Samverkan i en ny tid

När hem och skola verkar tillsammans kommer vi längre.

Vi har samma mål: att det ska gå bra för varje barn.

Vi har dock olika uppdrag och ansvar i detta.

Vi lever i en föränderlig värld där det som var relevant kunskap i går inte nödvändigtvis är det i dag.

För tio år sedan hade telefoner knappar och användes mest till att ringa med. För tjugo år sedan var TV-apparaterna tjocka och nästan alla bilar drog mer än 1 liter bensin per mil. För trettio år sedan löste man in checkar efter att ha stått i kö på postkontor. För sjuttio år sedan hade få kylskåp hemma. För hundra år sedan hade endast män rösträtt…

Att samhället förändras leder till en skola i behov av utveckling. Vi har ett uppdrag i att prova nya vägar i syfte att nå det som styrdokument stadgar – vilket vi gör allvar av. Det betyder att elever får en del som kanske inte ges överallt annars. Men det sker på bekostnad av annat som kanske ”brukar göras” – vilket är ett tämligen klent argument för att något ska prioriteras över något annat. Skolans interna arbete och organisation kvalitetsgranskas av förvaltning och Skolinspektion. Glömstaskolan är ingen vinstdrivande friskola utan har förstås hela Huddinge kommun i ryggen, när vi strävar efter att utveckla den skola varje barn förtjänar. Det kan ni lita på.

Skolans ansvar regleras framförallt genom skollag, läroplan, Skolverkets allmänna råd samt Huddinges pedagogiska plattform. Framförallt handlar det om ”målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden” (Skollagen SFS 2010:800). Skolans interna organisation tar vi ansvar för.

Tiden och kraften är begränsad.

Vi väljer att rikta vårt fokus mot det som vi anser gynnar elevers kunskapstillväxt mest. Vi informerar inte om allt, utan om sådant vi anser att man som vårdnadshavare faktiskt behöver veta – på så sätt minskar vi informationsstress hos såväl sändare som mottagare och kan fokusera mer resurser till mötet elev-lärare-innehåll.

Vi har ett ansvar för såväl helhet som individ, där vi valt att organisera oss i team runt årskurser. Fördelarna med det överväger nackdelarna, även om det stundtals kan kännas ovant.

Likvärdigheten är ett stort problem i svensk skola idag. Det är ofta större skillnad mellan klassrum än mellan skolor.

Dessa skillnader tänker vi minska på, vilket långsiktigt är gynnsamt och hållbart för var och en. Över tid händer det att team omfördelas, för kortare och mer akuta situationer liksom mer långsiktigt. Detta är inget vi självklart kommunicerar, då vi tänker att trygghet långsiktigt byggs stadigare och bättre bortom ”min klass och min fröken”.

Information från skolan ges när vi gör en professionell bedömning att den verkligen behövs:

  • på skolans blogg: sådant som kommer att hända (hela skolan, fler årskurser eller fritids)
  • på årskursens blogg: sådant som kommer att hända (för enbart den årskursen)
  • på instagram (skolan respektive årskurs): bilder från verksamhet o lärande
  • via e-post eller telefon: vi hör av oss när vi känner oro gällande enskild elev (kunskaper eller kring det sociala)

Till hösten kommer hela Huddinge implementera Unikum som plattform för IUP, kunskapsrapportering mm. Vi arbetar för att bli tydligare och mer transparenta i de pedagogiska planeringarna, men har nu i uppbyggnadsskedet prioriterat det faktiska mötet lärare-elev-innehåll. En del årskurser och ämnen har också kommit igång ordentligt med Showbie, andra är så smått på gång. Be ditt barn visa, om du inte fått föräldraåtkomst än!

Du som är vårdnadshavare och undrar vad som händer på dagarna: var gärna med och delta! Hör av dig till respektive socialpedagog för att samordna ditt besök, så det passar i verksamheten.

Vill föräldrar mötas för att lära känna varandra får man förstås mycket gärna låna skolans lokaler för det. Från skolans sida arrangerar vi dock inga klassiska föräldramöten om vi inte känner oss säkra på att det förväntade resultatet står i proportion till insats*.

Föräldrars ansvar stadgas bland annat i Föräldrabalken och handlar om god omvårdnad, uppfostran, trygghet, mat på bordet och säng att sova i, att komma till skolan och hämtas i tid mm. Hur föräldrar väljer att organisera sin vardag och tillvaro är upp till föräldrar, så länge det verkar fungera.

