Kommunikation är inte lätt

Jag vet att du tror

att du förstår

vad du tyckte att jag sa

men jag är inte säker på

att du inser

att vad du hörde

inte var vad jag menade.

Kommunikation är sällan lätt. Vi som är födda på 1900-talet minns burktelefonerna med två konservburkar, ett snöre och två tändstickor. Roliga att leka med, men det var inte alltid det man ville säga som kom fram. Samma med viskleken, ytterst sällan kom det ursprungliga meddelandet fram ens med ganska få personer i ringen. Samma gäller faktiskt för ganska mycket av kommunikation även i dag. Kommunikation handlar alltid om (minst) två parter, som båda äger sitt ansvar för att kommunikation ska uppstå: sändare och mottagare. Ofta kan man turas om i dessa roller, så att dialog uppstår. Dialog bygger på en vilja att förstå den andre, inte alltid tycka och tänka lika.

Om sändaren tar ansvar för vad den kommunicerar, så får mottagaren ta ansvar för hur den väljer att uppfatta det som kommuniceras.

Det är bra om det är tydligt vad som kommuniceras i olika kanaler och att sändaren konsekvent håller sig till fastställda kanaler. Vi människor har olika preferenser och det finns ingen kanal som alla har som favorit, det viktigaste är att det görs tydligt, så att mottagaren lätt kan låta sig informeras. Vi försöker vara tydliga i vår SåHärGörVi/FAQ hur vi ser på kommunikation, så att var och en kan förhålla sig till det.

På Glömstaskolan har vi valt att använda oss av bloggar för den framåtsyftande informationen samt för en växande samling av svar på vanliga frågor i en särskild blogg: FAQ/SåHärGörVi. Följer man skolans och respektive årskurs blogg får man del av all skolans information om vad som är tänkt att hända framgent. Inga lappar att leta efter i barnens väskor! Normalt handlar varje blogginlägg om ett enda ämne, vilket gör det hela lätt sökbart. Man kan prenumerera på varje blogg och får då e-post så fort ett nytt inlägg kommer (se efter i skräp-korgen om du inte nåtts av bekräftelsemejlet från prenumerationen – hör av dig om det inte fungerar!). Om man gillar traditionella veckobrev kan man gå in varje vecka och läsa ikapp det som kommit sedan sist (men riskerar att ha missat något som var lite extra bråttom/akut).

Öppna flöden på Instagram ger en bild av vad som händer i verksamheten, för den som inte har möjlighet att på plats hälsa på och se hur vi har det. Vi är även aktiva i andra sociala media, men ser dem mer som en kanal för envägsinformation på ett mer övergripande plan för nyfikna lärare, föräldrar och elever som ännu inte börjat på skolan.

Tydligt nog? Det blir det aldrig. Men vi fortsätter utvecklardet vidare tillsammans.


Varför fritidsgård i skolan?


Förra veckan hade vi besök av 27 pedagoger från Korea. De var fascinerade av mycket i skolan, både lokaler, organisation och kultur. Fritidsgården var också något som de verkligen var imponerade av och genom deras utomstående blick fick också vi själva en påminnelse vilken viktig resurs som vi lätt tar för given.

Glömsta fritidsgård ligger på bottenplanet i Glömstaskolan, kultur och fritidsförvaltningen driver fritidsgården och står för kostnader för lokal,  fritidsledare och material. Fritidsgården är en öppen, frivillig och gratis verksamhet för alla elever i åk 6-9 oavsett vilken skola man går i eller var man bor.

Det fina med att ha fritidsgård och skola på samma ställe är samarbetet som uppstår, där vi skapar verksamhet för ungdomar hela dagen. Eleverna går först till skolan och när skolan slutar kan de gå direkt ner till fritidsgården för att äta mellanmål, träffa vänner och delta i olika aktiviteter.

Alternativet för lite för många av ungdomarna skulle sannolikt vara att åka hem till ensamhet och många timmar framför en skärm av något slag.

