Rektorsinfo #5

Glömstaskolan vinnare av Huddinge kommuns byggnadspris 2018

Ny skolbyggnad

Nu är det verkligen på gång – grundarbeten och inledda – sprängningar startar vecka 43! Skolan har veckovisa avstämningar med byggprojektet, vi ser mycket fram emot att få flytta in i nya byggnaden inför ht 2020. I väntan på att huset färdigställs gör vi det bästa av det fina hus vi har. Vi vet att parkeringssituationen är mycket ansträngd, men har i dagsläget tyvärr ingen annan lösning än en frisk och stärkande promenad en bit ifrån om  det är så att man behöver ta bilen.

Hur vi gör med lokalen till hösten återkommer vi med, dialog förs med förvaltningen om olika alternativ – men vi ser inte att vi får in även en tionde årskurs i huset på ett rimligt sätt. Vilken årskurs som får ta ett år utanför byggnaden är inte klart, men inför skolvalet har vi tydligt besked.

Rekryteringar

Socialpedagog Jacob Franzen och leg lär Jakob Tasci har båda börjat, Jacob F i G11 efter Johanna och Jakob T med engelska för mellan- och högstadium. Leg lär Sofia Boman och leg lär Ylva Lindblad har tyska, resurs Kiran knuten till G13. Leg lär Magdalena Kofa börjar efter höstlovet, Leg lär Ann-Kristin Andersson efter jullovet.

Vi fortsätter växa och behöver framöver fortsätta rekrytera goda krafter, tipsa gärna goda krafter om att komma förbi och se hur vi har det!

Skolinspektionen

Som ni vet var Glömstaskolan och Huddinge först ute med Skolinspektionens nya giv med regelbundna kvalitetsgranskningar där de även lyfter positiva saker bredvid utvecklingsområden. I skrivande stund är inte rapporten klar än, men bara deras frågor har redan gett oss kraft att jobba vidare med både styrkor och utvecklingsområden. Så snart vi får rapporten får även ni ta del av den, förstås.

Unikum & Utvecklingssamtal

Vi har ännu inte fått något slutligt besked från förvaltningen när samtliga vårdnadshavare kan tänkas få tillgång till Unikum, men det verkar bli snart och vi har hela tiden varit tydliga med vårt behov som är ju förr desto bättre. Det blir bra när det blir klart!

Framåtsyftande elevledda utvecklingssamtal kommer nästa gång i januari/februari, så har vi terminen på oss att arbeta med satta mål och annat innan skriftliga omdömen/betyg i slutet av läsåret – och nästa samtal i september.

Pulsträning och kläder efter väder – vilka kan bli kladdiga

I rådande ekonomiska läge har vi för närvarande inte längre möjlighet att bemanna pulsträningen morgontid. Morgonfritids utomhus fram till 08.00 (frukost 07.00-07.15), ibland kommer tältet öppnas.

Erfarenhetsvis vet vi att det först blir regnigt & kladdigt och senare kallt & halt på gården. Kläder efter väder gäller varje dag! Vi ser också hellre att barnen är med och leker – och därmed blir leriga och erhåller blåmärken/modighetsmedaljer – än att de inte får utveckla sin fysiska litteracitet och sin samarbetsförmåga.

Att hålla ordning på sina egna kläder tänker vi är ett gynnsamt förhållningssätt och ansvar barn tjänar på att få med sig hemifrån. Kläder som hamnar på fel ställe samlas förutom på hemvisten i särskilda lådor bakom trappan i ljushall. De läggs så småningom upp på ”tårtan” för att till sist skänkas till välgörenhet – bland annat på elevinitiativ. Håll utkik på bloggen!

Mobiler

OM du som vårdnadshavare väljer att skicka med ditt barn en mobiltelefon kan det på förekommen anledning vara klokt att skapa beredskap för hur du ev svarar om ditt barn ringer hem under skoltid. Gäller det konflikter och incidenter blir det i allmänhet så mycket bättre om du bistår ditt barn i gynnsamt förhållningssätt att söka upp och prata med vuxen som är på plats än att rusa åstad. Väldigt få – om ens några – situationer är så akuta så att förälder måste nå barn under skoltid – och vice versa.

