DEMOKRATI, SOLIDARITET


Nyss hände det något stort. Länge har de väntat på den stora dagen. De som varje vecka sen i augusti tagit extra ansvar för vår utlåningsbod. Sorterat, städat och varit oerhört fina förebilder för de yngre.

Dessa 21 stycken förväntansfulla guldkortskandidater åkte iväg på sitt svåraste, största och mest spännande uppdrag hittills under sin skoltid.
Att komma överens om vad alla 460 elever från förskoleklass upp till år 7 vill ha för lekmaterial.

Stor sportaffär.

21 barn, 1000kr i budget.

”Vi delar upp oss i våra bodengrupper, då har vi 200kr var”
”Vill alla göra så?”
”JA!”

Sagt och gjort så drog de igång sökandet efter meningsfullt material.
Efter en stund är alla grupper klara.
Innan utsatt tid.

Då drog jag fram skjortärmsesset.
”Ok, ni klarade uppgiften innan utsatt tid. Det innebär att ni gemensamt får köpa något för 500kr till”

21 stycken gapandes barn.

Snabbt föreslog en av dem det där häftiga pilbågssetet.
”Hur många tycker det är ett bra förslag?”

21 händer i luften.

Efter inköpturen gick vi på ett café. Varje barn hade fått lov att ta med sig 30kr till en glass.

En av dem, lite glömsk till naturen hade såklart glömt.
Här hade jag en plan på att bjuda eleven på en glass.

Jag sträcker mig efter plånboken.

Innan jag ens får upp den händer det.

Jag tittar upp och häpnar.

”Här får du en tjuga och en tia av mig” säger en av eleverna till sin sin kompis. Orden och handlingen kommer från en elev som själv ofta har det svårt i skolan, möter utmaningar.

Någonting starkt inuti mig händer plötsligt.

”Varför gråter du Gustav, vad har hänt?”

”Någonting stort och fint”

När vi väntar på bussen påkallar jag alla 21 elevernas största möjliga uppmärksamhet.
Berättar om min upplevelse.
Varför jag grät.

När jag är klar rodnar en av dem, resten applåderar.

”Guuud jag skäms” säger eleven.

”Du, kära vän, det finns saker i livet man skäms för och det här är raka motsatsen till det. Din handling där inne gör dig just nu bäst i världen. Känn dig stolt, det är dina vänner över dig. De är därför de applåderar”

Tänk att jag får ha det här jobbet ändå, uppleva dessa situationer.

Texten är tidigare publicerad på skolgårdslärarens blogg: https://www.facebook.com/skolgardslararen/posts/297520797413623


Skolans regel del i stor demokrati?

Skolans skickliga So-lärare Karin tog förstås även tillfället i akt att nyttja skolans regel till skrivuppgift inom samhällskunskap, ämnesområdet demokrati, kopplat till diskrimineringsgrunder och barnkonventionen mm.

Bra grejer! De är bra kloka ändå, eleverna.

Här ett exempel från Josefin i åk 6:


Skolans regel är en stor möjlighet att lära varandra hur vi ska bete oss mot varandra. Den lär oss att vi ska ta det som en självklarhet att vi ska vara schyssta och trevliga mot varandra utan en massa regler.

Detta är vår enda regel och därför har vi enorm frihet på denna skola. Har man regeln

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra

i huvudet hela tiden gör man förhoppningsvis inget dumt. I denna regel ligger ju också yttrandefrihet och tryckfrihet, precis som ute i samhället får vi tycka och tänka vad vi vill. Detta är en rättighet men också en skyldighet, jag har rätt att bli respekterad för det jag tycker. Men jag är samtidigt skyldig till att respektera andras åsikter även fast jag inte håller med. Detta leder till demokrati, som innebär att vi alla får vara med och bestämma. Vi alla får tycka och rösta på vad vi vill. Men nog om möjligheter med denna regel.