Glömsta fritidsgård skapar en meningsfull fritid för alla ungdomar, där ungdomarnas idéer är i fokus. Här får ungdomarna vara kreativa och prova nya saker, här ska ungdomarna få känna att de är bra på något. Fritidsgården är en frizon med en trygg stämning, alla ska känna sig inkluderade och det ska finnas utrymme för att bara ta det lugnt eller träffa nya och gamla kompisar.

Ett utanförskap beräknas kosta samhället ca 10-15 miljoner kronor. Det är inte svårt att se att en god fritidsgårdsverksamhet lätt kan vara en god investering. Vi gör det #hållbartihop – tillsammans!

Det som också händer på Glömsta är att skola och fritidsgård spiller över i varandras verksamheter. På raster så finns det chans att till exempel yoga eller sjunga karaoke på fritidsgården. Efter skolan så jobbar flera av estetlärarna på fritidsgården, eleverna har då chans att fortsätta sina skolarbeten eller få prova något helt nytt tillsammans med både lärare och fritidledare.

Därför fritidsgård i skolan!


Nolltolerans, lugn och lärande på vägen

Vårt mål är att varje  barn ska känna sig tryggt i skolan och vi behöver arbeta gemensamt för att uppfylla det. Att det är tryggt och trivsamt i skolan är en förutsättning för kunskap och lärande.

På Glömstaskolan har vi precis som alla andra skolor nolltolerans mot kränkningar, trakasserier, hot och/eller mobbing. Dock vet vi också precis som alla andra skolor att vi kommer att ha elever som stundtals gör saker de inte borde – då behöver vi vuxna finnas där för att hjälpa och stötta, såväl kort- som långsiktigt.

Elever i grupp är inte alltid spontandemokratiska och mysiga, hur gärna vi än vill tro det om våra barn.

Att konflikter uppstår är en del i vuxenblivande, men det är viktigt hur vi som är vuxna agerar i och runt dem. Här krävs tydlighet, men också ett lugn. Att rusa åstad utifrån egen känsla hjälper sällan någon.

När vi i personalen får kännedom om att något av ovanstående har inträffat, eller om vi misstänker att det har skett, agerar vi enligt den rutin som finns beskriven i vår uppdaterade likabehandlingsplan.

Dessa rutiner ser i stort sett likadana ut oavsett vilken skola i Huddinge man går på. Incidentrapport kallas den blankett som används gemensamt av samtliga Huddinge kommuns skolor inom det så kallade strukturstödet. Detta material finns för att det ska finnas en likvärdighet över skolorna avseende likabehandlingsarbetet. OM personalen gör en professionell bedömning av att en  incidentrapport ska skrivas kommer ni som vårdnadshavare normalt att bli kontaktade och få information om vad som hänt. Sådana händelser kan till exempel vara när en elev berättar att den vid upprepade tillfällen utsätts för oschysst beteende, hot eller känner sig utfryst. Våldsamma incidenter som upplevs som allvarligare rapporteras också. Hur vi arbetar med andra vårdnadshavare eller deras barn/våra elever är dock inget vi får berätta närmare om, här behöver ni visa tillit till att det görs även om vi inte kan berätta något. Syftet med incidentrapportskrivande är inte minst att bidra till det systematiska kvalitetsarbetet, vilket alltid landar på rektors bord.

Vi skyddar barnen bäst i världen, inte ifrån världen.

I de fall som personalen gör bedömningen att det inte ska skrivas en incidentrapport blir ni som rutin inte kontaktade. Sådana händelser kan till exempel vara ett mindre tjafs på rasten som vuxna reder ut på plats, en knuff i matsalskön som inte var meningen, en krock i korridoren när man springer, nån känner sig utanför i leken som vuxna ser och kliver in i etc. Som förälder vill man förstås att det ska vara bra på alla de sätt runtomkring ens barn, men om man zoomar ut inser man snabbt att personalen inte skulle ha tid att faktiskt arbeta med elevernas förhållningssätt om varje liten incident alltid skulle kommuniceras. Tiden och kraften är begränsad. 

