Har vi bara lekt idag?

Har ni bara lekt idag?

Det sker inget lärande där, det är bara fri lek.

Från Ann S Pihlgren

Det är ord man får höra ibland av de som inte riktigt förstår vad vi håller på med på fritids.

Sker lärande och undervisning bara i ett klassrum?

Svar nej, lärandet sker överallt.

Läroplanen pratar mycket om relationer och möten i olika former och vad det innebär, det är där vi lägger mycket av vårt fokus. Vi brukar säga att vi tränar förmågor när vi planerar vår verksamhet. Förmågor och värdegrund är det vi vill att eleven ska bära med sig när man går hem för dagen. Att bygga upp ett fritidshem där vi skapar möten mellan elever från olika årskurser är en utmaning , men också rätt utmaning. Enligt läroplanen kapitel fyra så ska fritidshemmet skapa olika möten där det sker undervisning och där varje  elev får utrymme  att träna på sina förmågor. Vi skapar möten där elever träffar andra elever från olika årskurser. Mycket lärande sker när eleverna lär av varandra. Lärandet har  ingen ålder eller etnicitet utan sker hela tiden överallt oavsett ålder.

Vilka styrdokument använder ni er av?

Från Ann S Pihlgren

Ja , det är ju skollagen och läroplanen som gäller.

Vad säger skollagen och läroplanen? Jo, att varje elev har rätt till ett bra lärande. Vi på fritids skapar möten där eleverna tränar på att skapa nya relationer och samtidigt tränar på sina sociala förmågor. Vi försöker inte tänka på att bara producera och ha många aktiviteter bara för görandets skull. Vi försöker lägga vårt fokus  på vilka förmågor och värdegrund eleven ska träna på även under fritidstiden. Vi försöker använda oss av våra fyra K på Glömstaskolan , det är Kommunikation , Kreativitet , Kolaboration och Kritiskt tänkande.

Från Vetenskapsrådets Resultatdialog 2018

Så , har vi bara lekt idag , eller har vi skapat utrymme för olika möten där  lärandet sker , och där  eleven kan träna på  förmågor och samtidigt  skapa relationer till nya människor? Det man ser är inte alltid det vi  tränat på. Utifrån ser man bara skalet av kroppen , men under ytan finns ett skelett som bär hela kroppen. Det är det vi håller på med, skelett och inte skal. Sedan behöver verksamheten ständigt utvecklas, men också förhålla sig till de förutsättningar som ges.

Hållbartihop/värdegrund

På Glömstaskolan har vi bara en regel brukar vi säga. Vi vill varandra väl och vi gör varandra bra.

Men kommer eleverna hålla det bara för att jag säger det?

Självklart inte.Även här måste undervisning ske.

Vad betyder det , hur gör vi det och vilket ansvar bär eleverna och jag som pedagog  i det? Det  måste även skapas utrymme för att eleverna ska kunna träna in det. Det finns de som säger att vi har för få regler, ändå upplever många elver att det är mer styrt än på andra skolor som baserat det mesta på regler (som ibland följs, ofta inte – plus regler som upprätthålls fast de inte sägs). Det gäller inte bara att prata om saker och ting , och slänga upp en regel så fort något inte funkar. Det måste ske undervisning i allt och vi måste ge elverna utrymme att lära sig lyckas i sånt som först inte funkar. Vi vill inte bara prata om värdegrund , vi vill också gestalta det hos eleverna. Det kommer gynna eleverna resten av deras liv och inte bara när de vistas i skolan.


Prao hos skolgårdsläraren

”Jag tar gärna ett gäng prao-elever!”

Utbrast jag i fredags under apt-mötet, eftersom situationen inte hade löst sig för några elever i åk åtta med behov av praktikplats.

I måndags dök fyra stycken åttondeklassare i upp utanför mitt kontor.

Det har av mig krävts en extra handledningsfunktion och en medvetenhet hur tonåringar funkar.

  • Konkreta tydliga uppgifter.
  • Dela in i små steg.
  • Alltid sätta dem i arbete.
  • Framförallt, beröm, beröm och återigen beröm.

”Det här gjorde du oerhört bra! Snyggt jobbat! Ok, nu ska vi…”

En av dem har dykt upp en halvtimme innan alla andra varje dag. På klockslaget halv nio står eleven bara där.

”Ey, vad gör vi idag?”

Säger eleven med världens största leende.

Trots att jag berättat att han inte behöver komma tidigare än nio har hans svar varje dag varit ”äsch, jag är morgonpigg!”

Varenda uppdrag jag gett honom har han utfört till punkt och pricka.

Ibland har jag testat att säga fyra moment efter varandra, tydlig med att dela upp stegen.

Om någon drar en instruktion för mig är jag förlorad vid punkt tre.
Ibland punkt två.

Här har jag lite kvar att lära mig, måste fråga hur han gör innan praktikperioden är slut.

Imorse mötte jag honom redan på väg mot skolan med sitt kompisgäng.

”HEEYYY BÄSTA CHEFEN! VAD GÖR VI IDAG FÖR JOBB?!?”

Alltid positiv, lösningsfokuserad och tar allting på ett stort allvar.

Vi drog igång direkt, ordnade fram det där bordet, tejpade, målade cirklar för flaskorna vi tidigare i veckan preparerat med färg.

Därefter gick vi ut och testkörde med några äldre elever.

”Hur känns det? Det här är din aktivitet under dagen.”

”EY, jag fixar det här, du kan lita på mig!”

”Klart du fixar det vännen!”

 

Därefter beskrev jag hur vi strategiskt med musik och aktivitetens position kommer dra elever till aktiviteten.

Rasten börjar, succé direkt. Hela dagen har elevens aktivitet varit skolgårdens mest spännande punkt.

Är så lyckligt lottad som får se unga människor växa och ta till sig kunskap och axla ledarskap.

När dessa två veckor är över ska han få världens finaste rekommendationsbrev inför framtiden.

/Skolgårdslärare Gustav, förstelärare fritidspedagogik


Vi har val och demokrati – ansvar, rättigheter, skyldigheter…

Nedanstående tre elevtexter (G10, åk8) är deras avslutande arbeten i samhällskunskap och svenska kring valet och demokrati. Håll till godo – det finns klokhet och hopp hos våra elever, framtidens medborgare!


Det fria valet ger oss många skyldigheter – Det fria valet ger oss ansvaret att att välja rätt val
Det sociala nätverket

Inledning
I Sverige har vi otroligt mycket frihet och väldigt många rättigheter som gör att vi kan uttrycka oss så som vi vill, dessutom göra lite så som vi vill i många sammanhang. Men detta medför också en del skyldigheter som påverkar om man gör rätt eller fel. Det är viktigt att ta ställning och tänka efter om det alltid är lika nödvändigt att uttrycka vissa åsikter. Man måste ansvara för sina egna handlingar. För att det lönar sig inte att folk utnyttjar sin yttrande och tryckfrihet på ett negativt sätt så som många väljer att göra i dagens samhälle, utan att ens vara medveten om det för att det blivit en sån ordinär sak.
Varje individ har ett ansvar för sina handlingar och hur man både uttrycker sig via tal och skrift. Man ansvarar för alla de val man beslutas om varje dag. Vi gör massor av små och större val under vardagen som vi tar för givet. Eftersom vi har så pass mycket frihet i Sverige så ansvarar vi också för våra skyldigheter.

