Rektorsinfo januari 2018

Gott Nytt År!

Skolstart tisdag 9/1 – sjösättningsvecka

Efter en välförtjänt jullovsledighet drar vårterminen igång med full fart tisdag 9/1, ordinarie tid och schema.

  • Fritidshem utomhus från 06.30.
  • Frukost serveras 07.00-07.20.
  • Pulsträning i tältet från 07.35 – ger bättre skolresultat
  • Ytterdörr öppnas 08.00 – incheckning kan påbörjas (går man in, går man upp och inleder skolarbete)
  • Senast 08.30 ska man vara på plats, redo inne på hemvisten.

Första veckan tränar vi extra på gynnsamma förhållningssätt och vanor utifrån skolans enda regel:

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra.

Skolråd 12/1

Skolrådet är en yta för dialog och samverkan skola – vårdnadshavare. Skolrådet saknar ännu representanter i några årskurser, anges på respektive årskursblogg. Du når hela skolrådet via skolrad @ glomstaskolanbloggar.se.

Öppet MotMobbningMöte 17/1 kl 18.05-20.00

Ett möte för gemensam framåtsyftande och lärorik dialog om hur vi tillsammans kan motverka mobbning och kränkningar. Denna gång tema Vad utgör egentligen en kränkning? Hur förebygga, vad göra när det ändå händer?”. Arr: skola, förälder, fritidsgård. Plats: Fritidsgården Glömstaskolan. Anmäl ditt deltagande här och nu!

Rekryteringar

  • Förvaltningsledning på plats.
  • Magnus Blixt blir rektor på Glömstaskolan, även övrig ledning intakt.
  • Ytterligare tre legitimerade lärare börjar i mars, trots lärarbrist har vi stort söktryck förutom i kinesiska, vilket tvingas pausa. Däremot införs tyska i åk 6 om det blir tillräckligt många elever som ansöker om det (byte kan göras från kinesiska eller spanska).
  • Annons ute: kurator (utökning).
  • Till hösten behöver vi fler lärare, fritidspedagoger, socialpedagoger,  resurser mm. Tipsa gärna goda krafter!

Unikum – lärportal

Efter flera förseningar av både teknisk och juridisk karaktär hyser vi nu hopp om att Huddinge kommun ska rulla ut lärportalen Unikum i februari. I portalen hittar vårdnadshavare skolans kunskapskrav (se annars Skolverket) och – med tiden – legitimerade lärares bedömning av hur långt ditt barn nått på vägen mot läroplanens mål. Du kommer även kunna kontakta andra vårdnadshavare den vägen.

Skolenkäten

Resultaten från skolinspektionens skolenkät hittar du här. (36% svarsfrekvens från vårdnadshavare, 76% personal, 81% elever i G12, resultat från vårdnadshavare i förskoleklass inte redovisat ännu) Enkäten ett av flera underlag för Skolinspektionens kommande inspektioner, samt för skolans systematiska kvalitetsarbete. Resultat från Öppna Jämförelser (huvudmannanivå, där Huddinge står sig väl), hittar du här.

Vårens planering

  • Kalendarium hittar du här – inkl lov och studiedagar då behov av lov/jourfritids behöver meddelas senast tre veckor innan.
  • Elevledda utvecklingssamtal i februari.
  • Grovplanering för respektive team kommer publiceras på respektive årskursblogg tills annan struktur är på plats.

Väl mött! Vi gör det bra tillsammans!

Frågor, funderingar, konstruktiva synpunkter och tips mottages tacksamt – bättre tala med oss än om oss. En hel del svar hittar du även i vår levande sida SåHärGörVi.

/Rektor

 


#metoo genom elevrådet och gyllene regeln

Under hösten har #metoo varit i fokus i nyhetsinslag, artiklar, sociala medier och såklart även på vår arbetsplats – skolan.

Det här var något som elevrådet på vår skola beslutade sig för att arbeta med. Tydligen är det är många där ute i vuxenvärlden som inte vet hur man ska vara mot varandra.

Elevrådet, årskurs 1-7, tog sig an uppdraget att utbilda elever och vuxna på Glömstaskolan om  diskriminering och diskrimineringsgrunderna.

Uppgiften de tog sig an var tredelad:

  • Vad är diskriminering egentligen? Ordet behöver förklaras och diskuteras. Hur kan vi förtydliga ordet så att även de yngsta förstår?
  • Diskriminineringsgrunderna – vad är det egentligen och vilka finns det?
  • Plan mot diskriminering och kränkande behandling – alla arbetsplatser ska ha en. Men vad är det och vad står i den?

