Läsning med digital återkoppling och framtidsarkiv

IMG_3626

Läsning pågår – stör ej!

God läsförmåga är grunden för väldigt mycket annat. Vi tränar läsning och läsförståelse i undervisningen på olika sätt, men det krävs dessutom ett läsflyt. Detta får man genom att läsa tillräckligt ofta och tillräckligt mycket. Skoltiden är begränsad och räcker alls inte till om vi ska utveckla den läsförmåga som behövs. När vi är tillsammans tränar vi med stöd i forskning (ex Ewald, Westlund, Frank, Tjernberg mfl) mer av det som bäst tränas genom kommunikation och kollaboration än använder gemensam tid till tyst läsning på egen hand. Här försöker vi vara tydliga gentemot elever och vårdnadshavare: läsning hemma varje dag påbjuds om man vill utvecklas maximalt. Utan att vi från skolan ska behöva arrangera läsläxor med protokoll som ska fyllas i eller liknande. Däremot följer vi upp och uppmuntrar det i undervisningen på andra sätt, samt arbetar dessutom parallellt med synen på sig själv som lärande och läsande individ.

I flera årskurser har vi en pågående läslogg i appen Showbie. Motsvarande funktion finns även i GAFE mfl med olika plugin. Varje vecka en ny uppgift, med lite olika karaktär. Normalt ska en text läsas in och sparas ner i systemet. Olika texter från olika genrer, med olika uppgifter som hör därtill, för ökad förståelse och kunskapstillväxt.

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.

Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upp- levelse av läsningen. /Läroplanen Lgr11, kapitel 3, kunskapskrav i ämnet Svenska

När eleven, oberoende av tid och rum om än beroende av fungerande internet, sparat ner sin läsning inkl kringuppgifter kan jag som lärare sedan i lugn och ro lyssna på det inspelade och ge formativ och framåtsyftande återkoppling på det inlämnade. Eleven kan lyssna på och/eller läsa lärarens återkoppling i lugn och ro och flera gånger om det skulle behövas. Allt sparas dessutom för framtiden vilket innebär att jag som lärare, ensam och med kollegor, kan gå tillbaks och lyssna på elevens läsning ”en gång till”, vilket inte låter sig göras i ett klassrum.

Att lyssna på läsning i ett klassrum fullt med elever gör sällan att man kan fokusera så bra som man borde på elevens läsning.

Alternativt inte fokusera så bra som man samtidigt borde på ordning och arbetsro.

Elever (och vårdnadshavare) märker och minns inte alltid utveckling som sker över tid. Även här är systemet en guldgruva. Att inför utvecklingssamtalsperioden ha samma läsuppgift som för ett halvår sedan och sedan veckan efter ha en uppgift där eleven ska lyssna på sina egna två läsningar och kommentera vad som hänt ger ofta ett väldigt gott underlag samt välförtjänt självförtroende på stadig grund. Även på själva utvecklingssamtalet kan stundtals en inspelning av elevens läsning vara nog så användbar för att visa skeptiska föräldrar att eleven faktiskt kan, alternativt inte ännu visat att den kan.

När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. /prof Martin Ingvar, ”Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid”, DN

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*