Har vi bara lekt idag?

Har ni bara lekt idag?

Det sker inget lärande där, det är bara fri lek.

Från Ann S Pihlgren

Det är ord man får höra ibland av de som inte riktigt förstår vad vi håller på med på fritids.

Sker lärande och undervisning bara i ett klassrum?

Svar nej, lärandet sker överallt.

Läroplanen pratar mycket om relationer och möten i olika former och vad det innebär, det är där vi lägger mycket av vårt fokus. Vi brukar säga att vi tränar förmågor när vi planerar vår verksamhet. Förmågor och värdegrund är det vi vill att eleven ska bära med sig när man går hem för dagen. Att bygga upp ett fritidshem där vi skapar möten mellan elever från olika årskurser är en utmaning , men också rätt utmaning. Enligt läroplanen kapitel fyra så ska fritidshemmet skapa olika möten där det sker undervisning och där varje  elev får utrymme  att träna på sina förmågor. Vi skapar möten där elever träffar andra elever från olika årskurser. Mycket lärande sker när eleverna lär av varandra. Lärandet har  ingen ålder eller etnicitet utan sker hela tiden överallt oavsett ålder.

Vilka styrdokument använder ni er av?

Från Ann S Pihlgren

Ja , det är ju skollagen och läroplanen som gäller.

Vad säger skollagen och läroplanen? Jo, att varje elev har rätt till ett bra lärande. Vi på fritids skapar möten där eleverna tränar på att skapa nya relationer och samtidigt tränar på sina sociala förmågor. Vi försöker inte tänka på att bara producera och ha många aktiviteter bara för görandets skull. Vi försöker lägga vårt fokus  på vilka förmågor och värdegrund eleven ska träna på även under fritidstiden. Vi försöker använda oss av våra fyra K på Glömstaskolan , det är Kommunikation , Kreativitet , Kolaboration och Kritiskt tänkande.

Från Vetenskapsrådets Resultatdialog 2018

Så , har vi bara lekt idag , eller har vi skapat utrymme för olika möten där  lärandet sker , och där  eleven kan träna på  förmågor och samtidigt  skapa relationer till nya människor? Det man ser är inte alltid det vi  tränat på. Utifrån ser man bara skalet av kroppen , men under ytan finns ett skelett som bär hela kroppen. Det är det vi håller på med, skelett och inte skal. Sedan behöver verksamheten ständigt utvecklas, men också förhålla sig till de förutsättningar som ges.

Hållbartihop/värdegrund

På Glömstaskolan har vi bara en regel brukar vi säga. Vi vill varandra väl och vi gör varandra bra.

Men kommer eleverna hålla det bara för att jag säger det?

Självklart inte.Även här måste undervisning ske.

Vad betyder det , hur gör vi det och vilket ansvar bär eleverna och jag som pedagog  i det? Det  måste även skapas utrymme för att eleverna ska kunna träna in det. Det finns de som säger att vi har för få regler, ändå upplever många elver att det är mer styrt än på andra skolor som baserat det mesta på regler (som ibland följs, ofta inte – plus regler som upprätthålls fast de inte sägs). Det gäller inte bara att prata om saker och ting , och slänga upp en regel så fort något inte funkar. Det måste ske undervisning i allt och vi måste ge elverna utrymme att lära sig lyckas i sånt som först inte funkar. Vi vill inte bara prata om värdegrund , vi vill också gestalta det hos eleverna. Det kommer gynna eleverna resten av deras liv och inte bara när de vistas i skolan.


Prao hos skolgårdsläraren

”Jag tar gärna ett gäng prao-elever!”

Utbrast jag i fredags under apt-mötet, eftersom situationen inte hade löst sig för några elever i åk åtta med behov av praktikplats.

I måndags dök fyra stycken åttondeklassare i upp utanför mitt kontor.

Det har av mig krävts en extra handledningsfunktion och en medvetenhet hur tonåringar funkar.

  • Konkreta tydliga uppgifter.
  • Dela in i små steg.
  • Alltid sätta dem i arbete.
  • Framförallt, beröm, beröm och återigen beröm.

”Det här gjorde du oerhört bra! Snyggt jobbat! Ok, nu ska vi…”

En av dem har dykt upp en halvtimme innan alla andra varje dag. På klockslaget halv nio står eleven bara där.