Om ni som vårdnadshavare får information av ert barn att det har hänt något i skolan som ni inte fått information om – berätta gärna eller kom och fråga oss. Men ha också förståelse för att vi har fler elevers behov att ta hänsyn till samtidigt och visa oss tillit att vi uppfyller vårt uppdrag enligt styrdokumenten.

I samhället i stort blir det alltmer vanligt med trakasserier och hot över internet, något som vi ofta hanterar i skolan då det påverkar skoldagen. I dessa fall är ni som föräldrar en väldigt viktig del i arbetet för att både uppmärksamma och få stopp på ogynnsamma beteenden och förhållningssätt.

Som alltid är det viktigt att vi alla agerar förebild, vad vi gör är viktigare än vad vi säger. Men rusa inte heller iväg och tänk att omvärlden kan förbjudas – det är viktigt att barn känner att de kan anförtro sig till vuxna när saker sker som inte bör ske.

Hur vi gemensamt kan stärka era barn/våra elever när det gäller sociala medier har vi bjudit in till ett öppet dialogmöte med detta tema 27/9-17, varmt välkomna! På sidan Bra-att-ha finns ett antal länkar till olika resurser för den som vill fördjupa sig mer – vi tar tacksamt emot tips på fler användbara resurser!

Minnesanteckningar från vårens MotMobbningMöte (föräldraröster)

 


Läxfritt? Nja, vad utgör egentligen en läxa för livet?

Vi läser rykten i olika sociala medier och får frågor från en och annan förälder om huruvida Glömstaskolan skulle vara en läxfri skola. Intressant, då det inte ens finns någon gemensam definition om vad en läxa kan tänkas vara och inte – även om Skolverket har ett bra diskussionsunderlag och många har starka åsikter i frågan.
Ordet läxa nämns inte i vare sig skollag eller läroplan. Däremot nämns samtal över 90 gånger i läroplanen.
I SåHärGörVi/FAQ har vi formulerat hur vi för närvarande ser på läxor och hemuppgifter:
———————–

Eventuella läxor eller hemuppgifter handlar alltid om en professionell bedömning vilken görs av legitimerad lärare utifrån undervisningen som helhetEventuella läxor/hemuppgifter på Glömstaskolan ska dock vara av den karaktär att de inte kräver föräldrars förklaringar för att kunna genomföras. Vi vill också understryka att det man övar på, det blir man bra på. Ofta är det bra och stundtals nödvändigt att repetera och öva extra hemma. Samtidigt som vila och återhämtning är viktigt har Zlatan spelat många timmar boll och varit många timmar på gymmet, innan han ställer sig redo på plan. 

Ibland ”flippar vi klassrummet” vilket betyder att eleverna förbereder sig hemma genom att t ex titta på en film, för att tiden i skolan skall användas mer effektivt till kommunikation, kollaboration, kreativitet och kritiskt tänkande tillsammans. Det kan även förekomma att vi arbetar på beting, och att elever som inte arbetat tillräckligt med det de behöver i skolan behöver ta hem och göra klart hemma. 

Att som förälder sätta sig med sitt barn hemma i lugn och ro och låta barnet få visa vad vi lär och gör i skolan gynnar också lärande.


Vi har också återkommande poängterat vikten av att läsa en god stund hemma varje dag.  För att utvecklas maximalt behöver den som knäckt läskoden läsa hemma minst 25-30 minuter varje dag. Högläsning och ljudböcker är bra för upplevelsen, egen läsning (gärna genom stafettläsning där den vuxna läser en rad/sida och barnet en rad/sida) samt samtal om böcker ger de absolut bästa förutsättningarna för att utveckla läslust och en god läsförmåga (läsflyt + läsförståelse + lässtrategier).

Läs, det gör stor skillnad!

