Kommunikation är inte lätt

Jag vet att du tror

att du förstår

vad du tyckte att jag sa

men jag är inte säker på

att du inser

att vad du hörde

inte var vad jag menade.

Kommunikation är sällan lätt. Vi som är födda på 1900-talet minns burktelefonerna med två konservburkar, ett snöre och två tändstickor. Roliga att leka med, men det var inte alltid det man ville säga som kom fram. Samma med viskleken, ytterst sällan kom det ursprungliga meddelandet fram ens med ganska få personer i ringen. Samma gäller faktiskt för ganska mycket av kommunikation även i dag. Kommunikation handlar alltid om (minst) två parter, som båda äger sitt ansvar för att kommunikation ska uppstå: sändare och mottagare. Ofta kan man turas om i dessa roller, så att dialog uppstår. Dialog bygger på en vilja att förstå den andre, inte alltid tycka och tänka lika.

Om sändaren tar ansvar för vad den kommunicerar, så får mottagaren ta ansvar för hur den väljer att uppfatta det som kommuniceras.

Det är bra om det är tydligt vad som kommuniceras i olika kanaler och att sändaren konsekvent håller sig till fastställda kanaler. Vi människor har olika preferenser och det finns ingen kanal som alla har som favorit, det viktigaste är att det görs tydligt, så att mottagaren lätt kan låta sig informeras. Vi försöker vara tydliga i vår SåHärGörVi/FAQ hur vi ser på kommunikation, så att var och en kan förhålla sig till det.

På Glömstaskolan har vi valt att använda oss av bloggar för den framåtsyftande informationen samt för en växande samling av svar på vanliga frågor i en särskild blogg: FAQ/SåHärGörVi. Följer man skolans och respektive årskurs blogg får man del av all skolans information om vad som är tänkt att hända framgent. Inga lappar att leta efter i barnens väskor! Normalt handlar varje blogginlägg om ett enda ämne, vilket gör det hela lätt sökbart. Man kan prenumerera på varje blogg och får då e-post så fort ett nytt inlägg kommer (se efter i skräp-korgen om du inte nåtts av bekräftelsemejlet från prenumerationen – hör av dig om det inte fungerar!). Om man gillar traditionella veckobrev kan man gå in varje vecka och läsa ikapp det som kommit sedan sist (men riskerar att ha missat något som var lite extra bråttom/akut).

Öppna flöden på Instagram ger en bild av vad som händer i verksamheten, för den som inte har möjlighet att på plats hälsa på och se hur vi har det. Vi är även aktiva i andra sociala media, men ser dem mer som en kanal för envägsinformation på ett mer övergripande plan för nyfikna lärare, föräldrar och elever som ännu inte börjat på skolan.

Tydligt nog? Det blir det aldrig. Men vi fortsätter utvecklardet vidare tillsammans.


Läxfritt? Nja, vad utgör egentligen en läxa för livet?

Vi läser rykten i olika sociala medier och får frågor från en och annan förälder om huruvida Glömstaskolan skulle vara en läxfri skola. Intressant, då det inte ens finns någon gemensam definition om vad en läxa kan tänkas vara och inte – även om Skolverket har ett bra diskussionsunderlag och många har starka åsikter i frågan.
Ordet läxa nämns inte i vare sig skollag eller läroplan. Däremot nämns samtal över 90 gånger i läroplanen.
I SåHärGörVi/FAQ har vi formulerat hur vi för närvarande ser på läxor och hemuppgifter:
———————–

Eventuella läxor eller hemuppgifter handlar alltid om en professionell bedömning vilken görs av legitimerad lärare utifrån undervisningen som helhetEventuella läxor/hemuppgifter på Glömstaskolan ska dock vara av den karaktär att de inte kräver föräldrars förklaringar för att kunna genomföras. Vi vill också understryka att det man övar på, det blir man bra på. Ofta är det bra och stundtals nödvändigt att repetera och öva extra hemma. Samtidigt som vila och återhämtning är viktigt har Zlatan spelat många timmar boll och varit många timmar på gymmet, innan han ställer sig redo på plan. 

Ibland ”flippar vi klassrummet” vilket betyder att eleverna förbereder sig hemma genom att t ex titta på en film, för att tiden i skolan skall användas mer effektivt till kommunikation, kollaboration, kreativitet och kritiskt tänkande tillsammans. Det kan även förekomma att vi arbetar på beting, och att elever som inte arbetat tillräckligt med det de behöver i skolan behöver ta hem och göra klart hemma. 

