Vår utemiljö – skapad effektivt och med bra slutresultat

Vi snubblade över Boverkets rapport 2015:8 ”Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö”.

EXEMPEL 6: Glömstaskolan i Huddinge

Glömstaskolan är ett bra exempel på en utformningsprocess som tagit tillvara platsens befintliga förutsättningar.

I området Glömsta i Flemingsberg utanför Stockholm pågår en omfattande planering och utbyggnad av bostäder som kommer att fortsätta succesivt fram mot 2030.

I projektet ingår en grundskola för 700 elever från förskoleklass upp till skolår 9. Skolan ska vara färdig hösten 2016 och har en total tomtyta på 20 000 kvm varav 14 000 kvm planeras för elevernas skolgård.

Planarbetet startade 2010 i samverkan mellan kommunens olika förvaltningar och 2013 förelåg en godkänd detaljplan.

Till sommaren 2014 kunde produktionsarbetet påbörjas (se illustration). Skolan ligger intill en naturskog med fornminnesområde som är en värdefull pedagogisk tillgång för elevernas egen forskning, lärande och lek.

Skolbyggnaden och skolgården har planerats parallellt så att frågor kring transportvägar till byggnaden, markåtgärder med sprängning, dagvattensystem med mera, har blivit samordnade med själva utformningen av skolgården.

Ambitionen från utbildningsförvaltningens och landskapsarkitektens sida har varit att ta till vara tidigare erfarenheter av skolbyggnaders och skolgårdars utformning i kommunen, elevsynpunkter samt resultat av forskning och erfarenheter från projekt i andra kommuner i landet.

Skolgården ska stimulera till utevistelse, rörelse, lek och lärande och tillsammans med naturskogen vara synlig för eleverna när de vistas inne skolbyggnaden.

Fysisk aktivitet och en miljö för spontanlek och planerade idrottsaktiviteter ska möta alla elevers behov oavsett ålder, kön och funktioner.

Man sparar så mycket naturmark och skog som möjligt, men många träd planteras för att skärma av ytor där barnen kan få skugga. För yngre elever finns gungor och snurrlek, rutschkana, klätterställning, bollplan och naturmark.

För de något äldre eleverna planeras en parkouranläggning där eleverna kan klättra och klänga i olika redskap och förflytta sig mellan olika terrasserade nivåer via ramper, murar och rep.

En multisportarena på 20×40 kvm har medvetet valts framför en större traditionell bollplan och där flera och olika aktiviteter kan äga rum som tilltalar både pojkar och flickor.

Anläggningen och skolgården i sin helhet kan bli en arena för samutnyttjande mellan skolan och de närliggande bostadsområdena som i stort saknar platser för spontana aktiviteter utanför skoltid.

Arbetssättet i detta projekt med samverkan mellan alla konsulter och kommunens olika förvaltningar planering och genomförande, med samtidig utformning av byggnad och skolgård, har gjort att man kunnat undvika många problem och frågor som annars lätt uppkommer mot slutet projekt.

Det är effektivt ur ekonomisk synvinkel och skapar förutsättningar för ett bra slutresultat.”gor-plats-for-barn-och-unga

Fortsättning följer!


Skolministeriet om vår lärmiljö – för varje elev

Skolministeriet (UR, P1) har varit på besök hos oss:

Modern skolarkitektur väcker känslor. Och mer så ju mer den utmanar den traditionella bilden av hur en skola kan se ut. En trend just nu är att bygga skolor utan fasta klassrum. Ett exempel är nybyggda Glömstaskolan i Huddinge som orsakade protester redan innan den hade öppnat. Rektor Magnus Nyberg Blixt och arkitekten Åsa Machado visar oss runt och förklarar varför skolan är utformad som den är.

Lyssna här: http://urplay.se/program/201965-skolministeriet-far-en-skola-se-ut-hur-som-helst


Vår regel fungerar?

Hej igen rektorn! Du jag har en fråga till jag funderat över: Hur ser du på att man springer i trappen om man vill varandra väl och gör varandra bra? /elev i åk 1

Elevrådets utsedda representanter redovisar sin utredning av skolans enda regel för rektor.

På morgonen hade representanter från skolans nya elevråd rapporterat till mig som rektor hur de ansåg skolans regel fungerade, med en mängd kloka frågor och funderingar i en givande dialog. Eleven ovan var en av dem – att söka upp rektor för följdfrågor kändes tydligen helt självklart. Känns gott tycker jag.

