Glömstaresan – en återblick på de första åren i en skola satt att prova nya vägar

Denna blogg är ett arkiv över den resa och en del av de tankar som väcktes, prövades, växte och upplevdes under Glömstaskolans första år:

  • från 30 elever i förskoleklass inhysta i Kästaskolan ht 2015
  • via 200-300 elever F-6 i nybyggda lokaler på Glömstaskolan 2016-2017
  • till 600 elever i  åk F-8 hösten 2018

Resan fortsätter, men just nu på andra vägar än här!

Nominerad till Huddinges byggnadspris 2018. Glömstaskolan


Minnesdagen – en dag att uppmärksamma samarbete och lära om fördomar

Den 27 januari 1945 befriades fångarna i Auschwitz. Till åminnelse av den dagen och andra folkmord som skett i historien uppmärksammas varje år den 27 januari Förintelsens minnesdag.

År 2005 deklarerade FN denna dag som internationell minnesdag. Sedan 2001 har det varit en nationell minnesdag. Det är en dag då vi hedrar minnet av alla som mördades under Förintelsen och dem som stod emot. En dag för alla som vill uttrycka sitt stöd för alla människors lika värde.

Förra året i samband med minnesdagen läste hela skolan boken Herr Peabodys äpplen och samtalade i samband med det om ordets makt.

Vissa ord gör gott och andra ord kan göra ont.

I år ska vi läsa om vikten av att samarbeta och hjälpa varandra göra gott genom att läsa Englands rosor. Ibland är det lätt att se på någon eller något och tänka att jag vet minsann något om den personen eller händelsen utan att jag egentligen vet något alls. Det kallas fördomar.

Fördomar var en av de saker som gjorde att andra världskriget fick så fruktansvärda konsekvenser som det fick. Fördomar är även något som i dagens samhälle kan ge upphov splittring och utanförskap. Kunskap och samarbete är två viktiga komponenter för att motarbeta och förebygga fördomar.

Efter andra världskriget uppstod två viktiga samarbeten som Sverige är del av idag. Världen bestämde att de skulle samarbeta genom Förenta Nationerna. Tack vare det har vi idag Barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna. Där står om alla rättigheter alla världens barn har. Att läsa om och förstå dessa rättigheter är en viktig del av skolans uppdrag. Det andra samarbetet skapades mellan Europas länder för att förhindra att länderna skulle hamna i krig med varandra. Är vi beroende av varandra och känner varandra så blir det svårare att bli osams. Det samarbetet kallas EU- Europeiska unionen och ligger till grund för många av de beslut som tas i Huddinge kommun.

FN och EU kan kännas långt bort ifrån vår skolvardag på Glömstaskolan men att lära om samarbete både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt är viktigt och hjälper oss att förstå att

allt börjar i det lilla sammanhanget och tillsammans kan vi göra storverk.

Med sagans hjälp så får stor som liten på Glömstaskolan på Förintelsens minnesdag samtala och lära vidare om

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra.

/ Karin Boberg leg. lärare och förstelärare i Demokrati


Hur är en bra lärare – när vi frågar elever?