”Ey, vad gör vi idag?”

Säger eleven med världens största leende.

Trots att jag berättat att han inte behöver komma tidigare än nio har hans svar varje dag varit ”äsch, jag är morgonpigg!”

Varenda uppdrag jag gett honom har han utfört till punkt och pricka.

Ibland har jag testat att säga fyra moment efter varandra, tydlig med att dela upp stegen.

Om någon drar en instruktion för mig är jag förlorad vid punkt tre.
Ibland punkt två.

Här har jag lite kvar att lära mig, måste fråga hur han gör innan praktikperioden är slut.

Imorse mötte jag honom redan på väg mot skolan med sitt kompisgäng.

”HEEYYY BÄSTA CHEFEN! VAD GÖR VI IDAG FÖR JOBB?!?”

Alltid positiv, lösningsfokuserad och tar allting på ett stort allvar.

Vi drog igång direkt, ordnade fram det där bordet, tejpade, målade cirklar för flaskorna vi tidigare i veckan preparerat med färg.

Därefter gick vi ut och testkörde med några äldre elever.

”Hur känns det? Det här är din aktivitet under dagen.”

”EY, jag fixar det här, du kan lita på mig!”

”Klart du fixar det vännen!”

 

Därefter beskrev jag hur vi strategiskt med musik och aktivitetens position kommer dra elever till aktiviteten.

Rasten börjar, succé direkt. Hela dagen har elevens aktivitet varit skolgårdens mest spännande punkt.

Är så lyckligt lottad som får se unga människor växa och ta till sig kunskap och axla ledarskap.

När dessa två veckor är över ska han få världens finaste rekommendationsbrev inför framtiden.

/Skolgårdslärare Gustav, förstelärare fritidspedagogik


DEMOKRATI, SOLIDARITET


Nyss hände det något stort. Länge har de väntat på den stora dagen. De som varje vecka sen i augusti tagit extra ansvar för vår utlåningsbod. Sorterat, städat och varit oerhört fina förebilder för de yngre.

Dessa 21 stycken förväntansfulla guldkortskandidater åkte iväg på sitt svåraste, största och mest spännande uppdrag hittills under sin skoltid.
Att komma överens om vad alla 460 elever från förskoleklass upp till år 7 vill ha för lekmaterial.

Stor sportaffär.

21 barn, 1000kr i budget.

”Vi delar upp oss i våra bodengrupper, då har vi 200kr var”
”Vill alla göra så?”
”JA!”

Sagt och gjort så drog de igång sökandet efter meningsfullt material.
Efter en stund är alla grupper klara.
Innan utsatt tid.

Då drog jag fram skjortärmsesset.
”Ok, ni klarade uppgiften innan utsatt tid. Det innebär att ni gemensamt får köpa något för 500kr till”

21 stycken gapandes barn.

Snabbt föreslog en av dem det där häftiga pilbågssetet.
”Hur många tycker det är ett bra förslag?”

21 händer i luften.

Efter inköpturen gick vi på ett café. Varje barn hade fått lov att ta med sig 30kr till en glass.

En av dem, lite glömsk till naturen hade såklart glömt.
Här hade jag en plan på att bjuda eleven på en glass.

Jag sträcker mig efter plånboken.

Innan jag ens får upp den händer det.

Jag tittar upp och häpnar.

”Här får du en tjuga och en tia av mig” säger en av eleverna till sin sin kompis. Orden och handlingen kommer från en elev som själv ofta har det svårt i skolan, möter utmaningar.

Någonting starkt inuti mig händer plötsligt.

”Varför gråter du Gustav, vad har hänt?”

”Någonting stort och fint”

När vi väntar på bussen påkallar jag alla 21 elevernas största möjliga uppmärksamhet.
Berättar om min upplevelse.
Varför jag grät.

När jag är klar rodnar en av dem, resten applåderar.

”Guuud jag skäms” säger eleven.

”Du, kära vän, det finns saker i livet man skäms för och det här är raka motsatsen till det. Din handling där inne gör dig just nu bäst i världen. Känn dig stolt, det är dina vänner över dig. De är därför de applåderar”

Tänk att jag får ha det här jobbet ändå, uppleva dessa situationer.

