Kränkt? #MotMobbningMöte No3

Onsdag sista januari var det dags för MotMobbningMöte No 3. De är alla fristående, första hade ett undersökande upplägg, förra hade tema ”Sociala medier” och detta ”Vad utgör kränkning?”. Vi var inte så många som trotsat snöslasket, men fick till en god dialog om viktiga ting.

”Det här angår ju oss alla. Så mycket bättre prata om frågor förebyggande innan de uppstår. Som förälder vill jag ju vara förberedd” /förälder i G15

Vi kunde konstatera att en del av det vi pratat om förra mötet angående sociala medier tyvärr hade blivit alltför aktuellt. Sådant som är olagligt ska förstås också polisanmälas så att våld, hot och kränkningar inte normaliseras. Vi vuxna måste arbeta tillsammans för att ge barn och unga de gränser de behöver och mår bra av. Deras roll är att testa gränser, vårt är dels hålla dem, dels ta oss tiden och kraften att förklara varför de är viktiga – meningsfullt och begripligt.

”Att vara förälder är ingen popularitetstävling, det är ett livslångt, livsviktigt uppdrag” /Helena von Schantz

När – inte om – kränkningar händer är det viktigt att barnen vågar prata med oss vuxna. Hur vi tar emot dem när de kommer avgör om de kommer fler gånger.

”att bara bekräfta deras känsla kan man ofta komma långt med” /förälder i G16

När saker som händer kan tänkas påverka skolarbetet är det också bra om skolan får veta. Vi är erkänt dåliga på tankeläsning! I första hand är det socialpedagogen som är tänkt mottagare för dylikt. Vi behöver sedan arbeta med det tillsammans, skolan kan inte lyckas på egen hand.

”Det som händer på fritiden har faktiskt föräldrar ett huvudansvar för”/rektor Magnus

Jag upplevde att vi var eller blev överens om att arbetet måste vara såväl förebyggande, främjande som åtgärdande – var sak har sin tid och kräver sitt fokus men måste ske parallellt. På Glömstaskolan har vi inte en särskilt uttalad trygghetsgrupp, vilket erfarenhetsvis lätt kan göra att frågan hamnar hos ”någon-annan”, utan ett tydligt ansvar för var och en att göra sin bit, från rektor och chef för elevhälsa till socialpedagog, lärare och fritidsledare. På Glömsta bygger vi även på funktion istället för person. Om man som förälder upplever att man inte fått den återkoppling man utlovats hör man i första hand av sig till den som det berör, sedan går man vidare till ledning (som inte heller de är särskilt skickliga i tankeläsning).

Vi planerade även för ett fjärde möte senare i vår. Eventuellt att det kan förekommas av en föreläsning och precis som denna gång med förberedelser gjorda av kloka elever.

”barn har ofta nog kloka förslag på lösningar, om vi tar oss tid att fråga dem” /trebarnsfar, tillika rektor

 


En minnesdag till lärdom

Den 27 januari 1945 befriades fångarna i koncentrationslägret och förintelselägret Auschwitz. Med det öppnades även portarna till en av de grymmaste folkmord som värden skådat. Det fruktansvärda brott mot mänskligheten som begicks där och av krigsförbrytarna i det tredje riket har sedan 1999 uppmärksammats som en minnesdag. Minnesdagen uppmärksammar världen över Förintelsens offer.

Det som händer i världen speglar sig i skolan.

Skolan har ett stort och viktigt uppdrag att undervisa i demokratins rättigheter och skyldigheter. Värdegrunden som följer i ett land som har tryck- och yttrandefrihet behöver läras, upplevas och diskuteras. Det här är ett arbete som görs dagligen och alldeles synnerligen en dag som den 27 januari.

På Glömstaskolan, en ung skola utan långa traditioner, känner vi ett stort ansvar i vårt uppdrag som värdegrundsbärare. Via vårt elevråd och vuxna som stöttar kommer liten som stor elev denna dag att utifrån sina förutsättningar få höra samt prata om vikten av att respektera alla människor.

  • De yngre eleverna kommer att lyssna på Herr Peabodys äpplen. En historia om ordets makt och vad som kan hända när någon sprider osanningar om andra människor.
  • De äldre kommer dels att få se Levande Historias utställning om Förintelsen samt att de kommer läsa boken Sofia Z 4515 för att verkligen skapa förståelse för Förintelsen och dess fasor. Arbete kommer att följa eleverna under hela veckan som förekommer den 27/1.