Ett sätt att – som förälder – vända tråkigheter till mer #hållbartihop

För en tid sedan hände tråkiga incidenter i G18.
Jag skrev då på G18.s föräldrasida på Facebook ang det som hänt för att göra alla föräldrar medvetna och för att alla skulle ha möjlighet att kunna prata med sina barn antingen de har blivit utsatta för eller utsatt andra för tråkigheter.
Jag fick fin respons från många föräldrar.
Tanken med inlägget var att vi måste få ett slut på de tråkiga händelserna och för att vi föräldrar skulle kunna hjälpas åt båda föräldrar emellan, men även för att hjälpa skolan med att få ett bättre klimat.
Vi får inte glömma bort att det är vi föräldrar som har det största ansvaret för vad vi accepterar och tillåter av våra barns beteende. Vad vi gör och säger till varandra.
Det som gjorde mig riktigt glad var att i och med inlägget så tog en av föräldrarna till ett av de barn som utsatt min son och bl a en annan elev för tråkiga incidenter kontakt med oss.
Vi föräldrar träffades först på en fika, där vi var helt överens om att detta måste få en vändning och istället göra de till någonting som blir bra för alla inblandade.
De är vare sig roligt att ha ett barn som blir utsatt eller utsätter andra.  
Så vi bestämde oss för att boka in en lekträff, för att barnen skulle få möjlighet att träffas utanför skolan. För att se och hitta bra saker hos varandra.
Träffen blev lyckad och både vi och vår son upplever att det blivit mycket bättre mellan dem i skolan.
Vi måste alla hjälpas åt för att alla barn ska få en så bra och trygg skolgång som det bara går.
Mvh Frida Stigart
 

Gymnasietankar och framtidsval

Helt plötsligt så är grundskolan snart slut. Nio år är snart avklarade och det tionde året är bara ett sommarlov bort.

I undervisningen för årskurs 8 pratar vi mycket om att skapa möjligheter för sig själv? Ju fler godkända betyg du får desto fler valmöjligheter ger du dig själv. Vi som jobbar med eleverna dagligen vill att du får så många val som det bara går. Därför är vi där och dagligen stöttar, pushar, sätter ramar och rutiner och driver arbetet framåt. Vi påtalar ständigt för våra elever att vi måste hålla studiefokus i det vi för för att skapa de bästa tänkbara förutsättningarna inför det stundande gymnasievalet som kommer allt närmare.

I årskurs 8 representerar bokstäverna som finns i betygsdokumentet inte längre bara bokstäver utan poäng som blir inträdesbiljetter till ett gymnasium. Ofta blir våra elever förvånade när de verkligen förstår att vi som undervisar i SV/SO och MA/NO representerar tio av de totalt 17 möjliga betyg som ges.

E ger 10 poäng, C ger 15 poäng och A ger 20 poäng.

Sexton ämnen ska vägas samman och plötsligt så har du en inträdesbiljett till din skolframtid. På webbplatsen Gymnasieguiden finns information om olika skolor och vad som krävdes vid senaste antagningen för att komma in på respektive skola. Via skolverkets film Gymnasievalet finns också mycket bra och konkret information att tillgå.

Gymnasiemässan i november. En gigantisk mässhall. Många gymnasieskolor ställer ut och massor med högstadieungdomar kommer på besök. Boka in nästa års besök redan nu. Vi kommer åka dit under skoltid men ett ytterligare besök med er därhemma ger helt andra perspektiv.

Utbudet är enormt!

Variationerna oändliga!

Vad ska JAG välja?

Lättare väg att börja är nog att fundera på vad jag INTE vill göra. Vill jag jobba med händerna eller vill jag läsa mer teoretiska ämnen?

Är det ett praktiskt spår jag lockas av så funder kring om det är människor, råvaror eller maskiner som lockar? Är jag en omhändertagande person eller är tekniska apparater det bästa jag vet?

Är det ett teoretiskt spår som lockar så fundera kring vilka skolämnen idag som alltid känns utmanande på rätt sätt?

Vad är det DU vill göra? Vad känns rätt för DIG?

I skolan under årskurs 8 så är samtalet om gymnasiet närvarande så gott som dagligen. Särskilt nu i utvecklingssamtalstider.

Vilka mål vill du sätta för dig själv?

Vad krävs för att komma in på den utbildningen som lockar dig?

Vilka planer är möjliga att uppnå just nu för dig?

Hur behöver du jobba för att nå dina mål?

Konkreta tips som vi lärare på högstadiet ofta ger är att

  • sitta nära läraren,
  • läs/lyssna till faktatexterna och gör sammanfattningar.
  • Anteckna när det är genomgång.
  • Svara noggrant på de uppgifter som vi gör i skolan.
  • Håll inlämningsdatum och skjut inte upp uppgifter.
  • Titta på nyheter.
  • Se till att du lär dig begreppen som är viktiga för arbetsområdet.
  • Håll igång läsningen även hemma gärna 5-10 sidor bokläsning varje kväll.

