Nyfiken på Glömstaskolan?

Vår skola möter mycken nyfikenhet från många håll. Vi är tydliga med att vi inte har någon särskild pedagogik och följer samma skollag, läroplan och pedagogiska plattform som övriga kommunala skolor i Huddinge. Däremot gör vi en del medvetna val vilket skapar möjligheter. I vår SåHärGörVi gör vi tydligt

”vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. ”/Läroplanen Lgr11

All organisation handlar om vägval, med för- och nackdelar, där det inte fungerar att plocka russin ur kakan. Vi ser gärna att man hälsar på innan man söker plats på Glömstaskolan, liksom läst igenom SåHärGörVi (FAQ, svar på vanliga frågor). Här på Glömstaresan har vi också publicerat snart 100 blogginlägg med erfarenheter, utgångspunkter och lärdomar. Bläddra gärna igenom dessa för en fördjupad bild. Alternativt börja med dessa:


Rektorsinfo #3 2018

Skolavslutning tisdag 12/6

  • Start i respektive hemvist 09.00 – ev mer information på respektive årskursblogg. Morgonfritids som vanligt.
  • kl 11.11: Gemensam avslutning ute på skolgård, färdig senast 12. Om vädret fortsätter visa sin bästa sida och vi kan vara ute är alla anhöriga, nära och kära varmt välkomna delta – om vi måste vara inne behöver elever och personal förstås prioriteras.
  • Fritids inkl lunch endast för de som anmält behov till intendent Caisa Moore.
  • På kvällen har Grundskolenämnden möte på Glömstaskolan.
  • Efter avslutningen sommarlovsfritids för de som anmält, personalen har utvärdering och kompetensutveckling.

Rekryteringar

Skolan fortsätter växa, några planerar föräldraledighet och några går vidare till andra uppdrag. Precis som personaltäthet har vi ungefär samma personalomsättning som motsvarande skolor. Detta är alltid på både gott och på ont, det är förstås viktigt att de som kommer passar in i kompetenspussel och skolans kultur.  Måndag 13/8 meddelar vi vilken personal som bemannar vilket team vid uppropet.

Ny skolbyggnad & idrottshall

Från startworkshop kring nya huset – skolan, fastighetsbolag, huvudman, byggare, arkitekt överens om principer och utgångspunkter

Hur det nya skolbygget kommer att påverka skolgård, infartstrafik, miljö mm återstår att se, men vi får alla hjälpas åt att göra det bästa av det hela – vi behöver verkligen fler hemvister då skolan fortsätter växa (ursprungligen var denna byggnad planerad för sex hemvister åk 4-9, den nya byggnaden skulle stå klar i höst). Fotbollsplanen försvinner en tid, men vi får lära oss nyttja skogen mer. Idrottshallen nere vid Glömstavägen beräknas klar ht 19, första spadtag på onsdag 13/6 kl 14.

Unikum, Utvecklingssamtal & Skriftliga omdömen

Huddinges nya lärportal Unikum har gett Grundskoleavdelning , IT-avdelning och oss mycken lärande och erfarenheter på vägen. Vi har kommit in i systemet och vårdnadshavare ska enligt uppgift vara på gång (de som av olika anledningar har Unikum-inloggning sedan tidigare redan nu).  Det blir bra när det blir klart!

Framåtsyftande Elevledda utvecklingssamtal kommer i början av september. Som ett underlag för samtalet  kommer skriftligt omdöme (åk 1-5) respektive läsårsbetyg (åk 6-7) ut innan sommaren. Framöver kommer detta via Unikum.

Betyg och Bedömningar

Betygssättning är myndighetsutövning som inte är enkel – därav krav på yrkeslegitimation. Erfarenhet och sambedömning underlättar rättssäkerhet, det tar dessutom en tid för att en tydlig bild ska uppstå. Vi tar stöd i nationella prov och Skolverkets bedömningsportal, sambedömer där det är möjligt. Rutiner med betygskonferenser har skärpts upp, arbetet kommer fortsätta utvecklas.

Betyg ges på de kunskaper du visat att du kan i förhållande till nationellt satta kunskapskrav.