1:a argumentet
Detta har en stor betydelse på nätet då man har rättigheten att surfa inne på olika hemsidor och posta sina åsikter som når omvärlden. I Sverige har vi rättigheten att både posta våra politiska åsikter men också söka upp information på olika hemsidor på nätet medans andra delar av världen förbjuder det och straffen kan bli väldigt hårda. Denna rättighet gör mina skyldigheter som individ i samhället är att jag måste ansvara för vad jag postar och sprider vidare på nätet för ett välfungerande samhälle. Men det krävs också att man inte förbrukar det fria valet genom att surfa inne på förbjudna hemsidor och posta sådant som är lämpligt men dessutom lagligt. Att posta sådant som diskriminerar en eller flera personer är förbjudet enligt tryckfrihetsförordningen men också yttrandefrihets grundlagen om man postar olika filmklipp. Varje individ ansvarar för inse vad som är nödvändigt att posta/uttrycka. Om man har en negativ åsikt så är det inte alltid lika viktigt att den framförs, speciellt inte om den enbart är till för att såra någon/några. Och andra sidan får man uttrycka åsikter som handlar om andra människor så länge det inte på något sätt är diskriminerande. Men det kan lätt ske missförstånd utifrån att man får yttra sig så som man vill. Men däremot finns det också sätt att ändra om sin åsikt så att den låter mer vänlig och inte lika diskriminerande. Å andra sidan så tänker inte heller alla människor på samma sätt och vill med mening sprida elaka saker på nätet.
Därför är det oerhört betydelsefullt att den nya generationen får en tydlig bild om vad etik och moral innebär så att man vet hur man ska behandla sina medmänniskor. För om barnen får lära sig detta i tidig ålder så är chansen större att kränkning minskar i framtiden.

Fakta som stöd
En 15 årig flicka vid namnet Fanndis blev gång på gång trakasserad samt hotad på både internet och i skolan av flera olika personer. Hon blev kränkt i form nedvärderande ord och dessutom gjordes en låt om henne som spred sig på youtube och fick många visningar. Oavsett hur hon bar åt för att få stopp på det genom att prata med vuxna så blev det ingen skillnad. Tillslut anmälde Fanndis tjejerna som låg bakom trakasserierna. Två personer åtalades, vars en annan som bara var 13 vid tillfället och var alltså inte straffmyndig.
Det blev rättegång och en 15 åriga flicka dömdes för olaga hot, ofredande, förtal och även vård inom socialtjänsten. En 18 årig pojke dömdes till olaga hot, förtal dessutom ungdomstjänst. Båda dömdes till att betala skadestånd till Fanndis på sammanlagt 47 000. Trots att det är så självklart att en sådan sak absolut inte är acceptabel så åklagade den 15 åriga tjej men domen ändrades inte.
Källan är tagen från UR.play (UR skola) ur en serie vid namn ”Justitia” som handlar autentiska rättsfall då man får följa med ändå från brott, rättegång och dom. Avsnitten innehåller också olika intervjuer. Serien är till för att informera folk om olika händelser/brott. Källan kommer från 2011 men UR är är i full aktivitet 2018 och publicerar massor av olika program av olika slag för olika åldrar. På hemsidan förklarar UR att de att deras syfte är att de ska kunna nå alla olika åldrar och intressera folk. Det finns massor av olika typers program och man får möjligheten att fördjupa sig inom vissa ämnen på grund av det finns så pass mycket att välja mellan. Dessutom finns det mycket saker kring just en ämne som gör att det är lätt att få mycket information och lära sig nya saker. UR och Sveriges radio är public service vilket innebär att de jobbar för att nå alla sorters människor med fakta och intressen men utan att tjäna massor av pengar på det. UR ägs även av förvaltningsstiftelsen som ser till att granska informationen och undersöker det som publiceras så att det är både lämpligt men också passar alla individer. På så sätt kan jag säkerhetsställa att källan jag valt är väldigt trovärdig eftersom allt noggrant blir granskas innan publicering. Men jag vet också att min källa är trovärdig för att det finns bevis för att innehållet stämmer.
https://urskola.se/Produkter/167101-Justitia-Internettrakasserier

2:a argumentet
Det är förbjudet att kränka folk via nätet genom tex chattrum, folk tar för givet att bara för att man inte står fysisk och kränker en person så är det inte lika fel. Men dessutom säger folk grövre saker genom internet för då vågar man mer. Det blir helt enkelt en simpel utväg att diskriminera folk eftersom allt sker bakom en skärm och inte öga mot öga. Man får säga nästan vad man vill men det är både viktigt och användbart att ha tryckfrihetsförordningen i baktanke för att inte diskriminera någon annan och för att själv lära sig vad som är rätt och fel, inse att det finns konsekvenser. För att vi ska få ett bra samhälle i Sverige måste detta upphöra och det krävs att varje individ inte uttrycker alla sina onödiga och negativa åsikter.
Att posta bilder eller att ens bara ta bild på någon utan personens samtycke är faktiskt förbjudet men om man dessutom sprider vidare bilderna kan man få straff som kan innebära bla böter. Problemet är att detta är något som föregår bland både vuxna och barn dagligen men alla är inte lika insatta att en sådan sak som att ta bild på en annan person utan personens tillstånd är olagligt. Även om man känner den som blir fotad eller inte. Om man
blir fotad utan att man ej vill det har man all rätt att säga ifrån och blir det ingen skillnad kan den som blivit fotad anmäla för att bilderna ej tas bort. Om någon däremot sprider vidare bilderna viralt så kan den skyldige tvingas betala skadestånd ifall det hunnit gå så pass långt.
Det är förbjudet att sprida falska rykten om andra människor på nätet. Att sprida rykten om andra enbart för att vara taskig och hänga ut någon är otillåtligt enligt lag och det kan också innebära straff av olika slag beroende hur länge det pågått och vad som spridits. Om förövaren är under 15 så är man inte straffmyndig än men om det är grova saker som skett som till och med har lett till indirekt mord då tvingas vårdnadshavaren betala skadestånd till den som drabbats. Är personen över 15 kan det även få betala eller få någon typ av ungdomstjänst. Men allt detta beror också på hur grovt brottet är.
Varje enskild människa ansvarar för att inte förbrukar våra rättigheter negativt utan tänka på att vi har skyldigheten att stå till svars för vad som kommer ut ur våran mun. Är det alltid lika nödvändigt att påpeka någons tex klädsel, musikval, utseende etc. Vi har rättigheten att uttrycka våra åsikter vilket kan vara viktigt i situationer då man anser att någon har fel och kanske diskriminerar en hel grupp med människor via internet. Då kan det vara bra att säga till att det är fel eller dela med av sin egen åsikt så länge det ej diskriminerar någon annan. Men det är inte alltid behövligt att dela med sig av sin åsikt speciellt inte när man förvärrar en situation eller lägger sig i konflikter som inte tillhör en själv. Det är viktigt att ta ställning och tänka:
kommer det få varken mig eller människorna det berör att må bra om jag sprider vidare min åsikt.