Vårterminensmål i årskurs 8 måste stå i realitet till de slutmål som jag strävar mot i årskurs 9. Om jag strävar mot ett slutmål C i årskurs 9 så behöver vårens i betyg i årskurs 8 minst vara E. Känns just det ämnet svårt och ofta motigt så kanske det är bättre att sätta höga mål i andra ämnen.

Vi lärare handleder under arbetsgång med fler tips på gynnsamma förhållningssätt. Var fungerar det bästa för dig att studera? Vilken studieteknik är lämpligast att använda för den här uppgiften? Hur ska du göra för att utveckla ditt textskrivande? Vilka olika sätt finns det att angripa ett nytt ämnesområdet? På vilket sätt kan du lösa en uppgift så att svaret blir korrekt men även visar upp de förmågor som momentet behandlar?

Allt detta för att våra elever när höstterminen i årskurs 9 går mot sitt slut ska vara redo för det stora beslutet och det stora valet som ska ske direkt efter jullovet slut. Gymnasieval inför skolstart höstterminen 2020.

/Leg. lärare Anna Stridfält och leg. lärare Karin Boberg

 


Betyg i en ung människas liv

Jag som lärare och förälder önskar påminna att betyg är en viktig del i era barns liv.

Det är viktigt för att de jobbat och kämpat länge. Och för att de funderar mycket över dem.

Det är viktigt för att de vill framför allt göra ER stolta och glada, det är det som eleverna säger till oss i skolan.

Det är även viktigt att du som förälder förstår att ditt barn gjort sitt bästa utifrån sina förutsättningar. Ditt barn håller precis på att lära sig att få betyg.

De första betygen är både nervöst, pirrigt, roligt men stundtals även skrämmande. Vissa barn tror att det är ett kvitto på vem de är, inte på hur det gått i ett moment i ett ämne. Det visar inte vem man är som vän, hur driven, rolig, initiativrik eller social man är. Detta jobbar vi också med mycket i skolan.

  • Vi tränar eleverna att få betyg.
  • Vi tränar på att lämna in i tid, göra rätt val.
  • Vi tränar på många, många förmågor, som att analysera, resonera och reflektera.
  • Vi tränar på att få eleverna känna stolthet över de man presterar, oavsett betygssteg.
  • Vi tränar på självkänsla och motivation.
  • Vi tränar för livet.

Vi tränar även eleverna att förstå att betygen i år 6 inte är allt, men de ger en bild framåt.

Ett E är mycket bra, det betyder att man uppvisat godkända kunskaper utifrån statligt satta kunskapskrav och har alla förutsättningar i världen att kunna göra bättre. Däremot har era barn många, många år av studier framför sig.

Betyget visar vad eleven gjort och visat i olika ämnen, men det visar inte allt, många barn behöver förstås mer träning i att förstå hur man gör för att komma högre.

Därför ber jag er ödmjukast, både som lärare, men även som mamma till ett barn som får betyg för första gången denna termin:

Var glad, stöttande och uppmuntrande.

Fråga vad de mest stolta över, oavsett hur det gått.

Höga förväntningar och krav är både bra och nyttigt, blandat med en stor portion av kärlek och omtanke.

// Fröken Anna Sterlinger, leg lär o förstelärare


Rektorsinfo #6

Skolledning nu och framåt

  • Vi har på kort tid vuxit från 30 till över 600 elever, men skolledningen har inte vuxit i samma takt. Vi ber om förståelse för att det just nu kan vara längre svarstid och svårare få till till möten med skolledning.
  • Elevhälsochef Alexandra är sjukskriven fram till jul, planerar för föräldraledighet senast i februari.
  • Andreas Hass tillträder som biträdande rektor 7/1. Andreas har gedigen erfarenhet som lärare, skolledare samt bär med sig mycket erfarenheter även från lagsportens värld.
  • Karin Forssell är ny skolassistent på skolan, Caisa Moore kan framåt fokusera på uppdraget som Intendent och Ekonom.
  • Pedagogiska utvecklingsledare Ann Hultman Jakobsson fortsätter med sitt utvecklingsuppdrag men plockar även ner andra bollar.

Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskning

Beslutet från Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskning har kommit. Det mesta var vi medvetna om (vilket också framgår i rapport, som baseras på det vi öppethjärtligt berättat), mycket hade vi redan satt igång och annat var och är planerat framåt. Det finns en del missuppfattningar kvar som vi också kommer förtydliga, men det är gott att få perspektiv utifrån och med fortsatt energi framåt. Du kan läsa beslutet här till höger eller på Skolinspektionens sida för aktuella beslut.

Sprängningar och lokaler

Sprängningsarbetet för lågstadiebyggnad ska nu vara klart! Byggherren tackar för mycket gott samarbete med utrymningar och annat. Vi ser verkligen fram emot nya lokaler till hösten 2020.

Bygget av idrottshall nere vid Glömstavägen fortskrider enligt plan, vi räknar med att flytta in 1 oktober. Tältet försvinner i sommar, så får vi tillgång till basket/innebandyplan.

#Hållbartihop, #motmobbning och gynnsamma förhållningssätt

  • Onsdag 16/1 bjuder skola, fritidsgård och förälder in till dialogmöte #hållbartihop klockan 17.05-18.30. Vi provar tidigare tid och delvis annan form än tidigare #motmobbningmöten men med samma syfte – att tillsammans bygga en kultur där vi kan prata om det som är viktigt.
  • Preliminärt måndag 28/1 en föreläsning om porrfilter och sociala medier, konstruktivt föräldrainitiativ.
  • Onsdag 6/2 kl 17.30-19.00 planeras för föreläsning för vårdnadshavare om Hur kan vi stötta våra barn bäst? Gynnsamma förhållningssätt.”

Skolavslutning och jullov

Skolavslutning 20/12 kommer ha en gemensam samling efter lunch för elever, slut senast 14.00. Därefter vidtar jourfritids och sedan jullovsfritids för de som anmält behov av det fram till 7/1-19.

Notera: 8/1-2019 är skola och fritidshem STÄNGDA för kompetensutveckling. 

Skolstart enligt ordinarie schema onsdag 9/1 – dvs vara på plats uppe på hemvist senast kl 08.15 för åk 1-3, senast 8.30 för förskoleklass och åk 4-8. Skolans levande kalendarium hittar du här.

Utvecklingssamtal och Kom-och-se-hur-vi-har-det

Framåtsyftande elevledda utvecklingssamtal i januari, närmare information på respektive årskursblogg.

Kom-och-se-hur-vi-har-det 15-17 januari. Vårdnadshavare, föräldrar, far- och morföräldrar, intresserade av att börja på skolan är varmt välkomna komma förbi och se hur vi har det. Inget hitte-på-öppet-hus, utan vanlig vardag.

Vi gör detta bra tillsammans!

/Rektor Magnus N Blixt

– som är medveten om att jag stundtals kan uppfattas lite kantig när jag försöker vara rak, tydlig och framförallt ärlig, jobbar på det. Tala gärna med mig istället för om mig.   

 

 

 


Har vi bara lekt idag?

Har ni bara lekt idag?

Det sker inget lärande där, det är bara fri lek.

Från Ann S Pihlgren

Det är ord man får höra ibland av de som inte riktigt förstår vad vi håller på med på fritids.

Sker lärande och undervisning bara i ett klassrum?

Svar nej, lärandet sker överallt.

