglig synvinkel som sätter exempel på hur man kan beskriva det.

/Honia

 Kunskap om historien är viktigt för framtiden!

I livet har man val men det är alltid ens egna ansvar att göra rätt val.
Det är viktig att man redan som barn tar del av kunskaper om historien. Myter och propagandistiska påståenden kan avfärdas med hjälp av historiska kunskaper. Likaså förbättras vår möjlighet att förstå aktuella förhållanden och missförhållanden, om vi har kunskaper om det förflutna.

Rasism är när man delar in människor efter utseende, bakgrund, namn och liknande. Det är lätt att tro att rasism tillhör det förflutna om du aldrig har upplevt eller utsatts för det. Vi vet alla att rasismen har del i många av de värsta händelserna och berättelserna i den mänskliga historien, som slavhandel, förtryck, förföljelser, krig och folkmord.Exempel på rasistiska händelser i historien: slaveriet i Amerika, historien om kurderna och förintelsen.

I Sverige möter många människor rasistiska strukturer och handlingar varje dag. Sådana strukturer är ofta osynliga handlingar och processer som gynnar de som tillhör majoriteten och utgör hinder för minoriteter.

Här kommer ett exempel från den verkligheten: ● Diskrimineringen på arbetsmarknaden:
Sannolikheten att en arbetsgivare hör av sig till en person med ett namn från Mellanöstern är 50 procent lägre än för en person med ett namn som uppfattas som typiskt svenskt, även om personerna har exakt samma erfarenhet och kompetens.

Förintelsen är ett skrämmande exempel på vad som kan hända om vi inte håller debatten om demokrati och människors lika värde vid liv. Förintelsen ägde rum i skuggan av andra världskriget. Över hälften av de judar som dog under Förintelsen gasades ihjäl. Minst en femtedel sköts till döds av den så kallade Einsatzgruppen. Övriga offer dog av svält, köld, utmattning, sjukdomar och våldsaktioner i ghetton och koncentrationsläger samt under dödsmarscher. Sex miljoner judar utplånades under Förintelsen.

Samhället har förändrats oerhört mycket de senaste 50 åren. Barn och ungdomar nuförtiden behöver inte ta del av kunskaper om historien lika mycket, för vi lever i ett nytt samhälle. Fastnar vi i bilden av rasismen som ett “historiskt monster” som släppts lös av maktgiriga människor fyllda av hat och ondska, får vi svårt att se den rasism som finns i samhället idag. Vad kan kunskap om människors liv och livsvillkor och om hur samhället sett ut och förändrats under olika tider säga oss idag?

Ja, samhället har förändrats men vi har valt att ta denna vägen i samhället för att vi vet redan utav historien vad som blir bäst för oss. Historia är viktigt eftersom det vidgar våra vyer och får oss att inse att det finns så många olika sätt att tänka, tro och leva. Människor i historien är samtidigt så lika och så olika oss. Alla dessa variationer väcker fantasin till liv
och inger mig hopp även när det ser mörkt ut i världen. Det som tycks omöjligt i dag kan kanske bli verklighet i morgon.

Slutligen har jag kommit fram till att vi denna generation behöver ta del av historiens kunskaper, så det inte upprepar sig.
Vi alla har rätten till yttrandefrihet och tryckfrihet, men varje individ har ett ansvar att inte diskriminera någon.

Det vill säga att vi har rättigheter, skyldigheter och ett ansvar i detta samhälle.

Källa 1: …om detta må ni berätta…
Författarna till boken är Stephane Bruchfeld och Paul A. Levine. Boken var en del i projektet, har sedan 1998 distribueras kostnadsfritt i över en och en halv miljon exemplar. 1 juni 2003 invigdes boken, jag måste också tillägga att det är den sjätte omarbetade och utökade upplagan. Denna bok är skriven Främst för barn och ungdomar men också vuxna såklart, ska veta vad förintelsen egentligen innebär och vad som hände under förintelsen från olika perspektiv.
Källa 2:
https://www.sormlandsmuseum.se/besoka-och-gora/stora-historiepriset/varfor-ar-historia-vikt igt/
Det står inte vem som skrivit det men det är texter från pristagarna. Inget datum heller men bredvid varje pristagare står det vilket år det vann priset.
Denna artikel är skriven för att besvara på frågan ”varför är historia viktig?
Svaren på sidan ser rimliga ut, det är en hemsida som man kan lita på för det är sörmlands museum som är ett regionalt museum hemsida.