Texten är tidigare publicerad på skolgårdslärarens blogg: https://www.facebook.com/skolgardslararen/posts/297520797413623


Årets lärare i fritidshem 2017

Saxat från intervju med Gustav Sundh på PedagogHuddinge, strax efter att han tilldelats utmärkelsen ”Årets lärare i fritidshem 2017”Skolforum.

Hur ser du på fritidsverksamhetens roll?

Vår verksamhet är så viktig, viktigare än vad en del tror därför är det glädjande att fler har upptäckt vikten av det vi gör på fritids. Under utevistelsen möts elever i olika åldrar och då gäller det att vi vuxna/pedagoger är med och har skapat sammanhang där barnen kan mötas och lära på ett bra sätt. Utevistelsen är också en tid då vi ska arbeta proaktivt med norm- och värdegrundsarbete, det vi gör på Glömstaskolan. Vi ska erbjuda inbjudande leksammanhang som bjuder in en bredd av barn oavsett kön, bakgrund eller fysisk förmåga. Jag vurmar särskilt för elever i behov av särskilt stöd. Det finns elever som tycker att utevistelsen är hemsk, de går och gömmer sig eller väljer att inte ha ett endaste möte med en kompis. Det finns också elever som ofta hamnar i bråk på grund av missförstånd i leken. Där måste vi kliva in och se till att skapa möten och lärande. Eleverna i de lägre åldrarna är ute en tredjedel av sin skoltid och då kan vi inte bara ha ett rastvaktsschema och lämna eleverna till sig själva, vi måste erbjuda mer. Läroplanen omfattar även tiden eleverna är ute på skolgården.

Hur jobbar ni på Glömstaskolan?

Vi på Glömstaskolans fritids tror på att vi blir bättre om vi jobbar tillsammans som ett team. För mig som länge jobbat med utvecklingsarbete har det alltid varit viktigt att lyfta fram det som mina kollegor är bra på samtidigt som jag har vågat utmana dem. Det har skapat en uppåtgående spiral av positiv energi. Själv arbetar jag t ex just nu mycket mot eleverna i årskurs 6-7, ett arbete som självklart sker tillsammans med deras socialpedagoger och lärare.   Mitt och mitt teams mål är att skapa trygghet för våra 460 barn som ska mötas på skolgården. Att ta fram aktiviteter i sig är bara ”toppen på isberget”. Vi jobbar för att ha en medveten tanke bakom varje aktivitet.

Vad tror du eleverna kommer att säga om att de har Årets lärare i fritidshem på sin skola?

Jag tror att de kommer att bli stolta och gratulera mig!

Gustav är utbildad fritidspedagog och förstelärare inom området fritidsverksamhet. Du når Gustav på gustav.sundh@huddinge.se

Motivering för juryns val av Årets lärare i fritidshem 2017

Gustav har ett starkt engagemang för det fritidspedagogiska lärandet – med rasten, utevistelsen och skolgården som sina främsta arenor. Han analyserar elevgruppens behov och utmanar genom att testa olika material, redskap och att ständigt förändra lärmiljöer. Genom att arbeta med blandade årskurser skapar han förutsättningar för ett lärande mellan åldrarna som skapar tillit och samarbete.

I sitt samarbete betonar Gustav att alla i arbetslaget ska känna sig delaktiga. Han vill bygga en kultur där man diskuterar skeenden och lärandet, och gemensamt försöker sätta ord på den tysta kunskapen. Han strävar efter en verklig samverkan där fritidshemmets profession är ledande och inte bara följer.

Gustav driver på för att utveckla det fritidspedagogiska lärandet både lokalt på skolan och nationellt via sociala medier. Med förankring i läroplanen har han tillsammans med kollegorna formulerat lokala målsättningar. Som medforskande pedagoger prövar de olika arbetssätt som observeras, analyseras och dokumenteras i ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Som föreläsare och inspiratör har Gustav samtidigt lyft fritidspedagogikens betydelse i det publika rummet och stimulerat till professionella diskussioner och en statushöjning för fritidshemmen.

Därför är han årets lärare i fritidshem 2017.

Läs mer om priset här – https://www.lararforbundet.se/artikelsidor/aarets-larare-i-fritidshem


Gustav Sundh utsågs även till Årets lärare i Stockholm år 2016!


Man kan även höra honom tala i Anna o Philips lärarpodcast!

https://podtail.com/podcast/anna-och-philips-lararpodcast/