  • Alla elever på Glömstaskolan har genom lärplattan fri tillgång till över 10 000 e-böcker via sitt elevkonto på www.sli.se.
  • Har man inte ett vanligt bibliotekskort är det hög tid skaffa det.
  • Du som förälder är en viktig förebild även för läsning.

Här några tips på vägen, fler finns på skolans blogg, sidan för Bra-att-ha.


Varför ökad fysisk aktivitet?

Varför uppmanar vi eleverna att bli mer fysiskt aktiva? Hur påverkar det inlärningen?

Forskning tyder på att kopplingen mellan fysisk aktivitet och koncentration börjar på en måhända oväntad plats, nämligen i hjärnans belöningssystem. Belöningssystemet är hjärnans motor. Dopamin är ett ämne i kroppen som fungerar som budbärare mellan hjärncellerna och gör så att kroppen upplever en positiv känsla vilket i sig gör att man vill upprepa beteendet. Dessa upplevelser får du bland annat genom att vara fysiskt aktiv. Med ett otillräckligt aktiverat belöningssystem kommer man ständigt att flytta sitt fokus till något nytt som ger en större dopamindos och då väljer man oftast något som ger omedelbar lustupplevelse och struntar i det som är bra på längre sikt. Med en regelbunden fysisk aktivitet ökar antalet kopplingar i hjärnan och koncentrationsförmågan ökar.

”Våra förfäder sprang inte för att det var kul eller för att hålla vikten, utan för att det ökade deras chans att överleva. Därför mår även vi bra av att röra på oss.”

Vid fysisk aktivitet ökar även blodcirkulationen och då ökar också blodtillförseln till hjärnan och på så sätt orkar eleverna hålla koncentration och fokus under en längre tid. Att vara fysisk aktiv ger också en viktiga effekter för vårt minne. Då hjärnan krymper under hela livet är fysisk aktivitet väldigt viktigt då det bromsar upp den processen. Varierad och anpassad motion är en effektiv koncentrationsmedicin helt utan andra biverkningar än att man kan bli svettig och varm – vilket ju ganska enkelt går att göra något åt.

/Sandra Eriksson, hälsopedagog med uppdrag att skapa intresse och struktur för ökad fysisk aktivitet och bättre hälsa #hållbartihop


”Vi har ingen personal” – eller tvärtom…

När Glömstaskolan startade – i lånade lokaler på Kästa skola – var vi bara sju.

Hösten 2016 – när vi äntligen fick flytta in i våra egna, fina och än mer ändamålsenliga lokaler – var vi 27.

Nu hösten 2017 passerar vi 60-gränsen:

Första året växte vi med bara en elev under läsåret. Andra året växte vi från 200 till 300 – under pågående läsår. Det var en sann utmaning att ta emot alla nya, introducera dem i delvis nya sätt att arbeta och vara, samt inte minst parallellt hitta behörig och kompetent personal. Men vi fixade det! Inte minst för att vårt sätt att organisera i årskurser och team gör organisationen mer anpassningsbar när omvärlden förändras, vilket den ju ständigt gör. Nu till hösten tillkommer återigen 50% fler elever, som också de ska introduceras i hur vi tänker och gör. 

I skrivande stund eftersöks inte mindre än 1745 grundskollärare och fritidspedagoger på Platsbanken.

Vi har tillsatt alla tjänster. Med ett undantag var det klart innan sommaren. Det svåra var ofta att välja bland de som sökte, uppenbarligen finns där ett sug bland utbildade lärare och fritidspedagoger att arbeta på nya sätt. För det gör vi. Inte så att vi har en särskild pedagogisk modell, men däremot skruvar vi på många ställen i hur man kan välja att organisera elever, personal, tid, möten mm. Det digitala är inget häftigt utanverk, utan självklar infrastruktur. När det gäller samverkan utgår den från våra styrdokument mer än från tradition. Och vi håller i, håller ut, håller om. Flera som varit på intervju har konstaterat:

”Det var en ovanlig intervju här på Glömsta. Ni ställde inte så mycket frågor, utan berättade hur ni gör och tänker. Sedan får man ta ställning om man är med eller inte. ”

För så är det. Vi har en idé och den håller vi fast vid, så länge vi ser att den har bäring på visionen om en skola för varje barn. Vi gör erfarenheter och fortsätter skruva, liksom tar med oss sådant som vi vet och ser fungerar. Vi har haft flera forskare på besök och är med i flera projekt framåt. Och vi gör det för att bättre lyckas med vår viktiga uppgift.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Läroplanen Lgr11, kap 1

Vi känner att vi är något viktigt på spåren. För varför har vi egentligen skola? Varför inte ta och titta på vad lagstiftarna anser?

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

—– undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden,

—– utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål.

/SFS 2010:800 Skollagen

Jag ser verkligen fram emot att träffa all personal nu på måndag – för gemensamt kulturbygge, utbildning och planering!

Vi gör detta tillsammans. Nog för att byggnaden vi har till förfogande är både häftig och ändamålsenlig, men det är personalen som gör Glömsta till vad det är – och kan bli.

Nu kör vi!


Skolgårdslärare?

Hej alla blivande kollegor, elever och föräldrar!

I mitt uppdrag som fritidspedagog samverkar jag med skolan och förskoleklassen kring barnens bästa med mina kollegor under hela skol- och fritidsdagen.

Mitt sätt har varit att under de senaste fem åren fullt ut verka och bygga upp en verksamhet där eleverna spenderar en stor del av sin skoldag, skolgården och rasten. Och nu börjar jag på Glömstaskolan!

Skolgården och rasten är en plats där skolor normalt har väldigt många olika pedagoger som delar på ansvaret och är ute några få tillfällen i veckan. Eller utevistelsen, som man väljer att säga på Glömsta för att vara tydlig med var man förväntas befinna sig.

Att som fritidspedagog fått ha förmånen att ha detta som sitt arbetsfält och huvuduppdrag har varit det mest givande under hela min yrkestid. Känslan av att ibland lyckas ligga steget före, fånga upp det informella lärandet, skapa en känsla av gemenskap och trygghet för alla barn har varit fantastisk.

Många elever älskar utevistelse. Dock kan barn ibland känna en viss oro inför denna stund.

”Kommer jag ha någon att leka med?”

”Hoppas jag inte hamnar i bråk igen”

”Vad ska jag hitta på?”

Genom att alltid finnas där, möta upp hela skolans elever, varje rast/utevistelse året runt har jag genom att utgå ifrån barnens behov av rörelse, trygghet, utmaningar och framförallt intresse skapat en verksamhet där alla kan delta oavsett kön, ålder och intressen. Alltid utifrån elevens egen lust och valfrihet.

Det är för mig oerhört spännande att tillsammans med er få starta om, börja från grunden och över tid utveckla en rastverksamhet på Glömstaskolan!

Jag börjar min första vecka med att för hela den pedagogiska personalen få berätta om hur jag över tid byggt upp denna verksamhet, vilka svårigheter och utmaningar som var utgångspunkten i uppbyggnaden.

  • Jag kommer prata om hur vi genom observation och praktiskt erfarenhet kan utforma aktiviteter som utgår ifrån barnens intressen och samtidigt utmanar dem.
  • Normkritiskt tänkande är en utgångspunkt i arbetet och jag kommer beskriva de positiva effekter det ger till alla barn oavsett intresse, ålder eller kön.
  • Jag kommer även visa exempel på hur vi kan jobba med elevernas delaktighet i att ta ansvar för material och det dagliga lärandet som kan ske genom ett fungerande utlåningssystem.

Eftersom jag är helt ny på skolan är jag i oerhört stort behov av alla pedagoger på skolans kunskap och erfarenheter kring elevernas varande och intressen. Jag kommer samverka med er alla. Vi kommer alla samverka med varandra. Vi gör det utifrån skolans devis:

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra.