5 § Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Rektorn beslutar om ordningsregler. /Skollagen

Vi har under två års tid provat att ha en enda regel, vilken vi lånat direkt från legendariskt framgångsrika Pia Sundhage:

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra.

Den kan förstås ses som tämligen abstrakt, men är man beredd att ta sig tiden att föra en stadig och ständig dialog om den, så vågar jag påstå att den uppenbarligen fungerar. Den har förstås sina utmaningar, men det har å andra sidan varje ordningsregel. Eller?

Det är så himla märkligt: här finns bara en regel, ändå får man inte göra nå’t!

Fast det här är den bästa skolan ever! /sa en bullrig sexa i augusti förra året

När eleven gjorde som hen var van från förra skolan var hen tvungen att ständigt ta dialogen med ihärdiga vuxna:

På vilket sätt tänker du att det där visar att du vill henne väl och hur gör det honom bra?

En av eleverna i elevrådsgruppen var också mycket tydlig:

På förra skolan hade vi 30 regler för vad som gällde i klassrummet, 40 regler för vad som gällde i korridoren och 50 regler för vad som gällde på gården. Det var helt omöjligt komma ihåg alla.

Samtidigt är det också så att för typ 98% av eleverna så behövs sällan några regler, det räcker med vanligt sund förnuft. Och för de övriga 2% spelar det inte heller så stor roll, de följer hursomhelst inte de regler som finns…

Här finns det t o m forskning att läsa, en riktig ögonöppnare för mig och min kloka och erfarna lågstadielärarkollega i ett tidigare klassrum, när vi gjorde vår tredje klass tillsammans (vi hade halva veckan var med klassen, möttes en stund på mitten). Istället för att göra regler på väggen, som ändå inte självklart var de som följdes upp, gjorde vi ett spel av det hela:

Istället för regler på väggen har vi ännu så länge hemliga regler och er uppgift är att ta reda på vilka de är. För att göra spelet mer intressant, så har Magnus och Kerstin olika regler…

Hur fungerade det hela? Jo, tack – mycket bra! Efter 2-3 veckor hade eleverna förstått vad som gällde. Efter ytterligare några veckor även föräldrarna. Några kollegor hade svårt långt senare. Jag önskar att Marcus Samuelsson skrivit sin rykande färska – och forskningsbaserade – bok ”Lärandets ordning och reda” tidigare, men nu finns den i alla fall att tillgå för den som önskar fördjupa sig i ämnet.

Jag har påbörjat rektorsprogrammet i Uppsala och läser för närvarande kursen Skoljuridik, där vi ska skriva PM om en aktuell fråga. Jag har valt att skriva om ordningsregler, så snart vet jag ännu mer vad som fungerar – även juridiskt.

En av de viktigaste förutsättningarna för att barn och ungdomar ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden är en trygg och stimulerande lärandemiljö. En viktig grund för att åstadkomma trygghet och studiero i skolan är en aktiv dialog mellan elever, mellan elever och lärare eller annan personal och även elevens vårdnadshavare om de gemensamma värden som ska gälla. Eleverna ska beredas möjlighet att delta i utformningen av lärandemiljön, t.ex. genom att medverka i utarbetandet av ordningsregler. Även om de flesta skolor redan i dag arbetar aktivt och också har lyckats skapa en god arbetsmiljö finns det många exempel på skolor där så inte är fallet. /skäl till skollag, prop 2009/10:165


Göra prao som rektor?

Floria & Felicia i åk 6 åt lunch med rektor Magnus en fredag. Frågan kom upp om vad en rektor egentligen gör på dagarna. Vi kom överens om att de skulle undersöka om det skulle fungera för verksamheten och i så fall skulle få göra prao hos rektor på måndagen. Så blev det, här är Florias tankar efter dagen:


Dagen som rektor har varit intressant. Jag lärde mig om olika saker som hur det är att vara på ett möte och hur man kan leda möten. Och det var kul att ha en namnbricka på sig och få sitta på kontoret.

 

Regeln ”vi vill varandra väl vi gör varandra bra” upplevde jag genom att rektorn Magnus plockade undan disken från diskmaskinen utan att bara lämna disken där. Jag lärde också mig hur man brygger kaffe och hur kaffet är viktigt i möten.