Det finns ju även hinder och dåliga saker. Även fast vi försöker lära varandra att vi tar hand om oss och skolan kan vissa ta detta fel. Eftersom vi inte har några fler regler kan det kanske lätt bli att man glömmer bort själva regeln. Då kan det bli att man t ex inte tar hand om allt material vi har.

Från Hjärnberikad – www.hjarnberikad.se – vad påverkar vilka substansen i hjärnan

När man sedan kommer ut i det stora samhället blir det då lättare att förstå friheten i samhället. Att vi har t ex tryck- och yttrandefrihet, eftersom vi har det på vår skola.

Barnkonventionen finns i vår regel, eftersom att regeln finns för att alla ska känna sig trygga och säkra i samhället. Ingen ska bli särbehandlad tex för var man kommer ifrån. Detta finns i skolans regel, i barnkonventionen och i samhället.

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra


Göra prao som rektor?

Floria & Felicia i åk 6 åt lunch med rektor Magnus en fredag. Frågan kom upp om vad en rektor egentligen gör på dagarna. Vi kom överens om att de skulle undersöka om det skulle fungera för verksamheten och i så fall skulle få göra prao hos rektor på måndagen. Så blev det, här är Florias tankar efter dagen:


Dagen som rektor har varit intressant. Jag lärde mig om olika saker som hur det är att vara på ett möte och hur man kan leda möten. Och det var kul att ha en namnbricka på sig och få sitta på kontoret.

 

Regeln ”vi vill varandra väl vi gör varandra bra” upplevde jag genom att rektorn Magnus plockade undan disken från diskmaskinen utan att bara lämna disken där. Jag lärde också mig hur man brygger kaffe och hur kaffet är viktigt i möten.

 

Jag förstod att rektorer har väldigt spikade scheman och många möten. Som rektor måste man kunna hantera olika situationer på ett bra sätt och kunna vara tillgänglig när det behövs, det är också viktigt att ha bra kontakt med sina kollegor för att kunna jämföra och diskutera på ett bra sätt. Det är vad jag upplevde som rektor för  en dag.


Stort tack Floria och Felicia! Jag som rektor fick också med mig mången lärdom och perspektiv på min tillvaro.. För vad gör egentligen en rektor på dagarna? Varför gör man det? Varför inte? Jag är glad över en gedigen bakgrund som lärare och facklig företrädare, men är ny i rollen som skolledare och rektor. Precis som rektor Peter ser jag mig som legitimerad lärare med ett skolledaruppdrag, som har delvis andra perspektiv och abstraktionsnivåer och andra beslut att fatta. En del skiljer sig, annat har likheter:

När rektorsjobbet är bra, då är det riktigt bra. När det är tungt, då är det riktigt tungt. Det är mycket sällan tråkigt.

Precis som lärarjobbet.


Ett elevråd

Ett mail kom till min inbox. Vår nystartade skola behöver ha ett elevråd. Instruktionen lyder

det ska vara viktigt på riktigt  – kan du tänka dig arbeta med det?

Glömstaskolan är inte en skola som alla andra. Vi har inget schema som gäller läsåret ut. Eleverna har inget eget klassrum och än mindre i egen plats där deras egenhändigt gjorda namnskylt sitter. Skolan har en regel som gäller allt. Skolgården har bara instruktioner om vad du får göra. Glömstaskolan försöker tänka om, kanske inte alltid nytt men inte heller bara acceptera det gamla. Att fråga sig själv varför och varför inte är diskussionen som introducerades redan på anställningsintervjun.

Hur tänker du om kring något som måste vara? Finns överallt. Har ett tydligt demokratiuppdrag. Våra elever precis som alla medborgare ska ha inflytande över sin arbetsplats. Min erfarenheter av elevråd är att de fungerar sisådär. Ofta blir de ett forum för klagomål på mat och orättvisor på rasten. Ibland kanske de äldre eleverna ordnar ett disco för de yngre.

Med erfarenhet som skolledare och lärare vet jag att en skola har många måsten. Nytänkande eller inte, en verksamhetsplan måste finnas. En plan mot diskriminering och kränkande behandling behöver utvärderas. Arbetsmiljön ska analyseras, en plan ska upprättas. Tunga måsten som ofta blir förpassade till slutet av terminen.