Att som förälder sätta sig med sitt barn hemma i lugn och ro och låta barnet få visa vad vi lär och gör i skolan gynnar också lärande.


Vi har också återkommande poängterat vikten av att läsa en god stund hemma varje dag.  För att utvecklas maximalt behöver den som knäckt läskoden läsa hemma minst 25-30 minuter varje dag. Högläsning och ljudböcker är bra för upplevelsen, egen läsning (gärna genom stafettläsning där den vuxna läser en rad/sida och barnet en rad/sida) samt samtal om böcker ger de absolut bästa förutsättningarna för att utveckla läslust och en god läsförmåga (läsflyt + läsförståelse + lässtrategier).

Läs, det gör stor skillnad!

  • Alla elever på Glömstaskolan har genom lärplattan fri tillgång till över 10 000 e-böcker via sitt elevkonto på www.sli.se.
  • Har man inte ett vanligt bibliotekskort är det hög tid skaffa det.
  • Du som förälder är en viktig förebild även för läsning.

Här några tips på vägen, fler finns på skolans blogg, sidan för Bra-att-ha.


Varför ökad fysisk aktivitet?

Varför uppmanar vi eleverna att bli mer fysiskt aktiva? Hur påverkar det inlärningen?

Forskning tyder på att kopplingen mellan fysisk aktivitet och koncentration börjar på en måhända oväntad plats, nämligen i hjärnans belöningssystem. Belöningssystemet är hjärnans motor. Dopamin är ett ämne i kroppen som fungerar som budbärare mellan hjärncellerna och gör så att kroppen upplever en positiv känsla vilket i sig gör att man vill upprepa beteendet. Dessa upplevelser får du bland annat genom att vara fysiskt aktiv. Med ett otillräckligt aktiverat belöningssystem kommer man ständigt att flytta sitt fokus till något nytt som ger en större dopamindos och då väljer man oftast något som ger omedelbar lustupplevelse och struntar i det som är bra på längre sikt. Med en regelbunden fysisk aktivitet ökar antalet kopplingar i hjärnan och koncentrationsförmågan ökar.

”Våra förfäder sprang inte för att det var kul eller för att hålla vikten, utan för att det ökade deras chans att överleva. Därför mår även vi bra av att röra på oss.”

Vid fysisk aktivitet ökar även blodcirkulationen och då ökar också blodtillförseln till hjärnan och på så sätt orkar eleverna hålla koncentration och fokus under en längre tid. Att vara fysisk aktiv ger också en viktiga effekter för vårt minne. Då hjärnan krymper under hela livet är fysisk aktivitet väldigt viktigt då det bromsar upp den processen. Varierad och anpassad motion är en effektiv koncentrationsmedicin helt utan andra biverkningar än att man kan bli svettig och varm – vilket ju ganska enkelt går att göra något åt.

/Sandra Eriksson, hälsopedagog med uppdrag att skapa intresse och struktur för ökad fysisk aktivitet och bättre hälsa #hållbartihop


Skolgårdslärare?

Hej alla blivande kollegor, elever och föräldrar!

I mitt uppdrag som fritidspedagog samverkar jag med skolan och förskoleklassen kring barnens bästa med mina kollegor under hela skol- och fritidsdagen.

Mitt sätt har varit att under de senaste fem åren fullt ut verka och bygga upp en verksamhet där eleverna spenderar en stor del av sin skoldag, skolgården och rasten. Och nu börjar jag på Glömstaskolan!

Skolgården och rasten är en plats där skolor normalt har väldigt många olika pedagoger som delar på ansvaret och är ute några få tillfällen i veckan. Eller utevistelsen, som man väljer att säga på Glömsta för att vara tydlig med var man förväntas befinna sig.

Att som fritidspedagog fått ha förmånen att ha detta som sitt arbetsfält och huvuduppdrag har varit det mest givande under hela min yrkestid. Känslan av att ibland lyckas ligga steget före, fånga upp det informella lärandet, skapa en känsla av gemenskap och trygghet för alla barn har varit fantastisk.

Många elever älskar utevistelse. Dock kan barn ibland känna en viss oro inför denna stund.

”Kommer jag ha någon att leka med?”

”Hoppas jag inte hamnar i bråk igen”

”Vad ska jag hitta på?”

Genom att alltid finnas där, möta upp hela skolans elever, varje rast/utevistelse året runt har jag genom att utgå ifrån barnens behov av rörelse, trygghet, utmaningar och framförallt intresse skapat en verksamhet där alla kan delta oavsett kön, ålder och intressen. Alltid utifrån elevens egen lust och valfrihet.