Fakta som stöd
I Göteborg under slutatet av 2012 skedde något som kallas för Instagramupploppet då två 15-16 åriga flickor ska ha misstänks ha spridit falska rykten om ett antal personer som var tipsades av flera andra människor. Förövarna som startade upploppet vars föräldrar fick betala stora summor i skadestånd till alla de människor som blivit uthängda på socialamedien Instagram. Flickorna startade ett Instagramkonto där människor ska ha tipsat om olika personer som sedan hängdes ut med bild och text. Det sades grova ord som kränkte människor men dessutom hade tjejerna omkring 8000 följare som läste allt som publicerades.
Denna källan finns på flera olika nyhets hemsidor men jag valde att ta fakta från SVT nyheters hemsida just denna artikel publicerades 25 juni 2013. Men den uppdateras varje dag om nyheter inrikes men också en del utrikes. Nyheterna som finns tillgängliga på hemsidan går sänds vardagligen på tv också, SVT 1. Eftersom SVT information granskas noggrant av både svenska befolkningen och jurister så kan man vara helt säker på att de som publiceras är relevant. Dessutom är syftet med dessa nyheter till för att informera Sveriges befolkning och inte för att SVT ska få betalt.
Båda källorna jag använt mig av är granskade enligt public service och därför vet jag att sannolikheten till att det som nämns är fakta (trovärdigt) är väldigt stor. Jag valde att
använda källor som jag vet sedan innan är trovärdiga och andra hemsidor som jag märkte va osäkra valde jag bort.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/instagram-goteborg

Motargument
Jag tror att internet börjar bli en plats där det är lättare att uttrycka sina åsikter starkare eftersom man inte för en konversation fysiskt med människor. Man kan ta tillfället i akt och säga sådant som man inte hade vågat säga när man står framför en person, sådant som man i ”vanliga fall” inte hade haft varken modet att säga eller stå för. Det är inte bara lätt att sprida hat mot människor genom nätet utan också hota folk. Förutom att det är extremt lätt att posta kränkande material och läsa igenom sidor som enbart finns för att förolämpa andra. Så är det lika okomplicerat att vara anonym på internet, man kan alltså posta vad man vill utan att folk kan få en tydlig bild om vem det är som ligger bakom allt. Man kan göra det mesta anonymt, spridarykten, sprida förödmjukande saker i bild form, vara inne på förbjudna hemsidor, kontakta folk genom att både ringa och mejla (tex) anonymt. På så sätt är det väldigt lätt att sprida hot och folk tar för givet att eftersom allt det olagliga sker via nätet så blir det inga konsekvenser, vilket ej stämmer. Vissa människor vet till och med inte om att sprida hat mot människor på nätet som diskriminerar är olagligt. En sådan sak som diskriminera någon på sociala medier genom att skriva kränkande ord är olagligt och om man blir anmäld kan man bli straffad om man är över 15. Något som många både vuxna och ungdomar gör utan att tänka på det är att ta bild på antingen någon de känner eller inte uta deras samtycke vilket faktiskt är förbjudet oavsett om bilden läggs ut på sociala medier eller bara bevaras på tex mobilen.

Fakta som stöd
Under de senaste åren har ett speciellt yrke som har med internet att göra blivit allt mer vanligare, så kallad influencer. Det innebär att man jobbar med oftast sociala medier, skriver bloggar osv. Det vanligaste brukar vara att man får följa med i en internet profils liv det kan vara i video format eller i skrift. Eftersom dessa personer är offentliga på internet så är det lätt att kunna kontakta dem. Därför får influencers onödigt mycket hat varje dag skickat till sig på olika sätt. Det kan vara allt från diskriminering, nedvärderande ord eller till och med dödshot från människor som kontaktat dem via internet. Men det är alltså inte bara vuxna och ungdomar som sprider denna negativitet. Som sagt så är det väldigt lätt att ta sig in på tusentals olika sidor på nätet och skriva vad som helst till andra människor. Därför är tråkigt nog väldigt många av dessa som skriver har till influencers barn som går i mellanstadiet och uppåt.

Bemötande av motargument
För att vi ska kunna få ett välfungerande samhälle där varje individ respekterar sina medmänniskor så krävs det att denna fråga blir löst. Varje enskild människa måste börja se allvaret i detta och hur samhället blir om detta bara eskalerar. Det krävs ansvar och att var och en inte bara utför utan också känner till sina skyldigheter. Vilket borde vara en självklar
sak som man lär sig redan när man är ett litet barn, etik och moral hur vi behandlar andra. Jag tycker att samma sak som att det är skolplikt i Sverige så är det lika viktigt att man får lära sig om etik och moral samt vad som är förbjudet och inte på internet. Även om det pratas en del om i vissa skolor så borde det framföras mer tydligt om vad som gäller på varenda skola.
Det krävs också engagemang från elever för att stoppa kränkning på nätet och inte bara lärare som det vanligtvis brukar vara i skolan när man ibland tar upp ämnet. Lyckas man lösa problemet kommer vi få ett tryggt och välfungerande samhälle. För att så många som möjligt ska slippa utstå kränkning på nätet så behöver det bli en förändring.
För att det ska fortsätta kunna vara så lätt att få tag på andra på nätet och surfa på flera olika hemsidor så krävs det att man inte utnyttjar plattformen för enbart hat och kränkning. För om kränkning på nätet eskalerar i Sverige så kommer inte demokratin vara komplett och den fria viljan kommer inte att kunna vara lika självklar. Möjligheten till att kunna vara inne på olika hemsidor kommer kanske att försvinna eller till och med förbjudas som det faktiskt är i vissa delar av världen. Varje människa måste både känna till vilka skyldigheter som vi har när det gäller att vara inne på nätet och ansvara för att se till att följa reglerna. Om situationen däremot förvärras i framtiden så kan följden bli att internet i Sverige blir begränsat. Det kan också bli svårigheter kan kunna kontakta andra människor på nätet. Tillslut kommer inte den fria viljan att finnas och en demokrati utan fri vilja är inte fullkomlig. Bara ordet demokrati betyder ju folkstyre. Om Sveriges befolkning inte har någon fri vilja så kan det i värsta fall bli en diktatur i framtiden. Det är inte rättvist för den delen av befolkningen som kämpat för en förändring i samhället.

Slutsats
Varje individ måste engagera sig i att det ska bli förändring. Alla har skyldigheter och det krävs ansvar för att det ska kunna gå till väga. Man behöver ansvara för sina egna handlingar och se till att man själv inte väljer fel val i olika situationer. För att samhället ska fortsätta framåt mot en positiv framtid behöver alla förbruka sin tryck och yttrandefrihet väl.
Således kommer samhället att bli en tryggare plats och nätmobbningen kommer förhoppningsvis att minska en hel del. Det vill nog majoriteten därför krävs det alla börja inse vad som är problemet och hur man kan gå tillväga för att lösa det.
/Mimmi


Yttrandefriheten kräver ansvar!

