Skolan börjar redan med resan till skolan

Allt hänger ihop i en helhet vi skapar tillsammans #hållbartihop. Gynnsamma förhållningssätt behöver tränas och läras på olika sätt och i olika sammanhang. En del ansvarar skolan för, annat är vårdnadshavares ansvar. En del gör vi gemensamt, en del görs med hjälp av andra: kamrater, media, föreningsliv, samhälle…

Det krävs en by för att fostra ett barn. /afrikanskt talesätt

Nedan saxar vi lite från aktuell forskning som har bäring på transporten till och från skolan:

Barn som själva tar sig till skolan är mer nöjda och presterar bättre.

– Barn som inte reser självständigt, det vill säga utan föräldrars översikt, förlorar naturliga möjligheter att utforska sin närmiljö och att interagera med kompisar på egen hand. Det leder till att de blir mindre självständiga och trygga i sin närmiljö. Studierna om ökat bilresande kopplar även till den ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga som vi ser idag, säger Jessica Westman, forskare Karlstad Universitet.

Jessica Westmans färska avhandling visar att barn mår och presterar bättre när de får gå, cykla eller åka buss till skolan. Trots detta väljer allt fler föräldrar att skjutsa sina barn med bil – oavsett om avståndet till skolan är kort eller långt. Ofta handlar det nog om praktiska skäl, eller så är man orolig att andra föräldrar inte visar trafikvett. Vilket då blir en negativ spiral då fler bilar minskar tillgänglighet och ökar stress.

– Vi behöver omvärdera barns skolresor. En skolresa är en möjlighet för barn och ungdomar att ägna sig åt aktiviteter som gör att de blir pigga och glada vilket kan lägga grunden för hur man mår resten av dagen. Det bästa är att resa tillsammans med kamrater – gärna gå eller cykla. Måste man ändå åka bil – se till att ha roligt med ditt barn och gör resan till en trevlig stund för umgänge. Det är nog mitt bästa tips för bilburna föräldrar, säger Jessica Westman.

Huddinge har ett projekt med Säkra Skolvägar, som bland annat uppmuntrar Gående skolbuss, fler trottoarer och cykelvägar, tydligare avlämningsplatser. Vi ser fram emot att det gemensamma arbetet runt Glömstaskolan kommer intensifieras i och med nya bygget.

Bilar är hårda. Barn är mjuka.

Vi lär och tränar i världen, inte ifrån världen.

 


Apropå Betyg: Studera och gör ditt bästa men inte på bekostnad av ditt mående

Betyget är ett hett ämne särskilt så här på vårkanten och det skapar tyvärr ofta stor ängslan, ångest och missnöje bland våra elever. Vi vuxna måste hjälpas åt att lugna de elever som dras med i hetsen och hjälpa dem att vara nöjda med sina prestationer när de verkligen har kämpat trots att det inte står ett ”A ”eller ”B” på slutresultatet. E är godkänt, E är bra. E kan till och med vara jättebra.

Vi måste såklart även uppmuntra och motivera de elever som inte använder sin fulla potential så att de kan få ett betyg som motsvarar kunskaperna de besitter och/eller har möjlighet att skaffa sig.

Om eleven har A i alla ämnen (17 st) så har eleven 340 poäng. Vem behöver 340 poäng? Ytterst få.

Här kan du se hur antagningspoängen såg ut ht- 17 för de kommunala gymnasieskolorna i Huddinge: antagningspoängen ht- 17  Du ser, inte särskilt många som har över 300 poäng. Eleverna kommer långt på betydligt lägre betyg. Här kan du räkna ut ditt meritvärde.

Det är i nian betygen, på riktigt, kan ha betydelse. Betygen fram tills dess är en fingervisning om var eleverna ligger kunskapsmässigt och vad som krävs framåt.

Betygen kommer att variera. I regel får eleverna ett terminsbetyg till jul och sommaren på vad de åstadkommit under terminen. Det kommer alltså se lite olika ut mellan terminerna. Här kan man passa på att tillägga att eftersom eleverna och lärarna på Glömstaskolan just nu är mer eller mindre nya för varandra så kan betygen variera ytterligare. Över tid kommer det antagligen att stabiliseras då vi kommer att ha ett större underlag, nationella prov och skolverkets bedömningsstöd som vi använder för att mäta elevernas kunskaper och stämma av våra bedömningar mot. Sen får vi inte glömma att eleverna faktiskt presterar lite olika genom skolåren.

Vi höjer eller sänker inte betyg. Vi ger nya betyg varje termin, utifrån uppvisade resultat i förhållande till Skolverkets kunskapskrav.

Vi måste, den här tiden fram till nian, lära eleverna att göra kloka val. Frågor som de under högstadietiden behöver fundera på är:

  • Vilket program vill jag gå?
  • Vilka ämnen behöver jag få godkänt i för mitt gymnasieval?
  • Och faktiskt….Vilka ämnen kan jag få bra betyg i utan att slita ihjäl mig?  

Att studera är superkul och superjobbigt. Det är roligt att studera, man träffar aldrig så många kompisar och knyter kontakter som under studietiden. Än så länge har inte livets krav satt klorna i en. Men det är riktigt jobbigt också. Att hålla igång flera ämnen samtidigt. Inlämningsuppgifter som ska göras, prov som ska skrivas och känslan att hela tiden känna sig bedömd, det tar på krafterna. Det måste vi vuxna komma ihåg. Kommer ni ihåg? Det var inte helt lätt att vara tonåring heller.