Läroplanen pratar mycket om relationer och möten i olika former och vad det innebär, det är där vi lägger mycket av vårt fokus. Vi brukar säga att vi tränar förmågor när vi planerar vår verksamhet. Förmågor och värdegrund är det vi vill att eleven ska bära med sig när man går hem för dagen. Att bygga upp ett fritidshem där vi skapar möten mellan elever från olika årskurser är en utmaning , men också rätt utmaning. Enligt läroplanen kapitel fyra så ska fritidshemmet skapa olika möten där det sker undervisning och där varje  elev får utrymme  att träna på sina förmågor. Vi skapar möten där elever träffar andra elever från olika årskurser. Mycket lärande sker när eleverna lär av varandra. Lärandet har  ingen ålder eller etnicitet utan sker hela tiden överallt oavsett ålder.

Vilka styrdokument använder ni er av?

Från Ann S Pihlgren

Ja , det är ju skollagen och läroplanen som gäller.

Vad säger skollagen och läroplanen? Jo, att varje elev har rätt till ett bra lärande. Vi på fritids skapar möten där eleverna tränar på att skapa nya relationer och samtidigt tränar på sina sociala förmågor. Vi försöker inte tänka på att bara producera och ha många aktiviteter bara för görandets skull. Vi försöker lägga vårt fokus  på vilka förmågor och värdegrund eleven ska träna på även under fritidstiden. Vi försöker använda oss av våra fyra K på Glömstaskolan , det är Kommunikation , Kreativitet , Kolaboration och Kritiskt tänkande.

Från Vetenskapsrådets Resultatdialog 2018

Så , har vi bara lekt idag , eller har vi skapat utrymme för olika möten där  lärandet sker , och där  eleven kan träna på  förmågor och samtidigt  skapa relationer till nya människor? Det man ser är inte alltid det vi  tränat på. Utifrån ser man bara skalet av kroppen , men under ytan finns ett skelett som bär hela kroppen. Det är det vi håller på med, skelett och inte skal. Sedan behöver verksamheten ständigt utvecklas, men också förhålla sig till de förutsättningar som ges.

Hållbartihop/värdegrund

På Glömstaskolan har vi bara en regel brukar vi säga. Vi vill varandra väl och vi gör varandra bra.

Men kommer eleverna hålla det bara för att jag säger det?

Självklart inte.Även här måste undervisning ske.

Vad betyder det , hur gör vi det och vilket ansvar bär eleverna och jag som pedagog  i det? Det  måste även skapas utrymme för att eleverna ska kunna träna in det. Det finns de som säger att vi har för få regler, ändå upplever många elver att det är mer styrt än på andra skolor som baserat det mesta på regler (som ibland följs, ofta inte – plus regler som upprätthålls fast de inte sägs). Det gäller inte bara att prata om saker och ting , och slänga upp en regel så fort något inte funkar. Det måste ske undervisning i allt och vi måste ge elverna utrymme att lära sig lyckas i sånt som först inte funkar. Vi vill inte bara prata om värdegrund , vi vill också gestalta det hos eleverna. Det kommer gynna eleverna resten av deras liv och inte bara när de vistas i skolan.


Skolambassadör för EU

Sverige är sedan många år en del av den Europeiska unionen (EU). I våra kommuner beslutas det ofta och mycket om saker som är direkt påverkade av beslut som tagits i Bryssel. Det kan vara om arbetstidslagstiftningen, likabehandling, arbetsmiljö, inköp, samhällsbyggnad och miljö. Huddinge kommun har även antagit en tydlig internationaliseringsstrategi.

Skolans uppdrag är att förbereda eleverna för vuxenlivet och således även om hur Sverige och Europa fungerar. Många i samhället i stort men även skolan har lite kunskaper om EU och hur mycket det påverkar vårt dagliga liv. Av den anledningen utbildar varje år Universitet- och högskolerådet (UHR),EU-kommissionen, Europaparlamentet och den svenska regeringen lärare i ämnet. I våras påbörjade en av våra medarbetare utbildningen Skolambassadör för EU och fick under hösten sitt diplom ur ministers hand – förstelärare i demokrati Karin Boberg

Nu kommer nästa del i arbetet påbörjas att praktiskt ta kunskaperna som förvärvas och göra dem till verklighet här på Glömstaskolan. Som första steg så kommer, via elevrådet, alla barnen på skolan ytterligare fördjupa sig i Barnkonventionen och olika samarbeten som Sverige är med i. Vid senaste mötet fick alla elevrådsrepresentanter med sig en språksamarbetsövning där alla språken som behärskas på skolan ska få utrymme. Inom EU samarbetet finns många språk som ständigt är aktuella vid alla möten som sker i Bryssel och Strasbourg, Att behärska språk och lyfta språkets betydelse är en av många arbeten som pågår via EU.

