My side of the story – som förälder #MotMobbningMöte tema sociala medier

Mitt första möte med Glömstaskolan var ett introduktionsmöte inför skolstart HT 2016.Jag hade bytt skola åt min son med skräckblandad förtjusning och funderade mycket på vad som väntade oss här.

Det tog inte lång tid in på mötet innan man fick höra den alltid lika frihetsingivande frasen ”högt i tak” , som allt för ofta i många andra sammanhang klingar vackert men i verkligheten är få förunnat att få uppleva på riktigt. Trots att mitt sunda förnuft ville att jag skulle vara mer avvaktande så kastade jag mig ut återigen, likt en liten unge som klammrar sig fast vid samma svåruppnåeliga löften från vuxenvärlden , gång på gång efter gång , naivt för att återigen följa en resa där man ville mena på att vilja ha en kultur med ”högt i tak”.

Hoppet är ju på något vis hela tiden starkare än besvikelser …

Kort tid efter terminsstart kom det en öppen inbjudan till föräldrar att vara med i ett föräldrasamråd som skulle bygga på möten med lärare/rektor och föräldrar i samspel. Syftet skulle vara att med gemensam kraft bygga Glömstaskolans kultur.
Även här tvekade jag en stund då jag inte riktigt fått med mig någon särskilt bra ”feeling” från tidigare erfarenheter och tänkte att det kanske är slöseri med tid. Men jag gick dit. Ämnet Mobbning togs upp ganska direkt och innan jag visste ordet av så blev vi, inte bara återigen i öppet forum inbjudna till ett ”Anti-mobbningsmöte”, utan även inbjudna till att få vara delaktiga i hur mötet skulle kunna se ut.
Det var helt klart första gången under min tid som förälder(10år) som en skola eller förskola bjöd in till samtal om Mobbning utan att för den delen behöva göra det pga en underliggande kris, konflikt eller händelse. Så många barns och vuxnas drömmar besannades i denna lilla invit. Tänk att inte behöva strida så orimligt mycket för sitt barns vägnar, bara för att ens få gehör eller bli tagen på allvar av skolan när och om barnet blivit utsatt eller utsätter andra. Vi behöver föräldrar som orkar öppna mailet eller ta samtalet utan att känna sig hjälplösa och nonchalerade. Annars går ju mobbingen fri och når bara högre höjder. Här stod det klart för mig att jag troligtvis står inför det häftigaste mötet i sitt sammanhang någonsin, en skola som faktiskt vill bygga en gemensam kultur med ”Högt i tak”, inte bara för mig, utan för barn och ungdomar i alla åldrar, i alla sammanhang och till och med i ämnet ”Mobbning”!

Vad fick jag med mig från mötet och hur såg mötet ut ?

Att kunna prata öppet om svårigheter, kulturkrockar, normer, utanförskap, mobbing, diskriminering, våld och barns roller och aktivitet i den digitala världen, tar tid och förtroendet för skolan och inför oss själva får växa fram. Det känns tydligt att just detta är en av målbilderna för skolan. Ett långsiktigt projekt.
Trots det fick jag med mig oerhört mycket tack vare alla föräldrars öppenhet.
Vi fick möjlighet att vandra runt till olika bord som hade olika ämnen att diskutera. Tiderna var begränsade och vi fick ge lite snabb input från det vi just diskuterat innan nytt ämne påbörjades.
Föräldrar bjöd enormt mycket på sig själva i både hur dåligt man känner sig hantera vissa saker till väldigt fina tips och verktyg att ta med sig hem. Vuxna som visade appar för varandra och hjälpte varandra att förstå hur vissa spel kan påverka våra barn.
Hur våld smyger sig in i spel och hur det på ett nästan manipulativt sätt driver oss till att börja normalisera delar av våldet då det givetvis kan graderas i hemskt, hemskare och värst och tillslut börjar gränserna suddas ut. Detta ledde oss vidare till chattforum som ligger gömda i underflikar och då även i enklare barnspel och vips hamnade vi ett gränslöst land där vem som helst kan ligga bakom en profil.
Detta väckte i sin tur funderingar på hur vi ska integrera oss i barnens digitala värld, hur frågar man barnet om allt är okej och hur frågar man när det egentligen är försent…

Ska man begränsa , förbjuda eller är allt bara på låtsas?

– ”internet är på riktigt” sa två flickor i en kort filmsnutt (se nedan) som vi fick se och när jag helgen efter står på fotbollsplan och ser hur föräldrar engagerar sig i sina barn så undrar man om vi alla verkligen bemöter våra barn med samma engagemang i nätcoachning och nätfeedback ? För en sak är säker iallafall; fotboll är på riktigt !