Du som vill läsa mer om de kunskapskrav som gäller hittar det på Skolverket. Hur vi tänker kring bedömning och betyg hittar du i SåHärGörVi, inkl länkar till tydliggörande filmer. Vi höjer eller sänker inte betyg, varje termin ges nya betyg. Kanske att betygen i nian kan vara viktiga, men betygen på vägen mot nian är framförallt en statusrapport så eleven vet hur mycket mer energi som behöver sättas in för att få de betyg man önskar – utan att det ska ske på bekostnad av mående.

Anna Nygren, från Ung Livsstil (länk finns på Bra-att-ha-sida)

Rutin för frånvaro – morgonstart

Automatiskt SMS till vårdnadshavare verkar i huvudsak fungera nu – annars behöver det anmälas direkt till intendent. Det är förstås självklart att samtliga vårdnadshavare behöver ha skaffat konto i Skola24 och där även har rätt telefonnummer registrerat. Systemet är automatiskt, vi ringer inte hem, det är vårdnadshavares ansvar att se till att elev kommer till skolan

Nota bene:

Vi får arbeta vidare med stavningen, men budskap är ändå lika tydligt som viktigt!

Incidenter

När incidenter sker är det viktigt att skolan får tidig och tydlig kännedom, så arbete enligt handlingsplaner kan utföras – även om vad som görs sällan kan kommuniceras. I första hand är socialpedagog tänkt mottagare. Om något inte fungerar i den kommunikationen hör man av sig till Elevhälsochef eller rektor.

Elevrådet

Elevrådet har verkligen tagit höjd och fart, läs gärna mer på deras egen blogg: elevrådet.glomstaskolanbloggar.se.

Skolråd

Vårterminen avrundas med Skolråd – ett forum för samverkan mellan hem och skola på ett mer övergripande plan och med helheten i fokus – fredag 15/6 kl 8-9. Minnesanteckningar från de två tidigare denna termin  hittar du här, skolrådet nås via skolrad @ glomstaskolanbloggar.se. Skolrådet saknar ännu några representanter i äldre årskurser – anmäl intresse till rektor!

Planering framåt

  • Fantastisk läsutveckling i förskoleklass detta år

  • Första spadtaget för Glömstahallen onsdag 13/6 kl 14.00, nere vid Bergavägen/Glömstavägen.
  • Sommarlovsfritids för de som anmält, information om tider, aktiviteter mm på skolans blogg.
  • Skolråd 15/6 kl 8-9, Informatören.
  • v 28-31: sommarlovsfritids på Vistaskolan.
  • 13-14/8 är sommarfritids STÄNGT för planering.
  • 20/8 Upprop, tider kommer på skolans blogg.
  • Kalendarium hittar du här – ännu inte fullt uppdaterat för hösten. Notera att behov av lov/jourfritids behöver meddelas senast tre veckor innan.

Väl mött! Vi gör det bra tillsammans!

Frågor, funderingar, konstruktiva synpunkter och tips mottages tacksamt – bättre tala med oss än om oss. En hel del svar hittar du även i vår levande sida SåHärGörVi.

/Rektor


Fortbildning – tid för insikt till min egen vardag

Har precis haft en veckas fortbildning. Att vara på fortbildning ger ju såklart  nya kunskaper i massa olika ämnen. Men det ger också alltid perspektiv på min egna yrkesvardag. Saker jag egentligen vet men i vardagslunken så glöms de lätt bort.  Uppenbara sanningar som behöver en annan betraktares ögon alternativt att bli sedda genom en annan person vardag för att bli verkliga och påtagliga.

När jag hör andras arbetsvardag så tänker jag hur snabbt jag blivit van vid det jag har.

Som strutsen på bilden stoppar jag ibland huvudet i sanden och tänker om min skola ändå kunde vara lite annorlunda.

Visst det är saker som behöver utvecklas på min arbetsplats men när jag hör om andras normer, likt strutsen på bilden som faktiskt tittar upp,  och jämför med mina så märker jag hur mycket jag verkligen uppskattar min egen arbetsvardag och den norm vi satt upp där.

Min vardag och norm på Glömstaskolan är den här. Jag har alltid en team av kollegor att få stöd och hjälp av i olika situationer. Om det händer något oväntat och jag känner att just idag så är jag inte i form att ta det samtalet eller den konflikten då finns det andra. Jag behöver inte känna att jag står själv med det hela ansvaret. Även i undervisningen har jag en mycket kompetent kollega som förstår mina ämnen och som jag kan planera tillsammans med och vet precis vad eleverna ska göra varje pass. Är jag eller kollegan inte på plats så märker knappt eleverna det. Ibland undrar jag om de ens vet vem som heter vad?