Vi svarar när vi har möjlighet, men vårt första fokus är på eleverna som är på plats. Vi erbjuder inte service av typen ”skicka ut mitt barn till parkeringen”, ”se till att hen är färdig när jag kommer”, ”Jag vill prata med mitt barn nu”. /saxat ur SåHärGörVi

Skolråd

Höstterminens andra Skolråd – ett forum för samverkan mellan hem och skola på ett mer övergripande plan och med helheten i fokus – fredag 26/10 kl 7.30-8.30. Minnesanteckningar från de tidigare hittar du här, skolrådet nås via skolrad @ glomstaskolanbloggar.se. Vi söker ännu några representanter (vi beaktar mångfald o spridning) som önskar bidra till helheten men har barn i G18, G12, G11, G10. Mejla rektor vid intresse.

Låna skolans lokaler

Flera föräldrar har eller planerar för gemenskapsaktiviteter i årskursen (halloweenfest, disco, pepparkaksbak…). Det går bra att låna skolans lokaler för dylikt, så länge man förstås lämnar dem minst lika fina som de var när man kom. Inbjudningar till dylikt sprids också gärna på årskursbloggen. Framförhållning underlättar.

Rektor Magnus finalist som Årets ledare, Framtidsgalan 2018.

Planering framåt

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra.

Vi gör det bra tillsammans!

Frågor, funderingar, konstruktiva synpunkter och tips mottages tacksamt – bättre tala med oss än om oss. En hel del svar hittar du även i vår levande sida SåHärGörVi.

/Rektor Magnus


“Ta hand om varandra flickor” var moderns sista ord på perrongen i Auschwitz.


Årskurs 7 och 8 (G11, G10) fick den 10 oktober besök av Livia Fränkel. Hon hade blivit inbjuden till skolan för att berätta för eleverna hur det var att växa upp och leva som person av judisk härkomst i Rumänien på 1930- 40-talet i Europa. Livia berättade om de förändringar och inskränkningar som skedde i det vardagliga livet för henne och hennes familj fram till att de tillslut deporterades till Auschwitz-Birkenau.

Efter Livias föreläsning fick eleverna själva dela med sig av sina tankar om eftermiddagen.

Det var jobbigt att få höra vad hon hade fått gå genom. Elev G10

Jag fick se en mer personlig sida av förintelsen. Hennes historia var väldigt sorglig och hemsk och den berörde mig extremt mycket. Elev G10

Det känns helt otroligt att titta på Livia och att veta att den personen har gått igenom så himla mycket hemska saker. Jag tänker också på att jag ska försöka ha civilkurage. Jag kommer berätta hur fantastiskt det var att få se en person som upplevt det hon gjort och hur fantastiskt det är hon berättar det vidare. Elev G11

 

Förut jag trodde att mitt liv var jättesvårt men efter föreläsningen så kan jag märka att det fanns och finns folk som hade det mycket svårare än mig. Elev G10

Jag är väldigt rörd av det jag har hört. Det är en helt annat upplevelse är man hör det i verkligheten. Elev G10

Jag tycker att det var jättebra att Livia Fränkel kom till oss och berättade sin historia till oss. Det enda jag inte kommer glömma är att jag var i samma rum som henne och träffade henne och hon såg mig och jag såg henne. Det är speciellt för att det är någon som har överlevt andra världskriget och fått gå igenom så mycket hårda saker och fortfarande varit stark. Elev G11

Livia har under många år åkt runt på skolor och pratat med media om främlingsfientlighet och rasism. Något som Livia understryker noga och exemplifierar från sitt eget liv är hur hon saknade civilkurage från sina grannar när de såg hur livet för Livia och hennes familj snabbt försämrades på grund av de antisemitiska lagar som infördes.