/Berivan


Skolans val av läromedel

Läroplanen ställer krav på alla skolor att jobba med tidsenliga digitala lärresurser i undervisningen och vi ser dem som självklar infrastruktur. Vi börjar dock inte i tekniken, utan alltid i pedagogiken och styrdokumenten

Vi har för närvarande valt att teckna avtal med  Gleerups läromedelsportal, med konkreta och beprövade läromedel i de flesta ämnen F-9. I några ämnen eller moment använder vi traditionella böcker och material – det handlar alltid om vårt professionella pedagogiska övervägande, där vi som skola har ett pedagogiskt tolkningsföreträde. I en del ämnen och moment används mer eget material eller material från samhället – det handlar såväl om ämnets karaktär som om lärares medvetna val utifrån respektive yrkeslegitimation.

Vi nyttjar multimodala Showbie för att hålla ihop utlämning och insamling av skoluppgifter. Självklart använder eleverna penna och papper, men elever ska normalt inte lämna in papper till lärare, utan fotografera in det i Showbie, vilket gör att lärare direkt har tillgång till det varhelst de befinner sig – frågan om man har lämnat in eller inte blir också en ickefråga.

Vi arbetar oss också in i Unikum, som planeringsverktyg, några använder även ex iTunesU. Vi provar och utvärderar olika vägar i syfte att försöka finna bästa möjliga struktur framåt, i en värld i stadig förändring.

Vi ser många fördelar med digitala verktyg i undervisningen. En fördel är att den inte blir lika platsbunden och inte behöver släpa och komma ihåg tunga böcker, så länge man har tillgång till internet kommer man åt såväl läromedel som Gleerups läromedelsportal och showbie (i skolan, hemma, på bussen…).

En annan är att den inte längre är begränsad till texten, utan har många multimodala möjligheter  – bild, ljud, film, … – både för eleven att lättare tillgodogöra sig och för eleven att nyttja när den ska uttrycka sig och redovisa sina kunskaper.  Inte minst att läsa in och spara det inlästa ger ytterligare möjligheter att verkligen kunna följa sin läsutveckling. Undervisningsmaterial kan via länkar lätt utökas och därmed ge närmast obegränsat med begreppsförklaringar, bakgrundsfakta och möjlighet till olika typer av fördjupningar som kan skapa ökad förståelse. Vi kan få texter automatiskt upplästa vilket förenklar inte minst vid lässvårigheter och dyslexi – i språk kan man t o m ofta få texten uppläst med olika dialekter.

Viktigaste läromedlet är till syvende och sist trots allt mötet mellan läraren, eleven och innehållet. Detta möte skapar vi så ofta och med så hög kvalitet som möjligt, utifrån de förutsättningar, behov och möjligheter som råder.

Digitalt material kan också lätt uppdateras och vi slipper sitta med inaktuella och tråkigt slitna pappersböcker när världen utanför skoldörren så snabbt förändras och skolbudgeten är begränsad. I exempelvis matematik är digitala läromedel delvis självrättande, vilket gör att eleven inte behöver lära om efter att ha lärt in fel innan läraren hunnit rätta. Den digitala hanteringen av undervisningen underlättar också lärarens dokumentation och möjligheter till såväl formativ som summativ bedömning under resans gång – inkl kamratbedömning. Överlämningen mellan lärare kan också göras smidig. Sammantaget finns där stora fördelar, men också utmaningar och vi arbetar medvetet utifrån professionella överväganden med en mängd olika kunskapskällor och läromedel.

