DEMOKRATI, SOLIDARITET


Nyss hände det något stort. Länge har de väntat på den stora dagen. De som varje vecka sen i augusti tagit extra ansvar för vår utlåningsbod. Sorterat, städat och varit oerhört fina förebilder för de yngre.

Dessa 21 stycken förväntansfulla guldkortskandidater åkte iväg på sitt svåraste, största och mest spännande uppdrag hittills under sin skoltid.
Att komma överens om vad alla 460 elever från förskoleklass upp till år 7 vill ha för lekmaterial.

Stor sportaffär.

21 barn, 1000kr i budget.

”Vi delar upp oss i våra bodengrupper, då har vi 200kr var”
”Vill alla göra så?”
”JA!”

Sagt och gjort så drog de igång sökandet efter meningsfullt material.
Efter en stund är alla grupper klara.
Innan utsatt tid.

Då drog jag fram skjortärmsesset.
”Ok, ni klarade uppgiften innan utsatt tid. Det innebär att ni gemensamt får köpa något för 500kr till”

21 stycken gapandes barn.

Snabbt föreslog en av dem det där häftiga pilbågssetet.
”Hur många tycker det är ett bra förslag?”

21 händer i luften.

Efter inköpturen gick vi på ett café. Varje barn hade fått lov att ta med sig 30kr till en glass.

En av dem, lite glömsk till naturen hade såklart glömt.
Här hade jag en plan på att bjuda eleven på en glass.

Jag sträcker mig efter plånboken.

Innan jag ens får upp den händer det.

Jag tittar upp och häpnar.

”Här får du en tjuga och en tia av mig” säger en av eleverna till sin sin kompis. Orden och handlingen kommer från en elev som själv ofta har det svårt i skolan, möter utmaningar.

Någonting starkt inuti mig händer plötsligt.

”Varför gråter du Gustav, vad har hänt?”

”Någonting stort och fint”

När vi väntar på bussen påkallar jag alla 21 elevernas största möjliga uppmärksamhet.
Berättar om min upplevelse.
Varför jag grät.

När jag är klar rodnar en av dem, resten applåderar.

”Guuud jag skäms” säger eleven.

”Du, kära vän, det finns saker i livet man skäms för och det här är raka motsatsen till det. Din handling där inne gör dig just nu bäst i världen. Känn dig stolt, det är dina vänner över dig. De är därför de applåderar”

Tänk att jag får ha det här jobbet ändå, uppleva dessa situationer.

Texten är tidigare publicerad på skolgårdslärarens blogg: https://www.facebook.com/skolgardslararen/posts/297520797413623


Skolans regel del i stor demokrati?

Skolans skickliga So-lärare Karin tog förstås även tillfället i akt att nyttja skolans regel till skrivuppgift inom samhällskunskap, ämnesområdet demokrati, kopplat till diskrimineringsgrunder och barnkonventionen mm.

Bra grejer! De är bra kloka ändå, eleverna.

Här ett exempel från Josefin i åk 6:


Skolans regel är en stor möjlighet att lära varandra hur vi ska bete oss mot varandra. Den lär oss att vi ska ta det som en självklarhet att vi ska vara schyssta och trevliga mot varandra utan en massa regler.

Detta är vår enda regel och därför har vi enorm frihet på denna skola. Har man regeln

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra

i huvudet hela tiden gör man förhoppningsvis inget dumt. I denna regel ligger ju också yttrandefrihet och tryckfrihet, precis som ute i samhället får vi tycka och tänka vad vi vill. Detta är en rättighet men också en skyldighet, jag har rätt att bli respekterad för det jag tycker. Men jag är samtidigt skyldig till att respektera andras åsikter även fast jag inte håller med. Detta leder till demokrati, som innebär att vi alla får vara med och bestämma. Vi alla får tycka och rösta på vad vi vill. Men nog om möjligheter med denna regel.

Det finns ju även hinder och dåliga saker. Även fast vi försöker lära varandra att vi tar hand om oss och skolan kan vissa ta detta fel. Eftersom vi inte har några fler regler kan det kanske lätt bli att man glömmer bort själva regeln. Då kan det bli att man t ex inte tar hand om allt material vi har.