Vi lär oss ständigt på vägen. Vi längtar sällan tillbaks till 1900-talet. Var gärna med på vår gemensamma resa – men vänligen ha tilltro och förståelse för att vi gör välgrundade prioriteringar och beslut kring resursutnyttjande i uppdrag och organisation. Tillsammans har vi en möjlighet att skapa en fantastisk skola – mer än bara några fantastiska klasser.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen
främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till
aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer
och medborgare. /Skollagen SFS 2010:800

*ett föräldramöte per årskurs skulle sammantaget ta ca två veckors arbetstid i anspråk.

3 kommentarer

Kommentarrubrik

Samverkan, Information mm – Glömstaskolan – blogg för elever o föräldrar Glömstaskolan

Samverkan, Information mm – Glömstaskolan – blogg för elever o föräldrar Glömstaskolan

[…] Glömstaresan har vi precis publicerat ett blogginlägg om hur vi tänker kring bland annat samverkan, […]

Svara

Kommentarrubrik

Rickard

Rickard

Jag instämmer och håller till fullo med när det gäller mycket av Glömstaskolans filosofi, interna organisation och sätt att undervisa. Att lämna det traditionella klass/klassföreståndare, digitalisera läromedel, och att minska samt koncentrera informationsflödet är alla, i mina ögon, bara några exempel av många mycket positiva förändringar. Till detta kommer de fantastiska lokalerna som bl.a. möjliggör delar av dessa förändringar. Något som jag däremot saknar, är att det istället för kommunikation med föräldrar snarare handlar om information till föräldrar. Läser man flera inlägg på denna blogg får man lätt intrycket av att det handlar om, lite tillspetsat för att visa min poäng, “vi gör vårt och föräldrarna gör sitt, lita på oss och lägg er inte i”, eller “passar det inte kan ni byta skola”. Att nämna föräldrabalken är ytterligare ett exempel på detta. Det är en tråkig inställning. Vi har samma mål, men för att nå dit kan inte föräldrars roll i barnens skolgång tänkas bort. Skollagen poängterar vikten av inflytande och samråd i bl.a. 4 kap 13 §. Med tanke på alla nya digitala sätt att informera (det blir sällan en tvåvägskommunikation med dessa verktyg), blir det personliga mötet med undervisande pedagoger än mer viktigt. För att föräldrar verkligen ska känna förtroende för att skolans ledning och personal gör ett utmärkt jobb och att våra barn är i trygga händer, både socialt och från ett undervisningsperspektiv, behövs personliga möten. Det tar sannolikt tid från skolans sida, men jag är övertygad om att det är väl investerad tid. Ni nämner ofta att föräldrar gärna får vara med och delta. Det uppskattas, men man behöver också ha respekt för att det inte alltid är praktiskt genomförbart p.g.a. svårigheter att komma ifrån sitt arbete, för att barnen inte vill ha sina föräldrar i skolan eller t.ex. att man som förälder vill ha möjlighet att samtala med pedagoger på ett sätt som inte är möjligt i den undervisande miljön. Det kan också finnas tillfällen där ett flertal föräldrar vill föra en diskussion med pedagoger i grupp. Här kan ett, om än oortodoxt, föräldramöte fylla en viktig funktion. Kanske kan arbetsbördan för ett sådant möte minskas genom att föräldrar kan engageras i förberedelser? Jag tror att ni behöver respektera att det är mycket nytt för föräldrar i en förändrad skola/undervisning och att det är en ännu större anledning att inte tappa de personliga mötena, inte ett argument för att eliminera dessa. På samma sätt som ni ber föräldrar ha tilltro och förståelse för det ni gör, behöver även ni ha respekt och förståelse för att föräldrar uppskattar det personliga mötet och möjligheten till dialog.

Svara

Kommentarrubrik

Henrik Holst

Henrik Holst

Hej! 1900-talet! Jag vill inte försvara den svenska skolformen så som den såg ut på 1900-talet. Däremot är jag ödmjuk inför det faktum att Sverige som land hade en i vissa avseenden en fantastisk utveckling under 1900-talet. Men något måste ju ha varit bra även med skolan. Jag tänker bland annat på de företag som startades för hundra år sedan och som kom att bli stora multinationella företag - stora varumärken. Trots ett litet land. Det är inte för mig en självklarhet att ett land gör en sådan resa. Inte självklart att vi fortsätter på denna utveckling heller. /henrik holst

Svara

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*