Efter ett utbildningspass gick elevrådsrepresentanter ut i sina grupper redo för uppdrag. Äldst som yngst på skolan, här ska upplysas och utbildas. För som en elevrådsrepresentant sa:

Det hela är ju ganska enkelt – tänk efter hur du blir behandlad av andra. Behandla andra precis så.

Det är ju det som vår regel handlar om:

vi vill varandra väl vi gör varandra bra.


Perspektiv utifrån på teamarbete

Vi är tre psykologstudenter från Stockholms Universitet, som har haft den stora äran att göra ett projektarbete på Glömstaskolan, i samband med en kurs i organisationspsykologi.

Det hela började med att vi tog kontakt med rektor Magnus i höstas, efter att vi läst en artikel om Glömstaskolan och genast blivit intresserad av skolan och dess pedagogik. Vi fick i uppdrag av ledningsgruppen att undersöka teamarbetet på skolan. Under hösten har vi intervjuat medarbetare på skolan och det har verkligen varit väldigt spännande att sätta sig in i skolan och dess uppdrag.

Teamarbete ingår som bekant i Glömstaskolans arbetssätt, och har många positiva effekter när det utformas på ett bra sätt.

Att teamarbete kan göra arbetet mer effektivt, att medarbetarna kan lära sig utav varandra och att det uppmuntrar till kreativitet är bara några positiva effekter.

Det har verkligen märkts att det har funnits ett stort engagemang bland skolans medarbetare för pedagogiken och för skolans nytänkande profil. Resultaten från intervjuerna presenterades för medarbetarna och skolans ledning, och intressanta samtal om teamarbetet (där även vi fick chansen att fördjupa vår kunskap) uppstod.

/Johan Midtsian, Åsa Rathsman McLean, Björn Strandell

 


DEMOKRATI, SOLIDARITET


Nyss hände det något stort. Länge har de väntat på den stora dagen. De som varje vecka sen i augusti tagit extra ansvar för vår utlåningsbod. Sorterat, städat och varit oerhört fina förebilder för de yngre.

Dessa 21 stycken förväntansfulla guldkortskandidater åkte iväg på sitt svåraste, största och mest spännande uppdrag hittills under sin skoltid.
Att komma överens om vad alla 460 elever från förskoleklass upp till år 7 vill ha för lekmaterial.

Stor sportaffär.

21 barn, 1000kr i budget.

”Vi delar upp oss i våra bodengrupper, då har vi 200kr var”
”Vill alla göra så?”
”JA!”

Sagt och gjort så drog de igång sökandet efter meningsfullt material.
Efter en stund är alla grupper klara.
Innan utsatt tid.

Då drog jag fram skjortärmsesset.
”Ok, ni klarade uppgiften innan utsatt tid. Det innebär att ni gemensamt får köpa något för 500kr till”

21 stycken gapandes barn.

Snabbt föreslog en av dem det där häftiga pilbågssetet.
”Hur många tycker det är ett bra förslag?”

21 händer i luften.

Efter inköpturen gick vi på ett café. Varje barn hade fått lov att ta med sig 30kr till en glass.

En av dem, lite glömsk till naturen hade såklart glömt.
Här hade jag en plan på att bjuda eleven på en glass.

Jag sträcker mig efter plånboken.

Innan jag ens får upp den händer det.

Jag tittar upp och häpnar.

”Här får du en tjuga och en tia av mig” säger en av eleverna till sin sin kompis. Orden och handlingen kommer från en elev som själv ofta har det svårt i skolan, möter utmaningar.

Någonting starkt inuti mig händer plötsligt.

”Varför gråter du Gustav, vad har hänt?”

”Någonting stort och fint”

När vi väntar på bussen påkallar jag alla 21 elevernas största möjliga uppmärksamhet.
Berättar om min upplevelse.
Varför jag grät.

När jag är klar rodnar en av dem, resten applåderar.

”Guuud jag skäms” säger eleven.

”Du, kära vän, det finns saker i livet man skäms för och det här är raka motsatsen till det. Din handling där inne gör dig just nu bäst i världen. Känn dig stolt, det är dina vänner över dig. De är därför de applåderar”

Tänk att jag får ha det här jobbet ändå, uppleva dessa situationer.