Flexibla lokaler. Vi har tre stora klassrum, 6 grupprum, en föreläsningslokal, möbleringsvänliga möbler, djupa fönster och massa möjligheter att anpassa varje rum så det passar just det passet som jag ska hålla just då.

Flexibla grupper. Eftersom vi så gott som alltid är två lärare på en större mängd barn så kan vi styra grupperna som vi vill. Är det projekt och knepigt för vissa elever men de flesta är självgående så kan jag ta 50 elever utan problem. Alla vet ju exakt vad de ska göra. En stöd fråga här och hjälp till fokus där. Mängden elever är inte ett problem. Min kollega kan ta 10 elever och verkligen ge dem exakt det som de behöver.

Pulspass – min skola erbjuder eleverna pulspass innan skoldagen börjar. Det finns ett gym för vissa raster och en motionscykel står alltid redo på hemvisten om någon har extra energi över. Hur bra är inte det här för elevernas inlärning?

En Skolgårdslärare som aktivt arbetar med det som händer mellan lektionerna. Eleverna vet hur det blir på rasten. Det finns aktiviteter att gå på om de önskar. En bänk att häng om det är vad eleven vill. Ett bra sätt att få alla att lyckas även i det som lätt kan bli konfliktfyllt.

Stort mandat i min vardag. Vi arbetar med självledarskap på min skola. Frustrerande som attan ibland men härligt som oftast. Jag har ett enormt stort mandat i min vardag. Sällan eller aldrig behöver jag fråga min rektor om jag får göra det jag tänker. Istället har jag många bollplank som kan hjälpa mig när jag kör fast eller om det blir jobbigt på något sätt. För jobbigt det blir det ibland när jag jobbar med människor. Mycket händer och ofta händer det som jag aldrig trodde skulle kunna hända.

Så fortbildning det ger nya kunskaper definitivt men den här gången så gav det mig även en stor portion insikt i min egna vardag.

// Karin Leg. lärare Glömstaskolan, som just varit en vecka i Bryssel


Så rustar vi oss för en digital värld

Vi lever i en digital tid. Vi som föddes innan internet har ännu en relation till ett liv utan uppkoppling, dagens barn har det inte. Vi vuxna behöver förstås vara med på deras resa där mycket finns att lära och träna – tillsammans. Liksom även utmana och vidga deras, utifrån vår horisont och våra erfarenheter.

Vi skyddar barnen i världen, inte ifrån världen. /Anne-Marie Körling

Bara för att det sedan urminnes tider förekommit mobbning och konflikter i idrottens omklädningsrum har få föreslagit att vi ska förbjuda idrotten. Vi lär och tränar istället, skapar rutin och sammanhang.

  • främjande (skapa en god kultur och gynnsamma förhållningssätt)
  • förebyggande (skapa handlingsberedskap för när saker händer)
  • åtgärdande (agerar när saker händer, klokt och balanserat – lång- och kortsiktigt).

– Jag tror att det är viktigare vad man gör med skärmtiden än att man sitter med skärmar. Sitter man och hatar på Facebook eller tittar på skräp på Youtube är det dåligt. Men det finns också otroligt mycket bra man kan göra. /Karin Nygårds SvD 9/4-18

Som så ofta är BALANS ett gott ord. I skolan tar vi ansvar för den, vi använder iPad där de är ändamålsenliga, penna och papper där det är mer ändamålsenligt. Böcker läser vi både på skärm och i pappersformat, båda har sina för- och sina nackdelar, vilka vi alla behöver få uppleva. Hemma behöver du som förälder och vårdnadshavare ta ansvar för att vidga barnets vyer och lägga grund för gynnsamma förhållningssätt. Vi bör även fundera över hur vi fungerar som förebilder – hur har vi det egentligen med våra egna skärmar?

– Vi måste engagera oss i våra barns liv, både det fysiska och det digitala. På samma sätt som vi kan säga ”Du verkar inte glad när du har lekt med den och den kompisen, vad beror det på?” borde vi säga ”Du verkar inte glad när du använt den och den appen, hur kommer det sig?” /Karin Nygårds SvD 9/4-18

Vi kan bara utgå från vår egen förståelsehorisont. Källkritik blir allt viktigare att lära sig.