 

Jag förstod att rektorer har väldigt spikade scheman och många möten. Som rektor måste man kunna hantera olika situationer på ett bra sätt och kunna vara tillgänglig när det behövs, det är också viktigt att ha bra kontakt med sina kollegor för att kunna jämföra och diskutera på ett bra sätt. Det är vad jag upplevde som rektor för  en dag.


Stort tack Floria och Felicia! Jag som rektor fick också med mig mången lärdom och perspektiv på min tillvaro.. För vad gör egentligen en rektor på dagarna? Varför gör man det? Varför inte? Jag är glad över en gedigen bakgrund som lärare och facklig företrädare, men är ny i rollen som skolledare och rektor. Precis som rektor Peter ser jag mig som legitimerad lärare med ett skolledaruppdrag, som har delvis andra perspektiv och abstraktionsnivåer och andra beslut att fatta. En del skiljer sig, annat har likheter:

När rektorsjobbet är bra, då är det riktigt bra. När det är tungt, då är det riktigt tungt. Det är mycket sällan tråkigt.

Precis som lärarjobbet.


Årets Insats

Vår förstelärare Anna Sterlinger-Ahlring vann igår tillsammans med Philip Hjalmarsson pris på Framtidsgalan 2017 som Årets Insats.  Förutom att inspirera elever och kollegor här på skolan inspirerar de stora delar av skol,  politiker- och medborgarsverige med ”Anna och Philips lärarpodcast”. Så här långt har de samlat 134 berättelser och fler är stadigt på gång!

”Vi måste börja lära oss att dela med oss mer av alla goda exempel och få dem att spridas. Vi måste börja skryta om oss själva och våga tala om det för andra ”

Varmt grattis – till oss alla för en sann insats i god andra #hållbartihop!


Ett elevråd

Ett mail kom till min inbox. Vår nystartade skola behöver ha ett elevråd. Instruktionen lyder

det ska vara viktigt på riktigt  – kan du tänka dig arbeta med det?

Glömstaskolan är inte en skola som alla andra. Vi har inget schema som gäller läsåret ut. Eleverna har inget eget klassrum och än mindre i egen plats där deras egenhändigt gjorda namnskylt sitter. Skolan har en regel som gäller allt. Skolgården har bara instruktioner om vad du får göra. Glömstaskolan försöker tänka om, kanske inte alltid nytt men inte heller bara acceptera det gamla. Att fråga sig själv varför och varför inte är diskussionen som introducerades redan på anställningsintervjun.

Hur tänker du om kring något som måste vara? Finns överallt. Har ett tydligt demokratiuppdrag. Våra elever precis som alla medborgare ska ha inflytande över sin arbetsplats. Min erfarenheter av elevråd är att de fungerar sisådär. Ofta blir de ett forum för klagomål på mat och orättvisor på rasten. Ibland kanske de äldre eleverna ordnar ett disco för de yngre.

Med erfarenhet som skolledare och lärare vet jag att en skola har många måsten. Nytänkande eller inte, en verksamhetsplan måste finnas. En plan mot diskriminering och kränkande behandling behöver utvärderas. Arbetsmiljön ska analyseras, en plan ska upprättas. Tunga måsten som ofta blir förpassade till slutet av terminen.

Elevrådet då, ska inte det vara del av dessa måsten. Är det är här vårt fokus ska ligga? Viktigt på riktigt. Vi ska utvärdera skolans regel, inte i all hast utan ordentligt och med framförhållning. Eleverna ska bära uppgiften. Värdegrunden ska utvärderas och bäras av elevrådsrepresentanterna.

Jag skickade ett svar. Jovisst kan jag ta uppdraget. Men ska jag göra det så vill jag att vi får arbeta på riktigt och inte bli ett forum för klagomål och felanmälan. Min rektor skrattade gott åt mina farhågor och uppmuntrande min idé med svaret:

– Ibland är det lättare att definiera något när du berättar vad det inte är.

Elevrådets utsedda representanter redovisar sin utredning av skolans enda regel för rektor.