Jag ser så mycket fram emot att börja jobba med er alla!

/Gustav Sundh, Huddinges första förstelärare i fritidspedagogik, leg lär och fritidspedagog


Sapiens & Kulturen

Ibland händer det att böcker får ligga till sig i väntan på rätt ögonblick och rätt sammanhang. Så var det med boken Sapiens (Yuval Noah Harari, NoK 2014). Den bjuder så mycket mer än en kort historik över mänskligheten – och ger verkligen perspektiv på tillvaron. Den sätter även fingret på vikten av en fungerande kultur för samarbete om man ska komma vidare:

”Myter och fiktioner gjorde människor nästan från födseln vana vid att tänka på vissa sätt, bete sig i enlighet med vissa normer och följa vissa regler.

De skapade därigenom artificiella instinkter som gjorde det möjligt för miljontals främlingar att samarbeta effektivt. Detta närverk av artificiella instinkter kallas ’kultur’” /Yuval Noah Harari, boken Sapiens (2014).

Glömstaskolan talar vi återkommande om vikten av att skapa en gynnsam och hållbar kultur #hållbartihop. Under våra första år har vi bland annat utifrån exemplet  Netflix framgångssaga och deras:

We trust people, not policy.

provat till vilken del långa listor med regler och nedskrivna handlingsplaner och rutiner kan ersättas med stadig dialog över ord från legendariska Pia Sundhage:

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra.

Så här långt har det fungerat mycket bra, både när det gäller umgänget med och mellan elever. Men det kräver förstås att man har sitt ledarskap på plats och är beredd att göra jobbet med dialogen – liksom att hålla i, hålla ut, hålla om när frågan dyker upp om vi inte ska backa tillbaks in i känt hörn/tidigare kultur. Därför extra gott att få ta del av utomstående reflektioner efter studiebesök:

”Varje kultur har sina typiska trosföreställningar, normer och värderingar.

En kultur kan omvandlas som svar på förändringar i miljön eller genom utbyte med grannkulturer. Men kulturer omvandlas också på grund av sin inre dynamik.” /Yuval Noah Harari, boken Sapiens (2014).

Vi fortsätter bygga och utveckla vår kultur och vårt gemensamma klimat. Vi gör det utifrån vår fasta övertygelse om något större i #hållbartihop, samt självklart utifrån såväl impulser utifrån som gjorda erfarenheter. Kom gärna med i bygget framåt!

Kultur äter strategi till frukost. /Peter Drucker


Lugn föder lugn

Sitter på tåget mot Kastrup för att möta upp dotter som varit på folkdansläger på Färöarna. Jag råkar hamna i hundkupé. På kliver en hundägare med två mindre hundar, varav den ena tydligen åker tåg för första gången. Man behöver inte vara Ceasar-mannen-som-talar-med-hundar för att förstå hundens gnäll och kroppsspråk:

Jag vill inte vara här! Det här känns läskigt!

Hundarnas matte är dock lika tydlig i sitt kroppsspråk vilket ingjuter lugn.

Lugn föder lugn.

Både i ord och handling visar hon att det är här de ska vara, att det inte finns något annat alternativ och att läget är lugnt. Långtifrån mutor eller hot, men tydligt. Efter en stund lugnar båda hundarna ner sig och ser sig omkring med mer nyfikenhet än rädsla.

Pratar med medresenär om det här med att tågresor förstås inte är något ”naturligt” för hundar och lätt kan kännas ovant och skrämmande– samtidigt som tågresan möjliggör sådant som annars inte skulle kunna vara möjligt. Som en resa till kenneln där man föddes, eller helt nya spännande miljöer vid havet.