Texten är tidigare publicerad på skolgårdslärarens blogg: https://www.facebook.com/skolgardslararen/posts/297520797413623


Skolans regel del i stor demokrati?

Skolans skickliga So-lärare Karin tog förstås även tillfället i akt att nyttja skolans regel till skrivuppgift inom samhällskunskap, ämnesområdet demokrati, kopplat till diskrimineringsgrunder och barnkonventionen mm.

Bra grejer! De är bra kloka ändå, eleverna.

Här ett exempel från Josefin i åk 6:


Skolans regel är en stor möjlighet att lära varandra hur vi ska bete oss mot varandra. Den lär oss att vi ska ta det som en självklarhet att vi ska vara schyssta och trevliga mot varandra utan en massa regler.

Detta är vår enda regel och därför har vi enorm frihet på denna skola. Har man regeln

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra

i huvudet hela tiden gör man förhoppningsvis inget dumt. I denna regel ligger ju också yttrandefrihet och tryckfrihet, precis som ute i samhället får vi tycka och tänka vad vi vill. Detta är en rättighet men också en skyldighet, jag har rätt att bli respekterad för det jag tycker. Men jag är samtidigt skyldig till att respektera andras åsikter även fast jag inte håller med. Detta leder till demokrati, som innebär att vi alla får vara med och bestämma. Vi alla får tycka och rösta på vad vi vill. Men nog om möjligheter med denna regel.

Det finns ju även hinder och dåliga saker. Även fast vi försöker lära varandra att vi tar hand om oss och skolan kan vissa ta detta fel. Eftersom vi inte har några fler regler kan det kanske lätt bli att man glömmer bort själva regeln. Då kan det bli att man t ex inte tar hand om allt material vi har.

Från Hjärnberikad – www.hjarnberikad.se – vad påverkar vilka substansen i hjärnan

När man sedan kommer ut i det stora samhället blir det då lättare att förstå friheten i samhället. Att vi har t ex tryck- och yttrandefrihet, eftersom vi har det på vår skola.

Barnkonventionen finns i vår regel, eftersom att regeln finns för att alla ska känna sig trygga och säkra i samhället. Ingen ska bli särbehandlad tex för var man kommer ifrån. Detta finns i skolans regel, i barnkonventionen och i samhället.

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra


Göra prao som rektor?

Floria & Felicia i åk 6 åt lunch med rektor Magnus en fredag. Frågan kom upp om vad en rektor egentligen gör på dagarna. Vi kom överens om att de skulle undersöka om det skulle fungera för verksamheten och i så fall skulle få göra prao hos rektor på måndagen. Så blev det, här är Florias tankar efter dagen:


Dagen som rektor har varit intressant. Jag lärde mig om olika saker som hur det är att vara på ett möte och hur man kan leda möten. Och det var kul att ha en namnbricka på sig och få sitta på kontoret.

 

Regeln ”vi vill varandra väl vi gör varandra bra” upplevde jag genom att rektorn Magnus plockade undan disken från diskmaskinen utan att bara lämna disken där. Jag lärde också mig hur man brygger kaffe och hur kaffet är viktigt i möten.

 

Jag förstod att rektorer har väldigt spikade scheman och många möten. Som rektor måste man kunna hantera olika situationer på ett bra sätt och kunna vara tillgänglig när det behövs, det är också viktigt att ha bra kontakt med sina kollegor för att kunna jämföra och diskutera på ett bra sätt. Det är vad jag upplevde som rektor för  en dag.


Stort tack Floria och Felicia! Jag som rektor fick också med mig mången lärdom och perspektiv på min tillvaro.. För vad gör egentligen en rektor på dagarna? Varför gör man det? Varför inte? Jag är glad över en gedigen bakgrund som lärare och facklig företrädare, men är ny i rollen som skolledare och rektor. Precis som rektor Peter ser jag mig som legitimerad lärare med ett skolledaruppdrag, som har delvis andra perspektiv och abstraktionsnivåer och andra beslut att fatta. En del skiljer sig, annat har likheter:

När rektorsjobbet är bra, då är det riktigt bra. När det är tungt, då är det riktigt tungt. Det är mycket sällan tråkigt.

Precis som lärarjobbet.


Ett elevråd

Ett mail kom till min inbox. Vår nystartade skola behöver ha ett elevråd. Instruktionen lyder

det ska vara viktigt på riktigt  – kan du tänka dig arbeta med det?