Arbetet kommer bli en dag att högtidlighålla minnet av offren från Förintelsen men även en stund för lärdom till framtiden.

 

 

 


#metoo genom elevrådet och gyllene regeln

Under hösten har #metoo varit i fokus i nyhetsinslag, artiklar, sociala medier och såklart även på vår arbetsplats – skolan.

Det här var något som elevrådet på vår skola beslutade sig för att arbeta med. Tydligen är det är många där ute i vuxenvärlden som inte vet hur man ska vara mot varandra.

Elevrådet, årskurs 1-7, tog sig an uppdraget att utbilda elever och vuxna på Glömstaskolan om  diskriminering och diskrimineringsgrunderna.

Uppgiften de tog sig an var tredelad:

  • Vad är diskriminering egentligen? Ordet behöver förklaras och diskuteras. Hur kan vi förtydliga ordet så att även de yngsta förstår?
  • Diskriminineringsgrunderna – vad är det egentligen och vilka finns det?
  • Plan mot diskriminering och kränkande behandling – alla arbetsplatser ska ha en. Men vad är det och vad står i den?

Efter ett utbildningspass gick elevrådsrepresentanter ut i sina grupper redo för uppdrag. Äldst som yngst på skolan, här ska upplysas och utbildas. För som en elevrådsrepresentant sa:

Det hela är ju ganska enkelt – tänk efter hur du blir behandlad av andra. Behandla andra precis så.

Det är ju det som vår regel handlar om:

vi vill varandra väl vi gör varandra bra.


DEMOKRATI, SOLIDARITET


Nyss hände det något stort. Länge har de väntat på den stora dagen. De som varje vecka sen i augusti tagit extra ansvar för vår utlåningsbod. Sorterat, städat och varit oerhört fina förebilder för de yngre.

Dessa 21 stycken förväntansfulla guldkortskandidater åkte iväg på sitt svåraste, största och mest spännande uppdrag hittills under sin skoltid.
Att komma överens om vad alla 460 elever från förskoleklass upp till år 7 vill ha för lekmaterial.

Stor sportaffär.

21 barn, 1000kr i budget.

”Vi delar upp oss i våra bodengrupper, då har vi 200kr var”
”Vill alla göra så?”
”JA!”

Sagt och gjort så drog de igång sökandet efter meningsfullt material.
Efter en stund är alla grupper klara.
Innan utsatt tid.

Då drog jag fram skjortärmsesset.
”Ok, ni klarade uppgiften innan utsatt tid. Det innebär att ni gemensamt får köpa något för 500kr till”

21 stycken gapandes barn.

Snabbt föreslog en av dem det där häftiga pilbågssetet.
”Hur många tycker det är ett bra förslag?”

21 händer i luften.

Efter inköpturen gick vi på ett café. Varje barn hade fått lov att ta med sig 30kr till en glass.

En av dem, lite glömsk till naturen hade såklart glömt.
Här hade jag en plan på att bjuda eleven på en glass.

Jag sträcker mig efter plånboken.

Innan jag ens får upp den händer det.

Jag tittar upp och häpnar.

”Här får du en tjuga och en tia av mig” säger en av eleverna till sin sin kompis. Orden och handlingen kommer från en elev som själv ofta har det svårt i skolan, möter utmaningar.

Någonting starkt inuti mig händer plötsligt.

”Varför gråter du Gustav, vad har hänt?”

”Någonting stort och fint”

När vi väntar på bussen påkallar jag alla 21 elevernas största möjliga uppmärksamhet.
Berättar om min upplevelse.
Varför jag grät.

När jag är klar rodnar en av dem, resten applåderar.

”Guuud jag skäms” säger eleven.

”Du, kära vän, det finns saker i livet man skäms för och det här är raka motsatsen till det. Din handling där inne gör dig just nu bäst i världen. Känn dig stolt, det är dina vänner över dig. De är därför de applåderar”

Tänk att jag får ha det här jobbet ändå, uppleva dessa situationer.

Texten är tidigare publicerad på skolgårdslärarens blogg: https://www.facebook.com/skolgardslararen/posts/297520797413623


Skolans regel del i stor demokrati?

Skolans skickliga So-lärare Karin tog förstås även tillfället i akt att nyttja skolans regel till skrivuppgift inom samhällskunskap, ämnesområdet demokrati, kopplat till diskrimineringsgrunder och barnkonventionen mm.