Alla vägar kan bära till Rom. Alla elever som vill gå på gymnasiet kommer att få gå på gymnasiet. Kanske inte på sitt förstahandsval men det behöver inte vara dåligt för det. Hur många av oss vuxna har gått raka spåret, valt ”rätt” gymnasieprogram och fortsatt spikrakt till den arbetsplats som vi befinner oss på nu? Inte särskilt många gissar jag. Inte vi i alla fall. Många av oss har valt om, bytt och riktat om vår kompass både en, två. och tre gånger. Det kommer våra barn och elever antagligen också att göra. Inte ens betyget i nian var livsavgörande för de allra flesta av oss.

Föräldraskap är ingen popularitetstävling, det är ett livslångt, livsviktigt uppdrag. /Helena von Schantz

Det vi vill ha sagt är, visst ska vi hjälpa våra elever och barn att utveckla gynnsamma förhållningssätt, nå framgångar och vara och visa sitt allra bästa jag så ofta det bara går.

Men främst ska vi stötta, uppmuntra och hjälpa dem att bli trygga ungdomar som tror på sin egen förmåga och känner stolthet över sin arbetsinsats när de gör så gott de kan och samtidigt mår bra, oavsett vad det står i betyget. För de är inte sina betyg, de är så mycket mer.

 


Dians dröm – konkret exempel på #hållbartihop

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra – här ett exempel på hur en sjuåring kan tolka det hela, i konkret aktion, saxat från MittiHuddinge 11/4-18:


Vi gör bra morgon tillsammans!

Vi har nu under sju månader gett möjligheten till alla elever på Glömstaskolan att påbörja dagen på bästa sätt genom rörelse varje morgon. För mig som skolans hälsopedagog är det tydligt och häftigt att se hur eleverna utvecklats dag för dag med att ta ansvar och samverka på en yta med många olika utbud och många olika behov.

Till en början var jag alltid den som dukade upp stationer av olika aktiviteter ca 20 min innan eleverna släpptes in i tältet och fick ta del av det som erbjöds. Med en tydlig struktur och med ett tydligt förhållningssätt lärde sig eleverna snabbt vad som gällde och efter en tid kunde jag därför släppa på de strikta ramarna och bjuda in eleverna till att göra med istället för att jag hela tiden skulle göra åt. Sagt och gjort.

Numera när jag kommer till jobbet vid 07.15 står det vanligtvis redan elever och väntar på att få komma med in och hjälpa till att förbereda och duka fram olika stationer. Tillsammans bestämmer vi vad som ska erbjudas ”idag” och eleverna plockar fram och dukar själva upp för kommande aktiviteter. Idag är parkour och gymnastiska stationer, bollsporter i form av innebandy, fotboll, spökboll, Harry Potter samt pingis väldigt populärt och man blir lika imponerad som inspirerad av elevernas kreativa tänkande i form av byggkonstruktioner till utförande av olika rörelsemoment.

Att också se hur de yngre modigt apar efter de äldre genom att prova sig fram på sina egna sätt och i att lära sig nya saker och utveckla sina egna förmågor är verkligen givande och rörande.

Jag ser hur elever utför och testar nytt och med ett leende eller en gest stolt vänder tillbaka för att göra om igen. Vi gör andrafjäril och tredjefjäril och fler än så! 

När klockan slår 08.10 är det dags för alla att tillsammans hjälpas åt att plocka undan och ställa tillbaka allt material på respektive plats innan vi tillsammans lämnar hallen för att infinna oss på vardera hemvisten senast klockan 08.30 då skolan börjar. 

/Sandra Eriksson, Hälsopedagog


Fem artiklar och perspektiv på tillvaron

Det händer att Glömstaskolan väcker intresse hos media. Det är inget självändamål och verkligen inget vi direkt jobbar på, men det vi gör ger förstås ibland avtryck och väcker nyfikenhet. Vi tar i allmänhet gärna emot, då en ärligt nyfiken och utbildad journalist ofta ställer viktiga frågor, vilket ger oss själva perspektiv på tillvaron (precis som vi gärna bjuder in forskare). Sedan blir det inte alltid rätt, men det får man också leva med! Har man tur kan det till och med bli bra underlag för god undervisning.

Men varför står det att vi inte har klassrum? Vi sitter ju i ett!

Vilket läraren förstås hade hoppats på, som grund för fortsatt undervisning:

Ska vi stryka under allt som stämmer respektive inte stämmer i artikeln?

Sedan kan vi resonerar över hur det kan tänkas se ut i övriga artiklar i tidningen, där vi inte är lika säkra på hur det faktiskt ter sig om man vore på plats. Undrar om de innehåller lika mycket fel och halvsanningar?

Riktigt intressant blev det förstås när en annan journalist lurade med en professor att tro att detta var sanningen. Eleverna bjöd in till samtal om källkritik, men fick inte ens något svar…

Om inget annat kan man ju titta in på vårt öppna instagram, där ser man ju både klassrum och möbler! /elev i åk 5

Varmt välkommen förbi och se hur vi har det! På riktigt.