Glömstaskolan är inte en skola som alla andra. Vi har inget schema som gäller läsåret ut. Eleverna har inget eget klassrum och än mindre i egen plats där deras egenhändigt gjorda namnskylt sitter. Skolan har en regel som gäller allt. Skolgården har bara instruktioner om vad du får göra. Glömstaskolan försöker tänka om, kanske inte alltid nytt men inte heller bara acceptera det gamla. Att fråga sig själv varför och varför inte är diskussionen som introducerades redan på anställningsintervjun.

Hur tänker du om kring något som måste vara? Finns överallt. Har ett tydligt demokratiuppdrag. Våra elever precis som alla medborgare ska ha inflytande över sin arbetsplats. Min erfarenheter av elevråd är att de fungerar sisådär. Ofta blir de ett forum för klagomål på mat och orättvisor på rasten. Ibland kanske de äldre eleverna ordnar ett disco för de yngre.

Med erfarenhet som skolledare och lärare vet jag att en skola har många måsten. Nytänkande eller inte, en verksamhetsplan måste finnas. En plan mot diskriminering och kränkande behandling behöver utvärderas. Arbetsmiljön ska analyseras, en plan ska upprättas. Tunga måsten som ofta blir förpassade till slutet av terminen.

Elevrådet då, ska inte det vara del av dessa måsten. Är det är här vårt fokus ska ligga? Viktigt på riktigt. Vi ska utvärdera skolans regel, inte i all hast utan ordentligt och med framförhållning. Eleverna ska bära uppgiften. Värdegrunden ska utvärderas och bäras av elevrådsrepresentanterna.

Jag skickade ett svar. Jovisst kan jag ta uppdraget. Men ska jag göra det så vill jag att vi får arbeta på riktigt och inte bli ett forum för klagomål och felanmälan. Min rektor skrattade gott åt mina farhågor och uppmuntrande min idé med svaret:

– Ibland är det lättare att definiera något när du berättar vad det inte är.

Elevrådets utsedda representanter redovisar sin utredning av skolans enda regel för rektor.

Elevrådet ska bli viktigt på riktigt. Vi ska göra det en skola måste göra men vi ska göra det på vårt sätt. Vi ska inte vara ett forum för felanmälan eller klagomål. Istället ska vi lära eleverna var frågorna hör hemma. Inte blir lampan på toaletten utbytt för att det diskuteras i elevrådet? Pizza serveras inte oftare för att diskussionen förs i elevrådet. Troligare är att lampan byts och pizzan  serveras om vaktmästare och kökschef tillfrågas. Uppdrag ett blir att lära var frågor hör hemma.

Elevrådet ska vara ett forum där frågor som berör alla ventileras. Här ska skolans värdegrund diskuteras. De vuxna ska hjälpa eleverna att lyckas i uppdraget. Eleverna ska bli stärkta i sin möjlighet att påverka skolan och varandra. Skolan ska få ett forum där eleverna jobbar med frågor för skolan som är viktiga för skolan på riktigt.

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra!

/Karin Boberg, leg lär


Prata om eller med?

Hur kan jag påverka skolans verksamhet?

Du kan påverka ditt barns situation i skolan genom utvecklingssamtalet som elever, lärare och föräldrar ska ha minst en gång per termin.

Om du har synpunkter på hela skolans verksamhet ska du ta kontakt med skolans rektor och/eller barn- och utbildningsförvaltningen.

/saxat från Huddinge.se:

Utifrån vårt statliga uppdrag och Huddinges pedagogiska plattform finns vi här för era barn och er vårdnadshavare.

Vi har samma mål: att det ska gå bra för varje barn.

I vårt arbete med allt vad skola innebär vet vi självklart att det stundtals blir missnöje och missförstånd, detta går dock oftast att reda ut med en rak och öppen dialog, där vi dock äger pedagogiskt tolkningsföreträde. För att kunna bygga den bästa skolan behöver vi jobba tillsammans och det gör vi bäst om vi kan prata MED varandra istället för OM varandra.

Vi i personalen på Glömstaskolan har via olika kanaler fått information om att det ska finnas slutna grupper på sociala medier med fokus på skolan. Enligt uppgift avhandlas både positiva och negativa upplevelser kring Glömstaskolan och dess personal. Vi uppmuntrar er alla som har en fråga, fundering, synpunkt eller klagomål att kommunicera det direkt med den det berör. Om detta känns oöverkomligt går det självklart bra att kontakta den person som ni känner förtroende för. Om detta inte heller känns som ett alternativ finns alltid klagomålshanteringen på Huddinge kommuns hemsida.