Mötet slutade med att vi fick koka ihop det till att vi trodde vi visste men vi visste inte ett smack om nätet!

Läskigt, absolut !
Verkligt, ja i allra högsta grad!
Fanns det ingen ”quick fix”, näpp !!

Men vi var där på mötet och vi kommer vara på nästa möte och så länge vi vet att nätet verkar där parallellt med vårt fysiska liv hela tiden och påverkar våra barn, att profiler i olika chattforum följer med våra barn in i skolsalen och ut på fritidsintressen trots att datorn stängts ner, att våld och glåpord testas i verkligheten så är det värt varenda möte som kommer upp och vårat jobb att vara med att skapa en kultur för just våra barn, långsiktigt, för alltid och för morgondagen.

Bästa citatet att ta med sig och som jag nu praktiserar till min sons stora förundran varje gång:

”Fråga ditt barn hur dagen varit men även hur den varit på nätet”

Tack !

/Förälder till elev i G13


Karlstadmodell i Huddinge?

Jag heter Marie Sundgren och arbetar som specialpedagog på Glömstaskolan i Huddinge med elever i grundskolan som har språksvårigheter. För några år sedan fann jag ytterligare ett arbetssätt som har fått mig att lyckas med det många pedagoger drömmer om: att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan. Framgångsreceptet i detta fall stavas Karlstadmodellen. Arbetet har även lyfts fram i tidningen Skolvärlden.

Modellen har utvecklats sedan 1970-talet under ledning av Irene Johansson, tidigare professor i fonetik vid Umeå universitet och professor i specialpedagogik vid Karlstad universitet.  Karlstadmodellen är ett sätt att arbeta med språkträning under tydlig struktur och går bland annat ut på att använda bildstöd, tecken som stöd till talet, och skrift men också förmågan att förstå innebörden i ord som beskriver föremål och händelser. Även hur språket är uppbyggt från det lilla till grammatiken. I Karlstadmodellen har alla ordklasser en färg; substantiv-röd, verb-ljusblå, adverb-mörkblå, pronomen-gul, adjektiv-orange, prepositioner-lila, konjuktion-grön, räkneord-vit, frågeord-grå. Då blir det lättare att bygga upp språket/grammatiken samt att “måla” med språket.

– Rätten för alla att få lära, utveckla och använda språk är det centrala i Karlstadmodellen. Visionen är att främja ett gott liv för den enskilde med respekt, delaktighet och lika värde och ett mer humant samhälle för oss alla. Vill du veta mer läs på www.karlstadmodellen.se

Så här kan det  konkret se ut när jag arbetar med en elev?

– Om barnet till exempel har svårigheter att läsa brukar jag alltid börja med att få hen att läsa bilden. I Karlstadmodellen läser man bilder precis som om det vore en bok. Man läser från vänster till höger och när man stöter på något så stannar man upp och frågar sig: ”vad är det här för någonting?”. Vet man då inte vad en skorsten är, då måste man direkt få hjälp med att veta mer om begreppet samt att lära sig det. Bilder säger oftast mer än vad vi tror. I vår läroplan är det så otroligt mycket stoff som man ska hinna med så om du sitter och inte har begrepp för saker – då blir det svårt att hänga med, – Det är så många komponenter som gör att du hänger med i ett klassrum. Du måste få rätt stöd och rätt anpassningar. Har du en språkstörning så behöver du ha begrepp för ALLT och det är då viktigt att använda tecken som stöd, bilder och det skrivna.

Vad har jag sett för resultat genom åren genom att använda mig av Karlstadmodellen?

– Karlstadmodellen har gjort att barn som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det. Jag minns ett tillfälle när jag satte upp en strategi för en elev som skulle lösa uppgifterna med penna och papper. Eftersom konkret material inte fick användas så övade eleven i hur penna och papper kunde bli det konkreta, för att på så sätt få lyckas.

Inom modellen är det även väldigt viktigt att jobba tätt med elevernas föräldrar. Nätverket är en del av Karlstadmodellen och det är familjecentrerat, vilket innebär att det är föräldrarna som är de allra viktigaste och de som inbjuder till nätverk. Nätverket leds av en certifierad handledare i Karlstadmodellen. Det är viktigt att samarbeta med familjen kring eleven för föräldrarna har en historia och en framtid tillsammans med individen.

Om ni vill läsa hela artikeln med mig i Skolvärlden så finns den här!