Digital kompetens är en viktig kompetens för att klara sig väl på en framtida arbetsmarknad och redan i nuvarande samhälle. Det är också ett skäl till att vi ofta använder iPads, appar och programvaror i undervisningen. Vi ser att eleverna lär sig snabbare, och får en mer effektiv och kreativ skoldag med god undervisning som också tar stöd av digitala lärverktyg. Som en naturlig följd av världens, och därmed också skolans, digitalisering blir källkritik och kritiskt tänkande allt viktigare att jobba med i all undervisning. Digital teknik skapar också stora möjligheter för kommunikation, kollaboration och kreativitet – men de kan även skapa stor distraktion. Vi tränar eleverna i att hantera detta inte i första hand genom att ta bort eller sätta tekniska filter (som hursomhelst sällan fungerar särskilt väl – antingen lyckas eleverna gå runt dem, eller så sorterar de även bort relevant material), utan på att skapa medvetenhet över gynnsamma förhållningssätt och goda vanor. Vi har mandatet, ansvaret och ledarskapet för detta och räknar med ert samarbete även här.

Hej förälder! En film om kunskapssyn och lärande

 


Hur är det att vara elev på Glömstaskolan?

Upprinnelsen till denna spontana intervju var när förskoleklass hade kom-och-se-hur-vi-har-det för nya barn och föräldrar i våras. Personalen tillsammans med några av eleverna tog hand om barnen, socialpedagogen och rektor svarade på föräldrafrågor. Efter en stund kommer Wilma ut från klassrummet:

Här är jag! Jag hörde att ni kanske behövde en expert som berättar hur det är att vara elev här på Glömsta?

Och sedan tog hon över och berättade rakt upp och ner om sin upplevelse av att vara elev, svarade på frågor om ditt och datt. Rektor spelade sedan in en spontan intervju någon av de lugna dagarna efter sommaravslutning, vilken nu till sist blivit redigerad. Håll till godo! Kom ihåg att vi vill varandra väl, vi gör varandra bra.

Om man sedan vill veta mer om och bakgrunden till de medvetna vägval vi gjort så finns det gott om information:

 


Oro för att gå till skolan?

Vi önskar så klart att alla våra elever ska känna sig trygga i skolan och de allra flesta gör ju det, men tyvärr så finns det här, liksom på alla skolor, en eller några elever som inte alltid gör så.

Det är självklart vårt ansvar att se till så att alla elever är trygga och att de mår bra i skolan. Vi jobbar för att finnas där och arbeta så nära eleverna som möjligt för att skapa en trygg miljö samt en god och tillitsfull undervisningsrelation mellan elev och personal. Trygghet byggs långsiktigt och kan göras på många olika sätt. En fördel vi har av att organisera oss i team är att det alltid finns flera personer att vända sig till.

En utmaning i vårt arbete är att vi inte alltid räcker till och att vi inte alltid får reda på om någon elev mår dåligt eller om någon blivit utsatt. Det kan handla om att eleven inte vill berätta eller inte vågar. Därför är det så viktigt att skola och hem har ett gott samarbete med varandra och att vårdnadshavare litar på att vi gör det bästa för ALLA våra elever.

Något som vi har uppmärksammat är att när en elever känner sig otrygg i skolan så händer det att eleven stannar hemma från skolan. Visst kan alla behöva en paus och tid för återhämtning, men det som är viktigt att tänka på om man låter sitt barn stanna hemma på grund av att något hänt är att vi vuxna genom att i all välmening tillåta det lätt förstärker elevernas oro och rädslan byggs lätt bara på. Det blir lätt ännu svårare för eleven att ta steget tillbaka till skolan. Vi brukar att säga och jämföra detta som

”en dag borta från skolan är lika stor som en hel vecka borta från gruppen”.

Så lång tid kan det faktiskt ta att komma tillbaka till gruppen för ett barn!

Kommer ert barn hem och berättar saker eller om ni får höra något från någon annan och ni känner oro eller har information som vi behöver så kontakta skolan omgående (mejl, årskurstelefonsvarare, sms, kom förbi – kontaktuppgifter på årskursblogg). Gå inte hemma och grubbla och samla på er en större oro och frustration. Vi finns här för er och för alla våra elever. Prata inte om oss utan med oss om det skulle vara något som ni funderar över.

Många gånger så pratar vi vuxna med varandra utan att tänka på att våra barn sitter och lyssnar.