Den delen av föreläsning som är viktigast för mig att föra vidare är från den stunden hon för första gången upplevt antisemitism till den delen hon befriades. Anledning till det är för att människor måste förstå hur mycket skada allt orsakar bara för att man känner att alla inte är lika värda bland annat på grund av tro, nationalitet och utseende. Den delen är också viktig att föra vidare för att människor ska kunna första att samma misstag inte får upprepas. Elev G11

Att det här verkligen har hänt och att det finns överlevare som vågar att berätta om händelserna. Också hur allt startade. Det är viktigt att man för det vidare, annars vet man inte orsaken till varför krig händer och vi kommer inte märka det nästa gång. Elev G10

Den viktigaste är att man ska alltid vara med den som blir mobbad och man ska alltid ståupp för den Elev G10

De viktigaste för oss att föra vidare är nog hur kriget startade. Elev G10

 

Den viktigaste delen i föreläsningen som jag kommer föra vidare är om vad hon började tänka när den där kvinnan sa till henne med hög röst att hennes föräldrar ligger i det där huset och brinner och att hon aldrig kommer få se dom igen. Elev G10

Den del av föreläsningen som är den viktigaste för mig att föra vidare är hur människor delade in människor i raser och mördade dem kallblodigt. Det är viktigt för att det aldrig ska hända igen. Elev G11

Den viktigaste delen för mig att föra vidare är hur mycket människor som skadades och hur många människor som inte hade nog med civilkurage till att göra något. Elev G10

En bok om förintelsen

I våra förberedelser inför Livias besök har eleverna läst i Om detta må ni berätta… Titeln är så talande. Livias besök på skolan hjälper oss alla att föra vidare de hemskheter som historien bär så att vi alla kan göra vårt för att bidra till en bättre framtid.

Jag tror att Livia väljer att berätta detta för oss så vi kan dels sprida detta och förstå allt mycket bättre. Elev G10

”Där är det viktigt att vi tar ett ansvar och säger ifrån. Man ska visa att man har civilkurage och vågar ingripa vid orättvisor. Det är väldigt viktigt att ta ställning och reagera istället för att bara se på.” Elev G10

Livia berättar sin historia för oss för att vi ska förstå att det är viktigt att respektera alla vem man en är och att alla är lika mycket värda. Elev G11

För att vi inte ska glömma och så att vi kan föra vidare berättelsen även när offren inte finns kvar. Dessutom vill hon nog att något sånt här aldrig ska ske igen. Elev G10

 

Jag tror att Livia väljer att dela med sig av hennes livshistoria för att den nya generationen ska få veta vad som har hänt, denna händelse är väldigt viktig att ha koll på eftersom den skakat om världen. Och de flesta människor som överlevt under andra världskriget är väldigt gamla så i framtiden så kommer de inte att kunna sprida vidare historien. Elev G10

Jag tror att Livia vill fortsätta berätta om sin historia för att föra vidare kunskapen om dåtiden. Det är viktigt så att vi kommande generationer inte gör om misstag som de innan oss gjort. Elev G11


EXPO besöker G10/Åk8

Varje skoldag är fylld av spännande kunskaper att upptäcka. Oftast i möte mellan personer som redan finns på skolan. Ibland åker vi på studiebesök och ibland får vi besök utifrån.

Torsdagen 20 september hade G10 besök från EXPO. Vi läser om demokrati, yttrandefrihet och tryckfrihet och snart även om världskrigen. I det beslöt vi oss att bjuda in organisationen EXPO att föreläsa för oss.

“Denna föreläsning var väldigt intressant och lärorik och jag tror att den är viktig att fler elever på skolor får höra för att EXPO ska kunna sprida deras budskap. På det sättet som informationen var upplagd gjorde också att det var lätt att hänga med eftersom det inte var rörigt.” /Elev G10

“Jag har lärt mig om Expo och vad de gör för att minska rasism, bland annat gör de det genom att sprida kunskap. Jag har också lärt mig en del historia bakom rasismen, dess konsekvenser och varför det är så viktigt att liknande inte upprepas. “ /Elev G10

I anslutning till föreläsningen fick eleverna som alltid anteckna. Anteckningarna används dels för att behålla fokus på föreläsningen men även för att ha som stöd vid vidare studier.

