Minnesdagen – en dag att uppmärksamma samarbete och lära om fördomar

Den 27 januari 1945 befriades fångarna i Auschwitz. Till åminnelse av den dagen och andra folkmord som skett i historien uppmärksammas varje år den 27 januari Förintelsens minnesdag.

År 2005 deklarerade FN denna dag som internationell minnesdag. Sedan 2001 har det varit en nationell minnesdag. Det är en dag då vi hedrar minnet av alla som mördades under Förintelsen och dem som stod emot. En dag för alla som vill uttrycka sitt stöd för alla människors lika värde.

Förra året i samband med minnesdagen läste hela skolan boken Herr Peabodys äpplen och samtalade i samband med det om ordets makt.

Vissa ord gör gott och andra ord kan göra ont.

I år ska vi läsa om vikten av att samarbeta och hjälpa varandra göra gott genom att läsa Englands rosor. Ibland är det lätt att se på någon eller något och tänka att jag vet minsann något om den personen eller händelsen utan att jag egentligen vet något alls. Det kallas fördomar.

Fördomar var en av de saker som gjorde att andra världskriget fick så fruktansvärda konsekvenser som det fick. Fördomar är även något som i dagens samhälle kan ge upphov splittring och utanförskap. Kunskap och samarbete är två viktiga komponenter för att motarbeta och förebygga fördomar.

Efter andra världskriget uppstod två viktiga samarbeten som Sverige är del av idag. Världen bestämde att de skulle samarbeta genom Förenta Nationerna. Tack vare det har vi idag Barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna. Där står om alla rättigheter alla världens barn har. Att läsa om och förstå dessa rättigheter är en viktig del av skolans uppdrag. Det andra samarbetet skapades mellan Europas länder för att förhindra att länderna skulle hamna i krig med varandra. Är vi beroende av varandra och känner varandra så blir det svårare att bli osams. Det samarbetet kallas EU- Europeiska unionen och ligger till grund för många av de beslut som tas i Huddinge kommun.

FN och EU kan kännas långt bort ifrån vår skolvardag på Glömstaskolan men att lära om samarbete både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt är viktigt och hjälper oss att förstå att

allt börjar i det lilla sammanhanget och tillsammans kan vi göra storverk.

Med sagans hjälp så får stor som liten på Glömstaskolan på Förintelsens minnesdag samtala och lära vidare om

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra.

/ Karin Boberg leg. lärare och förstelärare i Demokrati


Hur är en bra lärare – när vi frågar elever?


Ett sätt att – som förälder – vända tråkigheter till mer #hållbartihop

För en tid sedan hände tråkiga incidenter i G18.
Jag skrev då på G18.s föräldrasida på Facebook ang det som hänt för att göra alla föräldrar medvetna och för att alla skulle ha möjlighet att kunna prata med sina barn antingen de har blivit utsatta för eller utsatt andra för tråkigheter.
Jag fick fin respons från många föräldrar.
Tanken med inlägget var att vi måste få ett slut på de tråkiga händelserna och för att vi föräldrar skulle kunna hjälpas åt båda föräldrar emellan, men även för att hjälpa skolan med att få ett bättre klimat.
Vi får inte glömma bort att det är vi föräldrar som har det största ansvaret för vad vi accepterar och tillåter av våra barns beteende. Vad vi gör och säger till varandra.
Det som gjorde mig riktigt glad var att i och med inlägget så tog en av föräldrarna till ett av de barn som utsatt min son och bl a en annan elev för tråkiga incidenter kontakt med oss.
Vi föräldrar träffades först på en fika, där vi var helt överens om att detta måste få en vändning och istället göra de till någonting som blir bra för alla inblandade.
De är vare sig roligt att ha ett barn som blir utsatt eller utsätter andra.  
Så vi bestämde oss för att boka in en lekträff, för att barnen skulle få möjlighet att träffas utanför skolan. För att se och hitta bra saker hos varandra.
Träffen blev lyckad och både vi och vår son upplever att det blivit mycket bättre mellan dem i skolan.
Vi måste alla hjälpas åt för att alla barn ska få en så bra och trygg skolgång som det bara går.
Mvh Frida Stigart
 

Gymnasietankar och framtidsval

Helt plötsligt så är grundskolan snart slut. Nio år är snart avklarade och det tionde året är bara ett sommarlov bort.