Som vanligt kan jag inte låta bli att dra paralleller till skolan. Inte heller den självklart något ”naturligt” för oss. För mången elev är mötet med skolan något man ser fram emot, där förskola o föräldrar förberett resan med positiva förväntningar och gynnsamma förhållningssätt. För andra blir det dock ett skrämmande första möte, då sammanhanget är större, kraven högre, strukturer för trygghet annorlunda. Även i dessa situationer gäller dock:

Lugn föder lugn.

Tydlighet om vad som gäller – vad som är förhandlingsbart och inte – gör tillvaron enklare. Barn och unga har ett uppdrag i livet: att testa gränser (annars hade vi ännu levt på stenåldern). Vi vuxna runt barnen har flera uppdrag: ensamma och tillsammans fundera över var gränser ska gå, fastställa dessa, kommunicera dem – samt hålla dem när de utmanas. Inte om, utan när. Därför behöver förstås uppsatta gränser bottna i rim och reson och frågorna Varför? och Varför inte? behöver i allmänhet ha ett svar.

”Föräldraskap är ingen popularitetstävling. Det är ett livslångt, livsviktigt uppdrag.” /Helena von Schantz

Ja, det går att sätta gränser med respekt. Att som signifikant vuxen låta bli att sätta gränser är verkligen respektlöst och gör tillvaron tuff för den gränslöse som förr eller senare träffar på en oomkullrunkelig gräns (lite för ofta i form av utanförskap, fängelse eller t o m för tidig död). Som tur är finns där stöd och hjälp att få, i andra vuxna och en och annan artikel samt material med vägar vidare och tips som kan vara bra. Vi tar tacksamt emot fler!

PS. Om vi har synpunkter på skola och samhälle bör vi ta det med andra vuxna som berörs, inte med våra barn respektive elever. De gynnas inte av att behöva hitta vägen mellan sina dubbla lojaliteter.


Förbereda hösten utan att veta vem som blir fröken, går det?

Under junidagarna har vi fått frågan från en och annan förälder vem som är just deras barns pedagog till hösten. Detta är varken en oväntad eller obefogad fråga, dock fortsätter vi på samma sätt här som med allt annat på Glömsta – med att vrida på det traditionella och utmana gamla sanningar.

Trygghet är ett kärnvärde. Trygghet kan dock manifesteras och byggas på många olika sätt. Barn som omges av trygga vuxna blir ofta trygga. Barn som blivit trygga i sig själv blir erfarenhetsvis långsiktigt mer trygga än de som bygger den på yttre strukturer (eller en fast person), i en värld som är högst föränderlig.

Om vi vuxna runt barnen signalerar att vi är trygga med att hösten blir bra och lärorik så ökar chansen ytterligare att den också blir det.

På Glömstaskolan bygger bort det sedvanliga ”frökenlotteriet” genom att bortom ensamarbetet istället organisera i trygga team. Teamen består av legitimerade lärare, fritidspedagog(er, beroende på elevernas ålder) samt socialpedagog, med olika kompetenser vilka komletterar varandra. Skolledningen tar ansvar för likvärdighet och att vi får en skola för var och en. Tjänsteorganisation är ett känsligt pussel och det kan räcka med en olycklig knäskada för att hela pusslet behöver göras om som ett 15-spel. Därför meddelar vi först till hösten vilka som kommer att bemanna vilka team. Vi kan dock konstatera att vi i dessa lärarbristtider lyckats mycket väl i vår rekrytering – uppenbarligen är många lärare intresserade av att lägga sin kraft och energi på detta sätt att arbeta tillsammans på riktigt.

”Förbered ditt barn på att det blir bra det här. Att läsa många sagor, berättelser, tidningar ihop och tala om det man upplever ger också en bra grund.

Matematik kan också tränas bra i vardagen när det är dags att gå till glasskiosken eller räkna bussar på torget. Att umgås tillsammans #hållbartihop är också något som kan tränas på många olika sätt – liksom kreativitet, kommunikation, kollaboration och kritiskt tänkande!”

Fler konkreta tips hittar du på vår bra-att-ha-sida!