Om vi är medvetna om att vi kommer att tolka allt vi läser utifrån vad vi redan tror på, men att andra tror på andra sätt, kanske det blir lättare att förstå att man kan uppfatta världen på olika sätt. Det är en spännande diskussion att ha med våra barn. /Karin Nygårds SvD 9/4-18

Vi har också en del att lära från och med de unga – om vi tar oss tid. Det är det väl värt. Några tips på resurser finns på Bra-att-ha-sidan, fler mottages tacksamt!

 


Tankar kring vårt gemensamma arbete mot mobbning utifrån #motmobbningmöte

Genom att tillsammans träffas där vi kan lyfta våra tankar, funderingar och oro kring det svåra ämnet mobbing som berör oss alla på olika sätt, så förebygger vi och kan försöka att stoppa/förhindra.

Förra veckan blev vi påminda hur svårt och hur jobbigt det kan vara att växa upp och hur komplicerat det kan vara med relationer. Det är ju inget som är självklart för ett barn. Varje dag ställs de inför nya utmaningar, hinder och dom behöver att ta olika val i olika situationer.

Alla är vi olika och kommer med en ryggsäck med olika egenskaper och erfarenheter i. Det är vi vuxna som tillsammans skapar de bästa förutsättningarna för våra barn och lär barnen samhällets värderingar, normer och regler.

I mitt yrke som socialpedagog är ett av mina huvudsakliga uppdrag att förebygga psykisk ohälsa. För mig handlar det om att vara en närvarande och lyhörd pedagog. Genom att skapa goda relationer till eleven, där de känner sig trygga och sedda på ett positivt sätt så kan jag förhoppningsvis nå fram. Där skapas tillit till oss vuxna och vi kan på ett positivt sätt stötta och vägleda eleverna framåt.
Jag ser verkligen en skillnad när jag tillsammans med er vårdnadshavare får samarbetar kring era barn. Vi lär av varandra.

/Vibeke Hansen, tankar utifrån senaste #motmobbningmöte


Ett elevråd – ett läsår senare – och framåt

Under höstterminen 2017 startade Glömstaskolans nya elevråd sitt arbete.

Vi har träffats två gånger i månaden i olika konstellationer. Oftast har vi träffats i vårt egna rum på plan fyra. Alla med sin lärplatta redo för uppdrag. Årskurs 1 till 7. I början var det vuxen som höll i mötet och skrev protokoll. Allt eftersom möte lades till möte så började eleverna själva hålla i och skriva protokoll på mötet.

I rummet när mötet är i gång har vi tre förhållningssätt att anpassa oss till:

  • begär ordet om du vill prata
  • ordförande ger ordet till den som vill tala
  • alla får prata till punkt

Läsårets sista uppdrag för elevrådsrepresentanterna blev att göra en utvärdering med sina hemvister.

  • berätta om två saker som varit bra med elevrådsarbetet.
  • berätta om två saker du saknat med elevrådsarbetet.

Med dessa redo ska vi sedan sätta oss ner och göra en plan inför nästa läsår. Viktigt på riktigt, utvärdera och göra en plan inför kommande år.

Vad har vi då gjort under året?

Elevrådets utsedda representanter redovisar sin utredning av skolans enda regel för rektor.

Skolans regel

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra

från första mötet så gick vi ut  och markerade att det här elevrådet jobbar på riktigt. Skolans regel utvärderades och presenterades för vår rektor. Hur fungerar regeln i skolans olika lokaler?

Diskrimineringsgrunderna – Elevrådet arbetar med #metoo. Representanterna i elevrådet lärde sig själva och undervisade sina hemvister om vad diskriminering är och vilka de 7 diskrimineringsgrunderna är. Alla hemvister dekorerades med informativa affischer som tillsammans skapade en regnbåge.

Inför Nobeldagen så gjorde elevrådet sitt första framträdande och berättade för hela skolan om sitt arbete. Framträdandet blev bejublat och alla fick äntligen se vilka deras representanter var. Idén om en egen blogg för elevrådet mynnade ut i att en sådan skapades – där eleverna själva delar sina tankar om sitt viktiga arbete.