En sak som jag aldrig ens lagt märke till tidigare var de rasistiska och olämpliga uttrycken som Walt Disney hade med i filmen som visas varje Julafton. Vilket gjorde mig chockad och arg för varför hade man med dessa bilder från början. Jag fick lära mig att under 1950 talet forskade man kring olika folkgruppers beteenden utifrån ”ras”. Jag lärde mig också att i uppslagsböcker förr så beskrevs bland annat samer som smutsiga och lata.” /Elev G10

Föreläsaren tryckte på vikten av att förstå det ansvar som yttrande- och tryckfriheten ger oss.

“Han menar att vi behöver inte utnyttja våran yttrande och tryckfrihet på ett negativt sätt genom att uttrycka saker som är onödigt. Bara för att man får uttrycka sig fritt i tal och skrift så behöver man inte låta det gå över gränsen. Om man tex är ute och surfar på Instagram där någon lagt upp en bild där personen kan ha på sig en tröja som man själv kanske inte tycker är så fin. I detta sammanhang så kan man ställa sig själv frågan:
Är det nödvändigt att jag kommenterar det till personen eller håller tanken inom sig. För det är inte nödvändigt att sprida den negativa tanken eftersom det är ens egen åsikt som bara kan sprida negativitet om den uttalas. Men om det däremot handlar om något som tex diskriminerar en viss folkgrupp så kan det vara bra att utrycka sina åsikter. Annars är det bäst att hålla det inom sig och inte skapa onödiga konflikter.” /Elev G10

Efter föreläsningen så fick alla elever ge feedback till föreläsaren.

“Jag tycker att föreläsningen var oerhört bra. Han tog upp alla viktiga delar, han beskrev jättebra och förklarade, argumenterade bra om rasismen. Han glömde rasten i några minuter fast det gör ändå inget. Föreläsningen var inte för lång och inte för kort.” /Elev G10

och

Skulle gärna vilja ha en till föreläsning.” /Elev G10

En bra förmiddag full av nya kunskaper.

/Karin Boberg och eleverna i G10 (åk 8)

 

 


Arbeta med demokrati – nu även förstelärare

Sverige har precis avslutat en av våra mest omfattande och återkommande demokratiska inslag – valet till riksdagen. I tidningar, tv-program, sociala medier, skolor och andra arbetsplatser har det pratats om valet.

I dagsläget vet vi inte hur Sverige kommer att styras de närmaste fyra åren men det svenska folket har fått säga sitt.

Huddinge kommun har en internationell strategi som anger den övergripande inriktningen för kommunens internationella arbete. I skolans värld så är demokrati och internationalisering något som vi ständigt jobbar med. Inte alltid helt synligt och uppenbart för våra elever men det demokratiska arbetet är alltid närvarande. I anslutning till valtider så är det ofta det rent praktiska och lagliga aspekterna av demokratin som avhandlas men i det dagliga arbetet lägger vi grunden för ett hållbart samhälle. I det fortlöpande arbetet kommer arbetet med exempelvis diskrimineringsgrunderna, yttrande- och tryckfrihet och arbetet med de normer synliga som osynliga som påverkar vår vardag.

På Glömstaskolan är elevrådet en självklar del av skolans fortlöpande arbete som värnar om vår demokrati. Elevrådet arbetar exempelvis med skolan enda regel Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra ute i varje årskurs.

I undervisningen kommer demokratiarbetet in på flera plan. Dels i elevernas möjlighet att vara delaktiga i att forma sin undervisning, det här kan vara i enkla beslut som att själv få besluta vilken övning de ska göra först, till mer avancerade beslut som att lägga upp hela arbetsområden med både innehålls- och redovisningsval.