Elevrådet då, ska inte det vara del av dessa måsten. Är det är här vårt fokus ska ligga? Viktigt på riktigt. Vi ska utvärdera skolans regel, inte i all hast utan ordentligt och med framförhållning. Eleverna ska bära uppgiften. Värdegrunden ska utvärderas och bäras av elevrådsrepresentanterna.

Jag skickade ett svar. Jovisst kan jag ta uppdraget. Men ska jag göra det så vill jag att vi får arbeta på riktigt och inte bli ett forum för klagomål och felanmälan. Min rektor skrattade gott åt mina farhågor och uppmuntrande min idé med svaret:

– Ibland är det lättare att definiera något när du berättar vad det inte är.

Elevrådets utsedda representanter redovisar sin utredning av skolans enda regel för rektor.

Elevrådet ska bli viktigt på riktigt. Vi ska göra det en skola måste göra men vi ska göra det på vårt sätt. Vi ska inte vara ett forum för felanmälan eller klagomål. Istället ska vi lära eleverna var frågorna hör hemma. Inte blir lampan på toaletten utbytt för att det diskuteras i elevrådet? Pizza serveras inte oftare för att diskussionen förs i elevrådet. Troligare är att lampan byts och pizzan  serveras om vaktmästare och kökschef tillfrågas. Uppdrag ett blir att lära var frågor hör hemma.

Elevrådet ska vara ett forum där frågor som berör alla ventileras. Här ska skolans värdegrund diskuteras. De vuxna ska hjälpa eleverna att lyckas i uppdraget. Eleverna ska bli stärkta i sin möjlighet att påverka skolan och varandra. Skolan ska få ett forum där eleverna jobbar med frågor för skolan som är viktiga för skolan på riktigt.

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra!

/Karin Boberg, leg lär


Prata om eller med?

Hur kan jag påverka skolans verksamhet?

Du kan påverka ditt barns situation i skolan genom utvecklingssamtalet som elever, lärare och föräldrar ska ha minst en gång per termin.

Om du har synpunkter på hela skolans verksamhet ska du ta kontakt med skolans rektor och/eller barn- och utbildningsförvaltningen.

/saxat från Huddinge.se:

Utifrån vårt statliga uppdrag och Huddinges pedagogiska plattform finns vi här för era barn och er vårdnadshavare.

Vi har samma mål: att det ska gå bra för varje barn.

I vårt arbete med allt vad skola innebär vet vi självklart att det stundtals blir missnöje och missförstånd, detta går dock oftast att reda ut med en rak och öppen dialog, där vi dock äger pedagogiskt tolkningsföreträde. För att kunna bygga den bästa skolan behöver vi jobba tillsammans och det gör vi bäst om vi kan prata MED varandra istället för OM varandra.

Vi i personalen på Glömstaskolan har via olika kanaler fått information om att det ska finnas slutna grupper på sociala medier med fokus på skolan. Enligt uppgift avhandlas både positiva och negativa upplevelser kring Glömstaskolan och dess personal. Vi uppmuntrar er alla som har en fråga, fundering, synpunkt eller klagomål att kommunicera det direkt med den det berör. Om detta känns oöverkomligt går det självklart bra att kontakta den person som ni känner förtroende för. Om detta inte heller känns som ett alternativ finns alltid klagomålshanteringen på Huddinge kommuns hemsida.

”Rättigheter och skyldigheter

Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. ”/Läroplan Lgr11, kap1

Hur vi gör hittar du på den levande sidan SåHärGörVi/FAQ: faq.glomstaskolanbloggar.se. Tankar bakom och gjorda erfarenheter finns på Glömstaresan, PedagogHuddinge.


En samling stenar

Glömstaskolan hösten 2017 är ett hus utan lång historia. Ett hus utan traditioner i väggarna. Ett hus utan lager av material som sett bättre tider och bättre dagar. Ett hus utan skolböcker med spår av det kalla kriget och normer som för länge sedan borde förvisats till historiens soptipp.