Med det nya året så förberedde elevrådet och skolan sig på att uppmärksamma Förintelsens minnesdag. Oavsett ålder så uppmärksammade alla dagen. De yngre läste boken Mr Peabodys äpplen och de äldre läste Sofia Z-4515. Alla fick möjlighet att prata om vilket ansvar det kommer med vår frihet att fritt få uttrycka våra tankar.

När januari var över så siktade vi in oss mot nästa stora händelse World childrens prize. Barnkonventionen i fokus och ett arbete om våra rättigheter. Arbetet med priset riktar sig mot elever från 10 år. World childrens prize organisationen var tydlig arbetet med de nominerade är något som är mer lämpligt för de äldre eleverna. Historierna som följer när vi lär oss om de nominerade är fulla med berättelser som kan vara hemskt att höra och svåra att förstå. Precis som med arbetet kring Förintelsens Minnesdag så gjorde vi istället ett delat arbete, ett för de yngre och ett för de äldre. Vi vill inte missa en chans att som hel skola arbeta med något som ger oss en samhörighet men även tillfälle att tillsammans uppmärksamma Barnkonventionen. De yngre jobbade med artikeln Varje barn har rätt till utbildning. Vackra solar tillverkades, vad har du lärt dig i skolan?

De äldre eleverna arbetade med tidningen The Globe, lärde om de nominerade. Gjorde övningar om priset och förberedde sig för att lägga sin röst. Här ville vi även ta tillfälle att lära och visa alla som skulle få rösta hur en omröstning i ett demokratiskt land ska gå till. Vi ordnade med röstlängder, valkontrollanter, rösträknare, privata bås där valdeltagarna kunde bestämma sin röst.

Vi som elevråd ska naturligtvis jobba med aktuella frågor som kommer upp på de olika hemvistråden men vi vill även vara de som sätter agendan och för arbetet framåt. För det så behövs en plan. I dagsläget är det ett oskrivet blad vad nästa års Elevrådsarbete kommer att innehålla. Vi väntar med spänning på utvärderingen och sätter oss därefter och gör en plan.

Vad ska nästa års elevrådsarbete innehålla? 

Spännande fortsättning följer!

 

 


Skolan börjar redan med resan till skolan

Allt hänger ihop i en helhet vi skapar tillsammans #hållbartihop. Gynnsamma förhållningssätt behöver tränas och läras på olika sätt och i olika sammanhang. En del ansvarar skolan för, annat är vårdnadshavares ansvar. En del gör vi gemensamt, en del görs med hjälp av andra: kamrater, media, föreningsliv, samhälle…

Det krävs en by för att fostra ett barn. /afrikanskt talesätt

Nedan saxar vi lite från aktuell forskning som har bäring på transporten till och från skolan:

Barn som själva tar sig till skolan är mer nöjda och presterar bättre.

– Barn som inte reser självständigt, det vill säga utan föräldrars översikt, förlorar naturliga möjligheter att utforska sin närmiljö och att interagera med kompisar på egen hand. Det leder till att de blir mindre självständiga och trygga i sin närmiljö. Studierna om ökat bilresande kopplar även till den ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga som vi ser idag, säger Jessica Westman, forskare Karlstad Universitet.

Jessica Westmans färska avhandling visar att barn mår och presterar bättre när de får gå, cykla eller åka buss till skolan. Trots detta väljer allt fler föräldrar att skjutsa sina barn med bil – oavsett om avståndet till skolan är kort eller långt. Ofta handlar det nog om praktiska skäl, eller så är man orolig att andra föräldrar inte visar trafikvett. Vilket då blir en negativ spiral då fler bilar minskar tillgänglighet och ökar stress.

– Vi behöver omvärdera barns skolresor. En skolresa är en möjlighet för barn och ungdomar att ägna sig åt aktiviteter som gör att de blir pigga och glada vilket kan lägga grunden för hur man mår resten av dagen. Det bästa är att resa tillsammans med kamrater – gärna gå eller cykla. Måste man ändå åka bil – se till att ha roligt med ditt barn och gör resan till en trevlig stund för umgänge. Det är nog mitt bästa tips för bilburna föräldrar, säger Jessica Westman.