Bra grejer! De är bra kloka ändå, eleverna.

Här ett exempel från Josefin i åk 6:


Skolans regel är en stor möjlighet att lära varandra hur vi ska bete oss mot varandra. Den lär oss att vi ska ta det som en självklarhet att vi ska vara schyssta och trevliga mot varandra utan en massa regler.

Detta är vår enda regel och därför har vi enorm frihet på denna skola. Har man regeln

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra

i huvudet hela tiden gör man förhoppningsvis inget dumt. I denna regel ligger ju också yttrandefrihet och tryckfrihet, precis som ute i samhället får vi tycka och tänka vad vi vill. Detta är en rättighet men också en skyldighet, jag har rätt att bli respekterad för det jag tycker. Men jag är samtidigt skyldig till att respektera andras åsikter även fast jag inte håller med. Detta leder till demokrati, som innebär att vi alla får vara med och bestämma. Vi alla får tycka och rösta på vad vi vill. Men nog om möjligheter med denna regel.

Det finns ju även hinder och dåliga saker. Även fast vi försöker lära varandra att vi tar hand om oss och skolan kan vissa ta detta fel. Eftersom vi inte har några fler regler kan det kanske lätt bli att man glömmer bort själva regeln. Då kan det bli att man t ex inte tar hand om allt material vi har.

Från Hjärnberikad – www.hjarnberikad.se – vad påverkar vilka substansen i hjärnan

När man sedan kommer ut i det stora samhället blir det då lättare att förstå friheten i samhället. Att vi har t ex tryck- och yttrandefrihet, eftersom vi har det på vår skola.

Barnkonventionen finns i vår regel, eftersom att regeln finns för att alla ska känna sig trygga och säkra i samhället. Ingen ska bli särbehandlad tex för var man kommer ifrån. Detta finns i skolans regel, i barnkonventionen och i samhället.

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra


Vår utemiljö – skapad effektivt och med bra slutresultat

Vi snubblade över Boverkets rapport 2015:8 ”Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö”.

EXEMPEL 6: Glömstaskolan i Huddinge

Glömstaskolan är ett bra exempel på en utformningsprocess som tagit tillvara platsens befintliga förutsättningar.

I området Glömsta i Flemingsberg utanför Stockholm pågår en omfattande planering och utbyggnad av bostäder som kommer att fortsätta succesivt fram mot 2030.

I projektet ingår en grundskola för 700 elever från förskoleklass upp till skolår 9. Skolan ska vara färdig hösten 2016 och har en total tomtyta på 20 000 kvm varav 14 000 kvm planeras för elevernas skolgård.

Planarbetet startade 2010 i samverkan mellan kommunens olika förvaltningar och 2013 förelåg en godkänd detaljplan.

Till sommaren 2014 kunde produktionsarbetet påbörjas (se illustration). Skolan ligger intill en naturskog med fornminnesområde som är en värdefull pedagogisk tillgång för elevernas egen forskning, lärande och lek.

Skolbyggnaden och skolgården har planerats parallellt så att frågor kring transportvägar till byggnaden, markåtgärder med sprängning, dagvattensystem med mera, har blivit samordnade med själva utformningen av skolgården.

Ambitionen från utbildningsförvaltningens och landskapsarkitektens sida har varit att ta till vara tidigare erfarenheter av skolbyggnaders och skolgårdars utformning i kommunen, elevsynpunkter samt resultat av forskning och erfarenheter från projekt i andra kommuner i landet.

Skolgården ska stimulera till utevistelse, rörelse, lek och lärande och tillsammans med naturskogen vara synlig för eleverna när de vistas inne skolbyggnaden.

Fysisk aktivitet och en miljö för spontanlek och planerade idrottsaktiviteter ska möta alla elevers behov oavsett ålder, kön och funktioner.

Man sparar så mycket naturmark och skog som möjligt, men många träd planteras för att skärma av ytor där barnen kan få skugga. För yngre elever finns gungor och snurrlek, rutschkana, klätterställning, bollplan och naturmark.

För de något äldre eleverna planeras en parkouranläggning där eleverna kan klättra och klänga i olika redskap och förflytta sig mellan olika terrasserade nivåer via ramper, murar och rep.

En multisportarena på 20×40 kvm har medvetet valts framför en större traditionell bollplan och där flera och olika aktiviteter kan äga rum som tilltalar både pojkar och flickor.

