Lärmiljö i tiden anno 2016

”Om man tänker som man alltid har tänkt,
kommer man att göra som man alltid har gjort
och då kommer det att bli som det alltid har varit.”

  • IMG_3812Tisdagen 25/10 arrangerade vi ett mycket givande möte på skolan för erfarenhets- och kunskapsutbyte. Peter Lippman, forskare från Umeå Universitet och Högskolan i Gävle, arkitekter och byggfolk samt ett större antal lärare och rektorer från hela Storstockholm bjöds in till en givande eftermiddag, pedagogisk pub och nätverksbygge.
  • Fredagen 28/10 hade vi åter Peter Lippman på plats, diskuterandes bland annat reträttplatser, förflyttningar och flow. Han hjälpte även till att göra en del praktiskt i några hemvister och kommer åter i mars.
  • På Sveriges största skolmässa Skolforum hade Magnus Blixt sju olika pass med tema lärmiljö.
  • Huddinge Visar hade Camilla Lewandowski, Ann Hultman-Jakobsson och Magnus Blixt en workshop om vår lärmiljö på Glömstaskolan. Den presenteras i princip nedan:

För oss började allt i princip med att rektor Peter Bragner kom med frågan ”Ska vi starta skola tillsammans?”. Om vi fick chansen att börja från början, vad skulle vi tänka på då? Vad skulle vi framförallt välja för utgångspunkter? Utifrån de erfarenheter vi gjort på andra skolor, i utbildning och i litteraturen.

HuddingeVisar2016.002Om du fick chansen att starta en skola, vilka skulle vara dina viktigaste utgångspunkter, bland allt det viktiga?

Siffrorna är lite om vad Glömstaskolan startade med förra hösten och hur det ser ut nu. 1 gemensam vision är det viktigaste.

 

HuddingeVisar2016.003För oss är wifi lika självklart som värme och vatten. Inget att yvas över, utan självklar infrastruktur. De som arbetar på Gatukontoret behöver knappast dela dator för sitt arbete och det gör inte vi heller. Däremot måste användandet av digitala verktyg alltid alltid starta i pedagogiken och ett medvetet val – aldrig vara för att det går eller bara-för-att.

HuddingeVisar2016.004

När det gäller den fysiska lärmiljön ska den planeras utifrån de två huvudfrågorna:

  • Varför?
  • Varför inte?

Ytorna behöver vara definierade och meningserbjudanden tydliga, både lärare och elever behöver översikt och det måste finnas trygga zoner samtidigt som vi kan och bör utmana en och annan norm: det är inte alls självklart att en egen bänk i längden skapar större trygghet än närvarande vuxna och möjligheter till olika. Ett högt bord kan vara just det, men också ett tak på en koja, eller en bra utsiktspunkt. Stolarna som visade sig vara lite för höga till borden fungerade väldigt bra som solitärer.

HuddingeVisar2016.005

Är man inte beredd att arbeta med den psykosociala miljön ska man nog låta bli att vara i skolan. Trygghet och trivsel är nödvändiga – men ej tillräckliga – förutsättningar för lärande och kunskap. Vi påstår dock bestämt att de kan skapas på andra sätt än man traditionellt ofta tänkt och gjort. Det handlar dock även nu om tydligt lärarledarskap. Vi odlar också en tydlig ansvarskultur, med såväl skyldigheter som rättigheter – där vi kastar offerkoftan till förmån för möjlighetsmanteln. Detta gäller såväl liten som stor kollega!

HuddingeVisar2016.006Organisationen behöver också stödja den lärmiljö som är fysisk och psykosocial. Det handlar om att var och en måste köpa målbilden, teamorganisationen, årskursupplägget och schemastrukturen med utökad timplan. Vi gör försök med en pedagogisk ledningsgrupp, socialpedagog i varje arbetslag och effektivare mötesformer. Ibland gör det ont när knoppar brister, men att backa tillbaks i kända hörnet när det blir jobbigt är ingen option.

Till syvende och sist handlar allt om att bygga en fungerande kultur. Organisatorisk, psykosocial, fysisk och digital. Kultur är något vi odlar och vi gör det gemensamt.

HuddingeVisar2016.007Vi är på en resa tillsammans. En resa där vi tänker oss att skapa en skola för varje unge. Det innebär att vi provar nya saker, och lär oss av såväl framgång som misstag. För att prova nytt måste vi också överge en del av det som tidigare gjorts ”för att man brukar göra så”. Här stöter vi stundtals på patrull hos såväl elever, föräldrar, omgivningen som hos oss själva. Det finns så många för-givet-taganden om hur man gör skola, samtidigt som vi ju vet att det man brukar göra faktiskt inte fungerar så där himla bra (Pisa, ungas välmående mfl indikatorer)

Många önskar se förändring.

Få önskar förändras.

Vi tänker dock:

Hålla i, hålla ut, hålla om.

Vi delar gjorda erfarenheter, utifrån #sharingiscaring. Välkommen fortsätta följa vår resa!

God skolmiljö enligt Anna Törnquist

Från Anna Törnquist, seminariet 25/10-16

 


Stöd i bågskytte och skola?

En god väns dotter hade önskat prova på bågskytte och fick det som julklapp. Jag och barnen fick förmånen att få följa med, vilket ledde till att jag köpte en egen båge för avkoppling och enkel och tydlig träning av fokus. Med bågen följde ett häfte där det även fanns en uppmaning som jag tänker fler föräldrar och lärare borde läsa, långt bortom bågskyttets ram:

IMG_3553”Om man vill att skytten ska lyckas är det ett gott råd att ligga lågt med prestationsdiskussionerna. Även om man vill väl kan den dolda önskan, lyckan eller stoltheten få en rejäl knäck om det plötsligt börjar gå dåligt. Vi har i flera olika studier sett att omgivningens krav kan ställa till det…

Grunden för att lyckas är att stödja ungdomarna på så sätt att man ser till att de har roligt i föreningen på träningar och tävlingar. Ditt största jobb som förälder är att uppmuntra och ge support…

Många gånger har det hänt att den som haft det litet jobbigt i början istället blivit den som fortsatt och lyckats bra i bågskyttesporten. Den som har haft lättare för sig i början har haft svårare att ta motstånd i ett senare skede. Man lär ju av både framgång och motgång. Tänk noga igenom hur du som förälder eller närstående kan ge bästa stöd för dina ungdomar!

/Svenska bågskytteförbundet, ”Välkommen till Bågskyttesporten”

I USA finns det t o m en organisation NASP för just bågskytte i skolan, som uppmuntrar tåga/ihärdighet/engagemang/grit och tydligen samtidigt sett goda akademiska resultat hos mången elev. För det handlar ju en hel del om att kunna ta och arbeta sig igenom en och annan motgång på vägen, vilket också medvetet kan tränas upp – precis som fokus.

Nu stundar höstlov, eller läslov som det IMG_2922tydligen ska kallas. Vi räknar förstås med att många elever fortsätter läsa även under lovet, för maximal utveckling vidare. Själv tänkte jag äntligen läsa klart Per Kornhalls läsvärda bok Förstelärare och Sara Bruuns rykande färska Klassrummet möter världen. Kanske blir det även en och annan pil satt i måltavlan…

Gör det gott!