Från Hjärnberikad – www.hjarnberikad.se – vad påverkar vilka substansen i hjärnan

När man sedan kommer ut i det stora samhället blir det då lättare att förstå friheten i samhället. Att vi har t ex tryck- och yttrandefrihet, eftersom vi har det på vår skola.

Barnkonventionen finns i vår regel, eftersom att regeln finns för att alla ska känna sig trygga och säkra i samhället. Ingen ska bli särbehandlad tex för var man kommer ifrån. Detta finns i skolans regel, i barnkonventionen och i samhället.

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra


Vår utemiljö – skapad effektivt och med bra slutresultat

Vi snubblade över Boverkets rapport 2015:8 ”Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö”.

EXEMPEL 6: Glömstaskolan i Huddinge

Glömstaskolan är ett bra exempel på en utformningsprocess som tagit tillvara platsens befintliga förutsättningar.

I området Glömsta i Flemingsberg utanför Stockholm pågår en omfattande planering och utbyggnad av bostäder som kommer att fortsätta succesivt fram mot 2030.

I projektet ingår en grundskola för 700 elever från förskoleklass upp till skolår 9. Skolan ska vara färdig hösten 2016 och har en total tomtyta på 20 000 kvm varav 14 000 kvm planeras för elevernas skolgård.

Planarbetet startade 2010 i samverkan mellan kommunens olika förvaltningar och 2013 förelåg en godkänd detaljplan.

Till sommaren 2014 kunde produktionsarbetet påbörjas (se illustration). Skolan ligger intill en naturskog med fornminnesområde som är en värdefull pedagogisk tillgång för elevernas egen forskning, lärande och lek.

Skolbyggnaden och skolgården har planerats parallellt så att frågor kring transportvägar till byggnaden, markåtgärder med sprängning, dagvattensystem med mera, har blivit samordnade med själva utformningen av skolgården.

Ambitionen från utbildningsförvaltningens och landskapsarkitektens sida har varit att ta till vara tidigare erfarenheter av skolbyggnaders och skolgårdars utformning i kommunen, elevsynpunkter samt resultat av forskning och erfarenheter från projekt i andra kommuner i landet.

Skolgården ska stimulera till utevistelse, rörelse, lek och lärande och tillsammans med naturskogen vara synlig för eleverna när de vistas inne skolbyggnaden.

Fysisk aktivitet och en miljö för spontanlek och planerade idrottsaktiviteter ska möta alla elevers behov oavsett ålder, kön och funktioner.

Man sparar så mycket naturmark och skog som möjligt, men många träd planteras för att skärma av ytor där barnen kan få skugga. För yngre elever finns gungor och snurrlek, rutschkana, klätterställning, bollplan och naturmark.

För de något äldre eleverna planeras en parkouranläggning där eleverna kan klättra och klänga i olika redskap och förflytta sig mellan olika terrasserade nivåer via ramper, murar och rep.

En multisportarena på 20×40 kvm har medvetet valts framför en större traditionell bollplan och där flera och olika aktiviteter kan äga rum som tilltalar både pojkar och flickor.

Anläggningen och skolgården i sin helhet kan bli en arena för samutnyttjande mellan skolan och de närliggande bostadsområdena som i stort saknar platser för spontana aktiviteter utanför skoltid.

Arbetssättet i detta projekt med samverkan mellan alla konsulter och kommunens olika förvaltningar planering och genomförande, med samtidig utformning av byggnad och skolgård, har gjort att man kunnat undvika många problem och frågor som annars lätt uppkommer mot slutet projekt.

Det är effektivt ur ekonomisk synvinkel och skapar förutsättningar för ett bra slutresultat.”gor-plats-for-barn-och-unga

Fortsättning följer!


Skolministeriet om vår lärmiljö – för varje elev

Skolministeriet (UR, P1) har varit på besök hos oss:

Modern skolarkitektur väcker känslor. Och mer så ju mer den utmanar den traditionella bilden av hur en skola kan se ut. En trend just nu är att bygga skolor utan fasta klassrum. Ett exempel är nybyggda Glömstaskolan i Huddinge som orsakade protester redan innan den hade öppnat. Rektor Magnus Nyberg Blixt och arkitekten Åsa Machado visar oss runt och förklarar varför skolan är utformad som den är.