Hur ska det tomma huset fyllas? Vilket material ska köpas? Vilket material behövs egentligen i en skola utan historia och massa måsten i väggarna?

En samling stenar, tänker jag. Hur ska vi annars kunna prata om stormaktstiden och svensk ekonomi? Hur ska vi annars förstå och förklara det kultur- och naturlandskap som finns precis utanför dörren? Med fler år i skolvärlden har jag bestämda åsikter om vilket material jag behöver till min undervisning. En samling stenar är en av de viktigaste.

Tog snabbt upp frågan med min rektor som inte var lika övertygad. Ja, stenar det har funnits på många av mina gamla skolor men har de använts? fick jag till svar.

Vad är en skola utan en samling stenar? Min övertygelse är bortom tvivel. En samling stenar som grund i en diskussion eller första steget i en ny utmaning. Sällan väcks nyfikenhet eller nostalgi som när historien bakom en sten berättas. En ny skolgård som vid första anblicken blir en inspirerande lektion om svensk geografi, det ger Glömstaskolansgård. Vill vi inte ta den inspirationen och möjligheten till kunskap in i klassrummet?

En samling stenar som komplement till skolgården. En samling stenar som start i ett projekt. En samling stenar som väcker en diskussion och skapar eftertanke. Just det är vad ett hus utan lång historia behöver. Stenar är det som ska fylla våra tomma undervisningssalar.

En samling stenar är beställd.

/Karin Boberg, leg lär

 


En socialpedagogs vardag!

Hur viktigt är det att dagen börjar bra? Hur viktigt är det för elever att känna sig välkomna till skolan?

Forskning, erfarenhet och sunt förnuft visar att om elever inte mår bra psykiskt så påverkar det eleverna negativt i deras inlärning. Här kommer socialpedagogens roll in som en viktig del i skolans värld. I skollagen står det tydligt att:

Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa”/Skolverket

Hur gör vi detta då? Jo, bland annat möter vi eleverna varje morgon genom att ha en incheckning som innebär att vi säger hej och välkommen samt byter några ord med eleverna. Denna incheckning betyder också att vi tar närvaro. Om en elev inte kommit till skolan så kontaktas normalt vårdnadshavare för att se så att inget hänt eleven mellan hemmet och skolan. Allt för tryggheten.

Socialpedagogens arbete är inom elevhälsans ramar och det är här vårt arbete ska vara. I många skolor finns inte socialpedagoger och då blir det upp till lärarna att ta hand om den psykosociala delen av elevens vardag – på bekostnad av mindre tid att faktiskt fokusera på elevernas inlärning och kunskaputveckling. Det är här som en socialpedagogs roll och funktion blir så viktig, för vårt uppdrag är att finnas för eleverna i deras psykosociala vardag. Det kan vara allt ifrån att hjälpa elever med att skapa goda sociala relationer, förebygga mobbing och kränkande beteende samt lära och träna eleverna konflikthantering, till att finnas där när hormoner virvlar. Vi finns där när eleverna är på utevistelse för att tryggheten med vuxnas närvaro är så viktig. Vi finns där när eleverna har behov av en kram. Vi torkar också en tår eller två, vi skrattar tillsammans. Vi finns för ett nära arbete med vårdnadshavare så att ert barn får det så bra som det bara går på skolan. Hör gärna av dig! Våra kontaktuppgifter hittar du på kontaktsidan för respektive årskursblogg. Vi fortsätter resan tillsammans!