Det är för mig oerhört spännande att tillsammans med er få starta om, börja från grunden och över tid utveckla en rastverksamhet på Glömstaskolan!

Jag börjar min första vecka med att för hela den pedagogiska personalen få berätta om hur jag över tid byggt upp denna verksamhet, vilka svårigheter och utmaningar som var utgångspunkten i uppbyggnaden.

  • Jag kommer prata om hur vi genom observation och praktiskt erfarenhet kan utforma aktiviteter som utgår ifrån barnens intressen och samtidigt utmanar dem.
  • Normkritiskt tänkande är en utgångspunkt i arbetet och jag kommer beskriva de positiva effekter det ger till alla barn oavsett intresse, ålder eller kön.
  • Jag kommer även visa exempel på hur vi kan jobba med elevernas delaktighet i att ta ansvar för material och det dagliga lärandet som kan ske genom ett fungerande utlåningssystem.

Eftersom jag är helt ny på skolan är jag i oerhört stort behov av alla pedagoger på skolans kunskap och erfarenheter kring elevernas varande och intressen. Jag kommer samverka med er alla. Vi kommer alla samverka med varandra. Vi gör det utifrån skolans devis:

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra.

Jag ser så mycket fram emot att börja jobba med er alla!

/Gustav Sundh, Huddinges första förstelärare i fritidspedagogik, leg lär och fritidspedagog


Sapiens & Kulturen

Ibland händer det att böcker får ligga till sig i väntan på rätt ögonblick och rätt sammanhang. Så var det med boken Sapiens (Yuval Noah Harari, NoK 2014). Den bjuder så mycket mer än en kort historik över mänskligheten – och ger verkligen perspektiv på tillvaron. Den sätter även fingret på vikten av en fungerande kultur för samarbete om man ska komma vidare:

”Myter och fiktioner gjorde människor nästan från födseln vana vid att tänka på vissa sätt, bete sig i enlighet med vissa normer och följa vissa regler.

De skapade därigenom artificiella instinkter som gjorde det möjligt för miljontals främlingar att samarbeta effektivt. Detta närverk av artificiella instinkter kallas ’kultur’” /Yuval Noah Harari, boken Sapiens (2014).

Glömstaskolan talar vi återkommande om vikten av att skapa en gynnsam och hållbar kultur #hållbartihop. Under våra första år har vi bland annat utifrån exemplet  Netflix framgångssaga och deras:

We trust people, not policy.

provat till vilken del långa listor med regler och nedskrivna handlingsplaner och rutiner kan ersättas med stadig dialog över ord från legendariska Pia Sundhage:

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra.

Så här långt har det fungerat mycket bra, både när det gäller umgänget med och mellan elever. Men det kräver förstås att man har sitt ledarskap på plats och är beredd att göra jobbet med dialogen – liksom att hålla i, hålla ut, hålla om när frågan dyker upp om vi inte ska backa tillbaks in i känt hörn/tidigare kultur. Därför extra gott att få ta del av utomstående reflektioner efter studiebesök:

”Varje kultur har sina typiska trosföreställningar, normer och värderingar.

En kultur kan omvandlas som svar på förändringar i miljön eller genom utbyte med grannkulturer. Men kulturer omvandlas också på grund av sin inre dynamik.” /Yuval Noah Harari, boken Sapiens (2014).

Vi fortsätter bygga och utveckla vår kultur och vårt gemensamma klimat. Vi gör det utifrån vår fasta övertygelse om något större i #hållbartihop, samt självklart utifrån såväl impulser utifrån som gjorda erfarenheter. Kom gärna med i bygget framåt!

Kultur äter strategi till frukost. /Peter Drucker


Lugn föder lugn

Sitter på tåget mot Kastrup för att möta upp dotter som varit på folkdansläger på Färöarna. Jag råkar hamna i hundkupé. På kliver en hundägare med två mindre hundar, varav den ena tydligen åker tåg för första gången. Man behöver inte vara Ceasar-mannen-som-talar-med-hundar för att förstå hundens gnäll och kroppsspråk:

Jag vill inte vara här! Det här känns läskigt!

Hundarnas matte är dock lika tydlig i sitt kroppsspråk vilket ingjuter lugn.

Lugn föder lugn.