Yttrandefriheten är den lag som ser till att Sveriges befolkning får säga vad de vill när de vill, men detta betyder inte att vi behöver säga precis allt vi tycker och tänker då dina uttalanden kan såra någon annan. Med denna lag kommer alltså skyldigheten se till att andra skadas på grund av det du säger och du kan känna av den i din vardag när du till exempel samtalar med en människa som inte delar samma åsikt som dig. Denna lag har dock utnyttjats till det sämre och idag använder folk yttrandefriheten som ett sätt att trycka ner andra och låta brottet gå ostraffat.

Utan ansvaret hos dig och dina medmänniskor skulle yttrandefriheten till mestadels strida våra diskrimineringsgrunder. Ett exempel på när yttrandefriheten utnyttjas är sättet som Nordiska motståndsrörelsen beskriver sina nazistiska åsikter utan att egentligen begå ett hatbrott, som när de marscherar på offentliga platser och driver sina olika kanaler.

Även om yttrandefrihetsgrundlagen innebär att vi får uttrycka oss som vi vill så står det faktiskt att vi inte får förtala eller kränka en annan människa på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Många som inte håller med om min syn på ansvarsfrågan skulle nog säga ”i ett land med yttrandefrihet fått man tåla att bli motsagd” men att bli motsagd och kränkt är inte samma sak.

Utan ansvaret hos Sveriges befolkning när det gäller yttrandefriheten hade saker som mobbning, diskriminering, rasism och antisemitism ökat och gått ostraffat. Jag säger detta då många elever i min skola använder sig av kränkande termer och försvarar sig med yttrandefriheten.

Min slutsats är alltså att vad det än handlar om kommer yttrandefriheten kräva ansvaret, för ett enkelt ord kan såra en annan människa rejält.
samhället skulle ta en ny form då majoriteten av alla människor hade saker som hade sårat andra och vissa hade blivit mer utsatta. Vi hade alltså låtit folk i vår omgivning bli mobbade och psykiskt misshandlade, med detta hade antalet av människor som mår dåligt ökat enormt. I det långa loppet hade detta alltså lett till att ännu mer människor skadar sig själva och till och med beslutar sig för att avsluta sitt liv.

Länkar:
https://expo.se/fakta/wiki/nordiska-motstånds%C2%ADrörelsen​(9/10-18)
jag skulle se denna artikel som pålitlig då den är skriven/uppdaterad 10/7-18 av stiftelsen expo vars mål och vision är att skapa ett samhälle utan att yttrandefriheten ska utnyttjas negativt, de sprider sina tankar och åsikter genom bland annat föreläsningar, tidningar och deras hemsida.
http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/grundlagarna/​(11/10-18, 11:25) jag ser denna sida som pålitlig då de som ligger bakom den är även de som ligger bakom Sveriges alla lagar, alltså riksdagen. Sidan granskades senast 29/8-18.
För att jämföra dessa sidor med varandra skulle jag säga att båda är väldigt relevanta fast på olika sätt. Riksdagen är ju de som ligger bakom lagen jag beskriver och självklart är de en av de mest pålitliga sidorna som beskriver detta men o andra sidan beskriver expo denna lag med en vardaglig synvinkel som sätter exempel på hur man kan beskriva det.

/Honia

 Kunskap om historien är viktigt för framtiden!

I livet har man val men det är alltid ens egna ansvar att göra rätt val.
Det är viktig att man redan som barn tar del av kunskaper om historien. Myter och propagandistiska påståenden kan avfärdas med hjälp av historiska kunskaper. Likaså förbättras vår möjlighet att förstå aktuella förhållanden och missförhållanden, om vi har kunskaper om det förflutna.

Rasism är när man delar in människor efter utseende, bakgrund, namn och liknande. Det är lätt att tro att rasism tillhör det förflutna om du aldrig har upplevt eller utsatts för det. Vi vet alla att rasismen har del i många av de värsta händelserna och berättelserna i den mänskliga historien, som slavhandel, förtryck, förföljelser, krig och folkmord.Exempel på rasistiska händelser i historien: slaveriet i Amerika, historien om kurderna och förintelsen.

I Sverige möter många människor rasistiska strukturer och handlingar varje dag. Sådana strukturer är ofta osynliga handlingar och processer som gynnar de som tillhör majoriteten och utgör hinder för minoriteter.

Här kommer ett exempel från den verkligheten: ● Diskrimineringen på arbetsmarknaden:
Sannolikheten att en arbetsgivare hör av sig till en person med ett namn från Mellanöstern är 50 procent lägre än för en person med ett namn som uppfattas som typiskt svenskt, även om personerna har exakt samma erfarenhet och kompetens.

Förintelsen är ett skrämmande exempel på vad som kan hända om vi inte håller debatten om demokrati och människors lika värde vid liv. Förintelsen ägde rum i skuggan av andra världskriget. Över hälften av de judar som dog under Förintelsen gasades ihjäl. Minst en femtedel sköts till döds av den så kallade Einsatzgruppen. Övriga offer dog av svält, köld, utmattning, sjukdomar och våldsaktioner i ghetton och koncentrationsläger samt under dödsmarscher. Sex miljoner judar utplånades under Förintelsen.

Samhället har förändrats oerhört mycket de senaste 50 åren. Barn och ungdomar nuförtiden behöver inte ta del av kunskaper om historien lika mycket, för vi lever i ett nytt samhälle. Fastnar vi i bilden av rasismen som ett “historiskt monster” som släppts lös av maktgiriga människor fyllda av hat och ondska, får vi svårt att se den rasism som finns i samhället idag. Vad kan kunskap om människors liv och livsvillkor och om hur samhället sett ut och förändrats under olika tider säga oss idag?

Ja, samhället har förändrats men vi har valt att ta denna vägen i samhället för att vi vet redan utav historien vad som blir bäst för oss. Historia är viktigt eftersom det vidgar våra vyer och får oss att inse att det finns så många olika sätt att tänka, tro och leva. Människor i historien är samtidigt så lika och så olika oss. Alla dessa variationer väcker fantasin till liv
och inger mig hopp även när det ser mörkt ut i världen. Det som tycks omöjligt i dag kan kanske bli verklighet i morgon.

Slutligen har jag kommit fram till att vi denna generation behöver ta del av historiens kunskaper, så det inte upprepar sig.
Vi alla har rätten till yttrandefrihet och tryckfrihet, men varje individ har ett ansvar att inte diskriminera någon.

Det vill säga att vi har rättigheter, skyldigheter och ett ansvar i detta samhälle.

Källa 1: …om detta må ni berätta…
Författarna till boken är Stephane Bruchfeld och Paul A. Levine. Boken var en del i projektet, har sedan 1998 distribueras kostnadsfritt i över en och en halv miljon exemplar. 1 juni 2003 invigdes boken, jag måste också tillägga att det är den sjätte omarbetade och utökade upplagan. Denna bok är skriven Främst för barn och ungdomar men också vuxna såklart, ska veta vad förintelsen egentligen innebär och vad som hände under förintelsen från olika perspektiv.
Källa 2:
https://www.sormlandsmuseum.se/besoka-och-gora/stora-historiepriset/varfor-ar-historia-vikt igt/
Det står inte vem som skrivit det men det är texter från pristagarna. Inget datum heller men bredvid varje pristagare står det vilket år det vann priset.
Denna artikel är skriven för att besvara på frågan ”varför är historia viktig?
Svaren på sidan ser rimliga ut, det är en hemsida som man kan lita på för det är sörmlands museum som är ett regionalt museum hemsida.