// Socialpedagogerna på Glömstaskolan

PS. Ovanstående gör förstås inte lärares arbete med att bygga upp en fungerande undervisningsrelation och undervisningsgemenskap mindre viktig, så att ingen mot all förmodan får för sig något annat. /Rektor


Lov att vara ledig? Om ev ledighet från skolplikt

Numera går faktiskt majoriteten av världens barn i skolan, något som för bara några decennier sedan var förbehållet en mer välbeställd elit. Ändå är det miljontals barn som inte skulle vilja något hellre än att gå och vara på plats i skolan, i syfte att skaffa sig själva en bättre framtid. Här i Sverige har vi haft allmän folkskola stadgad sedan 1842, skolplikten är en av få pliktlagar vi har kvar. Vi har 178 skoldagar om året, som knappt kostar den enskilde något mer än tid, kraft och energi. Vilket häftigt erbjudande!

”Are you sure that we don’t have to pay anything for the education, the lunch, the material or school visits? Really?!”

/nyanländ vårdnadshavare på besök, van från ett internationellt skolsystem

Saxat från huddinge.se – vanliga frågor och svar om grundskolan:

Eftersom avbrott i barnets skolgång gör det svårare för barnet att nå målen, har skolan en restriktiv inställning till ledighet.

samt

Som vårdnadshavare måste du berätta varför eleven ska vara ledig. Om det finns särskilda skäl, kan rektorn bevilja längre ledighet.

Frågan om ledighet är komplex. Under min tid i Lärarnas yrkesetiska råd ägnade vi tillsammans med kloka forskare den en halv dags tanketid i syfte att få till en handledning eller uttalande utan att lyckas komma i mål. Det finns absolut mycken värdefullt lärande att göra utanför skolans väggar, samtidigt som man också alltid missar viktig undervisning och saker som endast kan erfaras med gruppen på plats.

En vecka på landsbygden i Peru kommer sannolikt lära eleven mer om sydamerika och delar av världen än jag som So-lärare någonsin kan.

Lärandet i att tillsammans med vänner åka till samma typ av inhägnade all-inclusive som förra året är dock mer begränsat, även om det kan vara nog så trivsamt.

I början av ett läsår görs mycket viktigt som lägger en grund för det som ska komma skall. Grupp, kultur, rutiner, vilka blir svårare att komma in i om man inte är på plats.

18 § En elev i en skolform som avses i 17 § får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. /Skollagen

”Synnerliga skäl” är juridiskt sett en tydlig skärpning mot ”Särskilda skäl”, som var den tidigare skrivningen. Skolåret omfattar 178 dagar, så det återstår alltså 187 andra dagar att vara ledig på. Läsårets tider publiceras i god tid på huddinge.se, så det finns ofta möjlighet att planera. Vi har alla olika förutsättningar för arbete och privatliv, men skolan har sina fasta ramar att förhålla sig till. Och ja, resor är ofta dyrare på loven än under terminstid. Men att missa utbildning kan också stå en nog så dyrt i längden?

”Ett beslut om ledighet ska grundas på en samlad bedömning av elevens situation. Bland de omständigheter som normalt bör beaktas kan särskilt nämnas frånvarons längd, elevens studiesituation, möjligheterna att på olika sätt kompensera den förlorade undervisningen, hur angelägen ledigheten är för eleven samt om eleven fullgör sin skolplikt”/proposition  2009/10:165

Rent praktiskt går det till så att den som trots allt önskar söka ledigt från skolplikt fyller i avsedd blankett, vilken måste undertecknas av samtliga vårdnadshavare. Med fördel kan blanketten lämnas till årskursens socialpedagog, eller lärare. Legitimerad lärare gör sedan en professionell bedömning om ledighet kan tillstyrkas eller avstyrkas, utifrån bland annat måluppfyllelse, uppvisat förhållningssätt och driv, närvaro/frånvaro. Blanketten går sedan till rektor som beviljar eller avslår utifrån en samlad bedömning av det som ligger på bordet. Sedan går blanketten till elevhälsan för arkivering och in i det administrativa systemet Skola24 och till sist åter till elevens vårdnadshavare via socialpedagog och elev. Så om du ska lämna in ledighetsansökan behöver du göra det i god tid!

På blanketten anges tydligt vad som gäller:

”Jag/vi ansvarar för att vårt barn tar reda på vilka kursavsnitt, som kommer att behandlas under ledigheten och jag/vi tar ansvar för att arbetet blir gjort.”