Både i ord och handling visar hon att det är här de ska vara, att det inte finns något annat alternativ och att läget är lugnt. Långtifrån mutor eller hot, men tydligt. Efter en stund lugnar båda hundarna ner sig och ser sig omkring med mer nyfikenhet än rädsla.

Pratar med medresenär om det här med att tågresor förstås inte är något ”naturligt” för hundar och lätt kan kännas ovant och skrämmande– samtidigt som tågresan möjliggör sådant som annars inte skulle kunna vara möjligt. Som en resa till kenneln där man föddes, eller helt nya spännande miljöer vid havet.

Som vanligt kan jag inte låta bli att dra paralleller till skolan. Inte heller den självklart något ”naturligt” för oss. För mången elev är mötet med skolan något man ser fram emot, där förskola o föräldrar förberett resan med positiva förväntningar och gynnsamma förhållningssätt. För andra blir det dock ett skrämmande första möte, då sammanhanget är större, kraven högre, strukturer för trygghet annorlunda. Även i dessa situationer gäller dock:

Lugn föder lugn.

Tydlighet om vad som gäller – vad som är förhandlingsbart och inte – gör tillvaron enklare. Barn och unga har ett uppdrag i livet: att testa gränser (annars hade vi ännu levt på stenåldern). Vi vuxna runt barnen har flera uppdrag: ensamma och tillsammans fundera över var gränser ska gå, fastställa dessa, kommunicera dem – samt hålla dem när de utmanas. Inte om, utan när. Därför behöver förstås uppsatta gränser bottna i rim och reson och frågorna Varför? och Varför inte? behöver i allmänhet ha ett svar.

”Föräldraskap är ingen popularitetstävling. Det är ett livslångt, livsviktigt uppdrag.” /Helena von Schantz

Ja, det går att sätta gränser med respekt. Att som signifikant vuxen låta bli att sätta gränser är verkligen respektlöst och gör tillvaron tuff för den gränslöse som förr eller senare träffar på en oomkullrunkelig gräns (lite för ofta i form av utanförskap, fängelse eller t o m för tidig död). Som tur är finns där stöd och hjälp att få, i andra vuxna och en och annan artikel samt material med vägar vidare och tips som kan vara bra. Vi tar tacksamt emot fler!

PS. Om vi har synpunkter på skola och samhälle bör vi ta det med andra vuxna som berörs, inte med våra barn respektive elever. De gynnas inte av att behöva hitta vägen mellan sina dubbla lojaliteter.


Ståbord i matsal? Tyst matsal?

Vi har ett uppdrag att utifrån skollag och läroplan prova nya vägar och det gör vi. På en lunchrestaurang inne i stan erbjöds ståbord och vi ställde återigen viktiga frågor inspirerade av Peter Lippman mfl:

  • Varför?
  • Varför inte?

– och bestämde oss sedan för att prova. Två ståbord bars ner i matsal, elever uppmuntrades att prova och sedan berätta om sina erfarenheter. Försök är i gång, snart vet vi mer!

Tro har sin funktion i ett samhälle, men att veta är något annat. Vi vill veta hur det faktiskt är eller blir, bortom de för-givet-taganden och mentala tatueringar vi alla bär med oss. 

Vi har arbetat hårt med kulturen och har därmed lyckats med fri placering i matsal. Elever som vill prova ståbord kan göra så, de som vill ”prova” stol och bord gör så. Vi har även en del väggfasta bänkar och pallar.

Vi provar, vi erfar, vi delar erfarenheter, vi lär, vi utvecklar.

I matsalen/restaurangen ska det förstås vara matro – ro att äta. Det handlar inte bara om möbler och möblering, utan kanske ännu mer om ledarskap, struktur, rutin och träning – samt förstås näringsrik och god mat. Vi erbjuder dessutom även en TYST matsal. Helt tyst, förutom bestick mot porslinstallrikar (så mycket trevligare att äta på än plast). Inget prat, inget viskande. Som ett möjligt erbjudande för de elever och personal som behöver en stunds paus från buller och muntlig interaktion. För några gör det stor skillnad.

En skola för alla eller En skola för var och en?


MotMobbningMöte i maj

En kväll i maj bjöd vi (skola, förälder, fritidsgård) in till ett öppet tvåtimmars dialogmöte om hur vi kan arbeta mot kränkningar och mobbning. Inte för att behovet är akut, utan just för att vi behöver prata innan det kan bli det. Initiativet kom upp i föräldrasamrådet och det bjöds in till ett planeringsmöte i april. Vi bestämde att bjuda in till ett möte i vår, för att sedan utvärdera och sedan fortsätta ytterligare klokare i höst – arbetet mot kränkningar och mobbning är ett arbete som aldrig någonsin kommer att ta slut. Vi förberedde mötet genom olika enkäter på skolans blogg och i undervisningen. Syftet med mötet sattes till:

Ökad gemensam förståelse för begrepp, mekanismer och perspektiv.