I vår är det val till Europaparlamentet. Det kommer att uppmärksammas med våra högstadieelever. Arbetet kommer att påbörjas den 27 januari i samband med Förintelsens minnesdag. G10 kommer att dels lära om Europaparlamentet men även besöka andra årskurser för att lära dem om det europeiska samarbetet. Klassen kommer även delta i Skolval2019 för att få lägga sin röst på de som de tycker ska representera oss i Bryssel.

För skolan som helhet innebär det här att Glömstaskolan har en person med extra kompetens om EU men även ett större kontaktnät som möjliggör samarbeten med andra skolor. Skolan får även en bra grund i möjligheten att skicka medarbetare på fortbildning ute i Europa men även större möjligheter till kontakter med andra skolor i Europa som kan enas i gemensamma projekt. Samtidigt som vi bygger grund behöver vi också kunna lyfta blicken!


Prao hos skolgårdsläraren

”Jag tar gärna ett gäng prao-elever!”

Utbrast jag i fredags under apt-mötet, eftersom situationen inte hade löst sig för några elever i åk åtta med behov av praktikplats.

I måndags dök fyra stycken åttondeklassare i upp utanför mitt kontor.

Det har av mig krävts en extra handledningsfunktion och en medvetenhet hur tonåringar funkar.

  • Konkreta tydliga uppgifter.
  • Dela in i små steg.
  • Alltid sätta dem i arbete.
  • Framförallt, beröm, beröm och återigen beröm.

”Det här gjorde du oerhört bra! Snyggt jobbat! Ok, nu ska vi…”

En av dem har dykt upp en halvtimme innan alla andra varje dag. På klockslaget halv nio står eleven bara där.

”Ey, vad gör vi idag?”

Säger eleven med världens största leende.

Trots att jag berättat att han inte behöver komma tidigare än nio har hans svar varje dag varit ”äsch, jag är morgonpigg!”

Varenda uppdrag jag gett honom har han utfört till punkt och pricka.

Ibland har jag testat att säga fyra moment efter varandra, tydlig med att dela upp stegen.

Om någon drar en instruktion för mig är jag förlorad vid punkt tre.
Ibland punkt två.

Här har jag lite kvar att lära mig, måste fråga hur han gör innan praktikperioden är slut.

Imorse mötte jag honom redan på väg mot skolan med sitt kompisgäng.

”HEEYYY BÄSTA CHEFEN! VAD GÖR VI IDAG FÖR JOBB?!?”

Alltid positiv, lösningsfokuserad och tar allting på ett stort allvar.

Vi drog igång direkt, ordnade fram det där bordet, tejpade, målade cirklar för flaskorna vi tidigare i veckan preparerat med färg.

Därefter gick vi ut och testkörde med några äldre elever.

”Hur känns det? Det här är din aktivitet under dagen.”

”EY, jag fixar det här, du kan lita på mig!”

”Klart du fixar det vännen!”

 

Därefter beskrev jag hur vi strategiskt med musik och aktivitetens position kommer dra elever till aktiviteten.

Rasten börjar, succé direkt. Hela dagen har elevens aktivitet varit skolgårdens mest spännande punkt.

Är så lyckligt lottad som får se unga människor växa och ta till sig kunskap och axla ledarskap.

När dessa två veckor är över ska han få världens finaste rekommendationsbrev inför framtiden.

/Skolgårdslärare Gustav, förstelärare fritidspedagogik