/Berivan


Skolans val av läromedel

Läroplanen ställer krav på alla skolor att jobba med tidsenliga digitala lärresurser i undervisningen och vi ser dem som självklar infrastruktur. Vi börjar dock inte i tekniken, utan alltid i pedagogiken och styrdokumenten

Vi har för närvarande valt att teckna avtal med  Gleerups läromedelsportal, med konkreta och beprövade läromedel i de flesta ämnen F-9. I några ämnen eller moment använder vi traditionella böcker och material – det handlar alltid om vårt professionella pedagogiska övervägande, där vi som skola har ett pedagogiskt tolkningsföreträde. I en del ämnen och moment används mer eget material eller material från samhället – det handlar såväl om ämnets karaktär som om lärares medvetna val utifrån respektive yrkeslegitimation.

Vi nyttjar multimodala Showbie för att hålla ihop utlämning och insamling av skoluppgifter. Självklart använder eleverna penna och papper, men elever ska normalt inte lämna in papper till lärare, utan fotografera in det i Showbie, vilket gör att lärare direkt har tillgång till det varhelst de befinner sig – frågan om man har lämnat in eller inte blir också en ickefråga.

Vi arbetar oss också in i Unikum, som planeringsverktyg, några använder även ex iTunesU. Vi provar och utvärderar olika vägar i syfte att försöka finna bästa möjliga struktur framåt, i en värld i stadig förändring.

Vi ser många fördelar med digitala verktyg i undervisningen. En fördel är att den inte blir lika platsbunden och inte behöver släpa och komma ihåg tunga böcker, så länge man har tillgång till internet kommer man åt såväl läromedel som Gleerups läromedelsportal och showbie (i skolan, hemma, på bussen…).

En annan är att den inte längre är begränsad till texten, utan har många multimodala möjligheter  – bild, ljud, film, … – både för eleven att lättare tillgodogöra sig och för eleven att nyttja när den ska uttrycka sig och redovisa sina kunskaper.  Inte minst att läsa in och spara det inlästa ger ytterligare möjligheter att verkligen kunna följa sin läsutveckling. Undervisningsmaterial kan via länkar lätt utökas och därmed ge närmast obegränsat med begreppsförklaringar, bakgrundsfakta och möjlighet till olika typer av fördjupningar som kan skapa ökad förståelse. Vi kan få texter automatiskt upplästa vilket förenklar inte minst vid lässvårigheter och dyslexi – i språk kan man t o m ofta få texten uppläst med olika dialekter.

Viktigaste läromedlet är till syvende och sist trots allt mötet mellan läraren, eleven och innehållet. Detta möte skapar vi så ofta och med så hög kvalitet som möjligt, utifrån de förutsättningar, behov och möjligheter som råder.

Digitalt material kan också lätt uppdateras och vi slipper sitta med inaktuella och tråkigt slitna pappersböcker när världen utanför skoldörren så snabbt förändras och skolbudgeten är begränsad. I exempelvis matematik är digitala läromedel delvis självrättande, vilket gör att eleven inte behöver lära om efter att ha lärt in fel innan läraren hunnit rätta. Den digitala hanteringen av undervisningen underlättar också lärarens dokumentation och möjligheter till såväl formativ som summativ bedömning under resans gång – inkl kamratbedömning. Överlämningen mellan lärare kan också göras smidig. Sammantaget finns där stora fördelar, men också utmaningar och vi arbetar medvetet utifrån professionella överväganden med en mängd olika kunskapskällor och läromedel.

Digital kompetens är en viktig kompetens för att klara sig väl på en framtida arbetsmarknad och redan i nuvarande samhälle. Det är också ett skäl till att vi ofta använder iPads, appar och programvaror i undervisningen. Vi ser att eleverna lär sig snabbare, och får en mer effektiv och kreativ skoldag med god undervisning som också tar stöd av digitala lärverktyg. Som en naturlig följd av världens, och därmed också skolans, digitalisering blir källkritik och kritiskt tänkande allt viktigare att jobba med i all undervisning. Digital teknik skapar också stora möjligheter för kommunikation, kollaboration och kreativitet – men de kan även skapa stor distraktion. Vi tränar eleverna i att hantera detta inte i första hand genom att ta bort eller sätta tekniska filter (som hursomhelst sällan fungerar särskilt väl – antingen lyckas eleverna gå runt dem, eller så sorterar de även bort relevant material), utan på att skapa medvetenhet över gynnsamma förhållningssätt och goda vanor. Vi har mandatet, ansvaret och ledarskapet för detta och räknar med ert samarbete även här.

Hej förälder! En film om kunskapssyn och lärande

 


Ang schema och struktur på delvis nya sätt

”På Glömstaskolan får du som förälder i princip fasta start- och sluttider (samt via årskursbloggen reda på vilken dag det är idrott) – men inget traditionellt schema att sätta på kylskåpet hemma – då dessa scheman hursomhelst ofta blir till en chimär. Enligt studie gjord av J Steinberg stämmer de sällan mer än ca 65% pga idrottsdagar, skolfoto, sjukdom, vab, utbildning mm mm.” /faq.glomstaskolanbloggar.se
Vi är en kommunal skola satt att prova nya vägar, vilket vi också gör. Varje val av organisation har sina för- och nackdelar, sällan kan man bara plocka russin och sällan kan vi bara lägga på nytt utan att ta bort något gammalt.Struktur är absolut nödvändig, men inte självklart den struktur som görs framförallt med tradition som argument.
Ibland måste man sluta göra saker som är bra, för att kunna göra saker som är ännu bättre.
Ibland måste vi tänka oss in i ett nytt sätt att arbeta, ibland måste vi arbeta oss in i ett nytt sätt att tänka.
Ett tidigt försök helt utan schema – men med struktur – har vi också gjort, finns en del kloka tankar även där – även om vi senare landat i att ha ett schema på väggen i varje årskurs. En del på whiteboard, andra på skärm. Schemat för praktisk-estetiska halvdagen återfinns digitalt både i hemvist och hos bild/slöjd. Schemat ska som standard ha bildstöd – nödvändigt för vissa elever, bra för samtliga.
Vi tränar och lär elever över tid hållbara förhållningssätt och strategier, den elev som behöver sitt schema över dagen kan enkelt fotografera det direkt på morgonen med sin iPad eller telefon. Det schemat är uppdaterat på morgonen om något har behövt ändras (VAB, sjukdom händer även lärare, inte alltid man får in vikarier med kort varsel).
Förberedelse kan göras på olika sätt, och förbereda utifrån fast schema slår också lite för ofta fel, när det inte blir som man trodde.
Många skolor har ”krysscheman” (utan angivna ämnen på schemat) för lågstadiet och ofta nog även mellanstadiet. Detta sätt att hantera schemat skapar en ökad möjlighet till flexibilitet, samtidigt finns det förstås ett schema i bakgrunden och framförallt beräkning utifrån timplan – där vi kan redovisa hur många timmar de faktiskt haft och inte bara hur schemat var tänkt ge detta.
Nu när Unikum till sist är på plats kommer planeringshorisonten framåt också bli bättre och mer tydlig, så länge har vi på Skolrådets initiativ använt årskursbloggarna för översiktlig planering (det bästa får aldrig bli det godas fiende, och vi har medvetet valt att lägga kraft och resurser på annat än att bygga ett externt system ”så länge” (inte minst utifrån GDPR).
Ytterligare en fördel med vårt val av organisation är att frågan om håltimmar helt försvinner. Det har pratats om att lagstifta bort dessa, då vi vet att de tillför väldigt lite i en skolvardag, men vi tänker det vore långsiktigt smartare att lagstifta bort ensamarbete för lärare! Tillsammans kommer vi längre!