I slutändan leder till att barnen behöver att ta ställning ”gilla skolan eller inte” pga vad de fått höra av andra. Om vi har synpunkter på skola och samhälle bör vi ta det med andra vuxna som berörs, inte med våra barn respektive elever – dubbla lojaliteter tjänar inte barnen bra.

Vi från skolan kan förstås inte prata om andra elever eller andra vårdnadshavare med er föräldrar,

precis som vi inte pratar med andra vårdnadshavare om ert barn eller vad vi har för samtal med er

– men bara för att vi inte berättar om det så samtalar, utreder och arbetar vi förstås kring händelser som uppstått med andra helt enligt Huddinge kommuns riktlinjer. Vi är en kommunal skola satt att prova nya vägar, men här går vi på beprövad erfarenhet – och har gott om samlad sådan i huset, plus fler än vanligt med adekvat utbildning. Fler och fler skolor anställer idag socialpedagoger, men oss veterligen är vi den enda med en i varje årskurs. Skolan har dessutom en tydlig satsning på en särskild elevhälsochef. Vi har också mycket gott stöd från förvaltningen i detta centrala arbete.

Vi förstår till fullo att vårdnadshavare känner en frustration när deras barn blir utsatt eller drabbats av något.

Det finns förstås en vilja att som förälder vilja stötta sitt barn i det som händer, men det behöver göra på ett sätt som är långsiktigt gynnsamt för framförallt det egna barnet men även blir bra för andras barn – vilka barnet faktiskt på ett eller annat sätt kommer dela liv och samhälle med. Att föra konstruktiv och vuxen dialog med andra barns vårdnadshavare är ofta en mycket bra väg framåt, att gemensamt försöka komma fram till en någorlunda samstämmig bild av läget och inte minst gemensamma lösningar och levande dialog framåt.

Att komma till skolan och försöka medla mellan elever eller tala elever till rätta är däremot en riktigt dålig ide, inte minst ur juridisk synpunkt då skolan inte är någon offentlig plats. Som vårdnadshavare har man inte samma relation till eleverna som vi personal har, samtidigt som maktställningen är ojämn. Vi kan och bör som vuxna normalt säga till i stunden, men kliv inte bara in i en konflikthantering som sker på plats i skolan. Här i skolan har vi personal mandat, relationer och kunskap för att medla.

Ni är alltid välkomna att höra av er till oss med frågor och ni är normalt mer än välkomna att vara med i skolan.

/ Vänliga hälsningar från socialpedagoger, lärare, ledning, elevhälsa, fritids och övriga  på Glömstaskolan som gemensamt bär trygghetsarbetet med er föräldrar, andra signifikanta vuxna och samhället i stort.


Rektorsinfo #5

Glömstaskolan vinnare av Huddinge kommuns byggnadspris 2018

Ny skolbyggnad

Nu är det verkligen på gång – grundarbeten och inledda – sprängningar startar vecka 43! Skolan har veckovisa avstämningar med byggprojektet, vi ser mycket fram emot att få flytta in i nya byggnaden inför ht 2020. I väntan på att huset färdigställs gör vi det bästa av det fina hus vi har. Vi vet att parkeringssituationen är mycket ansträngd, men har i dagsläget tyvärr ingen annan lösning än en frisk och stärkande promenad en bit ifrån om  det är så att man behöver ta bilen.

Hur vi gör med lokalen till hösten återkommer vi med, dialog förs med förvaltningen om olika alternativ – men vi ser inte att vi får in även en tionde årskurs i huset på ett rimligt sätt. Vilken årskurs som får ta ett år utanför byggnaden är inte klart, men inför skolvalet har vi tydligt besked.

Rekryteringar

Socialpedagog Jacob Franzen och leg lär Jakob Tasci har båda börjat, Jacob F i G11 efter Johanna och Jakob T med engelska för mellan- och högstadium. Leg lär Sofia Boman och leg lär Ylva Lindblad har tyska, resurs Kiran knuten till G13. Leg lär Magdalena Kofa börjar efter höstlovet, Leg lär Ann-Kristin Andersson efter jullovet.

Vi fortsätter växa och behöver framöver fortsätta rekrytera goda krafter, tipsa gärna goda krafter om att komma förbi och se hur vi har det!