Tanken är inte att lärarna ska göra något extraarbete på grund av att man väljer att ta ledigt från skolplikten. Här har vi på Glömsta en stor fördel i att det mesta av skolarbetet finns, eller kommer att finnas, digitalt samlat. Den lugna starten på morgonen möjliggör också för eleven att fråga om det som är oklart i uppgifter om man av olika anledningar missat genomgångar.

Vi har även skrivit hur vi tänker i SåHärGörVi/FAQ:

Från årskurs ett gäller skolplikt. Vårdnadshavare har ansvar för att eleven är i skolan, förberedd och i rätt tid.  Blankett för ansökan om ledighet från skolplikt hittar du på sidan för blanketter. En förutsättning för beviljad ledighet är att eleven kan förväntas nå målen. Det är elevens och vårdnadshavarens ansvar att informera sig om det arbete och lärande som annars skulle ha skett i skolan och se till att det bli utfört, skolan har inget ansvar för elevens skolarbete under ev ledighet. Något extra stöd på grund av behov som uppstått till följd av ledigheten har skolan inte skyldighet att erbjuda.

Föräldraskap är lika lite som lärarskap eller rektorskap en popularitetstävling. Det är en livsviktigt och ofta livslångt uppdrag. 


Karlstadmodell i Huddinge?

Jag heter Marie Sundgren och arbetar som specialpedagog på Glömstaskolan i Huddinge med elever i grundskolan som har språksvårigheter. För några år sedan fann jag ytterligare ett arbetssätt som har fått mig att lyckas med det många pedagoger drömmer om: att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan. Framgångsreceptet i detta fall stavas Karlstadmodellen. Arbetet har även lyfts fram i tidningen Skolvärlden.

Modellen har utvecklats sedan 1970-talet under ledning av Irene Johansson, tidigare professor i fonetik vid Umeå universitet och professor i specialpedagogik vid Karlstad universitet.  Karlstadmodellen är ett sätt att arbeta med språkträning under tydlig struktur och går bland annat ut på att använda bildstöd, tecken som stöd till talet, och skrift men också förmågan att förstå innebörden i ord som beskriver föremål och händelser. Även hur språket är uppbyggt från det lilla till grammatiken. I Karlstadmodellen har alla ordklasser en färg; substantiv-röd, verb-ljusblå, adverb-mörkblå, pronomen-gul, adjektiv-orange, prepositioner-lila, konjuktion-grön, räkneord-vit, frågeord-grå. Då blir det lättare att bygga upp språket/grammatiken samt att “måla” med språket.

– Rätten för alla att få lära, utveckla och använda språk är det centrala i Karlstadmodellen. Visionen är att främja ett gott liv för den enskilde med respekt, delaktighet och lika värde och ett mer humant samhälle för oss alla. Vill du veta mer läs på www.karlstadmodellen.se

Så här kan det  konkret se ut när jag arbetar med en elev?

– Om barnet till exempel har svårigheter att läsa brukar jag alltid börja med att få hen att läsa bilden. I Karlstadmodellen läser man bilder precis som om det vore en bok. Man läser från vänster till höger och när man stöter på något så stannar man upp och frågar sig: ”vad är det här för någonting?”. Vet man då inte vad en skorsten är, då måste man direkt få hjälp med att veta mer om begreppet samt att lära sig det. Bilder säger oftast mer än vad vi tror. I vår läroplan är det så otroligt mycket stoff som man ska hinna med så om du sitter och inte har begrepp för saker – då blir det svårt att hänga med, – Det är så många komponenter som gör att du hänger med i ett klassrum. Du måste få rätt stöd och rätt anpassningar. Har du en språkstörning så behöver du ha begrepp för ALLT och det är då viktigt att använda tecken som stöd, bilder och det skrivna.

Vad har jag sett för resultat genom åren genom att använda mig av Karlstadmodellen?