Elevrådet ska bli viktigt på riktigt. Vi ska göra det en skola måste göra men vi ska göra det på vårt sätt. Vi ska inte vara ett forum för felanmälan eller klagomål. Istället ska vi lära eleverna var frågorna hör hemma. Inte blir lampan på toaletten utbytt för att det diskuteras i elevrådet? Pizza serveras inte oftare för att diskussionen förs i elevrådet. Troligare är att lampan byts och pizzan  serveras om vaktmästare och kökschef tillfrågas. Uppdrag ett blir att lära var frågor hör hemma.

Elevrådet ska vara ett forum där frågor som berör alla ventileras. Här ska skolans värdegrund diskuteras. De vuxna ska hjälpa eleverna att lyckas i uppdraget. Eleverna ska bli stärkta i sin möjlighet att påverka skolan och varandra. Skolan ska få ett forum där eleverna jobbar med frågor för skolan som är viktiga för skolan på riktigt.

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra!

/Karin Boberg, leg lär


Prata om eller med?

Hur kan jag påverka skolans verksamhet?

Du kan påverka ditt barns situation i skolan genom utvecklingssamtalet som elever, lärare och föräldrar ska ha minst en gång per termin.

Om du har synpunkter på hela skolans verksamhet ska du ta kontakt med skolans rektor och/eller barn- och utbildningsförvaltningen.

/saxat från Huddinge.se:

Utifrån vårt statliga uppdrag och Huddinges pedagogiska plattform finns vi här för era barn och er vårdnadshavare.

Vi har samma mål: att det ska gå bra för varje barn.

I vårt arbete med allt vad skola innebär vet vi självklart att det stundtals blir missnöje och missförstånd, detta går dock oftast att reda ut med en rak och öppen dialog, där vi dock äger pedagogiskt tolkningsföreträde. För att kunna bygga den bästa skolan behöver vi jobba tillsammans och det gör vi bäst om vi kan prata MED varandra istället för OM varandra.

Vi i personalen på Glömstaskolan har via olika kanaler fått information om att det ska finnas slutna grupper på sociala medier med fokus på skolan. Enligt uppgift avhandlas både positiva och negativa upplevelser kring Glömstaskolan och dess personal. Vi uppmuntrar er alla som har en fråga, fundering, synpunkt eller klagomål att kommunicera det direkt med den det berör. Om detta känns oöverkomligt går det självklart bra att kontakta den person som ni känner förtroende för. Om detta inte heller känns som ett alternativ finns alltid klagomålshanteringen på Huddinge kommuns hemsida.

”Rättigheter och skyldigheter

Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. ”/Läroplan Lgr11, kap1

Hur vi gör hittar du på den levande sidan SåHärGörVi/FAQ: faq.glomstaskolanbloggar.se. Tankar bakom och gjorda erfarenheter finns på Glömstaresan, PedagogHuddinge.


En samling stenar

Glömstaskolan hösten 2017 är ett hus utan lång historia. Ett hus utan traditioner i väggarna. Ett hus utan lager av material som sett bättre tider och bättre dagar. Ett hus utan skolböcker med spår av det kalla kriget och normer som för länge sedan borde förvisats till historiens soptipp.

Hur ska det tomma huset fyllas? Vilket material ska köpas? Vilket material behövs egentligen i en skola utan historia och massa måsten i väggarna?

En samling stenar, tänker jag. Hur ska vi annars kunna prata om stormaktstiden och svensk ekonomi? Hur ska vi annars förstå och förklara det kultur- och naturlandskap som finns precis utanför dörren? Med fler år i skolvärlden har jag bestämda åsikter om vilket material jag behöver till min undervisning. En samling stenar är en av de viktigaste.

Tog snabbt upp frågan med min rektor som inte var lika övertygad. Ja, stenar det har funnits på många av mina gamla skolor men har de använts? fick jag till svar.

Vad är en skola utan en samling stenar? Min övertygelse är bortom tvivel. En samling stenar som grund i en diskussion eller första steget i en ny utmaning. Sällan väcks nyfikenhet eller nostalgi som när historien bakom en sten berättas. En ny skolgård som vid första anblicken blir en inspirerande lektion om svensk geografi, det ger Glömstaskolansgård. Vill vi inte ta den inspirationen och möjligheten till kunskap in i klassrummet?

En samling stenar som komplement till skolgården. En samling stenar som start i ett projekt. En samling stenar som väcker en diskussion och skapar eftertanke. Just det är vad ett hus utan lång historia behöver. Stenar är det som ska fylla våra tomma undervisningssalar.

En samling stenar är beställd.