Skolinspektionen

Som ni vet var Glömstaskolan och Huddinge först ute med Skolinspektionens nya giv med regelbundna kvalitetsgranskningar där de även lyfter positiva saker bredvid utvecklingsområden. I skrivande stund är inte rapporten klar än, men bara deras frågor har redan gett oss kraft att jobba vidare med både styrkor och utvecklingsområden. Så snart vi får rapporten får även ni ta del av den, förstås.

Unikum & Utvecklingssamtal

Vi har ännu inte fått något slutligt besked från förvaltningen när samtliga vårdnadshavare kan tänkas få tillgång till Unikum, men det verkar bli snart och vi har hela tiden varit tydliga med vårt behov som är ju förr desto bättre. Det blir bra när det blir klart!

Framåtsyftande elevledda utvecklingssamtal kommer nästa gång i januari/februari, så har vi terminen på oss att arbeta med satta mål och annat innan skriftliga omdömen/betyg i slutet av läsåret – och nästa samtal i september.

Pulsträning och kläder efter väder – vilka kan bli kladdiga

I rådande ekonomiska läge har vi för närvarande inte längre möjlighet att bemanna pulsträningen morgontid. Morgonfritids utomhus fram till 08.00 (frukost 07.00-07.15), ibland kommer tältet öppnas.

Erfarenhetsvis vet vi att det först blir regnigt & kladdigt och senare kallt & halt på gården. Kläder efter väder gäller varje dag! Vi ser också hellre att barnen är med och leker – och därmed blir leriga och erhåller blåmärken/modighetsmedaljer – än att de inte får utveckla sin fysiska litteracitet och sin samarbetsförmåga.

Att hålla ordning på sina egna kläder tänker vi är ett gynnsamt förhållningssätt och ansvar barn tjänar på att få med sig hemifrån. Kläder som hamnar på fel ställe samlas förutom på hemvisten i särskilda lådor bakom trappan i ljushall. De läggs så småningom upp på ”tårtan” för att till sist skänkas till välgörenhet – bland annat på elevinitiativ. Håll utkik på bloggen!

Mobiler

OM du som vårdnadshavare väljer att skicka med ditt barn en mobiltelefon kan det på förekommen anledning vara klokt att skapa beredskap för hur du ev svarar om ditt barn ringer hem under skoltid. Gäller det konflikter och incidenter blir det i allmänhet så mycket bättre om du bistår ditt barn i gynnsamt förhållningssätt att söka upp och prata med vuxen som är på plats än att rusa åstad. Väldigt få – om ens några – situationer är så akuta så att förälder måste nå barn under skoltid – och vice versa.

Vi svarar när vi har möjlighet, men vårt första fokus är på eleverna som är på plats. Vi erbjuder inte service av typen ”skicka ut mitt barn till parkeringen”, ”se till att hen är färdig när jag kommer”, ”Jag vill prata med mitt barn nu”. /saxat ur SåHärGörVi

Skolråd

Höstterminens andra Skolråd – ett forum för samverkan mellan hem och skola på ett mer övergripande plan och med helheten i fokus – fredag 26/10 kl 7.30-8.30. Minnesanteckningar från de tidigare hittar du här, skolrådet nås via skolrad @ glomstaskolanbloggar.se. Vi söker ännu några representanter (vi beaktar mångfald o spridning) som önskar bidra till helheten men har barn i G18, G12, G11, G10. Mejla rektor vid intresse.

Låna skolans lokaler

Flera föräldrar har eller planerar för gemenskapsaktiviteter i årskursen (halloweenfest, disco, pepparkaksbak…). Det går bra att låna skolans lokaler för dylikt, så länge man förstås lämnar dem minst lika fina som de var när man kom. Inbjudningar till dylikt sprids också gärna på årskursbloggen. Framförhållning underlättar.

Rektor Magnus finalist som Årets ledare, Framtidsgalan 2018.

Planering framåt

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra.

Vi gör det bra tillsammans!

Frågor, funderingar, konstruktiva synpunkter och tips mottages tacksamt – bättre tala med oss än om oss. En hel del svar hittar du även i vår levande sida SåHärGörVi.

/Rektor Magnus


SåHärGörVi – nu blev det tydligt?