Lyssna här: http://urplay.se/program/201965-skolministeriet-far-en-skola-se-ut-hur-som-helst


Ett elevråd

Ett mail kom till min inbox. Vår nystartade skola behöver ha ett elevråd. Instruktionen lyder

det ska vara viktigt på riktigt  – kan du tänka dig arbeta med det?

Glömstaskolan är inte en skola som alla andra. Vi har inget schema som gäller läsåret ut. Eleverna har inget eget klassrum och än mindre i egen plats där deras egenhändigt gjorda namnskylt sitter. Skolan har en regel som gäller allt. Skolgården har bara instruktioner om vad du får göra. Glömstaskolan försöker tänka om, kanske inte alltid nytt men inte heller bara acceptera det gamla. Att fråga sig själv varför och varför inte är diskussionen som introducerades redan på anställningsintervjun.

Hur tänker du om kring något som måste vara? Finns överallt. Har ett tydligt demokratiuppdrag. Våra elever precis som alla medborgare ska ha inflytande över sin arbetsplats. Min erfarenheter av elevråd är att de fungerar sisådär. Ofta blir de ett forum för klagomål på mat och orättvisor på rasten. Ibland kanske de äldre eleverna ordnar ett disco för de yngre.

Med erfarenhet som skolledare och lärare vet jag att en skola har många måsten. Nytänkande eller inte, en verksamhetsplan måste finnas. En plan mot diskriminering och kränkande behandling behöver utvärderas. Arbetsmiljön ska analyseras, en plan ska upprättas. Tunga måsten som ofta blir förpassade till slutet av terminen.

Elevrådet då, ska inte det vara del av dessa måsten. Är det är här vårt fokus ska ligga? Viktigt på riktigt. Vi ska utvärdera skolans regel, inte i all hast utan ordentligt och med framförhållning. Eleverna ska bära uppgiften. Värdegrunden ska utvärderas och bäras av elevrådsrepresentanterna.

Jag skickade ett svar. Jovisst kan jag ta uppdraget. Men ska jag göra det så vill jag att vi får arbeta på riktigt och inte bli ett forum för klagomål och felanmälan. Min rektor skrattade gott åt mina farhågor och uppmuntrande min idé med svaret:

– Ibland är det lättare att definiera något när du berättar vad det inte är.

Elevrådets utsedda representanter redovisar sin utredning av skolans enda regel för rektor.

Elevrådet ska bli viktigt på riktigt. Vi ska göra det en skola måste göra men vi ska göra det på vårt sätt. Vi ska inte vara ett forum för felanmälan eller klagomål. Istället ska vi lära eleverna var frågorna hör hemma. Inte blir lampan på toaletten utbytt för att det diskuteras i elevrådet? Pizza serveras inte oftare för att diskussionen förs i elevrådet. Troligare är att lampan byts och pizzan  serveras om vaktmästare och kökschef tillfrågas. Uppdrag ett blir att lära var frågor hör hemma.

Elevrådet ska vara ett forum där frågor som berör alla ventileras. Här ska skolans värdegrund diskuteras. De vuxna ska hjälpa eleverna att lyckas i uppdraget. Eleverna ska bli stärkta i sin möjlighet att påverka skolan och varandra. Skolan ska få ett forum där eleverna jobbar med frågor för skolan som är viktiga för skolan på riktigt.

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra!

/Karin Boberg, leg lär


Prata om eller med?

Hur kan jag påverka skolans verksamhet?

Du kan påverka ditt barns situation i skolan genom utvecklingssamtalet som elever, lärare och föräldrar ska ha minst en gång per termin.

Om du har synpunkter på hela skolans verksamhet ska du ta kontakt med skolans rektor och/eller barn- och utbildningsförvaltningen.

/saxat från Huddinge.se:

Utifrån vårt statliga uppdrag och Huddinges pedagogiska plattform finns vi här för era barn och er vårdnadshavare.

Vi har samma mål: att det ska gå bra för varje barn.