Det förväntade resultatet var ”att 90% anser att mötet var värt tiden”.

Efter mötet fick deltagarna lämna en ”exit ticket” med svaret Ja/Nej samt en kommentar.
Målet 90% nåddes med råge! Nedan finns de oredigerade och ocensurerade kommentarerna från deltagarnas exit tickets.
Mötets keynote hittar ni här. Ordmolnet var insamlat via ett öppet inlägg på bloggen och av ord från samtliga som anmält sig till mötet.
Enkäterna om vilka som påverkar var insamlade på skolan (103 elever åk 1-6) samt på bloggen (43 svarande). De följer förstås ingen som helst vetenskaplig metodik, men kontrasten mellan dem kan i alla fall vara ett underlag för en nog så intressant dialog.
Det blev ingen gemensam padlet, men vi hade en fruktbar gemensam diskussion. Diskussionen kretsade mycket kring mångas upplevelse av skolans positiva kultur och hur vi kan bygga vidare på den tillsammans – med såväl förhållningssätt som konkreta åtgärder.
Vi skapade även en gemensam Trello med konkreta idéer att ta vidare:
Deltagande föräldrars kommentar, inlämnade via anonym post-it på slutet:
  • Öppet samtalsklimat.
  • Fortsätt som ni gör.
  • Bra att ha målet att skapa gemensam förståelse och hitta förhållningssätt.
  • önskar mer fokus på konkreta åtgärder
  • dela upp årskursvis
  • Bra diskussioner och lärorikt
  • Många kloka tankar
  • Alltid bra att samtala, diskutera o reflektera!
  • Känns positivt!
  • Bra med diskussion.
  • Mycket viktiga frågor som behöver följas upp.
  • Resultat: alla vill ha högt i tak!
  • Viktigt att göra detta ofta/flera gånger.
  • Det var bra.
  • Fortsatt kommunikation.
  • Viktigt fortsätta med samtal, arbete tillsammans.
  • Lyxigt med socialpedagog på skolan.
  • Intressant om ni samlar eleverna tillsammans med föräldrarna och talar om detta.
  • För mycket högröstade samma människor som körde sitt egorace, mer fakta och mindre diskussion.

Tack alla som var med och på olika sätt bidrog! Vi lär som sagt återkomma till frågan på många olika sätt. Tillsammans kommer vi längre.

Det krävs en by för att fostra ett barn.


Ansvar för gynnsamma förhållningssätt

En människas

Förhållningssätt

påverkar dess

Beteende

vilket i sin tur påverkar dess

Resultat

Det är faktiskt varken svårare eller enklare än så. Som tur är kan ogynnsamma förhållningssätt förändras och utvecklas mot mer gynnsamma förhållningssätt. Inte minst hos barn om de får hjälp av signifikanta vuxna.

It takes av village to raise a child.

/Afrikanskt ordspråk

Här nedan en bild eller modell som vi gärna lyfter på utvecklingssamtal i detta syfte. Eleverna får ofta själva göra en skattning var de befinner sig, som underlag för dialog för hur vi uppfattar nuvarande läge och varthän vi bör sträva. Efter den dialogen blir det lättare att prata om vad som faktiskt krävs för att komma dit.

Ibland behöver vi arbeta oss in i nya sätt att tänka, ibland behöver vi tänka oss in i nya sätt att arbeta.

Härligt nog har varje vaken stund har lärandepotential! Det handlar inte främst om att göra rätt eller fel, utan att göra  vad man kan för att utveckla gynnsamma förhållningssätt som är hållbara över tid. #hållbartihop

 


Samverkan i en ny tid

När hem och skola verkar tillsammans kommer vi längre.

Vi har samma mål: att det ska gå bra för varje barn.

Vi har dock olika uppdrag och ansvar i detta.

Vi lever i en föränderlig värld där det som var relevant kunskap i går inte nödvändigtvis är det i dag.