Uppropet 2018 fick de nya eleverna i förskoleklass börja innan alla andra och som en liten kort mjukstart äta lunch själva i matsalen (ofta en stor omställning jämfört med förskolan). Alla förväntansfulla och ganska pirriga samlades på fritidsgården. Först tittade vi på film där en elev i förra årets förskoleklass berättar om sin upplevelse av skolan, sedan tog personalen upp barnen till hemvisten för upprop och introduktion och lämnade föräldrar med rektor och skolsköterska, vilka gjorde en tydlig presentation av hur vi tänker och gör – som du kan se (i sammandrag) nedan.

Det som sägs i presentationen gäller ofta rent allmänt för vårdnadshavare som valt Glömstaskolan för sina barn, inte enbart förskoleklass.

”Rättigheter och skyldigheter

Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. ”/Läroplan Lgr11, kap1


Digitala verktyg och kommunikationsmöjligheter

Första skolveckan fick vi en hel del nya elever, några på uppropet andra insläntrande under veckan. Vi vet att det sannolikt kommer fortsätta så under läsåret (kommunal skola med skolpliktsbevakning i ett expansivt område), men har en flexibel organisation som även stödjer det – men lägger också en hel del ansvar på vårdnadshavare att själva ta ansvar för att söka information och ”läsa ikapp”. Vi har en tydlig kommunikationsstrategi som vårdnadshavare har att förhålla sig till. Vi informerar i de kanaler och med det innehåll vi sagt, önskar man andra kanaler eller annat innehåll kan och bör man förstås framföra det – men vi har enligt skollagen pedagogiskt och organisatoriskt tolkningsföreträde.

Tre av de nya eleverna har ursprung i Mongoliet. De har varit i Sverige olika lång tid (några veckor, några år), föräldrarna talar inte svenska än och inte heller engelska. Någon lärare som talar mongoliska har vi inte heller (när det tidigare kom en nyanländ flicka från Thailand hade jag sådan tur att lärarkandidaten råkade tala just den dialekt flickan hade). MEN i en digital värld är det ett mycket mindre problem än det skulle ha varit med traditionellt veckobrev på papper.

våra bloggar och vår SåHärGörVi – som ju alla idag kommer åt då vi än så länge inte träffat på någon som inte haft minst en smart mobiltelefon i hushållet – finns nämligen en smidig funktion för att helt enkelt byta språk. Det finns hundra olika att välja på! Översättningen sker via Google Translate och är grammatiskt inte felfri, men skillnaden i möjligheter till förståelse är fundamental om man ännu inte lärt sig någon svenska. Det tog oss inte mer än en timme att få till detta på samtliga bloggar, tillägget är dessutom kostnadsfritt.

Om man läser inlägget på en iPad kan man dessutom lätt få det uppläst. För tio år sedan var detta ett hjälpmedel för de med svårast dyslexi, nu är det i var mans hand. Vi har fått en förhandsvisning av nästa iOS och vet att ännu fler hjälpmedel är på gång, till stöd för var och en utifrån våra olika funktionsvariationer. Ett konkret exempel är om du packar upp en iPad och sätter igång den utan att trycka på skärmen, så kommer den efter en stund höra efter om det kan vara så att du är blind och behöver hjälp att sätta upp inställningar med hjälp av din röst.

Föräldrainformationen i förskoleklass har vi även filmat, så att de som av olika anledningar missade den kan ta till sig i efterhand (om man förstår svenska, den automatiska översättningen på youtube får ännu sägas vara i sin linda). Utvecklingssamtal erbjuder vi även via Skype/Facetime/Hangout – så kan även vårdnadshavare på tjänsteresa långt bort ges chans att delta, om man så vill. Det mänskliga mötet är förstås ofta viktigt, men samtidigt får det bästa inte bli det godas fiende. Vår tid, kraft och våra resurser är begränsade och behöver användas så effektivt som möjligt.

Det finns möjligheter – låt oss utforska dem vidare!