 


Hur är det att vara elev på Glömstaskolan?

Upprinnelsen till denna spontana intervju var när förskoleklass hade kom-och-se-hur-vi-har-det för nya barn och föräldrar i våras. Personalen tillsammans med några av eleverna tog hand om barnen, socialpedagogen och rektor svarade på föräldrafrågor. Efter en stund kommer Wilma ut från klassrummet:

Här är jag! Jag hörde att ni kanske behövde en expert som berättar hur det är att vara elev här på Glömsta?

Och sedan tog hon över och berättade rakt upp och ner om sin upplevelse av att vara elev, svarade på frågor om ditt och datt. Rektor spelade sedan in en spontan intervju någon av de lugna dagarna efter sommaravslutning, vilken nu till sist blivit redigerad. Håll till godo! Kom ihåg att vi vill varandra väl, vi gör varandra bra.

Om man sedan vill veta mer om och bakgrunden till de medvetna vägval vi gjort så finns det gott om information:

 


Anpassningar i skolan?


Nedan är saxat från förstelärare Karins blogg här på Pedagoghuddinge:

Ordet anpassningar kan få oss lärare att svettas floder. Ett till papper som ska fyllas i mer uppgifter som ska göras till en redan överfylld attgöralista. Ordet anpassningar åt sidan och istället fokus hur jag lägger upp mina lektionspass så blir anpassningarna några av de verktyg jag under åren lagt i min verktygslåda.

Ständiga finslipningar så att alla pass jag gör anpassas  för att passa de allra flesta. Här är en handfull anpassningar som ständigt följer mig i min undervisning.

  • Något som har högsta prioritet där jag bedriver undervisning är lugnet. Här är det inte den totala knäpptystnaden jag strävar efter utan den arbetsro som gör att studiefokusetkan hållas. För att skapa lugnet så är det oerhört viktigt att sätta ord på det självklara. Var förväntas av dig under genomgången?  Hur begär du ordet?
  • Allt materialsom behövs tillgängligt för mig och eleverna innan passet börjar. Material sombåde kan läsas, tittas, översättas och lyssnas på. Ger jag alla tillgång till material med möjlighet till olika studievariation underlättar jag för både mig och eleverna. Mer om det i nästa veckas inlägg.
  • Få, tydliga och begränsade uppgifter. Eftersom jag undervisar på högstadiet så är allt vi gör indelat i tre olika svårighetsgrader ständigt. Varje uppgift kan växa i tre olika riktningar. Oftast är dessa i sin tur indelade efter vecka och pass. Allt för att begränsa så att det som ska läras inte känns som ett oöverstigligt berg. Känslan av att faktiskt också blir klar och se att det finns ett slut på uppgiften underlättar även.
  • Varje  lektion ska ha ett tydligt mål och syfte. Inte att jag varje gång pratar om läroplanens syfte och mål utan mer att varje lektion har en ram. Idag pratar vi om diskriminerginsgrunderna eller de svenska grundlagarna. Tillsammans ska vi lära oss att förklara tydligt och ge exempel eller se vilken av grundlagarna som har mest betydelse i din vardag. Till det så inleder jag alla arbetsmoment med att lyfta ut ord som är viktiga och samtidigt kan vara nya och eller knepiga att förstå. Här bistår även vår fantastiska specialpedagog med bildstöd för att ytterligare förtydliga för alla.
  • När passet väl är igång är det viktigt att ha tydliga tidsangivelser. Här fick jag senast i veckanfeedback från samma specialpedagog att det här kan förtydligas ytterligare. Efter observation i klassrummet märktes det att när passet gick in på halvtid så var det många i gruppen som fokuserade på när pausen skulle komma för de var inte angett på tavlan som inramning av passet.
  • Slutligen och för mig en återkommande bekräftelse och för eleverna en möjlighet att i begränsad form visa vad de kan. En kunskapskoll eller temperaturmätning. Hur har veckans kunskaper landat? De här är korta och återkommande avstämningarna där eleverna får visa vad de kan. När avstämningarna kommer ofta och är tydliga så ger det många möjlighet att lyckas. Ett extra knep jag tar till är när gruppen är ny så lägger jag nivån på dessa så att även den elev med minst förtroende på sig själv lyckas. Förvånade tittar eleverna på mig när jag förtroligt berättar att det här gick hur bra som helst.

-Va? Klarade jag mig, blir ofta svaret. Javisst, lita på dig själv, det här kan du.

Därefter så märker eleverna att om de gör vad de ska när vi jobbar på lektionerna så fixar de kunskapskollerna utan större bekymmer och kunskapsbasen när det börjar dra ihop sig till slutmoment är precis där den förväntas vara.

Så en handfull anpassningar för allager de allra flesta möjlighet att lyckas.

/Karin Boberg, leg förstelärare i demokrati

 

Anpassningar del 2 – många språk i ett klassrum, men med digitala möjligheter

Jobbar på en skola där många olika språk samsas. Vissa elever har varit här hela sitt liv, andra i tre år, några kom i mars och några kom i augusti. De flesta pratar mer än ett språk hemmavid. Språkbasen är således väldigt varierad.

I samhällskunskap använder jag helst material som samhället själv har producerat.En extra bonus som jag märkt sedan jag började jobba på den här skolan är att majoriteten av de språksom mina elever pratar faktiskt finns som översättningsval på myndighetssidorna. Något som underlättar enormt när eleverna precis anlänt till Sverige och det svenska språket är långtifrån så stort som det behövs för att delta i undervisningen på samma villkor som de andra i gruppen. Till dem kan jag ändå ge uppgifter om den svenska demokratin, diskrimineringsgrundernaoch Sveriges grundlagar. Toppen helt enkelt. Även Om detta må ni berättafinns på de språk som majoriteten av mina elever behärskar.

Att anpassa behöver således inte vara särskilt knepigt. Lärplattan lär sig eleverna behärska på några minuter och sedan så blir de väldigt självständiga på sidorna där deras hemspråk finns.

I veckan så kom dock ett gupp i flytet kring språken. Två elever pratar språk som finns på den europeiska kontinenten men inte i de översättningar som våra myndigheter gör. Att ett av språken dessutom har eget alfabet underlättade inte dilemmat.