Vi vill varandra väl vi gör varandra bra

Marie Sundgren speciallärare/pedagog på Glömstaskolan

 


Kommunikation är inte lätt

Jag vet att du tror

att du förstår

vad du tyckte att jag sa

men jag är inte säker på

att du inser

att vad du hörde

inte var vad jag menade.

Kommunikation är sällan lätt. Vi som är födda på 1900-talet minns burktelefonerna med två konservburkar, ett snöre och två tändstickor. Roliga att leka med, men det var inte alltid det man ville säga som kom fram. Samma med viskleken, ytterst sällan kom det ursprungliga meddelandet fram ens med ganska få personer i ringen. Samma gäller faktiskt för ganska mycket av kommunikation även i dag. Kommunikation handlar alltid om (minst) två parter, som båda äger sitt ansvar för att kommunikation ska uppstå: sändare och mottagare. Ofta kan man turas om i dessa roller, så att dialog uppstår. Dialog bygger på en vilja att förstå den andre, inte alltid tycka och tänka lika.

Om sändaren tar ansvar för vad den kommunicerar, så får mottagaren ta ansvar för hur den väljer att uppfatta det som kommuniceras.

Det är bra om det är tydligt vad som kommuniceras i olika kanaler och att sändaren konsekvent håller sig till fastställda kanaler. Vi människor har olika preferenser och det finns ingen kanal som alla har som favorit, det viktigaste är att det görs tydligt, så att mottagaren lätt kan låta sig informeras. Vi försöker vara tydliga i vår SåHärGörVi/FAQ hur vi ser på kommunikation, så att var och en kan förhålla sig till det.

På Glömstaskolan har vi valt att använda oss av bloggar för den framåtsyftande informationen samt för en växande samling av svar på vanliga frågor i en särskild blogg: FAQ/SåHärGörVi. Följer man skolans och respektive årskurs blogg får man del av all skolans information om vad som är tänkt att hända framgent. Inga lappar att leta efter i barnens väskor! Normalt handlar varje blogginlägg om ett enda ämne, vilket gör det hela lätt sökbart. Man kan prenumerera på varje blogg och får då e-post så fort ett nytt inlägg kommer (se efter i skräp-korgen om du inte nåtts av bekräftelsemejlet från prenumerationen – hör av dig om det inte fungerar!). Om man gillar traditionella veckobrev kan man gå in varje vecka och läsa ikapp det som kommit sedan sist (men riskerar att ha missat något som var lite extra bråttom/akut).

Öppna flöden på Instagram ger en bild av vad som händer i verksamheten, för den som inte har möjlighet att på plats hälsa på och se hur vi har det. Vi är även aktiva i andra sociala media, men ser dem mer som en kanal för envägsinformation på ett mer övergripande plan för nyfikna lärare, föräldrar och elever som ännu inte börjat på skolan.

Tydligt nog? Det blir det aldrig. Men vi fortsätter utvecklardet vidare tillsammans.


Läxfritt? Nja, vad utgör egentligen en läxa för livet?

Vi läser rykten i olika sociala medier och får frågor från en och annan förälder om huruvida Glömstaskolan skulle vara en läxfri skola. Intressant, då det inte ens finns någon gemensam definition om vad en läxa kan tänkas vara och inte – även om Skolverket har ett bra diskussionsunderlag och många har starka åsikter i frågan.
Ordet läxa nämns inte i vare sig skollag eller läroplan. Däremot nämns samtal över 90 gånger i läroplanen.
I SåHärGörVi/FAQ har vi formulerat hur vi för närvarande ser på läxor och hemuppgifter:
———————–

Eventuella läxor eller hemuppgifter handlar alltid om en professionell bedömning vilken görs av legitimerad lärare utifrån undervisningen som helhetEventuella läxor/hemuppgifter på Glömstaskolan ska dock vara av den karaktär att de inte kräver föräldrars förklaringar för att kunna genomföras. Vi vill också understryka att det man övar på, det blir man bra på. Ofta är det bra och stundtals nödvändigt att repetera och öva extra hemma. Samtidigt som vila och återhämtning är viktigt har Zlatan spelat många timmar boll och varit många timmar på gymmet, innan han ställer sig redo på plan. 

Ibland ”flippar vi klassrummet” vilket betyder att eleverna förbereder sig hemma genom att t ex titta på en film, för att tiden i skolan skall användas mer effektivt till kommunikation, kollaboration, kreativitet och kritiskt tänkande tillsammans. Det kan även förekomma att vi arbetar på beting, och att elever som inte arbetat tillräckligt med det de behöver i skolan behöver ta hem och göra klart hemma. 

Att som förälder sätta sig med sitt barn hemma i lugn och ro och låta barnet få visa vad vi lär och gör i skolan gynnar också lärande.