I vårt arbete med allt vad skola innebär vet vi självklart att det stundtals blir missnöje och missförstånd, detta går dock oftast att reda ut med en rak och öppen dialog, där vi dock äger pedagogiskt tolkningsföreträde. För att kunna bygga den bästa skolan behöver vi jobba tillsammans och det gör vi bäst om vi kan prata MED varandra istället för OM varandra.

Vi i personalen på Glömstaskolan har via olika kanaler fått information om att det ska finnas slutna grupper på sociala medier med fokus på skolan. Enligt uppgift avhandlas både positiva och negativa upplevelser kring Glömstaskolan och dess personal. Vi uppmuntrar er alla som har en fråga, fundering, synpunkt eller klagomål att kommunicera det direkt med den det berör. Om detta känns oöverkomligt går det självklart bra att kontakta den person som ni känner förtroende för. Om detta inte heller känns som ett alternativ finns alltid klagomålshanteringen på Huddinge kommuns hemsida.

”Rättigheter och skyldigheter

Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. ”/Läroplan Lgr11, kap1

Hur vi gör hittar du på den levande sidan SåHärGörVi/FAQ: faq.glomstaskolanbloggar.se. Tankar bakom och gjorda erfarenheter finns på Glömstaresan, PedagogHuddinge.


En socialpedagogs vardag!

Hur viktigt är det att dagen börjar bra? Hur viktigt är det för elever att känna sig välkomna till skolan?

Forskning, erfarenhet och sunt förnuft visar att om elever inte mår bra psykiskt så påverkar det eleverna negativt i deras inlärning. Här kommer socialpedagogens roll in som en viktig del i skolans värld. I skollagen står det tydligt att:

Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa”/Skolverket

Hur gör vi detta då? Jo, bland annat möter vi eleverna varje morgon genom att ha en incheckning som innebär att vi säger hej och välkommen samt byter några ord med eleverna. Denna incheckning betyder också att vi tar närvaro. Om en elev inte kommit till skolan så kontaktas normalt vårdnadshavare för att se så att inget hänt eleven mellan hemmet och skolan. Allt för tryggheten.

Socialpedagogens arbete är inom elevhälsans ramar och det är här vårt arbete ska vara. I många skolor finns inte socialpedagoger och då blir det upp till lärarna att ta hand om den psykosociala delen av elevens vardag – på bekostnad av mindre tid att faktiskt fokusera på elevernas inlärning och kunskaputveckling. Det är här som en socialpedagogs roll och funktion blir så viktig, för vårt uppdrag är att finnas för eleverna i deras psykosociala vardag. Det kan vara allt ifrån att hjälpa elever med att skapa goda sociala relationer, förebygga mobbing och kränkande beteende samt lära och träna eleverna konflikthantering, till att finnas där när hormoner virvlar. Vi finns där när eleverna är på utevistelse för att tryggheten med vuxnas närvaro är så viktig. Vi finns där när eleverna har behov av en kram. Vi torkar också en tår eller två, vi skrattar tillsammans. Vi finns för ett nära arbete med vårdnadshavare så att ert barn får det så bra som det bara går på skolan. Hör gärna av dig! Våra kontaktuppgifter hittar du på kontaktsidan för respektive årskursblogg. Vi fortsätter resan tillsammans!

// Socialpedagogerna på Glömstaskolan

PS. Ovanstående gör förstås inte lärares arbete med att bygga upp en fungerande undervisningsrelation och undervisningsgemenskap mindre viktig, så att ingen mot all förmodan får för sig något annat. /Rektor


Lov att vara ledig? Om ev ledighet från skolplikt

Numera går faktiskt majoriteten av världens barn i skolan, något som för bara några decennier sedan var förbehållet en mer välbeställd elit. Ändå är det miljontals barn som inte skulle vilja något hellre än att gå och vara på plats i skolan, i syfte att skaffa sig själva en bättre framtid. Här i Sverige har vi haft allmän folkskola stadgad sedan 1842, skolplikten är en av få pliktlagar vi har kvar. Vi har 178 skoldagar om året, som knappt kostar den enskilde något mer än tid, kraft och energi. Vilket häftigt erbjudande!

”Are you sure that we don’t have to pay anything for the education, the lunch, the material or school visits? Really?!”