I undervisningen för årskurs 8 pratar vi mycket om att skapa möjligheter för sig själv? Ju fler godkända betyg du får desto fler valmöjligheter ger du dig själv. Vi som jobbar med eleverna dagligen vill att du får så många val som det bara går. Därför är vi där och dagligen stöttar, pushar, sätter ramar och rutiner och driver arbetet framåt. Vi påtalar ständigt för våra elever att vi måste hålla studiefokus i det vi för för att skapa de bästa tänkbara förutsättningarna inför det stundande gymnasievalet som kommer allt närmare.

I årskurs 8 representerar bokstäverna som finns i betygsdokumentet inte längre bara bokstäver utan poäng som blir inträdesbiljetter till ett gymnasium. Ofta blir våra elever förvånade när de verkligen förstår att vi som undervisar i SV/SO och MA/NO representerar tio av de totalt 17 möjliga betyg som ges.

E ger 10 poäng, C ger 15 poäng och A ger 20 poäng.

Sexton ämnen ska vägas samman och plötsligt så har du en inträdesbiljett till din skolframtid. På webbplatsen Gymnasieguiden finns information om olika skolor och vad som krävdes vid senaste antagningen för att komma in på respektive skola. Via skolverkets film Gymnasievalet finns också mycket bra och konkret information att tillgå.

Gymnasiemässan i november. En gigantisk mässhall. Många gymnasieskolor ställer ut och massor med högstadieungdomar kommer på besök. Boka in nästa års besök redan nu. Vi kommer åka dit under skoltid men ett ytterligare besök med er därhemma ger helt andra perspektiv.

Utbudet är enormt!

Variationerna oändliga!

Vad ska JAG välja?

Lättare väg att börja är nog att fundera på vad jag INTE vill göra. Vill jag jobba med händerna eller vill jag läsa mer teoretiska ämnen?

Är det ett praktiskt spår jag lockas av så funder kring om det är människor, råvaror eller maskiner som lockar? Är jag en omhändertagande person eller är tekniska apparater det bästa jag vet?

Är det ett teoretiskt spår som lockar så fundera kring vilka skolämnen idag som alltid känns utmanande på rätt sätt?

Vad är det DU vill göra? Vad känns rätt för DIG?

I skolan under årskurs 8 så är samtalet om gymnasiet närvarande så gott som dagligen. Särskilt nu i utvecklingssamtalstider.

Vilka mål vill du sätta för dig själv?

Vad krävs för att komma in på den utbildningen som lockar dig?

Vilka planer är möjliga att uppnå just nu för dig?

Hur behöver du jobba för att nå dina mål?

Konkreta tips som vi lärare på högstadiet ofta ger är att

  • sitta nära läraren,
  • läs/lyssna till faktatexterna och gör sammanfattningar.
  • Anteckna när det är genomgång.
  • Svara noggrant på de uppgifter som vi gör i skolan.
  • Håll inlämningsdatum och skjut inte upp uppgifter.
  • Titta på nyheter.
  • Se till att du lär dig begreppen som är viktiga för arbetsområdet.
  • Håll igång läsningen även hemma gärna 5-10 sidor bokläsning varje kväll.

Vårterminensmål i årskurs 8 måste stå i realitet till de slutmål som jag strävar mot i årskurs 9. Om jag strävar mot ett slutmål C i årskurs 9 så behöver vårens i betyg i årskurs 8 minst vara E. Känns just det ämnet svårt och ofta motigt så kanske det är bättre att sätta höga mål i andra ämnen.

Vi lärare handleder under arbetsgång med fler tips på gynnsamma förhållningssätt. Var fungerar det bästa för dig att studera? Vilken studieteknik är lämpligast att använda för den här uppgiften? Hur ska du göra för att utveckla ditt textskrivande? Vilka olika sätt finns det att angripa ett nytt ämnesområdet? På vilket sätt kan du lösa en uppgift så att svaret blir korrekt men även visar upp de förmågor som momentet behandlar?

Allt detta för att våra elever när höstterminen i årskurs 9 går mot sitt slut ska vara redo för det stora beslutet och det stora valet som ska ske direkt efter jullovet slut. Gymnasieval inför skolstart höstterminen 2020.

/Leg. lärare Anna Stridfält och leg. lärare Karin Boberg