För att ytterligare stärka skolans arbete kring demokrati har Glömstaskolan nu även utsett en förstelärare i demokrati som dels kommer fortsätta utveckla skolans elevråd för att ytterligare stärka skolans gemensamma grund med regeln som utgångspunkt.  Rollen kommer även att arbeta med att binda samman Glömstaskolan med världen runtomkring och då i synnerhet det europeiska samarbete som Sverige har med övriga EU-länder.

Skolans uppdrag är att göra våra elever redo för framtiden och ett samhälle i förändring. På Glömstaskolan bidrar vi varje dag i mycket men är alltid angelägna om att försöka göra lite mer, att arbeta ändå mer aktivt med demokrati är ytterligare ett steg på vägen.

/Karin Boberg, leg lär och förstelärare i demokrati


SåHärGörVi – nu blev det tydligt?

Uppropet 2018 fick de nya eleverna i förskoleklass börja innan alla andra och som en liten kort mjukstart äta lunch själva i matsalen (ofta en stor omställning jämfört med förskolan). Alla förväntansfulla och ganska pirriga samlades på fritidsgården. Först tittade vi på film där en elev i förra årets förskoleklass berättar om sin upplevelse av skolan, sedan tog personalen upp barnen till hemvisten för upprop och introduktion och lämnade föräldrar med rektor och skolsköterska, vilka gjorde en tydlig presentation av hur vi tänker och gör – som du kan se (i sammandrag) nedan.

Det som sägs i presentationen gäller ofta rent allmänt för vårdnadshavare som valt Glömstaskolan för sina barn, inte enbart förskoleklass.

”Rättigheter och skyldigheter

Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. ”/Läroplan Lgr11, kap1


Digitala verktyg och kommunikationsmöjligheter

Första skolveckan fick vi en hel del nya elever, några på uppropet andra insläntrande under veckan. Vi vet att det sannolikt kommer fortsätta så under läsåret (kommunal skola med skolpliktsbevakning i ett expansivt område), men har en flexibel organisation som även stödjer det – men lägger också en hel del ansvar på vårdnadshavare att själva ta ansvar för att söka information och ”läsa ikapp”. Vi har en tydlig kommunikationsstrategi som vårdnadshavare har att förhålla sig till. Vi informerar i de kanaler och med det innehåll vi sagt, önskar man andra kanaler eller annat innehåll kan och bör man förstås framföra det – men vi har enligt skollagen pedagogiskt och organisatoriskt tolkningsföreträde.

Tre av de nya eleverna har ursprung i Mongoliet. De har varit i Sverige olika lång tid (några veckor, några år), föräldrarna talar inte svenska än och inte heller engelska. Någon lärare som talar mongoliska har vi inte heller (när det tidigare kom en nyanländ flicka från Thailand hade jag sådan tur att lärarkandidaten råkade tala just den dialekt flickan hade). MEN i en digital värld är det ett mycket mindre problem än det skulle ha varit med traditionellt veckobrev på papper.

våra bloggar och vår SåHärGörVi – som ju alla idag kommer åt då vi än så länge inte träffat på någon som inte haft minst en smart mobiltelefon i hushållet – finns nämligen en smidig funktion för att helt enkelt byta språk. Det finns hundra olika att välja på! Översättningen sker via Google Translate och är grammatiskt inte felfri, men skillnaden i möjligheter till förståelse är fundamental om man ännu inte lärt sig någon svenska. Det tog oss inte mer än en timme att få till detta på samtliga bloggar, tillägget är dessutom kostnadsfritt.

Om man läser inlägget på en iPad kan man dessutom lätt få det uppläst. För tio år sedan var detta ett hjälpmedel för de med svårast dyslexi, nu är det i var mans hand. Vi har fått en förhandsvisning av nästa iOS och vet att ännu fler hjälpmedel är på gång, till stöd för var och en utifrån våra olika funktionsvariationer. Ett konkret exempel är om du packar upp en iPad och sätter igång den utan att trycka på skärmen, så kommer den efter en stund höra efter om det kan vara så att du är blind och behöver hjälp att sätta upp inställningar med hjälp av din röst.