/Karin Boberg, leg lär

 


Årets lärare i fritidshem 2017

Saxat från intervju med Gustav Sundh på PedagogHuddinge, strax efter att han tilldelats utmärkelsen ”Årets lärare i fritidshem 2017”Skolforum.

Hur ser du på fritidsverksamhetens roll?

Vår verksamhet är så viktig, viktigare än vad en del tror därför är det glädjande att fler har upptäckt vikten av det vi gör på fritids. Under utevistelsen möts elever i olika åldrar och då gäller det att vi vuxna/pedagoger är med och har skapat sammanhang där barnen kan mötas och lära på ett bra sätt. Utevistelsen är också en tid då vi ska arbeta proaktivt med norm- och värdegrundsarbete, det vi gör på Glömstaskolan. Vi ska erbjuda inbjudande leksammanhang som bjuder in en bredd av barn oavsett kön, bakgrund eller fysisk förmåga. Jag vurmar särskilt för elever i behov av särskilt stöd. Det finns elever som tycker att utevistelsen är hemsk, de går och gömmer sig eller väljer att inte ha ett endaste möte med en kompis. Det finns också elever som ofta hamnar i bråk på grund av missförstånd i leken. Där måste vi kliva in och se till att skapa möten och lärande. Eleverna i de lägre åldrarna är ute en tredjedel av sin skoltid och då kan vi inte bara ha ett rastvaktsschema och lämna eleverna till sig själva, vi måste erbjuda mer. Läroplanen omfattar även tiden eleverna är ute på skolgården.

Hur jobbar ni på Glömstaskolan?

Vi på Glömstaskolans fritids tror på att vi blir bättre om vi jobbar tillsammans som ett team. För mig som länge jobbat med utvecklingsarbete har det alltid varit viktigt att lyfta fram det som mina kollegor är bra på samtidigt som jag har vågat utmana dem. Det har skapat en uppåtgående spiral av positiv energi. Själv arbetar jag t ex just nu mycket mot eleverna i årskurs 6-7, ett arbete som självklart sker tillsammans med deras socialpedagoger och lärare.   Mitt och mitt teams mål är att skapa trygghet för våra 460 barn som ska mötas på skolgården. Att ta fram aktiviteter i sig är bara ”toppen på isberget”. Vi jobbar för att ha en medveten tanke bakom varje aktivitet.

Vad tror du eleverna kommer att säga om att de har Årets lärare i fritidshem på sin skola?

Jag tror att de kommer att bli stolta och gratulera mig!

Gustav är utbildad fritidspedagog och förstelärare inom området fritidsverksamhet. Du når Gustav på gustav.sundh@huddinge.se

Motivering för juryns val av Årets lärare i fritidshem 2017

Gustav har ett starkt engagemang för det fritidspedagogiska lärandet – med rasten, utevistelsen och skolgården som sina främsta arenor. Han analyserar elevgruppens behov och utmanar genom att testa olika material, redskap och att ständigt förändra lärmiljöer. Genom att arbeta med blandade årskurser skapar han förutsättningar för ett lärande mellan åldrarna som skapar tillit och samarbete.

I sitt samarbete betonar Gustav att alla i arbetslaget ska känna sig delaktiga. Han vill bygga en kultur där man diskuterar skeenden och lärandet, och gemensamt försöker sätta ord på den tysta kunskapen. Han strävar efter en verklig samverkan där fritidshemmets profession är ledande och inte bara följer.

Gustav driver på för att utveckla det fritidspedagogiska lärandet både lokalt på skolan och nationellt via sociala medier. Med förankring i läroplanen har han tillsammans med kollegorna formulerat lokala målsättningar. Som medforskande pedagoger prövar de olika arbetssätt som observeras, analyseras och dokumenteras i ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Som föreläsare och inspiratör har Gustav samtidigt lyft fritidspedagogikens betydelse i det publika rummet och stimulerat till professionella diskussioner och en statushöjning för fritidshemmen.

Därför är han årets lärare i fritidshem 2017.

Läs mer om priset här – https://www.lararforbundet.se/artikelsidor/aarets-larare-i-fritidshem


Gustav Sundh utsågs även till Årets lärare i Stockholm år 2016!


Man kan även höra honom tala i Anna o Philips lärarpodcast!

https://podtail.com/podcast/anna-och-philips-lararpodcast/