/nyanländ vårdnadshavare på besök, van från ett internationellt skolsystem

Saxat från huddinge.se – vanliga frågor och svar om grundskolan:

Eftersom avbrott i barnets skolgång gör det svårare för barnet att nå målen, har skolan en restriktiv inställning till ledighet.

samt

Som vårdnadshavare måste du berätta varför eleven ska vara ledig. Om det finns särskilda skäl, kan rektorn bevilja längre ledighet.

Frågan om ledighet är komplex. Under min tid i Lärarnas yrkesetiska råd ägnade vi tillsammans med kloka forskare den en halv dags tanketid i syfte att få till en handledning eller uttalande utan att lyckas komma i mål. Det finns absolut mycken värdefullt lärande att göra utanför skolans väggar, samtidigt som man också alltid missar viktig undervisning och saker som endast kan erfaras med gruppen på plats.

En vecka på landsbygden i Peru kommer sannolikt lära eleven mer om sydamerika och delar av världen än jag som So-lärare någonsin kan.

Lärandet i att tillsammans med vänner åka till samma typ av inhägnade all-inclusive som förra året är dock mer begränsat, även om det kan vara nog så trivsamt.

I början av ett läsår görs mycket viktigt som lägger en grund för det som ska komma skall. Grupp, kultur, rutiner, vilka blir svårare att komma in i om man inte är på plats.

18 § En elev i en skolform som avses i 17 § får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. /Skollagen

”Synnerliga skäl” är juridiskt sett en tydlig skärpning mot ”Särskilda skäl”, som var den tidigare skrivningen. Skolåret omfattar 178 dagar, så det återstår alltså 187 andra dagar att vara ledig på. Läsårets tider publiceras i god tid på huddinge.se, så det finns ofta möjlighet att planera. Vi har alla olika förutsättningar för arbete och privatliv, men skolan har sina fasta ramar att förhålla sig till. Och ja, resor är ofta dyrare på loven än under terminstid. Men att missa utbildning kan också stå en nog så dyrt i längden?

”Ett beslut om ledighet ska grundas på en samlad bedömning av elevens situation. Bland de omständigheter som normalt bör beaktas kan särskilt nämnas frånvarons längd, elevens studiesituation, möjligheterna att på olika sätt kompensera den förlorade undervisningen, hur angelägen ledigheten är för eleven samt om eleven fullgör sin skolplikt”/proposition  2009/10:165

Rent praktiskt går det till så att den som trots allt önskar söka ledigt från skolplikt fyller i avsedd blankett, vilken måste undertecknas av samtliga vårdnadshavare. Med fördel kan blanketten lämnas till årskursens socialpedagog, eller lärare. Legitimerad lärare gör sedan en professionell bedömning om ledighet kan tillstyrkas eller avstyrkas, utifrån bland annat måluppfyllelse, uppvisat förhållningssätt och driv, närvaro/frånvaro. Blanketten går sedan till rektor som beviljar eller avslår utifrån en samlad bedömning av det som ligger på bordet. Sedan går blanketten till elevhälsan för arkivering och in i det administrativa systemet Skola24 och till sist åter till elevens vårdnadshavare via socialpedagog och elev. Så om du ska lämna in ledighetsansökan behöver du göra det i god tid!

På blanketten anges tydligt vad som gäller:

”Jag/vi ansvarar för att vårt barn tar reda på vilka kursavsnitt, som kommer att behandlas under ledigheten och jag/vi tar ansvar för att arbetet blir gjort.”

Tanken är inte att lärarna ska göra något extraarbete på grund av att man väljer att ta ledigt från skolplikten. Här har vi på Glömsta en stor fördel i att det mesta av skolarbetet finns, eller kommer att finnas, digitalt samlat. Den lugna starten på morgonen möjliggör också för eleven att fråga om det som är oklart i uppgifter om man av olika anledningar missat genomgångar.

Vi har även skrivit hur vi tänker i SåHärGörVi/FAQ:

Från årskurs ett gäller skolplikt. Vårdnadshavare har ansvar för att eleven är i skolan, förberedd och i rätt tid.  Blankett för ansökan om ledighet från skolplikt hittar du på sidan för blanketter. En förutsättning för beviljad ledighet är att eleven kan förväntas nå målen. Det är elevens och vårdnadshavarens ansvar att informera sig om det arbete och lärande som annars skulle ha skett i skolan och se till att det bli utfört, skolan har inget ansvar för elevens skolarbete under ev ledighet. Något extra stöd på grund av behov som uppstått till följd av ledigheten har skolan inte skyldighet att erbjuda.