-Jag förstår inte det här Karin, sa eleven, vad ska jag göra?

-Oj, jag trodde jag tänkt på allt. Hur gör jag nu?

Materialet fanns inte på ryska. Ryska behärskar jag definitivt inte och alfabetet de använder är helt obegripligt för mig. Vad heter det här på ryska?Kan inte mitt i allvaret låta bli att börja skratta lite.

Hur mycket jag än försöker att anpassa och förbereda så är det så lätt att glömma något.

Ropar till mig kollegan i rummet för att höra hur dennes ryska kunskaper är och även hon ler, nej det går lite utan för min kunskapsram.

En elev tittar ut från en av rummen och säger glatt.

-Jag kan ryska.

-Kom kom sa jag, vad heter det här på ryska?

 

-Inte vet jag svarar eleven. Jag har inte gått i rysktalande skola och kan inte skolorden. Den var svår…

– Ja, jag förstår det, det här är inte enkelt. Hur gör vi nu?

Två andra elever dyker upp med sina lärplattor. Ryktet har gått på hemvisten, Karin har problem.

-Här Karin! Så här skriver man ordet på ryska. Men vi vet inte hur man uttalar det, säger de undrande.

Jag svarat med ett fnissigt leende;

-Nämen vet ni inte det – de var konstigt, sa jag skämtsamt. Men helt fantastiskt att vi kommit en bit på vägen.

Visar för den ryskspråkiga eleven som skiner upp. Lite förvånade över allt som hände runtomkring och skratten som vårt bekymmer gav. Vi skrattade ju inte åt någon utan åt situationen. Karin är helt villrådig och fler elever kommer till hjälp. Samtidigt som ingen av oss egentligen vet hur vi ska hitta informationen på ryska.

Nu har vi kommit ett steg på vägen, nästa fundering. Hur hittar vi tillförlitlig information på ryska om det vi behöver? Fungerar Wikipedia? Mina teknikkunniga elever visar på råd och hittar det ryska wikipedia, den rysk och svensktalande eleven kommer till undsättning.

– Jo, det här blir en bra text.

Puh äntligen i hamn. Vi jobbar med ett otroligt allvarligtoch viktigt ämnemed men mitt i allvaret utbröt en stund av pedagogisk förvirring och glada skratt när alla inte kunde jobba och ansvariga lärare helt enkelt inte visste på råd.

Tillsammans fixade vi det, några med hjälp av sina språkkunskaper, andra med sina teknikkunskaper och de två ansvariga lärarna fnissandes över hur det kan gå när vi i vår iver att göra bra anpassad undervisning missar en viktig detalj som inte kan lösas utan att vi faktiskt kan ryska.

Av eftermiddagen bär jag fortfarande med mig ett stort leende och i eftertanken att en stund som började med en miss av mig ledde till fint samarbete och möjlighet att använda kunskaper hos eleverna som inte alltid får utrymme i vardagen.

/Karin Boberg, leg förstelärare i demokrati

 


Rektorsinfo #5

Glömstaskolan vinnare av Huddinge kommuns byggnadspris 2018

Ny skolbyggnad

Nu är det verkligen på gång – grundarbeten och inledda – sprängningar startar vecka 43! Skolan har veckovisa avstämningar med byggprojektet, vi ser mycket fram emot att få flytta in i nya byggnaden inför ht 2020. I väntan på att huset färdigställs gör vi det bästa av det fina hus vi har. Vi vet att parkeringssituationen är mycket ansträngd, men har i dagsläget tyvärr ingen annan lösning än en frisk och stärkande promenad en bit ifrån om  det är så att man behöver ta bilen.

Hur vi gör med lokalen till hösten återkommer vi med, dialog förs med förvaltningen om olika alternativ – men vi ser inte att vi får in även en tionde årskurs i huset på ett rimligt sätt. Vilken årskurs som får ta ett år utanför byggnaden är inte klart, men inför skolvalet har vi tydligt besked.

Rekryteringar

Socialpedagog Jacob Franzen och leg lär Jakob Tasci har båda börjat, Jacob F i G11 efter Johanna och Jakob T med engelska för mellan- och högstadium. Leg lär Sofia Boman och leg lär Ylva Lindblad har tyska, resurs Kiran knuten till G13. Leg lär Magdalena Kofa börjar efter höstlovet, Leg lär Ann-Kristin Andersson efter jullovet.

Vi fortsätter växa och behöver framöver fortsätta rekrytera goda krafter, tipsa gärna goda krafter om att komma förbi och se hur vi har det!

Skolinspektionen

Som ni vet var Glömstaskolan och Huddinge först ute med Skolinspektionens nya giv med regelbundna kvalitetsgranskningar där de även lyfter positiva saker bredvid utvecklingsområden. I skrivande stund är inte rapporten klar än, men bara deras frågor har redan gett oss kraft att jobba vidare med både styrkor och utvecklingsområden. Så snart vi får rapporten får även ni ta del av den, förstås.

Unikum & Utvecklingssamtal

Vi har ännu inte fått något slutligt besked från förvaltningen när samtliga vårdnadshavare kan tänkas få tillgång till Unikum, men det verkar bli snart och vi har hela tiden varit tydliga med vårt behov som är ju förr desto bättre. Det blir bra när det blir klart!

Framåtsyftande elevledda utvecklingssamtal kommer nästa gång i januari/februari, så har vi terminen på oss att arbeta med satta mål och annat innan skriftliga omdömen/betyg i slutet av läsåret – och nästa samtal i september.

Pulsträning och kläder efter väder – vilka kan bli kladdiga

I rådande ekonomiska läge har vi för närvarande inte längre möjlighet att bemanna pulsträningen morgontid. Morgonfritids utomhus fram till 08.00 (frukost 07.00-07.15), ibland kommer tältet öppnas.

Erfarenhetsvis vet vi att det först blir regnigt & kladdigt och senare kallt & halt på gården. Kläder efter väder gäller varje dag! Vi ser också hellre att barnen är med och leker – och därmed blir leriga och erhåller blåmärken/modighetsmedaljer – än att de inte får utveckla sin fysiska litteracitet och sin samarbetsförmåga.

Att hålla ordning på sina egna kläder tänker vi är ett gynnsamt förhållningssätt och ansvar barn tjänar på att få med sig hemifrån. Kläder som hamnar på fel ställe samlas förutom på hemvisten i särskilda lådor bakom trappan i ljushall. De läggs så småningom upp på ”tårtan” för att till sist skänkas till välgörenhet – bland annat på elevinitiativ. Håll utkik på bloggen!

Mobiler

OM du som vårdnadshavare väljer att skicka med ditt barn en mobiltelefon kan det på förekommen anledning vara klokt att skapa beredskap för hur du ev svarar om ditt barn ringer hem under skoltid. Gäller det konflikter och incidenter blir det i allmänhet så mycket bättre om du bistår ditt barn i gynnsamt förhållningssätt att söka upp och prata med vuxen som är på plats än att rusa åstad. Väldigt få – om ens några – situationer är så akuta så att förälder måste nå barn under skoltid – och vice versa.