”Rättigheter och skyldigheter

Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. ”/Läroplan Lgr11, kap1

Hur vi gör hittar du på den levande sidan SåHärGörVi/FAQ: faq.glomstaskolanbloggar.se. Tankar bakom och gjorda erfarenheter finns på Glömstaresan, PedagogHuddinge.


En samling stenar

Glömstaskolan hösten 2017 är ett hus utan lång historia. Ett hus utan traditioner i väggarna. Ett hus utan lager av material som sett bättre tider och bättre dagar. Ett hus utan skolböcker med spår av det kalla kriget och normer som för länge sedan borde förvisats till historiens soptipp.

Hur ska det tomma huset fyllas? Vilket material ska köpas? Vilket material behövs egentligen i en skola utan historia och massa måsten i väggarna?

En samling stenar, tänker jag. Hur ska vi annars kunna prata om stormaktstiden och svensk ekonomi? Hur ska vi annars förstå och förklara det kultur- och naturlandskap som finns precis utanför dörren? Med fler år i skolvärlden har jag bestämda åsikter om vilket material jag behöver till min undervisning. En samling stenar är en av de viktigaste.

Tog snabbt upp frågan med min rektor som inte var lika övertygad. Ja, stenar det har funnits på många av mina gamla skolor men har de använts? fick jag till svar.

Vad är en skola utan en samling stenar? Min övertygelse är bortom tvivel. En samling stenar som grund i en diskussion eller första steget i en ny utmaning. Sällan väcks nyfikenhet eller nostalgi som när historien bakom en sten berättas. En ny skolgård som vid första anblicken blir en inspirerande lektion om svensk geografi, det ger Glömstaskolansgård. Vill vi inte ta den inspirationen och möjligheten till kunskap in i klassrummet?

En samling stenar som komplement till skolgården. En samling stenar som start i ett projekt. En samling stenar som väcker en diskussion och skapar eftertanke. Just det är vad ett hus utan lång historia behöver. Stenar är det som ska fylla våra tomma undervisningssalar.

En samling stenar är beställd.

/Karin Boberg, leg lär

 


En socialpedagogs vardag!

Hur viktigt är det att dagen börjar bra? Hur viktigt är det för elever att känna sig välkomna till skolan?

Forskning, erfarenhet och sunt förnuft visar att om elever inte mår bra psykiskt så påverkar det eleverna negativt i deras inlärning. Här kommer socialpedagogens roll in som en viktig del i skolans värld. I skollagen står det tydligt att:

Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa”/Skolverket

Hur gör vi detta då? Jo, bland annat möter vi eleverna varje morgon genom att ha en incheckning som innebär att vi säger hej och välkommen samt byter några ord med eleverna. Denna incheckning betyder också att vi tar närvaro. Om en elev inte kommit till skolan så kontaktas normalt vårdnadshavare för att se så att inget hänt eleven mellan hemmet och skolan. Allt för tryggheten.

Socialpedagogens arbete är inom elevhälsans ramar och det är här vårt arbete ska vara. I många skolor finns inte socialpedagoger och då blir det upp till lärarna att ta hand om den psykosociala delen av elevens vardag – på bekostnad av mindre tid att faktiskt fokusera på elevernas inlärning och kunskaputveckling. Det är här som en socialpedagogs roll och funktion blir så viktig, för vårt uppdrag är att finnas för eleverna i deras psykosociala vardag. Det kan vara allt ifrån att hjälpa elever med att skapa goda sociala relationer, förebygga mobbing och kränkande beteende samt lära och träna eleverna konflikthantering, till att finnas där när hormoner virvlar. Vi finns där när eleverna är på utevistelse för att tryggheten med vuxnas närvaro är så viktig. Vi finns där när eleverna har behov av en kram. Vi torkar också en tår eller två, vi skrattar tillsammans. Vi finns för ett nära arbete med vårdnadshavare så att ert barn får det så bra som det bara går på skolan. Hör gärna av dig! Våra kontaktuppgifter hittar du på kontaktsidan för respektive årskursblogg. Vi fortsätter resan tillsammans!

// Socialpedagogerna på Glömstaskolan

PS. Ovanstående gör förstås inte lärares arbete med att bygga upp en fungerande undervisningsrelation och undervisningsgemenskap mindre viktig, så att ingen mot all förmodan får för sig något annat. /Rektor