För tio år sedan hade telefoner knappar och användes mest till att ringa med. För tjugo år sedan var TV-apparaterna tjocka och nästan alla bilar drog mer än 1 liter bensin per mil. För trettio år sedan löste man in checkar efter att ha stått i kö på postkontor. För sjuttio år sedan hade få kylskåp hemma. För hundra år sedan hade endast män rösträtt…

Att samhället förändras leder till en skola i behov av utveckling. Vi har ett uppdrag i att prova nya vägar i syfte att nå det som styrdokument stadgar – vilket vi gör allvar av. Det betyder att elever får en del som kanske inte ges överallt annars. Men det sker på bekostnad av annat som kanske ”brukar göras” – vilket är ett tämligen klent argument för att något ska prioriteras över något annat. Skolans interna arbete och organisation kvalitetsgranskas av förvaltning och Skolinspektion. Glömstaskolan är ingen vinstdrivande friskola utan har förstås hela Huddinge kommun i ryggen, när vi strävar efter att utveckla den skola varje barn förtjänar. Det kan ni lita på.

Skolans ansvar regleras framförallt genom skollag, läroplan, Skolverkets allmänna råd samt Huddinges pedagogiska plattform. Framförallt handlar det om ”målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden” (Skollagen SFS 2010:800). Skolans interna organisation tar vi ansvar för.

Tiden och kraften är begränsad.

Vi väljer att rikta vårt fokus mot det som vi anser gynnar elevers kunskapstillväxt mest. Vi informerar inte om allt, utan om sådant vi anser att man som vårdnadshavare faktiskt behöver veta – på så sätt minskar vi informationsstress hos såväl sändare som mottagare och kan fokusera mer resurser till mötet elev-lärare-innehåll.

Vi har ett ansvar för såväl helhet som individ, där vi valt att organisera oss i team runt årskurser. Fördelarna med det överväger nackdelarna, även om det stundtals kan kännas ovant.

Likvärdigheten är ett stort problem i svensk skola idag. Det är ofta större skillnad mellan klassrum än mellan skolor.

Dessa skillnader tänker vi minska på, vilket långsiktigt är gynnsamt och hållbart för var och en. Över tid händer det att team omfördelas, för kortare och mer akuta situationer liksom mer långsiktigt. Detta är inget vi självklart kommunicerar, då vi tänker att trygghet långsiktigt byggs stadigare och bättre bortom ”min klass och min fröken”.

Information från skolan ges när vi gör en professionell bedömning att den verkligen behövs:

  • på skolans blogg: sådant som kommer att hända (hela skolan, fler årskurser eller fritids)
  • på årskursens blogg: sådant som kommer att hända (för enbart den årskursen)
  • på instagram (skolan respektive årskurs): bilder från verksamhet o lärande
  • via e-post eller telefon: vi hör av oss när vi känner oro gällande enskild elev (kunskaper eller kring det sociala)

Till hösten kommer hela Huddinge implementera Unikum som plattform för IUP, kunskapsrapportering mm. Vi arbetar för att bli tydligare och mer transparenta i de pedagogiska planeringarna, men har nu i uppbyggnadsskedet prioriterat det faktiska mötet lärare-elev-innehåll. En del årskurser och ämnen har också kommit igång ordentligt med Showbie, andra är så smått på gång. Be ditt barn visa, om du inte fått föräldraåtkomst än!

Du som är vårdnadshavare och undrar vad som händer på dagarna: var gärna med och delta! Hör av dig till respektive socialpedagog för att samordna ditt besök, så det passar i verksamheten.

Vill föräldrar mötas för att lära känna varandra får man förstås mycket gärna låna skolans lokaler för det. Från skolans sida arrangerar vi dock inga klassiska föräldramöten om vi inte känner oss säkra på att det förväntade resultatet står i proportion till insats*.

Föräldrars ansvar stadgas bland annat i Föräldrabalken och handlar om god omvårdnad, uppfostran, trygghet, mat på bordet och säng att sova i, att komma till skolan och hämtas i tid mm. Hur föräldrar väljer att organisera sin vardag och tillvaro är upp till föräldrar, så länge det verkar fungera.

Vi lär oss ständigt på vägen. Vi längtar sällan tillbaks till 1900-talet. Var gärna med på vår gemensamma resa – men vänligen ha tilltro och förståelse för att vi gör välgrundade prioriteringar och beslut kring resursutnyttjande i uppdrag och organisation. Tillsammans har vi en möjlighet att skapa en fantastisk skola – mer än bara några fantastiska klasser.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen
främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till
aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer
och medborgare. /Skollagen SFS 2010:800

*ett föräldramöte per årskurs skulle sammantaget ta ca två veckors arbetstid i anspråk.