Föräldrainformationen i förskoleklass har vi även filmat, så att de som av olika anledningar missade den kan ta till sig i efterhand (om man förstår svenska, den automatiska översättningen på youtube får ännu sägas vara i sin linda). Utvecklingssamtal erbjuder vi även via Skype/Facetime/Hangout – så kan även vårdnadshavare på tjänsteresa långt bort ges chans att delta, om man så vill. Det mänskliga mötet är förstås ofta viktigt, men samtidigt får det bästa inte bli det godas fiende. Vår tid, kraft och våra resurser är begränsade och behöver användas så effektivt som möjligt.

Det finns möjligheter – låt oss utforska dem vidare!


Sjösättningsdax!


När segelbåten tar fart och verkligen skär igenom vattnet, surfar på vågor så att skummet yr och det känns som man flyger fram – då lever livet. Dessa ögonblick uppstår för mig några gånger per år varje sommar, men ger kraft att leva på resten av året. Men de uppstår då verkligen inte bara av sig själv.

  • Det krävs en massa kompetens och gjorda erfarenheter. I synnerhet när man är två, som är beroende av tillit till varandra.
  • Det krävs dessutom en båt, med funktionellt segel, alla linor och tampar på rätt plats och i rimligt gott skick. Självklart även flytväst, gärna även seglarhandskar och i detta fall även våtdräkt (RS Fevan har stora hål i aktern, så att vattnet kan rinna ut).
  • Det krävs även en lagom hård vind. Helst ska den också blåsa någorlunda åt rätt håll, det kan bli väl bra om det blåser ut till havs om något går fullständigt på tok.

De två första punkterna kan vi tvivelsutan påverka. Den första genom övning, övning, övning – att göra misstag men inte fastna vid dem, utan se dem som erfarenhetsunderlag för reflektion och lärande. Det går att ta sig upp ur lärandegropen, och man måste helt enkelt igenom den för att gå vidare. En lärare eller tränare kan ibland hjälpa till, men jobbet måste göras och ansvaret för det är först och främst mitt.

http://www.ulricaelisson.se/tag/larandegrop/

Att skaffa fram en båt är inte lika enkelt, men har man väl tillgång till det gäller det att hålla den i gott skick. Saker slits och behöver bytas ut, olika lösningar prövas. Vid sjösättning är det alltid lika intressant vad man kommer ihåg fel från förra året och vad som blivit slitet.

Det är ju inte så att man bara kastar i båten och ger sig iväg ut på havet. Nej, först kollar man att allt är på plats och både man själv och båten är redo att ta sig an havets nyckfullhet.

På Glömstaskolan tänker vi lite likadant. För att lyckas i skolan krävs det en hel del kompetens, vilket utvecklas genom lärarledd undervisning vilken lägger grund för egna gjorda erfarenheter och resor ner och upp ur lärandegropen. Arbetet måste göras – närvaro är en nödvändig men ej tillräcklig förutsättning. Engagemang och ihärdighet krävs också om det ska bli riktigt bra.

Sjömannen ber inte bara om medvind, han lär sig segla.

Vi inleder dessutom varje läsår och termin med en sjösättningsvecka, där vi gör oss redo för undervisning genom att lägga en grund utifrån den centrala frågan:

Hur ska vi ha det tillsammans?

Trygghet och trivsel är nödvändiga, men ej tillräckliga förutsättningar för kunskap och lärande. Det är förstås något vi behöver arbeta med kontinuerligt över hela läsåret, men just i början lägger vi lite extra fokus i syfte att skapa en god och stabil grund. Vi gör oss helt enkelt redo och undervisningsbara. En del elever har fortsatt träna läsning och annat under sommaren, andra har tyvärr tappat den viktiga rutinen. En del har vuxit och tillägnat sig mer gynnsamma förhållningssätt, andra behöver fås att inse att sommarlovet faktiskt nu är slut nu och för ganska många är det nog så skönt att vardagen återigen rymmer rutin och människor som faktiskt på riktigt bryr sig.