Skolan börjar redan med resan till skolan

Allt hänger ihop i en helhet vi skapar tillsammans #hållbartihop. Gynnsamma förhållningssätt behöver tränas och läras på olika sätt och i olika sammanhang. En del ansvarar skolan för, annat är vårdnadshavares ansvar. En del gör vi gemensamt, en del görs med hjälp av andra: kamrater, media, föreningsliv, samhälle…

Det krävs en by för att fostra ett barn. /afrikanskt talesätt

Nedan saxar vi lite från aktuell forskning som har bäring på transporten till och från skolan:

Barn som själva tar sig till skolan är mer nöjda och presterar bättre.

– Barn som inte reser självständigt, det vill säga utan föräldrars översikt, förlorar naturliga möjligheter att utforska sin närmiljö och att interagera med kompisar på egen hand. Det leder till att de blir mindre självständiga och trygga i sin närmiljö. Studierna om ökat bilresande kopplar även till den ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga som vi ser idag, säger Jessica Westman, forskare Karlstad Universitet.

Jessica Westmans färska avhandling visar att barn mår och presterar bättre när de får gå, cykla eller åka buss till skolan. Trots detta väljer allt fler föräldrar att skjutsa sina barn med bil – oavsett om avståndet till skolan är kort eller långt. Ofta handlar det nog om praktiska skäl, eller så är man orolig att andra föräldrar inte visar trafikvett. Vilket då blir en negativ spiral då fler bilar minskar tillgänglighet och ökar stress.

– Vi behöver omvärdera barns skolresor. En skolresa är en möjlighet för barn och ungdomar att ägna sig åt aktiviteter som gör att de blir pigga och glada vilket kan lägga grunden för hur man mår resten av dagen. Det bästa är att resa tillsammans med kamrater – gärna gå eller cykla. Måste man ändå åka bil – se till att ha roligt med ditt barn och gör resan till en trevlig stund för umgänge. Det är nog mitt bästa tips för bilburna föräldrar, säger Jessica Westman.

Huddinge har ett projekt med Säkra Skolvägar, som bland annat uppmuntrar Gående skolbuss, fler trottoarer och cykelvägar, tydligare avlämningsplatser. Vi ser fram emot att det gemensamma arbetet runt Glömstaskolan kommer intensifieras i och med nya bygget.

Bilar är hårda. Barn är mjuka.

Vi lär och tränar i världen, inte ifrån världen.

 


Fem artiklar och perspektiv på tillvaron

Det händer att Glömstaskolan väcker intresse hos media. Det är inget självändamål och verkligen inget vi direkt jobbar på, men det vi gör ger förstås ibland avtryck och väcker nyfikenhet. Vi tar i allmänhet gärna emot, då en ärligt nyfiken och utbildad journalist ofta ställer viktiga frågor, vilket ger oss själva perspektiv på tillvaron (precis som vi gärna bjuder in forskare). Sedan blir det inte alltid rätt, men det får man också leva med! Har man tur kan det till och med bli bra underlag för god undervisning.

Men varför står det att vi inte har klassrum? Vi sitter ju i ett!

Vilket läraren förstås hade hoppats på, som grund för fortsatt undervisning:

Ska vi stryka under allt som stämmer respektive inte stämmer i artikeln?

Sedan kan vi resonerar över hur det kan tänkas se ut i övriga artiklar i tidningen, där vi inte är lika säkra på hur det faktiskt ter sig om man vore på plats. Undrar om de innehåller lika mycket fel och halvsanningar?

Riktigt intressant blev det förstås när en annan journalist lurade med en professor att tro att detta var sanningen. Eleverna bjöd in till samtal om källkritik, men fick inte ens något svar…

Om inget annat kan man ju titta in på vårt öppna instagram, där ser man ju både klassrum och möbler! /elev i åk 5

Varmt välkommen förbi och se hur vi har det! På riktigt.

 


Rektorsinfo No 2 – 2018

Skolråd & Skolambassadörer

Vårterminen inleddes med Skolråd som bl a innehöll klargörande workshop kring kommunikation (på föräldrainitiativ, stort tack!). Minnesanteckningar hittar du här, skolrådet nås via skolrad @ glomstaskolanbloggar.se. Två föräldrar har anmält intresse av att vara föräldraambassadörer = svara på frågor (ambassador @ glomstaskolanbloggar.se) från föräldrar nyfikna på skolan, utifrån föräldraperspektiv – men fler vore trevligt och bra! Mejla mig om du är intresserad av att bidra!