– Karlstadmodellen har gjort att barn som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det. Jag minns ett tillfälle när jag satte upp en strategi för en elev som skulle lösa uppgifterna med penna och papper. Eftersom konkret material inte fick användas så övade eleven i hur penna och papper kunde bli det konkreta, för att på så sätt få lyckas.

Inom modellen är det även väldigt viktigt att jobba tätt med elevernas föräldrar. Nätverket är en del av Karlstadmodellen och det är familjecentrerat, vilket innebär att det är föräldrarna som är de allra viktigaste och de som inbjuder till nätverk. Nätverket leds av en certifierad handledare i Karlstadmodellen. Det är viktigt att samarbeta med familjen kring eleven för föräldrarna har en historia och en framtid tillsammans med individen.

Om ni vill läsa hela artikeln med mig i Skolvärlden så finns den här!

Vi vill varandra väl vi gör varandra bra

Marie Sundgren speciallärare/pedagog på Glömstaskolan

 


Cykelblåmärken och pulkabacke?

Jag cyklade tidigare till affären med mina tre flickor. På vägen såg vi på långt håll en liten kille vingla fram på en cykel med handtag där bak, med en pappa som sprang efter och fanns där att fånga handtaget vid behov. När vi kom närmare gick det inte att ta miste på barnets stolthet och glädje

Jag kan cykla nu! Pappa, jag kan cykla nu!

Riktigt, riktigt härligt att se! Om pappan som sprang efter aldrig släppt taget hade ögonblicket och känslan inte alls varit densamma.

På utvecklingssamtalen har jag ofta talat om det här med att lära sig cykla:

Att lära sig cykla är faktiskt inte så särskilt roligt. Jag minns ännu hur läskigt det var när jag upptäckte att pappa hade släppt pakethållaren. Många blåmärken och skrapsår blev det. Men oj, vad kul det är att kunna cykla. Tyvärr finns det inga mirakelkurer eller cykelpiller att köpa på apoteket, utan man måste igenom det där jobbiga, svåra, läskiga…

På utvecklingssamtalen och i undervisning har jag även återkommande talat om analogin som finns mellan ex lästräning och pulkabacken:

Det är roligt att åka pulka, eller hur? Men att knata uppför backen med pulkan är inte alls lika roligt. Det finns inga liftar och de vuxna kan inte alltid dra er upp. Så ska man åka, måste man först gå uppför – även om det stundtals är jobbigt, svettigt, halkigt… För när det väl går utför är det bara för härligt! Samma sak gäller läsning (och mycket annat).

Skola behöver vara begriplig och meningsfull, om än inte alltid rolig. Målet behöver synas och förstås, vägen kännas möjlig att bestiga. Vuxna i olika rollen finnas som stöd – i lagom omfattning. Eller som en av mina tidiga elever sa:

De bästa lärarna hjälper en bara när man behöver det som mest!

Inlärd hjälplöshet är faktiskt i förlängningen förödande, vi måste hjälpa våra elever (och barn) att utveckla nödvändig grit/tåga/ihärdighet i stort och i smått. Det är ett ansvar och ett uppdrag som kräver en hel del av oss.

Let’s do it!

(texten tidigare publicerad på blixtgordon.se)


Utdrag från SåHärGörVi/FAQ ang regler och säkerhet, Sandvargen är klart läsvärd både för liten och stor:

Alla lekställningar uppfyller förstås de regelverk som finns. På Glömstaskolan får elever klättra i träd, till en viss nivå då  stillasittande och att inte få lära känna sina gränser bjuder långsiktigt värre konsekvenser än blåmärken och en bruten arm. Vi har även en parkourbana som förutom mjuk matta även har nödvändiga inslag av metallräcken och betong, skolgården pryds av en hög och mycket rolig klätterställning för alla barn. Om det fungerar får elever cykla på delar av skolgården, inkl cykelramp. Blåmärken kan även ses som “modighetsmedaljer” (läs gärna Sandvargen).

Vi kan också gå i fackeltåg och fira Lucia med levande ljus.