Föräldraskap är lika lite som lärarskap eller rektorskap en popularitetstävling. Det är en livsviktigt och ofta livslångt uppdrag. 


My side of the story – som förälder #MotMobbningMöte tema sociala medier

Mitt första möte med Glömstaskolan var ett introduktionsmöte inför skolstart HT 2016.Jag hade bytt skola åt min son med skräckblandad förtjusning och funderade mycket på vad som väntade oss här.

Det tog inte lång tid in på mötet innan man fick höra den alltid lika frihetsingivande frasen ”högt i tak” , som allt för ofta i många andra sammanhang klingar vackert men i verkligheten är få förunnat att få uppleva på riktigt. Trots att mitt sunda förnuft ville att jag skulle vara mer avvaktande så kastade jag mig ut återigen, likt en liten unge som klammrar sig fast vid samma svåruppnåeliga löften från vuxenvärlden , gång på gång efter gång , naivt för att återigen följa en resa där man ville mena på att vilja ha en kultur med ”högt i tak”.

Hoppet är ju på något vis hela tiden starkare än besvikelser …

Kort tid efter terminsstart kom det en öppen inbjudan till föräldrar att vara med i ett föräldrasamråd som skulle bygga på möten med lärare/rektor och föräldrar i samspel. Syftet skulle vara att med gemensam kraft bygga Glömstaskolans kultur.
Även här tvekade jag en stund då jag inte riktigt fått med mig någon särskilt bra ”feeling” från tidigare erfarenheter och tänkte att det kanske är slöseri med tid. Men jag gick dit. Ämnet Mobbning togs upp ganska direkt och innan jag visste ordet av så blev vi, inte bara återigen i öppet forum inbjudna till ett ”Anti-mobbningsmöte”, utan även inbjudna till att få vara delaktiga i hur mötet skulle kunna se ut.
Det var helt klart första gången under min tid som förälder(10år) som en skola eller förskola bjöd in till samtal om Mobbning utan att för den delen behöva göra det pga en underliggande kris, konflikt eller händelse. Så många barns och vuxnas drömmar besannades i denna lilla invit. Tänk att inte behöva strida så orimligt mycket för sitt barns vägnar, bara för att ens få gehör eller bli tagen på allvar av skolan när och om barnet blivit utsatt eller utsätter andra. Vi behöver föräldrar som orkar öppna mailet eller ta samtalet utan att känna sig hjälplösa och nonchalerade. Annars går ju mobbingen fri och når bara högre höjder. Här stod det klart för mig att jag troligtvis står inför det häftigaste mötet i sitt sammanhang någonsin, en skola som faktiskt vill bygga en gemensam kultur med ”Högt i tak”, inte bara för mig, utan för barn och ungdomar i alla åldrar, i alla sammanhang och till och med i ämnet ”Mobbning”!

Vad fick jag med mig från mötet och hur såg mötet ut ?

Att kunna prata öppet om svårigheter, kulturkrockar, normer, utanförskap, mobbing, diskriminering, våld och barns roller och aktivitet i den digitala världen, tar tid och förtroendet för skolan och inför oss själva får växa fram. Det känns tydligt att just detta är en av målbilderna för skolan. Ett långsiktigt projekt.
Trots det fick jag med mig oerhört mycket tack vare alla föräldrars öppenhet.
Vi fick möjlighet att vandra runt till olika bord som hade olika ämnen att diskutera. Tiderna var begränsade och vi fick ge lite snabb input från det vi just diskuterat innan nytt ämne påbörjades.
Föräldrar bjöd enormt mycket på sig själva i både hur dåligt man känner sig hantera vissa saker till väldigt fina tips och verktyg att ta med sig hem. Vuxna som visade appar för varandra och hjälpte varandra att förstå hur vissa spel kan påverka våra barn.
Hur våld smyger sig in i spel och hur det på ett nästan manipulativt sätt driver oss till att börja normalisera delar av våldet då det givetvis kan graderas i hemskt, hemskare och värst och tillslut börjar gränserna suddas ut. Detta ledde oss vidare till chattforum som ligger gömda i underflikar och då även i enklare barnspel och vips hamnade vi ett gränslöst land där vem som helst kan ligga bakom en profil.
Detta väckte i sin tur funderingar på hur vi ska integrera oss i barnens digitala värld, hur frågar man barnet om allt är okej och hur frågar man när det egentligen är försent…

Ska man begränsa , förbjuda eller är allt bara på låtsas?