Nu fortsätter vi bygga stadig grund grundtillsamma!


Fortbildning – tid för insikt till min egen vardag

Har precis haft en veckas fortbildning. Att vara på fortbildning ger ju såklart  nya kunskaper i massa olika ämnen. Men det ger också alltid perspektiv på min egna yrkesvardag. Saker jag egentligen vet men i vardagslunken så glöms de lätt bort.  Uppenbara sanningar som behöver en annan betraktares ögon alternativt att bli sedda genom en annan person vardag för att bli verkliga och påtagliga.

När jag hör andras arbetsvardag så tänker jag hur snabbt jag blivit van vid det jag har.

Som strutsen på bilden stoppar jag ibland huvudet i sanden och tänker om min skola ändå kunde vara lite annorlunda.

Visst det är saker som behöver utvecklas på min arbetsplats men när jag hör om andras normer, likt strutsen på bilden som faktiskt tittar upp,  och jämför med mina så märker jag hur mycket jag verkligen uppskattar min egen arbetsvardag och den norm vi satt upp där.

Min vardag och norm på Glömstaskolan är den här. Jag har alltid en team av kollegor att få stöd och hjälp av i olika situationer. Om det händer något oväntat och jag känner att just idag så är jag inte i form att ta det samtalet eller den konflikten då finns det andra. Jag behöver inte känna att jag står själv med det hela ansvaret. Även i undervisningen har jag en mycket kompetent kollega som förstår mina ämnen och som jag kan planera tillsammans med och vet precis vad eleverna ska göra varje pass. Är jag eller kollegan inte på plats så märker knappt eleverna det. Ibland undrar jag om de ens vet vem som heter vad?

Flexibla lokaler. Vi har tre stora klassrum, 6 grupprum, en föreläsningslokal, möbleringsvänliga möbler, djupa fönster och massa möjligheter att anpassa varje rum så det passar just det passet som jag ska hålla just då.

Flexibla grupper. Eftersom vi så gott som alltid är två lärare på en större mängd barn så kan vi styra grupperna som vi vill. Är det projekt och knepigt för vissa elever men de flesta är självgående så kan jag ta 50 elever utan problem. Alla vet ju exakt vad de ska göra. En stöd fråga här och hjälp till fokus där. Mängden elever är inte ett problem. Min kollega kan ta 10 elever och verkligen ge dem exakt det som de behöver.

Pulspass – min skola erbjuder eleverna pulspass innan skoldagen börjar. Det finns ett gym för vissa raster och en motionscykel står alltid redo på hemvisten om någon har extra energi över. Hur bra är inte det här för elevernas inlärning?

En Skolgårdslärare som aktivt arbetar med det som händer mellan lektionerna. Eleverna vet hur det blir på rasten. Det finns aktiviteter att gå på om de önskar. En bänk att häng om det är vad eleven vill. Ett bra sätt att få alla att lyckas även i det som lätt kan bli konfliktfyllt.

Stort mandat i min vardag. Vi arbetar med självledarskap på min skola. Frustrerande som attan ibland men härligt som oftast. Jag har ett enormt stort mandat i min vardag. Sällan eller aldrig behöver jag fråga min rektor om jag får göra det jag tänker. Istället har jag många bollplank som kan hjälpa mig när jag kör fast eller om det blir jobbigt på något sätt. För jobbigt det blir det ibland när jag jobbar med människor. Mycket händer och ofta händer det som jag aldrig trodde skulle kunna hända.

Så fortbildning det ger nya kunskaper definitivt men den här gången så gav det mig även en stor portion insikt i min egna vardag.