Huddinge har ett projekt med Säkra Skolvägar, som bland annat uppmuntrar Gående skolbuss, fler trottoarer och cykelvägar, tydligare avlämningsplatser. Vi ser fram emot att det gemensamma arbetet runt Glömstaskolan kommer intensifieras i och med nya bygget.

Bilar är hårda. Barn är mjuka.

Vi lär och tränar i världen, inte ifrån världen.

 


Apropå Betyg: Studera och gör ditt bästa men inte på bekostnad av ditt mående

Betyget är ett hett ämne särskilt så här på vårkanten och det skapar tyvärr ofta stor ängslan, ångest och missnöje bland våra elever. Vi vuxna måste hjälpas åt att lugna de elever som dras med i hetsen och hjälpa dem att vara nöjda med sina prestationer när de verkligen har kämpat trots att det inte står ett ”A ”eller ”B” på slutresultatet. E är godkänt, E är bra. E kan till och med vara jättebra.

Vi måste såklart även uppmuntra och motivera de elever som inte använder sin fulla potential så att de kan få ett betyg som motsvarar kunskaperna de besitter och/eller har möjlighet att skaffa sig.

Om eleven har A i alla ämnen (17 st) så har eleven 340 poäng. Vem behöver 340 poäng? Ytterst få.

Här kan du se hur antagningspoängen såg ut ht- 17 för de kommunala gymnasieskolorna i Huddinge: antagningspoängen ht- 17  Du ser, inte särskilt många som har över 300 poäng. Eleverna kommer långt på betydligt lägre betyg. Här kan du räkna ut ditt meritvärde.

Det är i nian betygen, på riktigt, kan ha betydelse. Betygen fram tills dess är en fingervisning om var eleverna ligger kunskapsmässigt och vad som krävs framåt.

Betygen kommer att variera. I regel får eleverna ett terminsbetyg till jul och sommaren på vad de åstadkommit under terminen. Det kommer alltså se lite olika ut mellan terminerna. Här kan man passa på att tillägga att eftersom eleverna och lärarna på Glömstaskolan just nu är mer eller mindre nya för varandra så kan betygen variera ytterligare. Över tid kommer det antagligen att stabiliseras då vi kommer att ha ett större underlag, nationella prov och skolverkets bedömningsstöd som vi använder för att mäta elevernas kunskaper och stämma av våra bedömningar mot. Sen får vi inte glömma att eleverna faktiskt presterar lite olika genom skolåren.

Vi höjer eller sänker inte betyg. Vi ger nya betyg varje termin, utifrån uppvisade resultat i förhållande till Skolverkets kunskapskrav.

Vi måste, den här tiden fram till nian, lära eleverna att göra kloka val. Frågor som de under högstadietiden behöver fundera på är:

  • Vilket program vill jag gå?
  • Vilka ämnen behöver jag få godkänt i för mitt gymnasieval?
  • Och faktiskt….Vilka ämnen kan jag få bra betyg i utan att slita ihjäl mig?  

Att studera är superkul och superjobbigt. Det är roligt att studera, man träffar aldrig så många kompisar och knyter kontakter som under studietiden. Än så länge har inte livets krav satt klorna i en. Men det är riktigt jobbigt också. Att hålla igång flera ämnen samtidigt. Inlämningsuppgifter som ska göras, prov som ska skrivas och känslan att hela tiden känna sig bedömd, det tar på krafterna. Det måste vi vuxna komma ihåg. Kommer ni ihåg? Det var inte helt lätt att vara tonåring heller.

Alla vägar kan bära till Rom. Alla elever som vill gå på gymnasiet kommer att få gå på gymnasiet. Kanske inte på sitt förstahandsval men det behöver inte vara dåligt för det. Hur många av oss vuxna har gått raka spåret, valt ”rätt” gymnasieprogram och fortsatt spikrakt till den arbetsplats som vi befinner oss på nu? Inte särskilt många gissar jag. Inte vi i alla fall. Många av oss har valt om, bytt och riktat om vår kompass både en, två. och tre gånger. Det kommer våra barn och elever antagligen också att göra. Inte ens betyget i nian var livsavgörande för de allra flesta av oss.