– ”internet är på riktigt” sa två flickor i en kort filmsnutt (se nedan) som vi fick se och när jag helgen efter står på fotbollsplan och ser hur föräldrar engagerar sig i sina barn så undrar man om vi alla verkligen bemöter våra barn med samma engagemang i nätcoachning och nätfeedback ? För en sak är säker iallafall; fotboll är på riktigt !

Mötet slutade med att vi fick koka ihop det till att vi trodde vi visste men vi visste inte ett smack om nätet!

Läskigt, absolut !
Verkligt, ja i allra högsta grad!
Fanns det ingen ”quick fix”, näpp !!

Men vi var där på mötet och vi kommer vara på nästa möte och så länge vi vet att nätet verkar där parallellt med vårt fysiska liv hela tiden och påverkar våra barn, att profiler i olika chattforum följer med våra barn in i skolsalen och ut på fritidsintressen trots att datorn stängts ner, att våld och glåpord testas i verkligheten så är det värt varenda möte som kommer upp och vårat jobb att vara med att skapa en kultur för just våra barn, långsiktigt, för alltid och för morgondagen.

Bästa citatet att ta med sig och som jag nu praktiserar till min sons stora förundran varje gång:

”Fråga ditt barn hur dagen varit men även hur den varit på nätet”

Tack !

/Förälder till elev i G13


Plåstersyster eller Vad gör egentligen en skolsköterska?

”Plåstersyster” vs specialistutbildad sjuksköterska med det medicinska ansvaret för hälsouppföljningar inom elevhälsan:

  • Jag har skrapat mitt knä – ”gå till skolsyster!”
  • Jag har haft ont i min fot i tre veckor – ”gå till skolsyster!”
  • Jag har ont i halsen och känner mig hängig – ”gå till skolsyster!”

– Det är ofta så elever/personal/föräldrar TROR att det ska vara, men uppdraget är främst ett annat:

Skolhälsovården kallas numera EMI, elevhälsans medicinska insatser, och ingår i den samlade elevhälsan, som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser i skolan. Vid skolstart tar EMI över ansvaret med att följa barnens hälsoutveckling från barnhälsovården (BVC).

Skolsköterskans uppdrag, enligt skollagen och socialstyrelsens riktlinjer, är att främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande genom att följa elevens hälsa, utveckling, skolmiljö och livsstil. Det görs bla genom regelbundna hälsobesök (Förskoleklass, åk 2, 4, 6 och 8), genom uppföljningar utifrån dessa besök, genom att sitta med i skolans elevhälsoteam, genom att erbjuda vaccinationer mm.

Skolsköterskan är den enda personen på skolan som träffar ALLA elever enskilt och regelbundet. Det ger, förutom en personlig kontakt med varje elev, även en överblick av den fysiska och psykiska hälsan på gruppnivå/årskursnivå/skolnivå att bidra med på skolan.

Under ett hälsobesök utförs olika kontroller; tillväxt, syn, hörsel, rygg, som sedan analyseras tillsammans med ev symtom eller besvär och en uppföljning eller åtgärd planeras. Kanske bokas en tid till skolläkare eller så skrivs en remiss till en annan instans. I vissa årskurser hålls även ett omfattande hälsosamtal som inbegriper det mesta som har med fysisk och psykisk hälsa att göra.  Det kan bli långa, ibland tuffa samtal, men att lära känna eleverna, skapa en relation och få deras förtroende, att försöka stärka eleven, hjälpa till att göra bra val för den egna hälsan, att se elever växa från små sexåringar till stora nior är oerhört värdefullt, givande och spännande!

/Sophie, skolsköterska