// Karin Leg. lärare Glömstaskolan, som just varit en vecka i Bryssel


Tankar kring vårt gemensamma arbete mot mobbning utifrån #motmobbningmöte

Genom att tillsammans träffas där vi kan lyfta våra tankar, funderingar och oro kring det svåra ämnet mobbing som berör oss alla på olika sätt, så förebygger vi och kan försöka att stoppa/förhindra.

Förra veckan blev vi påminda hur svårt och hur jobbigt det kan vara att växa upp och hur komplicerat det kan vara med relationer. Det är ju inget som är självklart för ett barn. Varje dag ställs de inför nya utmaningar, hinder och dom behöver att ta olika val i olika situationer.

Alla är vi olika och kommer med en ryggsäck med olika egenskaper och erfarenheter i. Det är vi vuxna som tillsammans skapar de bästa förutsättningarna för våra barn och lär barnen samhällets värderingar, normer och regler.

I mitt yrke som socialpedagog är ett av mina huvudsakliga uppdrag att förebygga psykisk ohälsa. För mig handlar det om att vara en närvarande och lyhörd pedagog. Genom att skapa goda relationer till eleven, där de känner sig trygga och sedda på ett positivt sätt så kan jag förhoppningsvis nå fram. Där skapas tillit till oss vuxna och vi kan på ett positivt sätt stötta och vägleda eleverna framåt.
Jag ser verkligen en skillnad när jag tillsammans med er vårdnadshavare får samarbetar kring era barn. Vi lär av varandra.

/Vibeke Hansen, tankar utifrån senaste #motmobbningmöte


Skolan börjar redan med resan till skolan

Allt hänger ihop i en helhet vi skapar tillsammans #hållbartihop. Gynnsamma förhållningssätt behöver tränas och läras på olika sätt och i olika sammanhang. En del ansvarar skolan för, annat är vårdnadshavares ansvar. En del gör vi gemensamt, en del görs med hjälp av andra: kamrater, media, föreningsliv, samhälle…

Det krävs en by för att fostra ett barn. /afrikanskt talesätt

Nedan saxar vi lite från aktuell forskning som har bäring på transporten till och från skolan:

Barn som själva tar sig till skolan är mer nöjda och presterar bättre.

– Barn som inte reser självständigt, det vill säga utan föräldrars översikt, förlorar naturliga möjligheter att utforska sin närmiljö och att interagera med kompisar på egen hand. Det leder till att de blir mindre självständiga och trygga i sin närmiljö. Studierna om ökat bilresande kopplar även till den ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga som vi ser idag, säger Jessica Westman, forskare Karlstad Universitet.

Jessica Westmans färska avhandling visar att barn mår och presterar bättre när de får gå, cykla eller åka buss till skolan. Trots detta väljer allt fler föräldrar att skjutsa sina barn med bil – oavsett om avståndet till skolan är kort eller långt. Ofta handlar det nog om praktiska skäl, eller så är man orolig att andra föräldrar inte visar trafikvett. Vilket då blir en negativ spiral då fler bilar minskar tillgänglighet och ökar stress.

– Vi behöver omvärdera barns skolresor. En skolresa är en möjlighet för barn och ungdomar att ägna sig åt aktiviteter som gör att de blir pigga och glada vilket kan lägga grunden för hur man mår resten av dagen. Det bästa är att resa tillsammans med kamrater – gärna gå eller cykla. Måste man ändå åka bil – se till att ha roligt med ditt barn och gör resan till en trevlig stund för umgänge. Det är nog mitt bästa tips för bilburna föräldrar, säger Jessica Westman.

Huddinge har ett projekt med Säkra Skolvägar, som bland annat uppmuntrar Gående skolbuss, fler trottoarer och cykelvägar, tydligare avlämningsplatser. Vi ser fram emot att det gemensamma arbetet runt Glömstaskolan kommer intensifieras i och med nya bygget.

Bilar är hårda. Barn är mjuka.

Vi lär och tränar i världen, inte ifrån världen.