Anläggningen och skolgården i sin helhet kan bli en arena för samutnyttjande mellan skolan och de närliggande bostadsområdena som i stort saknar platser för spontana aktiviteter utanför skoltid.

Arbetssättet i detta projekt med samverkan mellan alla konsulter och kommunens olika förvaltningar planering och genomförande, med samtidig utformning av byggnad och skolgård, har gjort att man kunnat undvika många problem och frågor som annars lätt uppkommer mot slutet projekt.

Det är effektivt ur ekonomisk synvinkel och skapar förutsättningar för ett bra slutresultat.”gor-plats-for-barn-och-unga

Fortsättning följer!


Skolministeriet om vår lärmiljö – för varje elev

Skolministeriet (UR, P1) har varit på besök hos oss:

Modern skolarkitektur väcker känslor. Och mer så ju mer den utmanar den traditionella bilden av hur en skola kan se ut. En trend just nu är att bygga skolor utan fasta klassrum. Ett exempel är nybyggda Glömstaskolan i Huddinge som orsakade protester redan innan den hade öppnat. Rektor Magnus Nyberg Blixt och arkitekten Åsa Machado visar oss runt och förklarar varför skolan är utformad som den är.

Lyssna här: http://urplay.se/program/201965-skolministeriet-far-en-skola-se-ut-hur-som-helst


Ett elevråd

Ett mail kom till min inbox. Vår nystartade skola behöver ha ett elevråd. Instruktionen lyder

det ska vara viktigt på riktigt  – kan du tänka dig arbeta med det?

Glömstaskolan är inte en skola som alla andra. Vi har inget schema som gäller läsåret ut. Eleverna har inget eget klassrum och än mindre i egen plats där deras egenhändigt gjorda namnskylt sitter. Skolan har en regel som gäller allt. Skolgården har bara instruktioner om vad du får göra. Glömstaskolan försöker tänka om, kanske inte alltid nytt men inte heller bara acceptera det gamla. Att fråga sig själv varför och varför inte är diskussionen som introducerades redan på anställningsintervjun.

Hur tänker du om kring något som måste vara? Finns överallt. Har ett tydligt demokratiuppdrag. Våra elever precis som alla medborgare ska ha inflytande över sin arbetsplats. Min erfarenheter av elevråd är att de fungerar sisådär. Ofta blir de ett forum för klagomål på mat och orättvisor på rasten. Ibland kanske de äldre eleverna ordnar ett disco för de yngre.

Med erfarenhet som skolledare och lärare vet jag att en skola har många måsten. Nytänkande eller inte, en verksamhetsplan måste finnas. En plan mot diskriminering och kränkande behandling behöver utvärderas. Arbetsmiljön ska analyseras, en plan ska upprättas. Tunga måsten som ofta blir förpassade till slutet av terminen.

Elevrådet då, ska inte det vara del av dessa måsten. Är det är här vårt fokus ska ligga? Viktigt på riktigt. Vi ska utvärdera skolans regel, inte i all hast utan ordentligt och med framförhållning. Eleverna ska bära uppgiften. Värdegrunden ska utvärderas och bäras av elevrådsrepresentanterna.

Jag skickade ett svar. Jovisst kan jag ta uppdraget. Men ska jag göra det så vill jag att vi får arbeta på riktigt och inte bli ett forum för klagomål och felanmälan. Min rektor skrattade gott åt mina farhågor och uppmuntrande min idé med svaret:

– Ibland är det lättare att definiera något när du berättar vad det inte är.

Elevrådets utsedda representanter redovisar sin utredning av skolans enda regel för rektor.

Elevrådet ska bli viktigt på riktigt. Vi ska göra det en skola måste göra men vi ska göra det på vårt sätt. Vi ska inte vara ett forum för felanmälan eller klagomål. Istället ska vi lära eleverna var frågorna hör hemma. Inte blir lampan på toaletten utbytt för att det diskuteras i elevrådet? Pizza serveras inte oftare för att diskussionen förs i elevrådet. Troligare är att lampan byts och pizzan  serveras om vaktmästare och kökschef tillfrågas. Uppdrag ett blir att lära var frågor hör hemma.