Vi har också återkommande poängterat vikten av att läsa en god stund hemma varje dag.  För att utvecklas maximalt behöver den som knäckt läskoden läsa hemma minst 25-30 minuter varje dag. Högläsning och ljudböcker är bra för upplevelsen, egen läsning (gärna genom stafettläsning där den vuxna läser en rad/sida och barnet en rad/sida) samt samtal om böcker ger de absolut bästa förutsättningarna för att utveckla läslust och en god läsförmåga (läsflyt + läsförståelse + lässtrategier).

Läs, det gör stor skillnad!

  • Alla elever på Glömstaskolan har genom lärplattan fri tillgång till över 10 000 e-böcker via sitt elevkonto på www.sli.se.
  • Har man inte ett vanligt bibliotekskort är det hög tid skaffa det.
  • Du som förälder är en viktig förebild även för läsning.

Här några tips på vägen, fler finns på skolans blogg, sidan för Bra-att-ha.


MotMobbningMöte i maj

En kväll i maj bjöd vi (skola, förälder, fritidsgård) in till ett öppet tvåtimmars dialogmöte om hur vi kan arbeta mot kränkningar och mobbning. Inte för att behovet är akut, utan just för att vi behöver prata innan det kan bli det. Initiativet kom upp i föräldrasamrådet och det bjöds in till ett planeringsmöte i april. Vi bestämde att bjuda in till ett möte i vår, för att sedan utvärdera och sedan fortsätta ytterligare klokare i höst – arbetet mot kränkningar och mobbning är ett arbete som aldrig någonsin kommer att ta slut. Vi förberedde mötet genom olika enkäter på skolans blogg och i undervisningen. Syftet med mötet sattes till:

Ökad gemensam förståelse för begrepp, mekanismer och perspektiv.

Det förväntade resultatet var ”att 90% anser att mötet var värt tiden”.

Efter mötet fick deltagarna lämna en ”exit ticket” med svaret Ja/Nej samt en kommentar.
Målet 90% nåddes med råge! Nedan finns de oredigerade och ocensurerade kommentarerna från deltagarnas exit tickets.
Mötets keynote hittar ni här. Ordmolnet var insamlat via ett öppet inlägg på bloggen och av ord från samtliga som anmält sig till mötet.
Enkäterna om vilka som påverkar var insamlade på skolan (103 elever åk 1-6) samt på bloggen (43 svarande). De följer förstås ingen som helst vetenskaplig metodik, men kontrasten mellan dem kan i alla fall vara ett underlag för en nog så intressant dialog.
Det blev ingen gemensam padlet, men vi hade en fruktbar gemensam diskussion. Diskussionen kretsade mycket kring mångas upplevelse av skolans positiva kultur och hur vi kan bygga vidare på den tillsammans – med såväl förhållningssätt som konkreta åtgärder.
Vi skapade även en gemensam Trello med konkreta idéer att ta vidare:
Deltagande föräldrars kommentar, inlämnade via anonym post-it på slutet:
  • Öppet samtalsklimat.
  • Fortsätt som ni gör.
  • Bra att ha målet att skapa gemensam förståelse och hitta förhållningssätt.
  • önskar mer fokus på konkreta åtgärder
  • dela upp årskursvis
  • Bra diskussioner och lärorikt
  • Många kloka tankar
  • Alltid bra att samtala, diskutera o reflektera!
  • Känns positivt!
  • Bra med diskussion.
  • Mycket viktiga frågor som behöver följas upp.
  • Resultat: alla vill ha högt i tak!
  • Viktigt att göra detta ofta/flera gånger.
  • Det var bra.
  • Fortsatt kommunikation.
  • Viktigt fortsätta med samtal, arbete tillsammans.
  • Lyxigt med socialpedagog på skolan.
  • Intressant om ni samlar eleverna tillsammans med föräldrarna och talar om detta.
  • För mycket högröstade samma människor som körde sitt egorace, mer fakta och mindre diskussion.

Tack alla som var med och på olika sätt bidrog! Vi lär som sagt återkomma till frågan på många olika sätt. Tillsammans kommer vi längre.

Det krävs en by för att fostra ett barn.


Samverkan i en ny tid

När hem och skola verkar tillsammans kommer vi längre.

Vi har samma mål: att det ska gå bra för varje barn.

Vi har dock olika uppdrag och ansvar i detta.

Vi lever i en föränderlig värld där det som var relevant kunskap i går inte nödvändigtvis är det i dag.