Öppet MotMobbningMöte

Det blev ett mindre – men nog så givande – möte även denna gång, vilket vi som var där valde att tolka att många är nöjda med det som görs även om frågan om hur vi tillsammans kan arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande med kränkningar av alla de slag aldrig någonsin lär bli färdig. Ett möte till i vår planeras, håll utkik på bloggen!

Rekryteringar

  • Kurator Annika börjar i mars vilket blir en utökning, i dag är Alexandra kurator 50% och chef för elevhälsa 50%.
  • Niklas började i början av februari (No), Åsa (Ma) och Demet (Eng) kommer i mars. Alla tre erfarna och legitimerade lärare.
  • Till hösten behöver vi fler lärare, fritidspedagoger, socialpedagoger,  resurser mm. Tipsa gärna goda krafter!

Unikum – lärportal

Vi har nu släppts in i Huddinges nya lärportal Unikum, genomför kompetensutveckling och utforskar nya möjligheter för angelägen kommunikation. Grundskoleavdelningen återkommer med hur och när vårdnadshavare ska ges tillgång, vi hoppas få bli pilotskola och komma igång tidigt. Under våren räknar vi med att kunskapsbedömningar har förts in, liksom skriftligt omdöme. Du som redan nu vill läsa mer om de kunskapskrav som gäller hittar det på Skolverket. Hur vi tänker kring bedömning, betyg hittar du i SåHärGörVi.

Utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal är tänkta att ske innan sportlov, inbjudan via respektive årskursblogg har gått ut – hör av dig direkt om det inte kommit fram! Kontaktuppgifter hittar du på respektive årskursblogg, mejla socialpedagog om du inte vet vem du ska mejla. Vi erbjuder utvecklingssamtal via Skype/FaceTime/Hangouts för den som så önskar eller behöver.

Ny rutin för frånvaro efter sportlov

Automatiskt SMS till vårdnadshavare kommer att gå ut om elev inte checkat in  på skolan senast klockan 8.30 och inte är frånvaroanmäld av vårdnadshavare. Det är oerhört viktigt att samtliga vårdnadshavare har skaffat konto i Skola24 och där även har rätt telefonnummer registrerat.

Ledighet från skolplikt

Om man ska söka ledighet från skolplikt behöver det göras i god tid och med tydligt angivet syfte. Individuell bedömning görs alltid, beviljad ledighet är ett undantag. Du kan läsa mer här.

Incidenter

När incidenter sker är det viktigt att skolan får tidig och tydlig kännedom, så arbete enligt handlingsplaner kan utföras – även om det som görs sällan kan kommuniceras. I första hand är socialpedagog tänkt mottagare. Om något inte fungerar i den kommunikationen hör man av sig till Elevhälsochef eller rektor.

Elevrådet

Elevrådet har tagit höjd och fart, nu även med utbildade elevskyddsombud. De har även en egen blogg: elevrådet.glomstaskolanbloggar.se.

Lågstadiebyggnaden

Projekteringen för lågstadiebyggnaden, vilken ska byggas i grusgropen snett framför skolan har inletts! Det blir en lillasysterbyggnad i tre våningar.  Hur bygget kommer att påverka skolgård, infartstrafik, miljö mm återstår att se, men vi får alla hjälpas åt att göra det bästa av det hela – vi behöver verkligen fler hemvister då skolan fortsätter växa (ursprungligen var byggnaden planerad för åk 4-9).

Vårens planering

  • Kalendarium hittar du här – inkl lov och studiedagar (14/3, 21/3) då behov av lov/jourfritids behöver meddelas senast tre veckor innan. Det är viktigt att inte överboka, i januari la vi onödiga pengar på en vikarie som hade behövts bättre en annan dag på fritis.

Väl mött! Vi gör det bra tillsammans!

Frågor, funderingar, konstruktiva synpunkter och tips mottages tacksamt – bättre tala med oss än om oss. En hel del svar hittar du även i vår levande sida SåHärGörVi.

/Rektor