Elevrådet ska vara ett forum där frågor som berör alla ventileras. Här ska skolans värdegrund diskuteras. De vuxna ska hjälpa eleverna att lyckas i uppdraget. Eleverna ska bli stärkta i sin möjlighet att påverka skolan och varandra. Skolan ska få ett forum där eleverna jobbar med frågor för skolan som är viktiga för skolan på riktigt.

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra!

/Karin Boberg, leg lär


Prata om eller med?

Hur kan jag påverka skolans verksamhet?

Du kan påverka ditt barns situation i skolan genom utvecklingssamtalet som elever, lärare och föräldrar ska ha minst en gång per termin.

Om du har synpunkter på hela skolans verksamhet ska du ta kontakt med skolans rektor och/eller barn- och utbildningsförvaltningen.

/saxat från Huddinge.se:

Utifrån vårt statliga uppdrag och Huddinges pedagogiska plattform finns vi här för era barn och er vårdnadshavare.

Vi har samma mål: att det ska gå bra för varje barn.

I vårt arbete med allt vad skola innebär vet vi självklart att det stundtals blir missnöje och missförstånd, detta går dock oftast att reda ut med en rak och öppen dialog, där vi dock äger pedagogiskt tolkningsföreträde. För att kunna bygga den bästa skolan behöver vi jobba tillsammans och det gör vi bäst om vi kan prata MED varandra istället för OM varandra.

Vi i personalen på Glömstaskolan har via olika kanaler fått information om att det ska finnas slutna grupper på sociala medier med fokus på skolan. Enligt uppgift avhandlas både positiva och negativa upplevelser kring Glömstaskolan och dess personal. Vi uppmuntrar er alla som har en fråga, fundering, synpunkt eller klagomål att kommunicera det direkt med den det berör. Om detta känns oöverkomligt går det självklart bra att kontakta den person som ni känner förtroende för. Om detta inte heller känns som ett alternativ finns alltid klagomålshanteringen på Huddinge kommuns hemsida.

”Rättigheter och skyldigheter

Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. ”/Läroplan Lgr11, kap1

Hur vi gör hittar du på den levande sidan SåHärGörVi/FAQ: faq.glomstaskolanbloggar.se. Tankar bakom och gjorda erfarenheter finns på Glömstaresan, PedagogHuddinge.


En socialpedagogs vardag!

Hur viktigt är det att dagen börjar bra? Hur viktigt är det för elever att känna sig välkomna till skolan?

Forskning, erfarenhet och sunt förnuft visar att om elever inte mår bra psykiskt så påverkar det eleverna negativt i deras inlärning. Här kommer socialpedagogens roll in som en viktig del i skolans värld. I skollagen står det tydligt att:

Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa”/Skolverket

Hur gör vi detta då? Jo, bland annat möter vi eleverna varje morgon genom att ha en incheckning som innebär att vi säger hej och välkommen samt byter några ord med eleverna. Denna incheckning betyder också att vi tar närvaro. Om en elev inte kommit till skolan så kontaktas normalt vårdnadshavare för att se så att inget hänt eleven mellan hemmet och skolan. Allt för tryggheten.

Socialpedagogens arbete är inom elevhälsans ramar och det är här vårt arbete ska vara. I många skolor finns inte socialpedagoger och då blir det upp till lärarna att ta hand om den psykosociala delen av elevens vardag – på bekostnad av mindre tid att faktiskt fokusera på elevernas inlärning och kunskaputveckling. Det är här som en socialpedagogs roll och funktion blir så viktig, för vårt uppdrag är att finnas för eleverna i deras psykosociala vardag. Det kan vara allt ifrån att hjälpa elever med att skapa goda sociala relationer, förebygga mobbing och kränkande beteende samt lära och träna eleverna konflikthantering, till att finnas där när hormoner virvlar. Vi finns där när eleverna är på utevistelse för att tryggheten med vuxnas närvaro är så viktig. Vi finns där när eleverna har behov av en kram. Vi torkar också en tår eller två, vi skrattar tillsammans. Vi finns för ett nära arbete med vårdnadshavare så att ert barn får det så bra som det bara går på skolan. Hör gärna av dig! Våra kontaktuppgifter hittar du på kontaktsidan för respektive årskursblogg. Vi fortsätter resan tillsammans!

// Socialpedagogerna på Glömstaskolan

PS. Ovanstående gör förstås inte lärares arbete med att bygga upp en fungerande undervisningsrelation och undervisningsgemenskap mindre viktig, så att ingen mot all förmodan får för sig något annat. /Rektor