För tio år sedan hade telefoner knappar och användes mest till att ringa med. För tjugo år sedan var TV-apparaterna tjocka och nästan alla bilar drog mer än 1 liter bensin per mil. För trettio år sedan löste man in checkar efter att ha stått i kö på postkontor. För sjuttio år sedan hade få kylskåp hemma. För hundra år sedan hade endast män rösträtt…

Att samhället förändras leder till en skola i behov av utveckling. Vi har ett uppdrag i att prova nya vägar i syfte att nå det som styrdokument stadgar – vilket vi gör allvar av. Det betyder att elever får en del som kanske inte ges överallt annars. Men det sker på bekostnad av annat som kanske ”brukar göras” – vilket är ett tämligen klent argument för att något ska prioriteras över något annat. Skolans interna arbete och organisation kvalitetsgranskas av förvaltning och Skolinspektion. Glömstaskolan är ingen vinstdrivande friskola utan har förstås hela Huddinge kommun i ryggen, när vi strävar efter att utveckla den skola varje barn förtjänar. Det kan ni lita på.

Skolans ansvar regleras framförallt genom skollag, läroplan, Skolverkets allmänna råd samt Huddinges pedagogiska plattform. Framförallt handlar det om ”målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden” (Skollagen SFS 2010:800). Skolans interna organisation tar vi ansvar för.

Tiden och kraften är begränsad.

Vi väljer att rikta vårt fokus mot det som vi anser gynnar elevers kunskapstillväxt mest. Vi informerar inte om allt, utan om sådant vi anser att man som vårdnadshavare faktiskt behöver veta – på så sätt minskar vi informationsstress hos såväl sändare som mottagare och kan fokusera mer resurser till mötet elev-lärare-innehåll.

Vi har ett ansvar för såväl helhet som individ, där vi valt att organisera oss i team runt årskurser. Fördelarna med det överväger nackdelarna, även om det stundtals kan kännas ovant.

Likvärdigheten är ett stort problem i svensk skola idag. Det är ofta större skillnad mellan klassrum än mellan skolor.

Dessa skillnader tänker vi minska på, vilket långsiktigt är gynnsamt och hållbart för var och en. Över tid händer det att team omfördelas, för kortare och mer akuta situationer liksom mer långsiktigt. Detta är inget vi självklart kommunicerar, då vi tänker att trygghet långsiktigt byggs stadigare och bättre bortom ”min klass och min fröken”.

Information från skolan ges när vi gör en professionell bedömning att den verkligen behövs:

  • på skolans blogg: sådant som kommer att hända (hela skolan, fler årskurser eller fritids)
  • på årskursens blogg: sådant som kommer att hända (för enbart den årskursen)
  • på instagram (skolan respektive årskurs): bilder från verksamhet o lärande
  • via e-post eller telefon: vi hör av oss när vi känner oro gällande enskild elev (kunskaper eller kring det sociala)

Till hösten kommer hela Huddinge implementera Unikum som plattform för IUP, kunskapsrapportering mm. Vi arbetar för att bli tydligare och mer transparenta i de pedagogiska planeringarna, men har nu i uppbyggnadsskedet prioriterat det faktiska mötet lärare-elev-innehåll. En del årskurser och ämnen har också kommit igång ordentligt med Showbie, andra är så smått på gång. Be ditt barn visa, om du inte fått föräldraåtkomst än!

Du som är vårdnadshavare och undrar vad som händer på dagarna: var gärna med och delta! Hör av dig till respektive socialpedagog för att samordna ditt besök, så det passar i verksamheten.

Vill föräldrar mötas för att lära känna varandra får man förstås mycket gärna låna skolans lokaler för det. Från skolans sida arrangerar vi dock inga klassiska föräldramöten om vi inte känner oss säkra på att det förväntade resultatet står i proportion till insats*.

Föräldrars ansvar stadgas bland annat i Föräldrabalken och handlar om god omvårdnad, uppfostran, trygghet, mat på bordet och säng att sova i, att komma till skolan och hämtas i tid mm. Hur föräldrar väljer att organisera sin vardag och tillvaro är upp till föräldrar, så länge det verkar fungera.

Vi lär oss ständigt på vägen. Vi längtar sällan tillbaks till 1900-talet. Var gärna med på vår gemensamma resa – men vänligen ha tilltro och förståelse för att vi gör välgrundade prioriteringar och beslut kring resursutnyttjande i uppdrag och organisation. Tillsammans har vi en möjlighet att skapa en fantastisk skola – mer än bara några fantastiska klasser.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen
främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till
aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer
och medborgare. /Skollagen SFS 2010:800

*ett föräldramöte per årskurs skulle sammantaget ta ca två veckors arbetstid i anspråk.