DEMOKRATI, SOLIDARITET


Nyss hände det något stort. Länge har de väntat på den stora dagen. De som varje vecka sen i augusti tagit extra ansvar för vår utlåningsbod. Sorterat, städat och varit oerhört fina förebilder för de yngre.

Dessa 21 stycken förväntansfulla guldkortskandidater åkte iväg på sitt svåraste, största och mest spännande uppdrag hittills under sin skoltid.
Att komma överens om vad alla 460 elever från förskoleklass upp till år 7 vill ha för lekmaterial.

Stor sportaffär.

21 barn, 1000kr i budget.

”Vi delar upp oss i våra bodengrupper, då har vi 200kr var”
”Vill alla göra så?”
”JA!”

Sagt och gjort så drog de igång sökandet efter meningsfullt material.
Efter en stund är alla grupper klara.
Innan utsatt tid.

Då drog jag fram skjortärmsesset.
”Ok, ni klarade uppgiften innan utsatt tid. Det innebär att ni gemensamt får köpa något för 500kr till”

21 stycken gapandes barn.

Snabbt föreslog en av dem det där häftiga pilbågssetet.
”Hur många tycker det är ett bra förslag?”

21 händer i luften.

Efter inköpturen gick vi på ett café. Varje barn hade fått lov att ta med sig 30kr till en glass.

En av dem, lite glömsk till naturen hade såklart glömt.
Här hade jag en plan på att bjuda eleven på en glass.

Jag sträcker mig efter plånboken.

Innan jag ens får upp den händer det.

Jag tittar upp och häpnar.

”Här får du en tjuga och en tia av mig” säger en av eleverna till sin sin kompis. Orden och handlingen kommer från en elev som själv ofta har det svårt i skolan, möter utmaningar.

Någonting starkt inuti mig händer plötsligt.

”Varför gråter du Gustav, vad har hänt?”

”Någonting stort och fint”

När vi väntar på bussen påkallar jag alla 21 elevernas största möjliga uppmärksamhet.
Berättar om min upplevelse.
Varför jag grät.

När jag är klar rodnar en av dem, resten applåderar.

”Guuud jag skäms” säger eleven.

”Du, kära vän, det finns saker i livet man skäms för och det här är raka motsatsen till det. Din handling där inne gör dig just nu bäst i världen. Känn dig stolt, det är dina vänner över dig. De är därför de applåderar”

Tänk att jag får ha det här jobbet ändå, uppleva dessa situationer.

Texten är tidigare publicerad på skolgårdslärarens blogg: https://www.facebook.com/skolgardslararen/posts/297520797413623

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*