Föräldraskap är ingen popularitetstävling, det är ett livslångt, livsviktigt uppdrag. /Helena von Schantz

Det vi vill ha sagt är, visst ska vi hjälpa våra elever och barn att utveckla gynnsamma förhållningssätt, nå framgångar och vara och visa sitt allra bästa jag så ofta det bara går.

Men främst ska vi stötta, uppmuntra och hjälpa dem att bli trygga ungdomar som tror på sin egen förmåga och känner stolthet över sin arbetsinsats när de gör så gott de kan och samtidigt mår bra, oavsett vad det står i betyget. För de är inte sina betyg, de är så mycket mer.

 


Dians dröm – konkret exempel på #hållbartihop

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra – här ett exempel på hur en sjuåring kan tolka det hela, i konkret aktion, saxat från MittiHuddinge 11/4-18:


Vi gör bra morgon tillsammans!

Vi har nu under sju månader gett möjligheten till alla elever på Glömstaskolan att påbörja dagen på bästa sätt genom rörelse varje morgon. För mig som skolans hälsopedagog är det tydligt och häftigt att se hur eleverna utvecklats dag för dag med att ta ansvar och samverka på en yta med många olika utbud och många olika behov.

Till en början var jag alltid den som dukade upp stationer av olika aktiviteter ca 20 min innan eleverna släpptes in i tältet och fick ta del av det som erbjöds. Med en tydlig struktur och med ett tydligt förhållningssätt lärde sig eleverna snabbt vad som gällde och efter en tid kunde jag därför släppa på de strikta ramarna och bjuda in eleverna till att göra med istället för att jag hela tiden skulle göra åt. Sagt och gjort.

Numera när jag kommer till jobbet vid 07.15 står det vanligtvis redan elever och väntar på att få komma med in och hjälpa till att förbereda och duka fram olika stationer. Tillsammans bestämmer vi vad som ska erbjudas ”idag” och eleverna plockar fram och dukar själva upp för kommande aktiviteter. Idag är parkour och gymnastiska stationer, bollsporter i form av innebandy, fotboll, spökboll, Harry Potter samt pingis väldigt populärt och man blir lika imponerad som inspirerad av elevernas kreativa tänkande i form av byggkonstruktioner till utförande av olika rörelsemoment.

Att också se hur de yngre modigt apar efter de äldre genom att prova sig fram på sina egna sätt och i att lära sig nya saker och utveckla sina egna förmågor är verkligen givande och rörande.

Jag ser hur elever utför och testar nytt och med ett leende eller en gest stolt vänder tillbaka för att göra om igen. Vi gör andrafjäril och tredjefjäril och fler än så! 

När klockan slår 08.10 är det dags för alla att tillsammans hjälpas åt att plocka undan och ställa tillbaka allt material på respektive plats innan vi tillsammans lämnar hallen för att infinna oss på vardera hemvisten senast klockan 08.30 då skolan börjar. 

/Sandra Eriksson, Hälsopedagog


Fem artiklar och perspektiv på tillvaron

Det händer att Glömstaskolan väcker intresse hos media. Det är inget självändamål och verkligen inget vi direkt jobbar på, men det vi gör ger förstås ibland avtryck och väcker nyfikenhet. Vi tar i allmänhet gärna emot, då en ärligt nyfiken och utbildad journalist ofta ställer viktiga frågor, vilket ger oss själva perspektiv på tillvaron (precis som vi gärna bjuder in forskare). Sedan blir det inte alltid rätt, men det får man också leva med! Har man tur kan det till och med bli bra underlag för god undervisning.

Men varför står det att vi inte har klassrum? Vi sitter ju i ett!

Vilket läraren förstås hade hoppats på, som grund för fortsatt undervisning:

Ska vi stryka under allt som stämmer respektive inte stämmer i artikeln?

Sedan kan vi resonerar över hur det kan tänkas se ut i övriga artiklar i tidningen, där vi inte är lika säkra på hur det faktiskt ter sig om man vore på plats. Undrar om de innehåller lika mycket fel och halvsanningar?

Riktigt intressant blev det förstås när en annan journalist lurade med en professor att tro att detta var sanningen. Eleverna bjöd in till samtal om källkritik, men fick inte ens något svar…

Om inget annat kan man ju titta in på vårt öppna instagram, där ser man ju både klassrum och möbler! /elev i åk 5

Varmt välkommen förbi och se hur vi har det! På riktigt.