Vi svarar när vi har möjlighet, men vårt första fokus är på eleverna som är på plats. Vi erbjuder inte service av typen ”skicka ut mitt barn till parkeringen”, ”se till att hen är färdig när jag kommer”, ”Jag vill prata med mitt barn nu”. /saxat ur SåHärGörVi

Skolråd

Höstterminens andra Skolråd – ett forum för samverkan mellan hem och skola på ett mer övergripande plan och med helheten i fokus – fredag 26/10 kl 7.30-8.30. Minnesanteckningar från de tidigare hittar du här, skolrådet nås via skolrad @ glomstaskolanbloggar.se. Vi söker ännu några representanter (vi beaktar mångfald o spridning) som önskar bidra till helheten men har barn i G18, G12, G11, G10. Mejla rektor vid intresse.

Låna skolans lokaler

Flera föräldrar har eller planerar för gemenskapsaktiviteter i årskursen (halloweenfest, disco, pepparkaksbak…). Det går bra att låna skolans lokaler för dylikt, så länge man förstås lämnar dem minst lika fina som de var när man kom. Inbjudningar till dylikt sprids också gärna på årskursbloggen. Framförhållning underlättar.

Rektor Magnus finalist som Årets ledare, Framtidsgalan 2018.

Planering framåt

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra.

Vi gör det bra tillsammans!

Frågor, funderingar, konstruktiva synpunkter och tips mottages tacksamt – bättre tala med oss än om oss. En hel del svar hittar du även i vår levande sida SåHärGörVi.

/Rektor Magnus


EXPO besöker G10/Åk8

Varje skoldag är fylld av spännande kunskaper att upptäcka. Oftast i möte mellan personer som redan finns på skolan. Ibland åker vi på studiebesök och ibland får vi besök utifrån.

Torsdagen 20 september hade G10 besök från EXPO. Vi läser om demokrati, yttrandefrihet och tryckfrihet och snart även om världskrigen. I det beslöt vi oss att bjuda in organisationen EXPO att föreläsa för oss.

“Denna föreläsning var väldigt intressant och lärorik och jag tror att den är viktig att fler elever på skolor får höra för att EXPO ska kunna sprida deras budskap. På det sättet som informationen var upplagd gjorde också att det var lätt att hänga med eftersom det inte var rörigt.” /Elev G10

“Jag har lärt mig om Expo och vad de gör för att minska rasism, bland annat gör de det genom att sprida kunskap. Jag har också lärt mig en del historia bakom rasismen, dess konsekvenser och varför det är så viktigt att liknande inte upprepas. “ /Elev G10

I anslutning till föreläsningen fick eleverna som alltid anteckna. Anteckningarna används dels för att behålla fokus på föreläsningen men även för att ha som stöd vid vidare studier.

En sak som jag aldrig ens lagt märke till tidigare var de rasistiska och olämpliga uttrycken som Walt Disney hade med i filmen som visas varje Julafton. Vilket gjorde mig chockad och arg för varför hade man med dessa bilder från början. Jag fick lära mig att under 1950 talet forskade man kring olika folkgruppers beteenden utifrån ”ras”. Jag lärde mig också att i uppslagsböcker förr så beskrevs bland annat samer som smutsiga och lata.” /Elev G10

Föreläsaren tryckte på vikten av att förstå det ansvar som yttrande- och tryckfriheten ger oss.

“Han menar att vi behöver inte utnyttja våran yttrande och tryckfrihet på ett negativt sätt genom att uttrycka saker som är onödigt. Bara för att man får uttrycka sig fritt i tal och skrift så behöver man inte låta det gå över gränsen. Om man tex är ute och surfar på Instagram där någon lagt upp en bild där personen kan ha på sig en tröja som man själv kanske inte tycker är så fin. I detta sammanhang så kan man ställa sig själv frågan:
Är det nödvändigt att jag kommenterar det till personen eller håller tanken inom sig. För det är inte nödvändigt att sprida den negativa tanken eftersom det är ens egen åsikt som bara kan sprida negativitet om den uttalas. Men om det däremot handlar om något som tex diskriminerar en viss folkgrupp så kan det vara bra att utrycka sina åsikter. Annars är det bäst att hålla det inom sig och inte skapa onödiga konflikter.” /Elev G10

Efter föreläsningen så fick alla elever ge feedback till föreläsaren.

“Jag tycker att föreläsningen var oerhört bra. Han tog upp alla viktiga delar, han beskrev jättebra och förklarade, argumenterade bra om rasismen. Han glömde rasten i några minuter fast det gör ändå inget. Föreläsningen var inte för lång och inte för kort.” /Elev G10

och

Skulle gärna vilja ha en till föreläsning.” /Elev G10

En bra förmiddag full av nya kunskaper.

/Karin Boberg och eleverna i G10 (åk 8)

 

 


Arbeta med demokrati – nu även förstelärare

Sverige har precis avslutat en av våra mest omfattande och återkommande demokratiska inslag – valet till riksdagen. I tidningar, tv-program, sociala medier, skolor och andra arbetsplatser har det pratats om valet.

I dagsläget vet vi inte hur Sverige kommer att styras de närmaste fyra åren men det svenska folket har fått säga sitt.

Huddinge kommun har en internationell strategi som anger den övergripande inriktningen för kommunens internationella arbete. I skolans värld så är demokrati och internationalisering något som vi ständigt jobbar med. Inte alltid helt synligt och uppenbart för våra elever men det demokratiska arbetet är alltid närvarande. I anslutning till valtider så är det ofta det rent praktiska och lagliga aspekterna av demokratin som avhandlas men i det dagliga arbetet lägger vi grunden för ett hållbart samhälle. I det fortlöpande arbetet kommer arbetet med exempelvis diskrimineringsgrunderna, yttrande- och tryckfrihet och arbetet med de normer synliga som osynliga som påverkar vår vardag.

På Glömstaskolan är elevrådet en självklar del av skolans fortlöpande arbete som värnar om vår demokrati. Elevrådet arbetar exempelvis med skolan enda regel Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra ute i varje årskurs.

I undervisningen kommer demokratiarbetet in på flera plan. Dels i elevernas möjlighet att vara delaktiga i att forma sin undervisning, det här kan vara i enkla beslut som att själv få besluta vilken övning de ska göra först, till mer avancerade beslut som att lägga upp hela arbetsområden med både innehålls- och redovisningsval.

För att ytterligare stärka skolans arbete kring demokrati har Glömstaskolan nu även utsett en förstelärare i demokrati som dels kommer fortsätta utveckla skolans elevråd för att ytterligare stärka skolans gemensamma grund med regeln som utgångspunkt.  Rollen kommer även att arbeta med att binda samman Glömstaskolan med världen runtomkring och då i synnerhet det europeiska samarbete som Sverige har med övriga EU-länder.

Skolans uppdrag är att göra våra elever redo för framtiden och ett samhälle i förändring. På Glömstaskolan bidrar vi varje dag i mycket men är alltid angelägna om att försöka göra lite mer, att arbeta ändå mer aktivt med demokrati är ytterligare ett steg på vägen.

/Karin Boberg, leg lär och förstelärare i demokrati